BARN- OCH SKOLFÖRVALTNINGEN ÖSTRA FÖRSKOLEOMRÅDE Arbetsplan för Norrtälje Östra Förskoleområde Parkens förskola och Solbacka förskola 2014-2015 Parkens förskola Solbacka förskola
Innehållsförteckning 2 Presentation av områdets verksamheter... sid 3 Inledning...sid 3 Ledningsorganisation..sid 3 Våra styrdokument... sid 4 Vår syn på uppdraget... sid 5 Våra verktyg... sid 6 Våra 11 utvalda mål att sträva mot.... sid 9 Jämställdhet sid 9 Meningsskapande sid 10 Mångfald sid 11 Inflytande.... sid 11 Teknik..... sid 12 Naturvetenskap, Matematik,.sid 13 Kommunikation o skriftspråk.. sid 14 Förskola och hem... sid 15 Samverkan med förskoleklass..sid 16 Uppföljning, utvärdering och utveckling..sid 16 Våra fokusområden.. sid 17
Norrtälje Östra Förskoleområde 3 Området består av Parkens förskola och Solbacka förskola. Vi är ca157 barn och 35 medarbetare. Med barnen arbetar pedagoger: förskollärare och barnskötare. Det är förskolläraren som har ett särskilt ansvar för uppdraget. Förskollärare tillsammans med barnskötare bildar ett arbetslag som verkar för barnens utveckling, omsorg och lärande. Arbetslagen samverkar och har ansvar för alla barn på förskolan. Förskolorna har tillagningskök med anställda kokerskor och lokalvårdare. Inledning Östra förskoleområdets arbetsplan är en sammanfattning av alla våra styrdokument. Dessa bildar en helhet i form av en lokal arbetsplan, utifrån arbetsplanen skriver sedan avdelningarna varsin handlingsplan. Där beskrivs hur vi ska arbeta för att uppnå det förväntade resultatet. Vi har olika dokument att arbeta efter och för att beskriva vårt arbete, läroplan för förskolan Lpfö98/10, måluppfyllelse, värden, av kommunens prioriterade mål, våra egna prioriterade mål, kvalitetsarbete, olika policys, likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling m.m. Denna plan är en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för oss, för att vi ska komma fram till en gemensam överenskommelse om hur vi konkret ska arbeta för att nå våra uppsatta mål. Ledningsorganisation Ledarskapet består av förskolechef samt två arbetslagsledare. Vid tankar, funderingar och klagomål vänder man sig som förälder först till dem det gäller, sen till arbetslagsledare, därefter till förskolechefen och till sist till vår verksamhetschef för alla kommunala förskolor. Vid behov kan föräldrar naturligtvis vända sig direkt till förskolechefen via mail eller telefon. Alla tankar och funderingar är välkomna. Arbetslagsledarna leder arbetslagen och den dagliga verksamheten ute på förskolorna. Förskolechefen har sitt kontor på Rodengymnasiet, och har daglig kontakt med förskolorna. Förskolechef och arbetslagsledarna bildar en
4 ledningsgrupp, som träffas varje vecka kring vardagsfrågor angående verksamheten, mål, kvalité och gemensamma utvecklingsområden. Nätverk inom området En förskollärare från varje avdelning bildar en utvecklingsgrupp tillsammans med ledningen. Syftet är att driva den pedagogiska utvecklingen på våra två förskolor framåt. Våra övriga pedagoger bildar grupper som arbetar med olika frågor för att t.ex. öka förståelsen för pedagogisk dokumentation och se barns lärande och utveckling kopplat till miljö och material. Vi utgår från litteratur och olika artiklar. Förskolechef Helen Langvad 0176/719 71 helen.langvad@norrtalje.se Arbetslagsledare Parkens förskola Jenny Dagerlund 0176/ 746 25 jenny.dagerlund@norrtalje.se Arbetslagsledare Solbacka förskola Caroline Ekman 0176/74611 Caroline.ekman@norrtalje.se Våra styrdokument Internationella styrdokument FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Nationella styrdokument Läroplan för förskolan Lpfö98/10 Skollagen Kommunala styrdokument Barn- och skolnämndens mål
5 Lokala styrdokument Arbetsplan för Östra förskoleområde LAP ( lokal arbetsplan) Avdelningarnas handlingsplaner Policydokument Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Regler för placering i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Norrtälje kommun Vår syn på uppdraget Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar Lpfö-98/10 Tillsammans bidrar pedagoger, barn och familjer till att skapa ett gott samhälle. Vi förmedlar en känsla av en förskola som talar om för den som besöker oss att här utvecklas framtidens medborgare. En förskola som erbjuder kreativa och utmanande miljöer som ger barnen lust att lära. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära är grunden i vår förskola. En tillåtande atmosfär med professionella vuxna som möter varje barn och dess förutsättningar. Här ges alla möjlighet att växa till självständiga individer med kunskaper och färdigheter för livet. Vår kunskapssyn är att vi lär genom att försöka, undersöka, förundras, fantisera, uppleva och få dra egna slutsatser enskilt och tillsammans med andra. Vi arbetar utifrån läroplanen lpfö/98-10. Där ligger fokus på det utforskande och rika barnet. Barnsynen (människosynen) utgår ifrån att varje barn är kompetent. Genom att fokusera på barns starka sidor läggs grunden till självtillit. Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompeten. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Lpfö/98-10
Våra verktyg 6 Pedagogisk dokumentation Projektinriktat arbetssätt Vår pedagogiska miljö Vår organisation Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är ett av våra viktigaste verktyg. Den består av observation, dokumentation och reflektion. Genom dokumentationen får vi syn på varje enskilt barns kompetens men också barngruppens kompetens. Genom att vi observerar och dokumenterar stödjer vi barnen att se, minnas, förstå och få syn på sin egen inlärningsprocess. Det handlar även om att försöka förstå vad som pågår i en verksamhet, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer. Dokumentationen är en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de gjort men också för att få syn på kamraternas lärande och hur man lär och utvecklas tillsammans. Barnens frågor och resonemang blir betydelsefulla för hur vi pedagoger väljer att gå vidare. Det finns viktiga demokratiska aspekter i pedagogisk dokumentation. Observationen är alltid den enskilda pedagogens subjektiva bild av det som hänt. Därför är det viktigt att vi delar det vi sett med kollegorna för att öka förståelsen för barnens vardag, därmed stödjer vi barnen att bli mer medvetna om och ha makt över sitt eget lärande. Dokumentationen ger också familjerna möjlighet att bli delaktiga i sitt eget barns lärande, reflektera och tänka över vad deras barn gör. Observationen och dokumentationen är arbetsmaterial för pedagogerna att diskutera om och lära av. Det lär oss pedagoger, att bli bättre på att lyssna, förstå och möta barnen. Verktyg som vi använder är lärplatta, digitalkamera, skrivna anteckningar, fotoram m.m. Våra dokumentationer blir pedagogiska när det samtalas och reflekteras kring tillsammans med barn, kollegor eller föräldrar. Den pedagogiska dokumentationen som visar verksamheten i vår förskola - vad barnen har varit intresserade av, vad vi har erbjudit barnen och vad de har lärt sig, blir också ett underlag för uppföljning och utvärdering.
7 Digitalt lärande. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Lpfö-98/10 Digitala verktyg används av både barn och pedagoger. Datorer, digitalkameror och lärplattor, används som hjälpmedel för dokumentationen. Alla förskollärare har en bärbar dator, och två gemensamma finns för övriga pedagoger. En it-ansvarig finns på varje förskola. Lärplattorna används för barnens lärande och arbetet med detta är under utveckling. Två pedagoger på varje förskola har gått en kollega-handledning för att lära, utveckla och inspirera övriga kollegor kring arbetet med lärplattor. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.
8 Projektinriktat arbetssätt Projektarbete är ett arbetssätt som är anpassat efter barnens ålder, intressen och förutsättningar. Med att projektinriktat arbetssätt blir barnens lärande mångsidigt och sammanhängande. Vi ger barnen möjlighet att under en längre tid tränga djupare in i något, att verkligen sätta sig i nära relation till fenomen, begrepp, ting, mm. Vi lyssnar på barnens frågor och hur de skapar teorier om hur världen fungerar, för att utmana dem vidare utifrån det. Under detta läsår kommer vi att genom ett ämne, utforska vår omvärld och koppla till våra mål. Ämnet är: TEKNIK Vår pedagogiska miljö Miljön är ett verktyg för att synliggöra våra värden, våra barn och vår kunskapssyn. Vår miljö är välkomnande och präglas av delaktighet och öppenhet. Vi ger barnet möjligheter till att upptäcka, utforska och lära med alla sinnen. Allt detta görs med leken som grund. Lärandet är tillgängligt för barnen. Det finns material i barnens höjd som de själva väljer att arbeta med. Vi har valt i möjligaste mån att organisera barnen i åldersindelade grupper och i dem skapa miljöer som gör det möjligt att utmana barnen med material anpassat efter varje barns förutsättningar och behov. Organisation En tydlig och genomtänkt organisation är en förutsättning för att barns och pedagogers ständiga lärande ska utvecklas. Den ser olika ut på förskolorna men är anpassad utifrån den process som pågår i respektive verksamhet. Det gäller de vuxnas, barnens och materialets organisation och dessa tillsammans.
