Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens tillkomst.
Systemförändringar i nya skollagen Gemensam reglering oavsett huvudman lika villkor för fristående och kommunala verksamheter Förskolan en egen skolform
Förskolan och skolväsendet 1998 flyttades bestämmelserna om barnomsorg i princip oförändrade till skollagen. 1998 fick förskolan en egen läroplan (lpfö 98) 2002 infördes maxtaxa i förskolan 2003 införs allmän förskola 2009 barnomsorgspeng m.m. prop. 2008/09:115 2010 blir förskolan en skolform i den nya skolformen
Prop. 2008/09:115 Allmän förskola även för treåringar Hemkommunen ansvarig istället för vistelsekommun Rätt för barn att tas emot i förskolan i annan kommun än hemkommunen om barnet på grund av sina personliga förhållanden har särskilda skäl
Övergripande mål Förskolan omfattas av skollagens portalparagrafer - Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ( 1 kap. 4 skollagen 2010:800) - Mer fokus på utveckling och lärande
Övergripande mål Likvärdig utbildning - Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas ( 1 kap. 9 skollagen). - Likvärdig betyder inte likformig. Målen kan nås på olika sätt men kvaliteten ska vara lika hög oberoende av var i landet verksamheten bedrivs.
Centrala begrepp I 1 kap. 3 definieras ett antal centrala begrepp: elev, enskild, fristående skola ( förskola och fritidshem), förskole- och skolenhet, undervisning och utbildning Undervisning är målstyrda processer under lärares ledning som syftar till inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden Utbildning är den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål Konfessionella inslag får inte förekomma inom undervisning, endast inom utbildningen i övrigt och endast vid fristående verksamheter.
Barnets bästa Särskild paragraf om barnets bästa ( 1 kap. 10 ) I all utbildning m.m. enligt lagen ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Ledningsansvaret Som en konsekvens av att förskolan blir en skolform behöver ledningsansvaret regleras. Begreppet förskolechef införs i lagen med i princip samma befogenheter och samma behörighetskrav som en rektor En person kan vara både förskolechef och rektor En förskolechef kan leda flera förskoleenheter men en enhet kan aldrig ha mer än en förskolechef Nya möjligheter för rektor/förskolechef att delegera i den nya skollagen
Lärarbehörighet Hårdare krav på att förskollärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. - det är förskollärare som har ansvaret för undervisningen i förskolan. Förskolläraren ska leda undervisningen och har ansvaret för innehållet - Förskolläraren ska ha en specifik utbildning inriktad mot yngre barn
Lärarbehörighet En förskollärare ska benämnas lektor om han eller hon: - avlagt minst lic.examen inom ett område som omfattas av förskolans uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen och, - under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat pedagogisk skicklighet
Lärarlegitimation Regeringen beslutade den 7 oktober 2010 om en proposition (2010:11:20) med förslag till lärarlegitimation Kravet på legitimation ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 juli 2012 Övergångsregler fram till 2015
Lärarlegitimation Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning ska få bedriva undervisning En legitimerad lärare eller förskollärare ska enligt huvudregeln ha ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.
Lärarlegitimation Statens skolverk ska pröva frågor om meddelande av legitimation. Legitimation ska efter ansökan meddelas en lärare eller förskollärare som, - har avlagt en behörighetsgivande examen, - med tillfredsställande resultat har genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande på heltid inom undervisning som i huvudsak svarar mot examen och - i övrigt är lämplig att bedriva undervisning.
Lärarlegitimation Introduktionsperiod med stöd av mentor - största möjliga matchning Ansökan om legitimation - till ansökan ska fogas yttrande om lämplighet från rektor/förskolechef - Skolverket får ta ut avgifter Varning/återkallelse - Lärarnas ansvarsnämnd kan utfärda varning vid oskicklighet m.m. - återkallelse kan ske vid grov oskicklighet m.m.
Lärarlegitimation En legitimerad lärare som genom vidareutbildning blivit behörig för att få undervisa i ytterligare verksamheter, skolformer, årskurser eller ämnen och i övrigt är lämplig att bedriva undervisningen, ska efter ansökan till Statens skolverk få sin legitimation kompletterad. Gäller även lärare och förskollärare som fått en speciallärarexamen
Undantag från krav på leg. En lärare/förskollärare som inte har legitimation eller är behörig får bedriva undervisning, Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som har legitimation och behörighet för att bedriva viss undervisning, eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen. En sådan lärare eller förskollärare ska vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Personen ska få bedriva undervisning under högst ett år i sänder.
Barns utveckling mot målen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ( 3 kap. 3 ) Tydligare fokus på att barnen har en rätt att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.
Kvalitetsarbete Avreglering genom att krav på kvalitetsredovisning och skolplaner (samt antagligen även lokala arbetsplaner) tas bort. Ny reglering om krav på systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras
Inflytande Allmän bestämmelse om rätt till inflytande över utbildningen för barn och elever Krav på forum för samråd vid varje förskole- och skolenhet
Anmälningsplikt En anmälningsplikt införs för förskolechef/rektor,förskollärare/lärare och annan personal vid misstanke om kränkande behandling enligt skollagen eller trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567).
Arbetsmiljön i förskolan Arbetsmiljölagen gäller inte för barn i förskola (eller elever i fritidshem) Enligt den nya skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.
Tillsyn av verksamheten Skolinspektionens tillsyn förstärks Starkt och tydligt lagstöd för tillsynen Utökade sanktionsmöjligheter Strävan efter att så långt som möjligt ha lika sanktioner för kommunala och fristående huvudmän.
Modersmålsstöd Bestämmelser om modersmålsstöd förs upp från Lpfö till skollagen. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål Motsvarande bestämmelse även för förskoleklassen
Ändringar i Lpfö Utgångspunkter -den förstärkning av förskolans pedagogiska uppdrag som pågått i drygt 10 år ska fortsätta. - förskolans potential att stimulera barns utveckling, kreativitet och lärande har inte tagits tillvara fullt ut
Ändringar i Lpfö Utgångspunkter - Förtydligade mål i vissa avseenden och vissa kompletteringar - Ingen ny läroplan - Förskolans uppdrag med en pedagogik där omvårdnad, fostran och lärande bildar en helhet kvarstår. - Normer och värden som anges i läroplanen är oförändrade
Ändringar i Lpfö Förtydligade mål avseende - barns språkliga och kommunikativa utveckling - barns matematiska utveckling - naturvetenskap och teknik Nytt avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling Nytt avsnitt om förskolechefens ansvar Riktlinjer till personalen riktar sig dels mot förskollärare, dels mot alla som arbetar i arbetslaget
Barns språkliga och kommunikativa utveckling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, och utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
Barns matematiska utveckling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, och utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.
Naturvetenskap och teknik (1) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
Naturvetenskap och teknik (2) Förskolan ska sträva mot att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen samt utforska hur enkel teknik fungerar, och utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Uppföljning m.m. (1) Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena
Uppföljning m.m. (2) att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Uppföljning m.m. (3) Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tilgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger skilda kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
Uppföljning m.m. (4) dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, och föräldrars inflytande i utvärderingar.
Förskolechefens ansvar (1) systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande,
Förskolechefens ansvar (2) verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.
Riktlinjer för personalen dels förskollärares ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan. Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som anges i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs.