DSM1 2LK MÅLBESKRIVNING. Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi)

Transkript

1 MÅLBESKRIVNING Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi) Studenten skall efter detta moment besitta basal kunskap om mikroorganismer av olika slag och hur de interagerar med kroppens celler och försvar, för att under DSM2.1 kunna tillgodogöra sig information om och erhålla förståelse för hur infektionssjudomar uppstår och immunologiska sjukdomstillstånd. kunna redogöra för principerna för smitta och smittskydd, särskilt inom vården förstå mekanismerna bakom inflammationsreaktionen och dess konsekvenser Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi Innate immunity and inflammation 1 principle differences as well as interactions between innate and adaptive immune responses 2 first line of defense against infection, ie epithelial barriers (mucosal immunity) 3 basis of the three principal pathways for activation of the complement system and its effector functions. 4 the concept of inflammation including recruitment of leukocytes by chemotaxis and role of adhesion molecules on leukocytes and endothelial cells for extravasation. Immunological disorders 4 principles of tolerance and autoimmunity - different pathological reactions in autoimmunity, eg antibodies including agonistic and antagonistic, immune complexes, T cell reactions such as cytokine release and cytotoxicity, and the importance of MHC as a genetic risk factor 5 primary immune defects and clinical consequences: severe combined immunodeficiency, selective IgA deficiency, hyper IgM syndrome, complement defects, chronic granulomatous disease, 6 the immunological basis for acquired immunodeficiency AIDS 7 secondary immune defects 8 the immunological basis for transient immunodeficiencies due to medical treatment, infection or cancer 1

2 OMRÅDET LÄKEMEDEL Tema 2 (DSM1 och DSM2) 1 Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen översiktligt under DSM1 7 Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt. DSM1 1 Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin DSM1 2 Magtarmkanalens farmakologi DSM1 Studenten skall kunna och känna till: KURSINNEHÅLL LÄKEMEDEL 1. Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen DSM2 översiktligt under DSM Administreringsvägar, (huvudtyper, exempel - fördelar/nackdelar), membrantransport (typer - aktiva/passiva), absorption av läkemedel, faktorer som påverkar absorptionen, metoder för att erhålla fördröjd absorption, begreppet biologisk tillgänglighet, första passage metabolism, dosberoende biologisk tillgänglighet Distribuering av läkemedel, kroppens vätskerum, skenbar distribueringsvolym, faktorer som påverkar distribueringen (fettlöslighet, ph i kroppens vätskerum, regional genomblödning, plasmaproteinbindning, vävnadsbindning, lokala barriärer), betydelse av distribuering för effektduration av vissa läkemedel Metabolism av läkemedel, metaboliserande organ, syntetiska/icke syntetiska reaktioner (Fas I och II), involverade enzymsystem, faktorer som påverkar metabolismen (interindividuell variation, interaktioner, enzyminduktion, bioaktivering) Utsöndring av läkemedel och läkemedelsmetaboliter, utsöndringsvägar, faktorer som påverkar utsöndringen via urin Mekanismer för interaktioner Farmakokinetiska grundbegrepp, absorptions-, distribuerings- resp elimineringsfas, enkompartment- och tvåkompartmentmodeller, 0:e och 1:a ordningens kinetik, halveringstid, ß resp Ke, dosberoende kinetik, ytan under kurvan (AUC), beräkning av skenbar distribueringsvolym, biologisk tillgänglighet, clearancebegreppet; låg- och högclearenceläkemedel, upprepad dosering, beräkning av jämviktskoncentration i plasma resp tid för uppnådd jämvikt vid konstant dosering, den farmakologiska effektens kinetik. 7. Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt. DSM Inflammatoriska mediatorer, NSAID-preparat, farmakokinetik, verkningsmekanismer, biverkningar, kontraindikationer, toxiska effekter (barn, vuxna). 2