Våra 11 utvalda områden från läroplanen, med mål att sträva mot: 9 1. Jämställdhet 2. Meningsskapande 3. Mångfald 4. Inflytande 5. TEKNIK extra prioriterat under detta läsår 6. Naturvetenskap 7. Matematik 8. Kommunikation och skriftspråk 9. Förskola hem 10. Samverkan 11. Uppföljning, utvärdering och utveckling. 1. Jämställdhet I vår verksamhet strävar vi efter att barn ska få och kunna vara barn på många olika sätt. Vi arbetar aktivt med att främja barns sociala relationer. Alla barn ska, oavsett kön, ges samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Genom att främja olikheter och styrkor, utvecklas individer med stark självkänsla som vågar gå sin egen väg. Vi skapar mötesplatser för alla. Vi ger flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar för att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Detta förutsätter att vi pedagoger för ständiga diskussioner om det rådande könsmönstret. Detta kräver även ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt där pedagogerna är goda lyssnare och går in och ger olika utmaningar. Vår utgångspunkt är att människan inte är, utan blir, i det sammanhang hon Befinner sig. Därför måste vi pedagoger ta ansvar för vilka sammanhang som vi skapar och erbjuder i förskolan. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller Lpfö-98/10
10 Alla barn ska, oavsett kön, ges samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Vi pedagoger för diskussioner kring vilka miljöer och vilket sorts material förskolan ska erbjuda. Dessa diskussioner följs upp och utifrån dem utvecklar vi miljön. Alla barn leker och lär i våra olika miljöer under sin förskoletid. 2. Meningsskapande Meningsskapande eller meningsfullhet. Att erbjuda barnen aktiviteter, miljöer och belysa sammanhang som är meningsfulla bidrar till barns utveckling och lärande. Barnens aktiviteter och liv på förskolan är viktigt och betydelsefullt. Barnen ska ha möjlighet att fördjupa sig i något som de tycker är roligt och intressant under en längre period. Alla barn ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Vi pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation och är fysiskt och mentalt närvarande i barnens lek och aktiviteter. Vi har ett projektinriktat arbetssätt under hela dagen. Det ska finnas något meningsfullt att utforska och leka med för alla barn på förskolan varje dag.
11 Mångfald Förskolan är en social och kulturell mötesplats Lpfö-98/10 Alla barn ska utveckla sin kulturella identitet och känna respekt för andras kulturer. Vi pedagoger följer förskolans plan och synliggör olika kulturer i arbetet med barnen. Vi har viktiga ord på barnens olika språk uppsatta på väggen. Kommunikation med föräldrar kring barns kultur och språk. Vi är nyfiket intresserade av barnens kultur. Barnen är stolta över sin kultur och nyfikna på andras. Vi pedagoger har ett interkulturellt förhållningssätt. 4. Inflytande Alla barn ska utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer.
Vi pedagoger låter barnens behov och intressen ligga till grund för arbetet. Både det enskilda barnets och gruppens. Vi lär barnen att ge och ta, genom att lyssna, samtala och agera - enskilt och i grupp. Barnen lyssnar på varandra och vågar uttrycka sina tankar och idéer. 12 Förskolan vilar på demokratins grund Lpfö-98/10 Utveckling och lärande Vår syn på det kompetenta barnet är en utgångspunkt för vår kunskapssyn. Vi menar att vi människor lär tillsammans med andra genom att få möjlighet att förundras, uppleva, undersöka, fantisera, försöka, lyckas, misslyckas, samtala, reflektera, härma, iaktta, leka och skapa m.m. Vi människor ÄR inte vi BLIR olika i olika sammanhang. Genom detta kan vi sedan utveckla våra färdigheter, förmågor, förståelser, förtrogenheter (och fantasier) både individuellt och gemensamt. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklat en förståelse för sig själva och sin omvärld. Lpfö-98/10 5. Teknik Alla barn ska utveckla sin förmåga att undersöka och analyser teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
13 Vi använder oss av utforskande material och naturmaterial. Barnen får även bekanta sig med kamera, dator och lärplattor. Barnen utforskar olika tekniker i bygg och konstruktion, i arbetet med lera, på/avklädningssituationer mm. Tekniken ska synliggöras. Vi pedagoger erbjuder t.ex. sax, nål, gaffel och kniv och annat som är utforskningsbar vardagsteknik Miljön ska vara tillgänglig och inspirerande för barnen att arbeta med teknik på många olika sätt under hela dagen. Barnen använder sig av olika tekniska hjälpmedel för sitt lärande. Vi pedagoger synliggör för barn, föräldrar, oss själva och varandra vad teknik kan vara i förskolan. 6. Naturvetenskap Alla barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap.
