Reglerteknik 2. Kapitel 5, 6. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Relevanta dokument
Reglerteknik AK, FRT010

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

{ ( )} = X s. ( ) /< t. Stabilitet för energifria LTI-system. L{ } e(t) i 0 (t) E(s) I 0 (s) ( ) ( )e st 0. Kretsberäkningar, linjära RLMC-nät

Övning 3. Introduktion. Repetition

SIGNALER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

Elektronik. Kapacitanser, induktanser, transienter. Översikt. Kapacitanser och induktanser. Plattekondensator

Reglerteknik Ö6. Köp övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Formelsamling i Reglerteknik

Reglerteknik 3. Kapitel 7. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Reglerteknik 5. Kapitel 9. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Reglerteknik Ö6. Köp övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

Elektronik. Kapacitanser, induktanser, transienter. Översikt. Kapacitanser och induktanser. Plattekondensator

AB2.9: Heavisides stegfunktion. Diracs deltafunktion

Informationsteknologi

ÖVN 15 - DIFFTRANS - DEL2 - SF Nyckelord och innehåll. Inofficiella mål

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 2: Laplacetransformen

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

REGLERTEKNIK. Formelsamling

1 Elektromagnetisk induktion

Föreläsning 7: Stabilitetsmarginaler. Föreläsning 7. Stabilitet är viktigt! Förra veckan. Stabilitetsmarginaler. Extra fördröjning i loopen?

Frekvensanalys. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 8. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar. Exempel:G(s)= 2

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Ordinära differentialekvationer,

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Från tidigare: Systemets poler (rötterna till kar. ekv.) påverkar egenskaperna hos diffekvationens lösning.

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

För ett andra ordningens system utan nollställen, där överföringsfunktionen är. ω 2 0 s 2 + 2ζω 0 s + ω0

SF1625 Envariabelanalys

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Datorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05

INSTUDERINGSUPPGIFTER

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

Säsongsrensning En komparativ studie av TRAMO/SEATS och X-12 ARIMA

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

Om exponentialfunktioner och logaritmer

INSTUDERINGSUPPGIFTER

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

Lösningsförslag till tentamen i TSRT19 Reglerteknik Tentamensdatum: Svante Gunnarsson

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 4. Sammanfattning av Föreläsning 4, forts. Sammanfattning av Föreläsning 4, forts.

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Egenvärden och egenvektorer

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Lösningar till tentamen i Reglerteknik

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

A

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Reglerteknik AK Tentamen

Ökad produktivitet hos Sandvik Process Systems efter reglertekniska förbättringar

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med r

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Föreläsning 19: Fria svängningar I

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Differentialekvationssystem

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Specifikationer i frekvensplanet ( )

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

SIMULINK. Introduktion till. Grunderna...2. Tidskontinuerliga Reglersystem. 6. Uppgift Appendix A. Symboler 14

Datorövning 1-3, System- och reglerteknik: Laplacetransform och enkla reglersystem

4. Laplacetransformmetoder

2. Ange dimensionen (enheten) hos följande storheter (använd SI-enheter): spänning, töjning, kraft, moment, förskjutning, deformation, vinkeländring.

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Transkript:

Reglereknik Kapiel 5, 6 Köp bok och övninghäfe på kårbokhandeln William Sandqvi william@kh.e

Lekion kap 5, 6 Differenialekvaioner Laplace-ranformer Dynamik ho vanliga proceer William Sandqvi william@kh.e

Segvar Enheege är den vanligae eignalen. William Sandqvi william@kh.e

Kommer Du ihåg Föra ordningen differenialekvaioner Segvar för u inignal, y uignal: differenialekvaion enheeg begynnelevärde dy ay bu u > 0 y0 0 d y yt ys Vi öker umman av en ranien och en aionär löning d yt : y ay 0 yt C e d Konrollera genom inäning: a Tranien löning d C e a C e a C e a C e d a a a a 0 William Sandqvi william@kh.e

dy d Föra ordningen differenialekvaioner a ay b y C e y Inäning: a y b y 0 S S ä in begynnelevärde b a S Toal löning y T y S y S är en konan Saionär löning a b b b y C e { y0 0 } 0 C C a a a b a y e a William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