3 7.2. Kortikosteroider, naturligt förekommande glukokortikoider, syntetiska analoger, effekter i farmakologisk dos, användning som antiinflammatoriska och immunosuppressiva medel, preparat, indikationer, administreringsssätt, farmakokinetik, biverkningar, mineralkortikoider, effekter och användning Symptomatisk och sjukdomsmodifierande behandling av reumatoid artrit Behandling av ulcerös colit och Crohns sjukdom Patogenes vid gikt, symptomatisk behandling, farmakologiska metoder att sänka urinsyrakoncentrationen i blod, preparat, verkningsmekanismer. 13. Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin DSM1 Patofysiologi vid olika sjukdomar i luftvägarna, endogena mediatorer, expektorantia, antitussiva, avsvällande medel (lokal resp systematisk administration), glukokortikoider, antihistaminika, ß-agonister, dinatriumkromoglikat, leukotrienantagonister, xantinderivat, antikolinergika, (lokal, p.o. samt i.v. behandling vid astma), verkningsmekanismer, farmakokinetik, indikationer, biverkningar, interaktioner, behandling av anafylaktisk chock. 14. Magtarmkanalens farmakologi DSM Medel vid magsår och gastrit, preparattyper med exempel (protonpumpsblockare, H 2 - receptorantagonister, antacida, slemhinneskyddande medel), verkningsmekanismer, biverkningar Laxermedel och antidiarroika, preparat, verkningsmekanismer, biverkningar, risker. 3

4 Målbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge Lärandemål Patologi Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområde: Sjukdomsmekanismer 1. Cellpatologi Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi, agenesi, aplasi, hypoplasi Reversibel cellskada (degeneration) Förstå mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning, fria radikaler, lipid peroxidation, autofagi, ektopisk förkalkning Celldöd: nekros, apoptos Pyknos, karyolys, karyorrexis Postmortala förändringar Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros, Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros, hemosideros, antrakos Cellulärt åldrande 2. Inflammation Definition av akut respektiv kronisk inflammation, ospecifikt resp specifikt (granulomatöst) inflammationssvar, inflammatoriska celler, lokala och generella symptom på inflammation, dess cellulära och molekylära orsaker, kärlreaktioner (dilatation, exsudation); leucocyt-endotel interaktioner, emigration och kemotaxis, fagocytos och elimination av skadeagens, spridning av agens, sepsis, reparativ fas; sårläkning, regeneration, granulationsvävnad, ärrbildning. Inflammatoriska agens, kliniska och morfologiska klassifikationsgrunder (akut, kronisk, serös, fibrinös etc), vasoaktiva och kemotaktiska mediatorsubstanser, inflammatoriska vävnadsreaktioner (lymfadenit, lymfangit, ulcus), granulomatös ( specifik ) inflammation, verkningsmekanismer för anti-inflammatorisk terapi, tillväxtfaktorer vid läkning och regeneration, faktorer som påverkar läkning. 4

5 3. Immunmedierade sjukdomstillstånd Mekanismer vid allergi- och överkänslighetsreaktioner: Definition av allergisk överkänslighet och intolerans. Definition av anafylaxi. Typreaktionerna I-IV och sjukdomar /tillstånd associerade med dessa typreaktioner så som: Autoimmuna sjukdomar: Hemolytisk anemi, ITP, pemfigus vulgaris, rheumatisk feber, myasthenia gravis, hyperthyreoidism, systemisk lupus erythematosus, polyarteritis nodosa, serumsjuka, rheumatoid artrit, temporalis arterit, IBD, kontaktallergi, amyloidos Autoimmuna systemsjukdomar: Sklerodermi, Sjögrens syndrom, Wegeners granulomatos, post-streptokock glomerulonefrit, dematomyosit, polymyalgia rheumatica. typ I diabetes, multipel skleros. Transplantationsreaktioner. Primära och förvärvade immundefekter. 5

