Kungsholmens grundskola Tjänsteutlåtande Dnr: 1.20/2016/818 Sid 1 (18) Verksamhetsplan 2016 Kungsholmens grundskola Kungsholmens grundskola är det självklara valet för elever, föräldrar och medarbetare där vi ständigt arbetar med att skapa optimala lärmiljöer för att utveckla varje elevs lärande och kunskapsutveckling Kungsholmens grundskola
Sid 2 (18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...3 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...12 2. Ett klimatsmart Stockholm...14 2.1 Energianvändningen är hållbar...14 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...14 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...14 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...15 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...15 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 Uppföljning av ekonomi... 18 Resursanvändning...18 Budget 2016...19 Övriga frågor... 19 Bilagor Bilaga 1: Budget 2016 Bilaga 2: Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Sid 3 (18) Inledning Kungsholmens grundskola är en F-9 skola bestående av två enheter och fem förskoleklasser. Från våren 2014 är år 1-5 evakuerade till Konradsberg och förskoleklasserna till Fleminggatan 113, S:t Göransgatan 120, Baltzar von Platens gata 15. Antalet förskoleklasser är 5. Vi har 21 klasser år 1-5, en särskild undervisningsgrupp år 1-5 och 2 grundsärskoleklasser. Fritidshemmen finns sedan 1 januari 2014 på Konradsberg och ingår i arbetslaget för respektive årskurs. I Konradsberg finns även en fritidsklubb. Årskurs 6-9 med 12 klasser finns på S:t Göransgatan 145, där finns även en grundsärskoleklass. Kungsholmens grundskola har 25 januari 2016-927 elever totalt. Skolan hade i oktober 2015, 130 tillsvidareanställda årsarbetare. Inför läsåret 2016-2017 flyttar årskurs F-6 till en helt nyrenoverad och nytillbyggd skola vid Fridhemsplan. Årskurs 7-9 uppe vid Stadshagen får en nyupprustad skolgård och nybyggd entré mot söder. Stadshagen är ett område med stora utvecklingsplaner där både idrottshall, bostäder och en skola planeras. Prioriterade åtgärder för utveckling Utveckla optimala lärmiljöer genom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och tydlig lektionsstruktur Utveckla arbetet för elever i behov av extra anpassningar/extra stöd Vi behöver definiera vad/vilket stöd i relation till kunskapskraven är det som den enskilde eleven är i behov av. Detta oavsett gruppstorlek och genom diskussioner kring ämnesspecifika förmågor, vad extra anpassningar i undervisningen innebär och vem som bär ansvaret Utveckla god lärmiljö och studiero genom att aktivt arbeta med planen mot diskriminering och kränkande behandling innehåll kring främjande- förebyggande arbete och inkluderande förhållningssätt som främjar både trygghet och studiero Utveckla former för elevernas elevinflytande för att kunna påverka och ta större ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling Förtydliga pedagogens roll i fritidshemmet samt fortsätta utveckla tydliga och konkreta former för samarbete i skola och fritidshem. Utveckla former för att digitala verktyg blir en naturlig del för lärande och kunskapsutveckling
Sid 4 (18) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 85 % 82 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. 2016-01-01 2016-12-31 Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 92 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 95 % År 95 % År 95 % År 95 % År 98 % År