Ex. Föra ordn. Differenialekvaion Segvar för u inignal, y uignal: y& 5 y 8u Begynnelevärde y0 0. Enheeg u för > 0. y& 5y 8 y y y y : y& 5y 0 y C e y T S : 5 8 ys 5 8 8 5 5 5 y C e { y0 0 } C T T S y 8 5 5 e William Sandqvi william@kh.e Tranien löning Saionär löning

Föra ordningen differenialekvaioner nabbformler differenialekvaion enheeg begynnelevärde dy ay bu u > 0 y0 0 d Du kan redan nabbformlerna: x x x x0 e T T ln "hela" "reen" William Sandqvi william@kh.e

Kommer Du ihåg Andra ordningen differenialekvaioner d y dy a a y bu u > 0 y& 0 0 y0 0 d d Tranien löning karakeriik ekvaion && y a y& a y 0 { KE } k a k a 0 Röerna k och k reella och olika William Sandqvi william@kh.e k k yt A e B e k Röerna k och k reella och lika k y A e A B 3 Röerna k och k komplexkonjugerade a k a jd k a jd yt e A co d B in d b Saionär löning y S a T

William Sandqvi william@kh.e

Ex. Andra ordn. Differenialekvaioner && y 5y& 6 y b u y0 0 y& 0 0 u > 0 Tranien löning && y y& y KE k k 5 6 0 { } 5 6 0 k k 5 5 5 ± 6 ± 4 k 3 p, q-formeln y A e B e T 3 Saionär löning y S 6 William Sandqvi william@kh.e

Ex. Andra ordn. Differenialekvaioner Toal löning y T y S y A e B e 6 3 Inäning av begynnelevärden: y0 A B 0 6 y& A e 3B e 3 y& 0 a 3B 0 A B 3 y e e 6 3 3 De blev e egvar med vå idkonaner. William Sandqvi william@kh.e

Ex. Andra ordn. Differenialekvaioner y e e 6 3 3 De blev e egvar med vå idkonaner. 6 William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

F Laplaceranformen L[ f ] f e d f, > 0 0 Ex. Segfunkion Heaviide ep funcion 0 < 0 σ 0 e F e d 0 0 0 William Sandqvi william@kh.e

F Laplaceranformer L[ f ] f e d f, > 0 0 Ex. Fördröjd egfunkion σ 0 < T T T T e e F e d 0 e 0, T T T Delay T William Sandqvi william@kh.e

Laplaceranformer William Sandqvi william@kh.e 0 ] [ d e f f L F 0, > f Ex. Rampfunkion < 0 0 0 ρ 0 0 0 0 0 e d e e d e F g f g f g d f Pariell inegrering:

F Laplaceranformer L[ f ] f e d f, > 0 0 Ex. Rekangelpul T F 0 e d e T 0 e e T William Sandqvi william@kh.e

Laplaceranformer William Sandqvi william@kh.e 0 ] [ d e f f L F 0, > f Ex. Exponenialfunkion a a e d e d e e F a a a 0 0 0 a > 0 a e a

Superpoiionregeln L [ a f b f ] a F b F De var ju enkel och bra William Sandqvi william@kh.e

Fördröjningaen L[ f T T ] F e T T e Fördröjningaen. En idfördröjd ignal får exponeniell dämpad Laplaceranform. Dämpningaen. En exponeniell dämpad ignal får en förkjuen Laplaceranform. a L[ f e ] F a William Sandqvi william@kh.e

Derivaa/inegral L[ f ] F f 0 L f d 0 F Deriveringaen och inegreringaen är grunden för Laplaceranformen användbarhe vid löande av differenialekvaioner. William Sandqvi william@kh.e

Ex. Derivaa/inegral L Rampen är e idinegrera Språng Inegrering / L d William Sandqvi william@kh.e

Ex. Derivaa/inegral L Impulen är e idderivera Språng Derivering L d d Teignalerna Språng, Ramp och Impul är beläkade med varandra och kan därför ge amma informaion om e yem. William Sandqvi william@kh.e

Begynnele och luvärde lim 0 lim f f lim lim 0 F F luvärde Vad om händer efer lång id avgör av laplaceranformen lågfrekvenegenkaper. William Sandqvi william@kh.e

Ex. Laplaceranformabell William Sandqvi william@kh.e

Laplaceranformeringmeoden Tiddomänen Frekvendomänen linjär differenial ekvaion Laplace ranformerad ekvaion Laplace ranform algebra Genväg id domän löning Laplace löning invere Laplace ranform William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

Dynamik ho procemodeller Proce med en idkonan Proce med vå idkonaner Proce med re idkonaner Andra ordningen yem med komplexa röer Proceer med både poler och 0-ällen - enare William Sandqvi william@kh.e

Segvar Impulvar Dynamik ho procemodeller Proce med en idkonan U G K T Y Y G U Y G U K T K T Ex. Malab-kommandon 0 G 5 Gf[0],[5,] ploepg ploimpuleg ploepg Tidfunkionerna få algebraik med Laplaceabell eller numerik med Malab ploimpuleg William Sandqvi william@kh.e

Dynamik ho procemodeller Ex. 0 G 5 3 Proce med vå idkonaner G A B Malab-kommandon U K T T Y U K T T Y Af[0],[5,]; Bf,[3,]; GerieA,B;» Af0,[5,] Tranfer funcion: 0 ------- 5» Bf,[3,] Tranfer funcion: ------- 3» GerieA,B Tranfer funcion: 0 ---------------- 5 ^ 8 ploepg ploimpuleg William Sandqvi william@kh.e

Dynamik ho procemodeller 0. Proce med komplexa röer ordningal vå Om en överföringfunkion äljare har komplexa röer å får egvare övervängar. Överföringfunkionen brukar då ange med paramerar ω0 och ζ. Kω ω G 0 Reonanfrekven odämpad ζ Dämpfakor w0; Z0.; [num,den]ordw0,z; Gfnum,den ploepg; G Ex. 0 ζ ω0 ω0 ploepg William Sandqvi william@kh.e

Dynamik ho procemodeller 0. Proce med komplexa röer ordningal vå G Ex. ω 0 ζ Reonanfrekven odämpad Dämpfakor Dämpfakor 0 G Kω0 ζω ω 0 0 William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

6.3 Proceparamerar Bekriv proceen egvar. Relaiva dämpningen ζ. Odämpad egen-vängning ω 0. Överväng M p, id för överväng p. Give: G 0,96? Formelamling :a ordningen yem med komplexa röer: G Kω0 ζω 0 ω 0 M P exp ζπ ζ P π ω 0 ζ William Sandqvi william@kh.e

6.3 löning Proceparamerar Proceen egvar. Relaiva dämpningen ζ. Odämpad egenvängning ω 0. Överväng M p, id för överväng p. Give: G 0,96? Paramerar för andra ordningen yem: G 0,96 ω0 ω0 K Kω0 ζω 0 ω ζω 0 0,96 0 0,96 ζ 0,34 William Sandqvi william@kh.e

6.3 löning Proceparamerar Formelamling :a ordningen yem med komplexa röer: G Kω0 ζω 0 ω 0 M P exp ζπ ζ P π ω 0 ζ M P exp ζπ exp ζ 0,34 π 0,34 0,3 3% P ω 0 π ζ π 0,34,4 William Sandqvi william@kh.e

6.3 Proce egvar MATLAB T0:0.:0; wnqr; Z0.34; [num,den]ordwn,z; Gfnum,den plot,epg,t; P,4 M P 3% 00% William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

6.5 Från diffekv. ill överföringfunkion a y '5y x b y" 3y 4x c y " 5y' 6y x d y " 3y' y 3x' x e && y 3 y& y x& 3x 0 f 4 && y 3y& x& 8& x 0 g & y y& 3 y x& x X y Y William Sandqvi william@kh.e

6.5 a,b löning, överföringfunkion William Sandqvi william@kh.e a x y y '5 [ ] [ ] 5 5 5 ' X Y X Y Y x L y y L b x y y 4 3 " [ ] [ ] 3 4 4 3 4 3 " X Y X Y Y x L y y L