6 4. Tillväxtrubbningar och allmän tumörlära Tillväxtrubbningar Definition av tumör; neoplasi och neoplastisk tillväxt, Olika cellers regenerationsförmåga, endokrin, parakrin och autokrin tillväxtreglering. Tumörklassifikation: Skillnader mellan benigna och maligna tumörer. Histogenetisk indelning; epiteliala tumörer, mesenkymala tumörer, teratom. Blandtumörer, teratom, hamartom. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Etiologi, endogena predisponerande faktorer, hereditet, hormonella faktorer, kemiska faktorer, fysikaliska faktorer, virus. Immunologiska faktorer, sociala och geografiska faktorer, mekanismer för aktivering/inaktivering av tumörgener. Inflammation/ mikromiljöns och mikroorganismers roll i tumörutveckling Patogenes: Flerstegsmodeller för tumörutveckling, protoonkogener-onkogener och tumörsuppressorgener och deras relation till cellcykelkontroll, celltillväxt och celldöd Tumörgenetik: Genetisk instabilitet mutagenes, protoonkogener-onkogener, tumörsuppressorgener, telomerer. Kromosomal instabilitet, genamplifiering, deletioner, translokationer, Epigenetisk reglering, mikrorna, DNA metylering, histonacetylering DNA skada, cellcykelkontroll, DNA reparation, apoptos. Tumörcellers biologiska egenskaper: Rubbad differentiering, mitosfrekvens, celladhesion, produktion och reglering av lytiska substanser / av matrixproteasers aktivitet. Plasticitet, EMT transdifferentiering Strålkänslighet, kontaktinhibition, cellmotilitet. Blodkärlsbildning: Definition, betydelse och mekanismer för angiogenes och vasculogenes i t umörer. Angiogenetisk switch under tumörutveckling. Tumörers spridningsvägar: Lokal spridning (expansion, invasion), metastasering; lymfogen, hematogen, deadherering, intravasering, embolisation, extravasering, etablering i sekundärvävnad, latens, predilektionsställen för metastasering av olika tumörer. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Kakexi, trombosbenägenhet, anemi. Immunologiska reaktioner, toxisk organpåverkan, infektionsbenägenhet, hormonella effekter, carcinomatös neuropati. 6

7 Metoder för tumördiagnostik: Histologiska kriterier för neoplasi, dysplasi, malign tumör, cellpolymorfism. anaplasi,. Histopatologi, exofoliativ cytologi, funktions- och aspirationscytologi, cytologiska kriterier för malign tumör. Immunhistokemi, FISH, molekylära analyser Frekvens av tumörsjukdomar: De vanligaste tumörformerna i Sverige för män, kvinnor och barn, Socialstyrelsens cancerregister. Tumörbiologiska aspekter på terapi och terapiresistens. Genetiska sjukdomar Strukturella förändringar i proteinkodande DNA. Epigenetisk reglering; förändringar av icke-kodane RNA. Strukturella kromosomrubbningar; polyploidi, aneuplodi, translokation, inversion, deletion, amplifiering, Ärftlighetsgång för sjukdomar orsakade av defekter i enskilda autosomala eller könsbundna gener. Cystisk fibros, Familjär hyperkolesterolemi, Polycystisk njursjukdom, Sickel cell anemi, Duchennes muskeldystrofi, Hemofili, lysosomala inlagringssjukdomar, Trisomi 21, Klinefeldters och Turners syndrom, Huntingtons sjukdom 5. Cirkulationsrubbningar Hyperemi, stas, ödem, blödningstillstånd (inkl. koagulationsdefekter, trombocytdefekter och mikroangiopatier), trombos, embolism, atheroskleros, ischemi, infarkt, chock Vätske och elektrolytbalans, hemostas, koagulation, fibrinolys, transsudat, exudat. 6. Hjärtsjukdomar Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, hjärtinsufficiens, vänstersidig hjärtinsufficiens, högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale. Kongenitala hjärtsjukdomar: Förmakseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, ductus arteriosus persistens, coarctatio aortae. Cirkulationsrubbningar: Ischemisk hjärtsjuktom: Angina pectoris, akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hjärttamponad. Arrytmier, plötslig död och hypertensiv hjärtsjukdom, Klaffsjukdomar: (Vitium organicum cordis; VOC): Postendokarditiska vitier, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, aortastenos, aortainsufficiens. Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Kardiomyopati (genetik och molekylära mekanismer) Kongenitala hjärtsjukdomar: Fallots tetrad, pulmonalisstenos,, transposition av de stora artärerna. Cirkulationsrubbningar: Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), inflammatoriska förändringar: endokardit, myokardit vid akuta infektionssjukdomar, bakteriell endokardit, reumatisk endokardit, perikardit. 7

8 7. Kärlsjukdomar Ateroskleros (epidemiologi, riskfaktorer, patofysiologi, morfologi och kliniska konsekvenser) Aneurysm: kongenitala ( berry ) aneurysm, artherosklerotiska aneurysm, dissekerande aortaaneurysm Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa, temporalarterit Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, benign hypertoni, malign hypertoni, sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni). Arterioloskleros Varicer, lymfödem och lymfangit Tumörer: Hemangiom, lymfgangiom. Kaposi sarkom Degenerativa processer: Diabetesmikroangiopati,, arteriovenösa aneurysm, thrombangitis obliterans (Buergers sjukdom). Inflammatoriska processer: Wegeners granulomatos Vaskulär hyperreaktivitet: Raynauds fenomen, Raynauds sjukdom Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, mitralisstenos, vänsterkammarisinsufficiens. kongenitala vitier Vaskulära interventioner: endovaskulär stenting, bypass kirurgi 8

9 DSM1 (Del 2) organspecifik patologi Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden: 1. Gastro-intestinalkanalens patologi Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla Inflammation etc.: Aftösa sår, blåsdermatoser, oral lichenoid reaktion. Spottkörtlar: Sialadeniter. Neoplastiska och preneoplastiska tillstånd i munhåla Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, Skivepitelcancer. Spottkörtlar: Pleomorft adenom Benpatologi Odontogena cystor och tumörer. Icke-neoplastiska tillstånd i mage-tarm Missbildningar: Meckels divertikel, Kongenital megacolon (Hirschsprung s sjukdom) Inflammation, konkrement etc.: Aftös stomatit, Refluxesofagit, Barret s Akut/erosiv gastrit, Atrofisk gastrit, gastrit associerad till Helicobacter, metaplasi, Appendicit, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt esofagus, intestinal Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, Diafragmabråck, Kongenital pylorusstenos Inflammation, konkrement etc.: Infektiös enterit, Celiaki, Ileus, Invagination, Angiodysplasi, Peritonit Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider Cystor, divertiklar: Esofagusdivertiklar, Tunntarmsdivertiklar, Colondivertiklar, Diverticulos Tumörsjukdomar i mage-tarm Esofagus: Skivepitelcancer, Adenocarcinom. Ventrikel: Ventrikelpolyper, Adenocarcinom Tunntarm: Adenocarcinom Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), Adenocarcinom, Appendixcarcinoid. 9

10 Att kunna: Lever och gallvägar Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit (HepA, B, C), kronisk hepatit, autoimmun hepatit, Cholecystit Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi Fettlever: etiologi, alkoholinducerad leversjukdom, steatohepatit Biliär cirrhos: primär (PSC, PBC) sekundär Hemokromatos: hereditär, sekundär Neonatal hepatit: etiologi, histologisk bild Hepatocellulär cancer, Cholangiocellulär cancer, Levermetastaser, Levertransplantation: rejektion, komplikationer, patologi, indikationer Akut pankreatit, Kronisk pankreatit, Pankreascancer Hepatitklassifikation (histologiskt), Cirkulationsrubbningar: Budd-Chiari syndrom, Veno-ocklusiv syndrom Missbildningar: gallvägsatresi (extrahepatisk, intrahepatisk) Cystisk fibros Benigna tumörer i lever Gallsten Gallblåsecancer 2. Hud Epiteliala tumörlika tillstånd, benigna/premaligna: Atherom, Seborrhoisk keratos, Keratoacantom, Aktinisk keratos, Mb Bowen, virusutlösta benigna hudförändringar. Epiteliala tumörer, maligna: Skivepitelcancer, basalcellscancer. Dermala/Kärlrelaterade tumörer : Dermatofibrom (dermalt fibröst histiocytom), Teleangiektatiskt granulom (granuloma pyogenicum), Hemangiom, Sarcoma Kaposi. Melanocytära/naevocellulära lesioner: Efelid (fräkne), congenitala resp förvärvade melanocytnaevus(n), Blått naevus, Halonaevus, Dysplastiskt naevus, Kutana melanom, in situ/ invasiva. Dysplastiskt naevussyndrom. 10

11 3. Mammae Redogöra i stora drag de olika undersökningsmetoderna för att upptäcka och utreda bröstens sjukdomar (klinisk undersökning, mammografi, cytologins och histopatologins för- och nackdelar). De vanligaste maligna brösttumörerna: Duktal, Lobulär, Ductal in situ cancer mammae. Maligna tumörernas ungefärliga procentuella fördelning, histologi, histologisk gradering och prognos. Kunna skillnaden mellan invasiv och cancer in situ i bröstet. Morbus Paget s disease i bröstöstvårtan.. Benigna tumörer: Fibroadenom, Intraduktalt papillom/papillomatos. Benigna proliferativa och icke proliferativa förändringar i bröstet: Fibroadenomatos, Skleroserande adenos, Radierande ärr, Bröstcystor Inflammation: Mastit, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Riskfaktorerna och spridningsvägar av bröstcancer, lokalisationer för lokala och fjärrmetastaser Specialanalyserna (hormonreceptorbestämning ER/PGR, HER2, proliferation) för att kunna klarlägga tumörens malignitetspotential och lämplighet för onkologisk behandling. Betydelsen av hyperplasi (epitelios) i bröstet. 4. Kvinnliga genitalia Icke-neoplastiska tillstånd Adenomyos, endometrios Inflammatoriska förändringar: Cervicit, Endometrit, Salpingit Cystiska och hyperplastiska, ej neoplastiska tillstånd: Cervixpolyp, Endometriepolyp (så kallad corpuspolyp ), ektopisk graviditet, Follikelcysta, theca-luteincysta, Polycystisk ovarial sjukdom (så kallad Stein-Leventhals syndrom ), Tumörsjukdomar Portio-cervix: HPV, Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), Carcinoma in situ, Skivepitelcancer. Adenocarcinom Endometrium: Enkel och komplex hyperplasi, Adenocarcinom Myometrium: Leiomyom, Leiomyosarkom 11

12 Ovarier: Begreppet Borderline, Cancerriskfaktorer, Epiteliala stromala tumörer (serös, mucinös, endometrioid); Groddcellstumörer (cystiskt teratom (dermoidcysta), omoget teratom), Stromala tumörer. Vulva, vagina: Condyloma acuminatum, Endometrium: Carcinosarcom Choriocarcinom från groddcelltumör gruppen 5. Urologisk Patologi och manliga genitalia Utvecklingsrubbningar: Kryptorchism, phimosis. Cirkulationsstörning: Testistorsion. Avflödeshinder: Njursten, hydronefros. Cystor, retentionstillstånd: Hydrocele, Varicocele, spermatocele. Inflammation: Orchit, epididymit, prostatit Urinvägsinfektioner: Cystit, pyelonefrit. Hyperplasi: Prostatahyperplasi Tumörer: Njurcancer inkl. Wilms tumör, Urotelcellscancer. Penis: skivepitelcancer; Testis: seminom, embryonal cancer, teratom; Utvecklingsrubbningar: Klinefelter s syndrom, hypospadi, epispadi. Prostata: prostatacancer, Provtagningsmetoder för morfologisk diagnostik Tumörsjukdomar: Penis: skivepitel cancer in situ (erythroplasia Querat, mb Bowen), condyloma accuminatum; Testis: sertolicellstumör, leydigcellstumör 12