Vi pedagoger och barn är ute mycket i naturen och pedagogerna har ett medforskande arbetssätt. Barnens egna hypoteser om fysikaliska fenomen och kemiska processer dokumenteras och tas tillvara. Vi använder oss av boken Barn och naturvetenskap. Barnens olika sätt att prova, fråga och undersöka uppmuntras. Barnen provar sina teorier och förstår vissa samband i naturen. Processerna syns på väggarna. 14 7. Matematik Alla barn ska utveckla sina matematiska förmågor. Vi pedagoger ser matematiken i vardagen och utmanar barnen därefter. Matematik är så mycket mer än bara att räkna. Ex. jämföra, konstruera, sortera, leka, dra slutsatser, undersöka olika typer av egenskaper hos föremål och fenomen mm. MIO (matematiken, individen, omgivningen) är ett verktyg som delvis används för att utveckla verksamheten. Barnen använder matematiska begrepp och använder sig av matematiskt material för sitt lärande. Matematiken syns på våra förskolor. 8. Kommunikation och skriftspråk. Alla barn ska utveckla ett intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och alla barn ska utveckla sin förmåga att kommunicera med andra. Vi pedagoger arbetar med symboler, tecken och text på ett medvetet sätt. Alla barn får prova att argumentera för sin sak, blir lyssnade på och tas på allvar. TRAS (tidig registrering av barns språk) är ett verktyg som delvis används för att utveckla verksamheten.
15 Barnen förstår symbolers kommunikativa funktioner. Barnen reflekterar kring olika händelser enskilt och tillsammans med barn och vuxna. Barnen har utvecklat sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. 9. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sitt barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Därför har alla föräldrar rätt att veta och vara med och påverka hur förskolan arbetar, och vad deras barn är med om under dagarna. Vi har ett föräldraforum där vi arbetar för områdets utveckling i samarbete med pedagoger, föräldrar och barn. Alla föräldrar ska veta hur vi arbetar i förskolan och vad deras barn är med om, utvecklar och lär på förskolan. Pedagogerna lägger stor vikt vid information om förskolan vid inskolningen, samt beskriver vad förskolan gör för att stödja barnets utveckling och lärande, detta sker även vid den dagliga kontakten och på föräldramöten/samtal. Alla föräldrar är välkomna att delta i verksamheten utifrån barngruppens och verksamheten förutsättningar. Föräldrarna svarar i enkäten och vid utvecklingssamtalen att de upplever att de får den information de behöver. Föräldrarna vet vad vi gör för att stödja barnets utveckling och lärande. Pedagogerna
16 10. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Barnen ska få ett bra avslut i förskolan och en smidig övergång till skolan. Pedagogerna från förskoleklass hälsar på barnen i förskolan, och föräldrarna går och besöker förskoleklassen tillsammans med sitt barn. Arbetslaget på förskolan ska tillsammans med personalen i förskoleklass uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Detta sker i samråd med föräldrarna. Ett samarbete finns mellan förskola, förskoleklass och föräldrar för att barnens övergång till skolan ska ske på bästa sätt för barnet. 11. Uppföljning, utvärdering och utveckling Våra förskolors kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt följas upp, utvärderas och utvecklas. På planeringsdagen i augusti revideras handlingsplanerna. Arbetslagen följer upp handlingsplanerna en gång per termin, och utvärderar på kvalitetsdagen i slutet av varje termin. Pedagogisk dokumentation används som ett underlag för utvärdering Vi gör intervjuer med de äldre barnen kring deras eget lärande, inflytande och arbetsro. Lap (lokal arbetsplan/kvalitetsredovisning) som bygger på svar och analyser av föräldraenkäten och pedagogernas självvärdering, analyseras på kvalitetsdagen. Vi har ett systematiskt kvalitetsarbete, som visar: Hur bra är vår förskola? Hur vet vi det? Vad ska vi göra åt det? Arbetsplan och handlingsplan är levande dokument som är med vid Reflektioner, planering, uppföljning och utvärdering för att skapa utveckling.
17 Fokusområden Uppdraget samt pedagogisk dokumentation. Fördjupning kring vårt uppdrag. Lpfö-98/10 Tid för diskussioner och samtal kring vårt uppdrag på Apt. Uppföljning av Mari Runviks arbete som utvecklare hos oss. Hålla Projektplanen för pedagogisk dokumentation uppdaterad. Fortsatt arbete och fördjupning av pedagogisk dokumentation. Utvecklingsgrupp och tvärreflektioner. Arbetsklimat. Värdegrund. Vi ska ha ett gott arbetsklimat i hela enheten. Vi kommer att arbeta med det i olika sammanhang. Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska vara väl känd för pedagoger och föräldrar, och vara ett levande dokument. Digitalt lärande Inom alla områden för barn och pedagoger Lärplattorna används av både barn och vuxna i lärandet. Förskollärarnas datorer ska användas även med barnen. Ledningsgruppen följer upp dessa områden på sina möten. Välkomna ska ni vara till oss!