Sid 5 (18) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 95 % År År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Meritvärde i årskurs 9 245 Poäng År Enhetsmål: Elever som är mottagna i grundsärskolan ska inkluderas i övrig verksamhet utifrån varje enskild elevs behov och möjlighet Att varje elev som är mottagen i grundsärskolan har en individuell plan för inkludering i skola och fritids Arbetssätt Alla elever har en inkluderingsplan som utvärderas minst tre gånger per termin Handledning till både klasslärare och särskolepersonal Inkluderingspedagoger finns med som stöd för elever i inkluderingsprocessen Resursanvändning Pedagoger som arbetar med elever under skoltid och fritidstid. Flexibel lokalanvändning Uppföljning Skriftliga IUP-planer som utvärderas sker kontinuerligt med både pedagoger och vårdnadshavare Utveckling Vi fortsätter vårt påbörjade inkluderingsarbete i både skola och fritids för att elever i grundsärskolan ska i möjligaste mån vara en del av den ordinarie gruppen. Att alla elever i grundsärskolan är inkluderade i grundskoleklass Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för att utveckla optimala lärmiljöer för alla våra elever. På Kungsholmens grundskola ska eleverna nå högre resultat samt ha kunskap om sitt eget lärande och kunskapsutveckling. Eleverna ska känna sig mer förtrogna med vilka förmågor och kunskapskrav de arbetar mot i
Sid 6 (18) respektive ämne samt hur bedömningen kommer att gå till. Lärare och övrig pedagogisk personal ska arbeta utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Arbetssätt Detta innebär att: genom att tydliggöra kunskapskraven för eleverna i samtliga ämnen, genom att i en speciellt framtagen lektionsstruktur för Kungsholmens grundskola får eleverna att veta vilka kunskapskrav de arbetar mot, hur undervisningen genomförs och hur kunskaper bedöms och ska redovisas, genom att undervisande lärare ansvarar för att föra dialog med och få eleverna att reflektera kring sin egen kunskapsutveckling i relation till kunskapskraven på lektionstid. Utvärderingen formulerar eleverna i en bestämd mall och har som underlag på utvecklingssamtalen genom att arbeta med att vidareutveckla matematik- och svenskundervisningen, bland annat genom ämneskollegialt lärande för ökad måluppfyllelse i ämnet som led av förstelärare, genom att lärare får fortlöpande fortbildning och handledning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som leds av förstelärare, genom att elevhälsoteamet informerar, delger och handleder personal i förhållningssätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd samt att de ingår i skolans trygghetsgrupp som en naturlig aktör för utvecklingen av ett elevhälsofrämjande förhållningssätt för hela skolan genom att pedagogisk personal analyserar resultat i syfte att kartlägga utvecklingsområden kopplat till bedömning, utveckling och förbättring av undervisningskvaliten, genom att ordna återträffar för f d år 9-elever när de går andra året på gymnasiet för att följa upp deras kunskapsresultat Resursanvändning Lärarna använder konferenstid varje vecka för att utveckla det kollegiala lärandet i syfte att utveckla undervisningskvalitéen. Varje vecka får lärarna fortbildning i Läs- och matematiklyft i syfte att utveckla undervisningen utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Vi använder studiedagar och planeringsdagar för att möjliggöra arbetet med att skapa optimala lärmiljöer för hela skolan. Genom specialpedagoger har vi tillgång till handledning om kompensatoriska hjälpmedel samt en studio för kortare specialpedagogiska insatser. Vi har specialpedagoger, andra lärare med specialkompetens och annan personal till stöd och handledning av personal och för elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Sambedömning kring de nationella proven i år 3, 6 och 9 för att säkerställa likvärdig bedömning. Vi har en gemensam lektionsstruktur för hela skolan. Vi arbetar bland annat genom Bornholms modellen, fonolek, läs- och skrivutvecklingsschema (LUS) F-6. Vi har en given mall för eleverna 7-9 att sammanfatta sin kunskapsutveckling i relation till kunskapskraven som underlag till utvecklingssamtal Vi erbjuder läxläsning varje veckodag i åk 6-9.
Sid 7 (18) Uppföljning En enkät kommer att genomföras i november HT 16 för att mäta elevernas inflytande och förståelse för sitt eget lärande genom lektionsstrukturen. Brukarundersökningen. Genom stadens resultatdialog och lärarnas resultatanalyser VT16. Personal utvärderar processerna vid terminsavslut. Elevrådet följer upp det förväntade resultatet genom analys och kartläggning av arbetssätten minst en gång per termin. Utveckling Vi vill stärka elevernas språkutveckling genom ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen och i samtliga undervisningssituationer för att gynna varje enskild elevs kunskapsutveckling utifrån egna förutsättningar. Genom det ämneskollegiala lärandet hitta former för att i undervisningssituationer få elever att utveckla sina kunskapskvalitéer samt skapa forum för att utveckla ett ämnesövergripande arbetssätt. Vi vill skapa större utrymme för pedagogiska diskussioner och handledning kring hur bemöta eleven för att få denne att ta ansvar för sina studier och lyckas. Definiera vad/vilket stöd i relation till kunskapskraven är det som den enskilde eleven är i behov av. Detta oavsett gruppstorlek och genom diskussioner kring vad är kunskapskvalitéer, vad extra anpassningar i undervisningen innebär och vem som bär ansvaret. Svenska som andraspråk kompetens, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som förhållningssätt behöver utvecklas ytterligare för att ge rätt undervisning till flerspråkiga elever, elever med olika former av språkstörningar, diagnoser samt elever som behöver utveckla sin läs- och skrivförmåga. Fortsätta att utveckla former och forum för elevhälsomöten där elevhälsoteamet informerar, delger och handleder personal i förhållningssätt och bemötande. Fortsatt utveckling av elevhälsoteamets hälsofrämjande och förebyggande arbete med koppling till optimala lärmiljöer och undervisning. Vi vill utveckla mer konkreta former för att förebygga hög frånvaro. Vi vill utveckla arbetet kring organiserade läsgrupper, bibliotek och biblioteksbesök i F-9. Enhetsmål: Vi åtar oss att utveckla fritidsverksamheten Att elever och vårdnadshavare är nöjda med fritidshemmens verksamhet och pedagogiska innehåll Arbetssätt Skolans fritidshem år 1-3 och år 4-6 fortsätter att arbeta med den gemensamma lokala pedagogiska planering där det framgår syfte, långsiktiga mål, arbetssätt, bedömning och dokumentation
Sid 8 (18) Resursanvändning Använda personalens olika komptetenser. Vid nyrekrytering prioritera personer med pedagogisk utbildning Uppföljning Utvärdering Elevenkät Brukarundersökningar Elevsamtal Utveckling Under 2016 fortsätter fritidshemmens personal med genomförandet av Stockholms stads "Plan för utveckling av fritidshem", skolans lokala pedagogiska planering på fritids och skolverkets allmänna råd kring fritidshemmens uppdrag. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 95 % År 75 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % År
Sid 9 (18) Enhetsmål: VI åtar oss att verksamheten präglas av demokratiska värderingar och respekt för varje barns integritet samt att arbeta för att alla elever ska omfattas av en god miljö. Ingen elev på Kungsholmens grundskola ska uppleva att hen blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande handlingar där mobbning motarbetas aktivt. Alla som arbetar på Kungsholmens grundskola har ansvar för att ingripa när något händer. Alla elever på Kungsholmens grundskola är delaktiga och har inflytande över samtliga processer som leder till utvecklingen av en god lärmiljö. På Kungsholmens grundskola ska alla elever tydligt veta vad de ska göra och arbeta med på lektionerna genom vår lektionsstruktur. Arbetssätt Detta innebär att: genom att alla som arbetar på skolan har ansvar för att informera ansvarig klasslärare/mentor eller fritidsansvarig om händelser kring eleverna, genom att vi arbetar utifrån vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, genom att elevhälsoteam, trygghetsgrupp och elevråd planerar och organiserar ett systematiskt arbete med kartläggningar och utvärderingar av det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet, genom att vi har en trygghetsgrupp som arbetar systematiskt med att kartlägga riskfaktorer för det förebyggande trygghetsarbetet samt, vid kränkning utreder och rapporterar skriftligt omgående till mentorer/klasslärare och biträdande rektor/ rektor, genom att trygghetsgruppen har veckovisa möten för att kartlägga våra interna dokument med syfte att