13 6. Medicinska njursjukdomar DSM1 2LK093 Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi) Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit. Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener, mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros, interstitiell nefrit. Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni, Trombotisk mikroangiopati, bl.a. HUS/TTP. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: Henoch-Schönlein purpura, Goodpasteur s syndrom. Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. 7. Neuropatologi (inkl. Skelettmuskulatur) Utvecklingsstörningar: Spina bifida, anencefali, störning i utveckling av gyri, Mb Down. Trauma: kontusionsblödningar, epiduralblödning, subduralblödning Vaskulär patologi i CNS: Blödning, Infarkt Allmänt: Ökat intrakraniellt tryck, intrakraniell herniering och hydrocephalus Infektioner: Meningit, encefalit, abscess Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom, Multipel scleros, Amyotrofisk lateralskleros,prionsjukdomar 13

14 Tumörer: Vanliga tumörer hos vuxna och barn: inkl. Meningiom, gliom/glioblastoma multiforme, och metastaser hos vuxna och Pilocytisk Astrocytom, Medulloblatom och ependymom hos barn. Sjukdomar i skelettmuskulaturen: Dystrofi, myosit, neurogen skada 8. Haematopatologi Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Järnbristanemi,megaloblastisk anemi, Hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV) Essentiell trombocytopeni (ET) Primär myelofibros (PMF) Reaktiv polycytemi, Reaktiv granulocytos/leukemoid reaktion, Reaktiv trombocytos. Lymfoproliferativa sjukdomar Riskfaktorer och patogenitetsmekanismer för lymfomsjukdomar, ffa: Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), plasmacellstumörer (Myelom,), Non-Hodgkin lymfom: (follikulärt lymfom, mantelcellslymfom, diffust storcelligt B-cells lymfom, Burkitt-lymfom, MALT-lymfom), Hodgkin-lymfom. Övriga subgrupper av Non-Hodgkin lymfom (WHO-klassifikation). Hårcellsleukemi. Akuta leukemier Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL) 14

15 9. Endokrina organ De endokrina sjukdomarna ger varierande och ibland svårtolkade symtom såväl vid över- som underfunktion hos det organ som är drabbat. Detta gör att de endokrina sjukdomarna förekommer som differentialdiagnoser (alternativa diagnoser) vid ett flertal vanliga utredningar inom sjukvården (t ex för hypertoni, yrsel, hjärtklappning, diarre, medvetandestörningar, demens m.m.). Hypofys Hypofysadenom (ACTH-, Growth hormone- och prolaktin-bildande). Binjurebarken Hyperfunktionstillstånd Cushings syndrom - olika etiologier (=en sjukdoms orsak), effekterna av cortisol, histopatologiska diagnoser. Conns' syndrom. Olika etiologer. Effekter. Hypofunktionstillstånd Addisons sjukdom, Waterhouse-Friderichsens syndrom. Binjurebarkscancer. Binjuremärg och paraganglier Tumörerna i binjuremärg och paraganglier (Phaeokromocytom och paragangliom) samt effekterna av dessa. Endokrina pancreas Diabetes mellitus de två huvudtyperna. Etiologi, rubbningar i metabolismen, symtom. Senkomplikationer i olika organ. Andra tillstånd med förhöjda blodglukosnivåer. Thyreoidea De två vanligaste inflammationstillstånden i thyreoidea: - autoimmun thyreoidit (kronisk lymfocytär = Hashimotos sjd) - Granulomatös thyreoidit (subakut thyreoidit = de Quervains sjd) Vanligaste orsaken till underfunktion i thyreoidea samt symtom på thyroxinbrist. Effekter av förhöjda thyroxinhalter vid thyreotoxicos. Etiologin till Graves' thyreotoxicos = Basedows sjukdom Tumör: Follikulära adenom/ follikulär cancer. Papillär thyreoidea cancer. Medullär thyreoideacancer. Anaplastisk thyreoideacancer. 15

16 Parathyreoidea Primär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Sekundär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Ärftliga sjukdomar i endokrina organ Multipel endokrin neoplasi typ 1 resp Skelett Ben och brosk Reaktiva och inflammatoriska tillstånd: Osteomyelit. Metabola bensjukdomar: Osteoporos, Benförändringar vid hyperparathyreoidism Benigna tumörlika tillstånd: Osteochondrom (exostos), Jättecellstumör Maligna tumörer: Osteosarkom, Ewing sarkom, Chondrosarkom Tillväxtrubbningar och inflammatoriska tillstånd: Osteogenesis imperfecta, Chondrodystrofier Bristsjukdomar, tillväxtrubbningar: Pagets bensjukdom. Benigna/ tumörlika tillstånd: Bencystor, Aneurysmal bencysta, Enchondrom, Osteom. Maligna tumörer: Malignt fibröst histiocytom, Fibrosarkom. Ledsjukdomar Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit. Degenerativa och metaboliska förändringar: Artros, Gikt Ganglion, Synovit, Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew) Mjukdelstumörer Benigna/reaktiva: Lipom, Nodulär fasciit, Rheumatoid nodulus Maligna: Liposarkom, Malignt fibröst histiocytom, Gastrointestinal stromatumör (GIST) Benigna: Schwannom, Neurofibrom, Leiomyom, Fibrom, Histiocytom Maligna: Leiomyosarkom, Synovialt sarkom, Rhabdomyosarkom, Malign perifer nervskidetumör (neurofibrosarkom), Extraskelettalt osteosarkom 16

17 11. Perinatal patologi Perinatal obduktion: betydelse, skillnader från vuxenobduktion, allmänna riktlinjer Patologi vid fosterdöd: mål-förväntningar Vanligaste orsaker till fosterdöd vid tidig och sen graviditet Betydelse av patologi vid avbrytanden av graviditeter pga missbildningar Intrauterin fosterdöd: definitioner, vanliga orsaker Placenta: kliniska indikationer för patologisk anatomisk undersökning Placentainfarkt: histologisk bild, etiopatogenes, betydelse Vanliga placentaförändringar och patogenes vid eklampsi Akut korioamnionit: histologisk bild, klinisk betydelse Varför är perinatal patologi en egen subspecialitet inom patologi? Vanliga kromosomrubbningar:fenotypiska drag vid trisomi 21, 18,13 Blödningar i placenta: lokalisation, klinisk betydelse Kronisk villit: histologisk bild, etiologi Undersökning av monokorionisk placenta vid tvillingtransfusionssyndrom Vanliga histopatologiska fynd i navelsträngen 17

18 12. Respirationsorganens patologi Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-lunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: Bronkit, bronopneumoni, Lobulär pneumoni, Interstitiell pneumoni (virus-pneumoni, primär atypisk pneumoni), Asthma bronchiale; Pleurit, pleuraempyem. Pneumokonios. Granulomatösa ( specifika ): Tuberkulos, Sarkoidos Lungsjukdomar av blandad genes: Hyalina membraner ( Respiratory distress syndrome, RDS ), bronchiectasi, emfysem. Cirkulationsrubbningar: Lungstas, Lungödem, Lungemboli, Lunginfarkt. Lungsjukdomar av blandad genes: Atelektas, Pneumothorax, Cirkulationsrubbningar: Hydrothorax, Hemothorax, Effusion pleura Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx, broncher-lunga-pleura Papilloma i larynx, Skivepitelcancer, Storcellig cancer, Adenocarcinom med subtypen bronkiolo alveolarcellscarcinom. Typisk och atypisk carcinoid. Småcellig cancer. Paraneoplastiska syndrom. Pleuracarcinos. Mesoteliom. Lungmetastaser. Symtomatologi av perifer respektive central lungtumör 18