6.5 c,d löning, överföringfunkion William Sandqvi william@kh.e [ ] [ ] 6 5 6 5 6 ' 5 " X Y X Y Y Y x L y y y L c x y y y 6 ' 5 " d x x y y y ' 3 ' 3 " [ ] [ ] 3 3 ' ' 3 " X Y x x L y y y L

William Sandqvi william@kh.e

6.6 överföringfunkion & PID-regulaor a y x 5 xd x b y 5x 3 xd PI-regulaor y x c 5 y y x d ' 0 Dödidproce Dödidproce William Sandqvi william@kh.e

6.6 a löning, överföringfunkion & PID-regulaor a y x 5 xd x L [ ] [ ] y L x 5 xd x& Y X 5 X X Y X 5 William Sandqvi william@kh.e

6.6 c löning, överföringfunkion William Sandqvi william@kh.e [ ] [ ] e X Y X e Y x L y L 5 5 5 c 5 x y Dödidproce

William Sandqvi william@kh.e

6.7 från överföringfunkion ill diffekv. William Sandqvi william@kh.e a 4 3 U Y G b 5 3 e U Y G c U Y G 4 3 d 3 4 U Y G

6.7 a lön. G ill diffekv. William Sandqvi william@kh.e a 4 3 U Y G u u y y y U U Y Y Y 3 4 3 4 & & &&

William Sandqvi william@kh.e

Laplaceranformabell L[ f ] L [ F ] William Sandqvi william@kh.e

6.8 egvar från överföringfunkion a b c d G 6 3 G 9 G 3 G e f G 4 G 4 William Sandqvi william@kh.e

a 6.8 a löning egvar G 6 L[ uniep] F f > 0 y co 4 6 6 William Sandqvi william@kh.e

a 6.8 a löning MATLAB G 6 Gf[],[,0,6]; ploepg; William Sandqvi william@kh.e

c G 6.8 c löning egvar [ ] L uniep y e William Sandqvi william@kh.e F f > 0,5 0,5 0,5 e 0

6.8 c löning MATLAB c G Gf[],[,]; ploepg; William Sandqvi william@kh.e

6.8 e löning egvar William Sandqvi william@kh.e e 0 > f F [ ] L uniep G?? Finn ej med i abellen då måe man parialbråkuppdela

6.8 e löning egvar William Sandqvi william@kh.e c b a De kan ha å å här innan man gjorde all liknämnig! anä äljaren gradal e gradal lägre än nämnaren b b a c a c b a c b a 0 0 c b a b b a c a

6.8 e löning egvar William Sandqvi william@kh.e 0 0 c b a b b a c a e y

6.8 e löning MATLAB e G Gf[],[,, 0]; ploepg; y e William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

6. Parialbråkuppdelning William Sandqvi william@kh.e a 7 3 9 G b 4 G c 4 7 4 G d 3 5 4 3 G e 3 3 G f 6 5 5 G

6. a lön. meod Handpåläggning William Sandqvi william@kh.e a 7 3 9 G 0 7 7 7 3 9 7 3 9 7 3 9 0 7 7 7 6 G

6. a lön. meod Handpåläggning William Sandqvi william@kh.e a 7 3 9 G 0 7 7 7 3 9 7 3 9 7 3 9 0 7 7 5 7 6 30 6 G

6. a lön. meod Handpåläggning William Sandqvi william@kh.e a 7 3 9 G 7 7 7 3 9 7 3 9 7 3 9 7 5 G

William Sandqvi william@kh.e

6.9 Impulvar från överföringfunkion a b c d G 5 6 G 4 3 G G 5 William Sandqvi william@kh.e

6.9 a löning impulvar William Sandqvi william@kh.e a 6 5 G [ ] L impule 0 > f F p, q-formeln 3 6 5 5 6 5 ± 3 3 e e y G

a 6.9 a löning MATLAB G 5 6 Gf[],[, 5, 6]; ploimpuleg; y e e 3 William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

6.0 egvar från empenor x Temperaur C 0, G 0 y Spänning V Ria egvare? William Sandqvi william@kh.e

6.0 löning, egvar 0, G 0 [ ] L uniep F f > 0 0 0, 0 y 0, e William Sandqvi william@kh.e

G 6.0 löning, MATLAB 0, 0 T 0::50; % 0 50 ek Gf[0.],[0, ]; plot,epg,t; Vi har kicka med en idvekor T, nu ämmer idkalan. 0 y 0, e William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

G M [Nm] U [V] 6.4 Roboarm 3 T f G Θ[ rad ] M Nm [ ] U moorpänning J b Elmoor vridmomen M G G Roboarm William Sandqvi william@kh.e Θ vridningvinkel Eferfråga: vinkelhaighe? Vad blir roboarmen luhaighe i oren varv/minu [rpm] om e pänningprång U 6 [V] lägg på moorn? Använd luvärdeaen. Roboarmen röghemomen J 0,45 [kgm ]. Lufmoånde b,3 [Nm/rad]. Moorn idkonan T f 0,7 []. d d Θ

6.4 Roboarm löning idderivaa lim f lim 0 d Θ& [rad/ek] G U [V] GG d Θ Θ 6 U 6 3 Θ & U G G G T J b Sök vinkelhaighe f lim lim lim 0 0 f F 8 8 Θ & Θ & T b J b 8 b 8,3 [rad/] 8,3 luvärdeaen egändring 60 [rpm] 30[rpm] π William Sandqvi william@kh.e

6.4 roboarm - MATLAB D 3 G --------- 0.7 G ---------------- 0.45 ^.3 T0.7; b.3; J0.45; Df[, 0],[0, ] Gf[3],[T, ] Gf[],[J, b, 0] GerieD, G GerieG,G Spänningprång 6V och omvandling mellan rad/ ill varv/ plo 6*60/*pi *epg ; William Sandqvi william@kh.e

6.4 roboarm - MATLAB G Θ& [rad/ek] U [V] G G MATLAB erie beräknar den oala överföringfunkionen. 3 G ---------------------------- 0.35 ^3.36 ^.3 William Sandqvi william@kh.e

6.4 roboarm - MATLAB Spänningprång 6V 30 varv/minu Ine id direk, uan amplen nummer plo 6*60/*pi *epg ; William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

6. egvar från roboarm u Spänning [V] && y y& u y Vridvinkel [rad] Ria egvare? William Sandqvi william@kh.e

Överföringfunkion: Segvar: 6. löning, egvar && y y& u L & Y Y [ ] L uniep U Y U [ && y y] L[ u]? Finn ine i ranformabellen! William Sandqvi william@kh.e

6. löning, egvar William Sandqvi william@kh.e b b a c a c b a c b a Parialbråkuppdela: 4 0 0 c b a b b a c a 4

6. löning, egvar William Sandqvi william@kh.e 0,5 4 0 > f F e y 0,5

6. löning, MATLAB G T 0::50; % 0 50 ek Gf[],[,, 0]; plot,epg,t; rad y e 0,5 William Sandqvi william@kh.e

6. MATLAB föroring G T 0:0.:5; Gf[],[,, 0]; plot,epg,t; De roboarmen miar i aren ar den aldrig igen de kan vi kanke förbära enare i kuren! med e regleryem. William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e

6.4 Diffekv. poler/0-ällen a y" 9y' 4y 3u b &&& y 6 && y y& 4y u& 4u c y " 4y' 3y u' u Överföringfunkioner Poler och 0-ällen 3 Saik förärkning 4 Tidkonaner William Sandqvi william@kh.e

6.4 a lön. Diffekv. poler/0-ällen a y" 9y' 4y 3u y" 9y' 4y G 3u 3 9 G 4 3 Y 9Y 4Y 3U 9 9 Poler: ± 4 7 7 3 7 3 Gain G 0 0, τ 0,5 τ 0, 5 7 7 William Sandqvi william@kh.e

6.4 a lön. poler/0-ällen MATLAB G 3 9 4 Gf[3],[,9,4]; pzmapg; 7 William Sandqvi william@kh.e

William Sandqvi william@kh.e