synliggöra situationer som hotar lärmiljön, genom att vi omedelbart vidtar åtgärder så fort det kommer till vår kännedom att en elev upplever sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, genom elevhälsoteamets främjande och förebyggande uppdrag med fokus på sömn, kost och mobiltelefoners påverkan för att öka studieron, genom temadagar med workshops, föreläsningar och värderingsövningar för att belysa, informera och lära om alla människors lika rätt och demokratiska värderingar, genom att alla lärare ska arbeta utifrån Kungsholmens lektionsstruktur Resursanvändning Genom samarbete mellan skolans trygghetsgrupp, elevhälsoteam och elevråd planerar och organiserar vi främjande insatser för att motverka kränkande behandling, se vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har god samverkan med socialtjänst, BUP och polis. Vi arbetar utifrån vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och skolans förväntansdokument/ordningsregler som revideras och utvärderas varje år. Vi har vår lektionsstruktur som främjar optimala lärmiljöer genom att ge förutsägbarhet,
Sid 10 (18) struktur och tydlighet inför undervisningssituationer för samtliga elever. Uppföljning Trygghetsgruppen, elevhälsoteam och elevrådet kommer att genomföra en enkät för att mäta tryggheten och skolans miljö november HT 16. Analys och utvärdering av skolans interna dokument såsom händelserapporter, utredningar vid kränkande behandling och elevhälsoanmälan. Brukarundersökningen Genom stadens resultatdialog och lärarnas resultatanalyser HT16. Utveckling Vi behöver fortsätta att utveckla tydliggörande av skollagens krav på att arbeta med samtliga diskrimineringsgrunder. Vi arbetar vidare med förankringsarbetet av planen mot kränkande behandling samt rutinerna för att systematiskt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling. Vi vill även starta en parallellprocess i värdegrundsarbete på personalnivå. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 85 % År 80 % År 75 % År 80 % År
Sid 11 (18) Enhetsmål: Vi åtar oss att verka för att eleverna med ökad ålder tar ett större ansvar för sin skolsituation. Fler andel elever ska veta vad de behöver kunna för att få minst godtagbara kunskapskrav i de olika ämnena. Eleverna ska uppleva en större delaktighet i planering och utformning av undervisningen och studiero. Eleverna ska få möjlighet att påverka sin egen kunskapsutveckling eftersom de vet vilka kunskaper de ska utveckla på lektionerna. Arbetssätt Detta innebär att: genom att eleverna har varit delaktiga i framtagandet av Kungsholmens grundskolas gemensamma lektionsstruktur, genom att vi har Kungsholmens grundskolas lektionsstruktur med tydligt mål och syfte av lektionen samt koppling till kunskapskraven för att få eleverna att bli medvetna om vilket kunnande lektionen avser att utveckla i syfte att stödja och stärka elevens kunskapsutveckling, genom att vi genomför elevledda samtal i syfte att eleverna samtalar, formulerar och resonerar kring sin egen utveckling i relation till kunskapskraven, genom att ha klassråd, elevråd och andra demokratiska råd samt elevskyddsombud på båda skolorna för att kunna påverka och ta ansvar för sin skolmiljö, genom att elevrådet arbetar systematiskt med elevinflytande och delaktighet i skolans prioriterade utvecklingsområden, genom att arbetslagen arbetar aktivt för att möjliggöra och stärka elevrådets inflytande och organisation. För 7-9 konkretiseras detta i en fast punkt i arbetslagets dagordning Resursanvändning Vi har individuella utvecklingsplaner (IUP) som ger eleverna möjlighet till större ansvar för sitt eget lärande åk 1-5, Vi har skolans elevråd som samarbetar med trygghetgrupp och elevhälsoteam för att utveckla skolans processer kring våra förväntade resultat och skolans utveckling. Vi har Kungsholmens grundskolas lektionsstruktur som ger eleverna förutsättningar och möjlighet att bli mer delaktiga i sin egen kunskapsutveckling och därmed kunna påverka processen i undervisningen. Likvärdig struktur kring elevledda utvecklingssamtal där eleverna utvärderar sin kunskapsutveckling i relation till kunskapskraven. Vi har mentorstid och klasstid på schemat 7-9. Uppföljning En enkät kommer att genomföras under VT 16 och HT 16 för att mäta elevernas inflytande och förståelse för sitt eget lärande genom lektionsstrukturen. Elevråd, elevhälsoteam, trygghetsgrupp och arbetslag utvärderar och följer upp resultaten genom utvärdering vid läsårslut och resultatdialog.
