vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.



Relevanta dokument
vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Något om funktionsföljder/funktionsserier

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

SF1620 Matematik och modeller

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

Möbiustransformationer.

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Lathund, procent med bråk, åk 8

Övningshäfte Algebra, ekvationssystem och geometri

x 2 + px = ( x + p 2 x 2 2x = ( x + 2

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

Multiplikationsprincipen

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering.

Induktion LCB 2000/2001

Kompletterande kurslitteratur om serier

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

INLÄMNINGSUPPGIFT 2 (Del 2, MATEMATISK STATISTIK) Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Invisible Friend Senast uppdaterad

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Föreläsning 8: Räkning. Duvhålsprincipen. Kombinatorik

Höstvisa. I k k k k k kkk k j kz. l l l l. l l l l

Träning i bevisföring

Träningsupplägg Vecka 41

facebookbarometern 2016

förvalta kommunens samtliga rörelsefastigheter utom tekniska nämndens specialfastigheter för sina verk.

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

Koncept Katalog 2009

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) kl 08-13

Addition och subtraktion

Du behöver ha tillgång till: Olika typer av material som man bearbetar på El- och energiprogrammet, Olika typer av plugg.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Centrala gränsvärdessatsen

Repetition av cosinus och sinus

Lösningar till Tentamen i Matematisk Statistik, 5p 22 mars, Beräkna medelvärdet, standardavvikelsen, medianen och tredje kvartilen?

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

Introduktion till Komplexa tal

Subtraktion - Analys och bedömning av elevarbeten

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Affärsplan/Projektplan

Analys av polynomfunktioner

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Resultat Naturvetenskapsprogrammet, åk 2 våren 2012

Facit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

Kvalitetsarbete i förskolan

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Kurs: HF1012, Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: Måndag 30 mars 2015 Skrivtid: 8:15-10:00

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

x xx xx x (I) DAGSLJUS POTENTIAL VALLA PARK KLIMATSTUDIE

1. Frekvensfunktionen nedan är given. (3p)

Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer.

Beslut för gymnasieskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet?

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

Konsten att multiplicera (stora) heltal

Geometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Optiska system optiska instrument. Avbildning. Parallella strålar

Resultat. Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter. Dyslexiförbundet FMLS. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst

Kontrollskrivning i Linjär algebra ,

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

P-02/03 säsongen 2016

Q1 Hur många undervisningstillfällen har du haft under september månad?

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA

Föreläsning 9: Hypotesprövning

Transkript:

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler v 9 YLOS FOMEL FÖ FUNKIONE V FLE VIBLE. PPOXIMIONE. FELNLYS. -------------------------------------------------------------------------------------------- lors ormel väds l.. vid i umeris eräigr ii ells iii optimerig o iv ärledigr iom oli teis o mtemtis område. lors ormel v örst ordige Låt... vr e utio v vriler som r otiuerlig derivtor v dr ordige i e öppe omgivig D v pute.... t tt... P är e put i D såd tt strä P ligger i D. lors ormel eller lors utvelig v örst ordige rig pute är:...... L ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Uttret på ögersid ut dvs...... L lls lorpolom v örst ordige. Eempelvis lorpolomet v örst ordige rig pute ör utioe är ------------------------------------------------------------------------------------------------------- För restterme r vi öljde smolis uttr:!! d L där θ θ L 0 < < θ. Etersom derivtor v dr ordige i ärete v pute eligt tgde är otiuerlig restterme i lorormel srivs som

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler v 9... B L där... B är egräsd är pute. Därmed går mot 0 om... går mot.... Med dr ord...... Dvs. utioe... pproimers med sitt lorpolom som är geerellt elre ä själv utioe. Felet vid de pproimtio är restterme. B lors ormel v dr ordige ör e utio v två vriler rig pute. Låt vr e utio som r otiuerlig derivtor v tredje ordige i ärete v pute. lors ormel v dr ordige rig är:. ]! ]! estterme srivs som B där B är egräsd är pute Om vi eter o därör vi sriv smm ormel på öljde sätt: ]! ]! estterme srivs som B där B är egräsd är 00 -------------------------------------------------------------------------------------------- Uttret på ögersid ut lls lorpolom v dr ordige i poteser v o : ]! ]!

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler v 9 eller i poteser v o : ]! ]! lors ormel v dr ordige ör e utio i tre vriler rig pute är l l l l l ]! ]! estterme srivs som l B l där l B är egräsd är 000 D YLOS FOMEL V ODNING K FÖ FUNKIONE V N VIBLE Låt... vr e utio v vriler som r otiuerlig derivtor v ordig i e omgivig v pute.... Bete... P o L. lors ormel eller lors utvelig v ordig rig pute är: d d d P!!! L Dieretiler d... d i ovståede ormel eräs med jälp v öljde smolis uttr: d L d L j i j i j i... d L För restterme gäller!! d L

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler där θ L θ 0 < θ <. ÖVNING: Uppgit. Bestäm dr ordiges lorpolom rig pute 00 till utioe 7 e ge resultt i poteser v i ii - - Lösig: 00 e 8 e 00 0 ; 00 0 e 4 e 00 4e 00 0 e 4 e 00 Sustitutio i ovståede ormel ör tlorpolom v dr ordige ger 8 0 0] 0!! dvs 8 ] Svr : i 8 ii 8 0 0 8 4 v 9

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler Uppgit. Bestäm dr ordiges lorpolom rig pute till utioe 4 ge resultt i poteser v i ii - - Lösig: 4 6 ; ; 6 6 Sustitutio i ovståede ormel ör tlorpolom v dr ordige ger 6 6 Svr i 6 6 ] ii 6 6 Låt är e utio i de öpp mägde D som ieåller pute. Uppgit. lorutvel utioe l rig pute 000 t o m drgrdstermer. ] ] Svr: 0 0 0 l l v 9

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler estterme l B l där B l är egräsd är 000. PPOXIMIV BEÄKNING Uppgit 4. Betrt utioe r l r 4. Bestäm lorpolomet v örst ordige rig pute P dvs r. Berä pproimtivt.. o jämör med det värde som du år med e miiräre. ips: Om du ter tt det är elre tt ter uttr då du t eteig till l 4 Lösig: l r 4 r 4 r r 4 l r 4 r 4 r lorpolomet är 4 r 8 eller ortre 4r 8 7 l 8 8 Vi pproimtivt erär.. geom tt sustituer r.. i polomet 4 r 8 : r 4 r 8.. 0.8 0.8 4.6 Svr. 4 r 8.. 4. 6 miiräre ger.. 4.98898. märig: Bättre pproimtio år vi om vi väder lorpolom v ögre grd. 6 v 9

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler FELNLYS Låt... vr e utio v vriler som vi vill erä i pute P.... tg tt m geom mätig äer ärmevärde... till.... Då är L där L är i llmät oäd ele i mätigr. Sustitutio v mätvärde... i utioe ger resultt... som är ett ärmevärde till det et värdet.... För tt estämm tillörlitiget vid eräige uppsttr vi elet....... Frå lorormel v örst ordige rig pute......... L ** år vi...... L o geom tt väd soluteloppet på vrje lede L Med jälp v trigeloliete ör soluteloppet år vi så llde elortpltigsormel: < L *** ~ märig: eet < utläses " pproimtivt midre ä". ~ / Uppgit. Vi vill erä värdet v utioe i pute P. Mätigr v o vruds till el tl o ger ± 0. 0 ± 0. o ± 0.. Dett srivsätt etder tt vi r mätvärde 0 o med motsvrde 7 v 9

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler eluppsttigr 0. 0. o 0.. Bestäm utioes värde i pute 0 o uppstt elet. Lösig: Futioes värde i pute 0 är / 0 0 6. Vi därmed sriv P 6. Vd vi säg om tillörlitliget ör vår pproimtio? Prtiell derivtor v örst ordige i pute : / 0 7 / 0 6. 6 / 0.906. Felortplttigsormel ger < ~ oter soluteloppet rut vrje term < ~ 70. 6.0..9060. 0.70 lltså gäller eluppsttige <. Vi sriv resultt på öljde sätt... 6± ~ dvs det et värdet v... ligger pproimtivt mell 6 404 o 6 846. märig. Felgräse i vårt ll är väldigt stort i jämörelse med utioes pproimtiv värde 6. För tt örättr oggret m örsö gör mätigr med ler orret deimler. 8 v 9

rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler märig. För e så eel utio som / som väer med / vseede på o o vtr med vseede på -vriel vi uppstt elet diret med jälp v elemetär mtemti. Eligt tgdet ± 0. 0 ± 0. o ± 0. r vi 4.. 9. 0. o... Därör lir utioe störst om. väer m..p. 0. väer m..p. o. vtr m..p. : 876.. / m. 0.. Futioe lir mist om 4. 9. o. ju större desto midre : 4.0. / mi 4. 9.. Därmed ser vi ut tt väd elortplttigsormel tt det et värdet ligger mell 4 o 877. För säerets sull vrudr vi itervllets övre gräs uppåt o edre gräs edåt. 9 v 9