Sid 12 (18) Brukarundersökningen. Utveckling Fortsatt utveckling av kollegialt lärande för all personal för ökad kompetens om extra anpassningar för elevernas lärande och inflytande. Fortsatt utveckling av elevhälsoteamets hälsofrämjande och förebyggande arbete med koppling till elevernas lärande och inflytande. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 År 75 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. 2016-01-01 2016-12-31 Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet i Stockholm Eleverna ska känna till och är förtrogna med samhällets (Stockholms) kulturliv. Eleverna ska få förståelse för estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande som ett sätt att utveckla sitt lärande genom individuellt skapande. Arbetssätt Eleverna kommer att få kulturella upplevelser som kommer att ge dem förståelse för världen idag. Eleverna kommer att få möjligheter att påverka, förändra sina och andras levnadsvillkor,
Sid 13 (18) möjlighet till inflytande och delaktighet oavsett enskilda förutsättningar. Detta ska eleverna få göra genom estetiska lärprocesser som bidrar till att varje elev kan utveckla sin egen förmåga att utveckla sitt individuella skapande och hur detta gynnar lärandet. Eleverna kommer att få se teaterföreställning, och sedan arbeta med workshops för att få kännedom om teater som uttrycksform, där ord och kroppsspråk är en del av kommunikation. Resursanvändning Skapande skola Skolans trygghetsgrupp Arbetslagsplanering Uppföljning All personal följer upp detta i den årliga resultatanalysen HT 16. Utveckling Vi behöver skapa och utveckla fler former och forum för eleverna att delta i Stockholms kulturliv. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 20 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År
Sid 14 (18) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Det ekonomiska resultatet blir i balans 2016-2017 och att enheten börjar bygga upp en ekonomisk buffert för strategiska satsningar och kompetensutveckling. Vi lyckades få en budget i balans under 2015, vilket möjliggör en budget i balans även år 2016 och återgång till resultatenhet 2017 Arbetssätt Regelbundna analyser och avstämningar Tydliga och långsiktiga prognoser Mål och visionsarbete inför 2016 då enheten blir F-6 och 7-9 Genom ett enklare inköpssystem- "effektivt inköp" Resursanvändning Genom en strategisk och ansvarsfull personalplanering Genom ett omsorgsfullt rekryteringsarbete Inom ramen för den riktade socioekonomiska tilldelningen budgeterar vi för satsningar på läxläsning, modersmål, insatser för elever i behov av språkutvecklande arbetssätt, insatser för nyanlända elever och elever som behöver riktade personalinsatser Uppföljning Månadsvis, kvartalsvis I ledningsgrupp På APT och SVG Utveckling Fortsatt tydlig kommunikation med personal om hur skolans ekonomi är uppbyggd och fungerar Utvecklad dialog med skolledning och ekonomiansvarig Aktiv marknadsföring
Sid 15 (18) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 80 83 År Sjukfrånvaro tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Kungsholmens grundskola är en väl fungerande arbetsplats för medarbetare och chefer Att medarbetare har möjlighet att bidra och utvecklas på sin arbetsplats Att medarbetare och chefer upplever en mer jämn arbetsbelastning sett över hela arbetsåret All personal bidrar till skolans prioriterade utvecklingsområden Arbetssätt Framtagandet av tydliga rutiner för identifierade områden Aktivt arbete med medarbetarenkäten Planering av arbetsåret för att förekomma arbetsbelastning till exempel utvecklingssamtal och
Sid 16 (18) genomförande och rättning av nationella prov Resursanvändning Tid för arbete med de prioriterade utvecklingsområdena Tid för fortbildning och kompetensutveckling Tid för planering av arbetsåret Uppföljning Medarbetarenkäten vid våra APT och vid medarbetarsamtalen Utveckling God arbetsmiljö som ger möjlighet till samarbete och utveckling av uppdrag och verksamheten Fortsatt arbete med ett tydligt års hjul KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2015-01-01 2016-12-31
Sid 17 (18) Enhetsmål: På Kungsholmens grundskola arbetar alla aktivt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av individer eller grupper. Alla på skolan tar sitt ansvar genom att följa våra rutiner i vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Detta för att samtliga elever ska känna sig trygga och trivas i skolan. Arbetssätt Vi hänvisar till vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan 2016 (Likabehandlingsplanen). Resursanvändning Genom implementeringen och förankringsarbete av vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan, Likabehandlingsplanen. Uppföljning Brukarundersökningen 2016 Medarbetarenkäten 2016 Skolans enkät från trygghetsgruppen 2016 Utveckling Vi vill påbörja ett arbete kring tydliggörande av skollagens krav på att arbeta med samtliga diskrimineringsgrunder i verksamheten på såväl elev- som personalnivå.
Sid 18 (18) Budget 2016 Kungsholmens grundskola 2016-02-01 Elisabeth Ollas Paulsson rektor