Verksamhetsrapport för Forssaängskolan läsåret 2014/2015
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1. Pedagogisk personal... 4 3.2. Rektors analys av verksamhetens förutsättningar... 5 4. ELEVRESULTAT... 6 4.1. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15... 6 4.2. Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat... 7 4.3. Resultat på nationella prov läsåret 14/15... 8 4.4. Årskurs 3... 8 4.5. Årskurs 6... 9 4.6. Årskurs 9... 9 4.7. Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, 9...10 5. ELEVENKÄT... 11 6. ENKÄTER... 11 6.1. Resultat...11 6.2. Analys...12 7. FÖRSKOLEKLASS... 12 8. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/2015... 13 9. ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING... 13 9.1. Tidiga insatser...14 9.2. Inkludering...14 10. RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING... 15 11. KVALITETSARBETE UNDER 2015/2016... 16 11.1. Förbättringsområden 2015/2016...16 11.2. Förbättringsplan...16 12. ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN... 16 2
1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast 150915. Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden Stöd/frågeställningar till dig som rektor i analysarbetet finns att tillgå på: http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/i-praktiken 3
2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete 3. Förutsättningar 3.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2014/2015 15,1 Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2014/2015 () 82,3 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning () Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 Andel studiehandledare, 1 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning 0 Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa Skolverket) Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund F-klass 54 27 27 6 1 61 32 29 8 2 50 22 28 3 3 51 30 20 4 4 52 27 26 4 5 55 21 34 7 6 41 25 16 4 7 8 9 Totalt 364 184 180 36 Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) 4
3.2. Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Forssaängskolan har få elever med annan bakgrund än svensk. Skolan har ett stort antal elever med inlärningssvårigheter/diagnoser. Skolan har slitna lokaler. Vi har inga grupprum och därför svårt att dela klasserna i mindre grupper. Det finns inga lokaler lediga för t.ex PA-pass, modersmålsundervisning eller musikskolan. Alla lokaler utnyttjas maximalt. Det bedrivs även undervisning i matsalen varje dag mellan 08.00-10.00. Trångboddheten är ett stort problem som vi brottas med inför varje skolstart. Vi har under läsåret 14/15 börjat med en organisation där vi tidigare upptäcker elever med problem och har strategier för att kunna hjälpa dessa på ett bättre sätt och snabbare. Satsar på mer resurs till klasserna. Förändrar verksamheten efter de behov som uppkommer under läsåret. 5
Elevresultat 3.3. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild 62 50 48 53 54 Engelska 49 48 51 50 Hem- och konsumentkunskap 55 Idrott- och hälsa 62 50 49 53 55 Matematik 54 45 42 51 47 Modersmål Musik 62 50 49 53 55 Biologi 51 Kemi 51 Fysik 51 49 NO (alternativt) 62 50 48 Geografi 50 Historia 52 47 Religion 52 51 Samhällskunskap 50 55 SO (alternativt) 62 49 48 Slöjd 49 53 55 Svenska som andraspråk Svenska 52 48 46 49 51 Teknik 62 49 49 51 42 Genomsnitt 62 50 49 53 55 Läsår 2014/2015 Ämne Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bild 41 Engelska 36 Hem- och konsumentkunskap 41 Idrott- och hälsa 41 Matematik 36 Moderna språk Modersmål 8 Musik 41 Biologi 38 Kemi 38 Fysik 38 Geografi 39 Historia 40 Religion 39 Samhällskunskap 39 Slöjd 40 Svenska som andraspråk 4 Svenska 33 Teknik 39 Genomsnitt 41 6
3.4. Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår, exempelvis resursalternativt organisatoriska förändringar? Skolans elever når inte alla upp till de högsta betygsstegen. Anledningarna är flera: inlärningssvårigheter, funktionshinder eller sociala svårigheter. Nyanlända elevers ibland låga prestationer beror till viss del på att de inte hunnit nå så långt i sin svenska språkutveckling. Ibland p.g.a. att de inte har någon tidigare skolbakgrund. Pedagogerna är medvetna om att man i samtliga ämnen måste arbeta språkutvecklande oavsett vilket modersmål eleven har. Att diskutera och reflektera kräver ett utvecklat språk, och i en grupp med flera nyanlända elever måste materialet anpassas, samtidigt som eleverna får studiestöd på modersmålet. Följande läsår kommer Forssaängskolans personal att genomgå fortbildning: Matematiklyftet och Språklyftet. Forssaängskolan kommer att fortsätta sin utveckling inom det specialpedagogiska tänket. Under läsåret 15/16 har vi färre elever i år 1 och 2 då vi gjort tre klasser. 7
3.5. Resultat på nationella prov läsåret 14/15 Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Under 2014/2015 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen: Årskurs 3 Matematik, svenska och svenska som andraspråk Årskurs 6 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt NO och SO Årskurs 9 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt något ämne inom blocken NO och SO Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Befriade elever, beslutat av rektor, skall dokumenteras. 3.6. Årskurs 3 Nationellt prov Ämnesprov åk 3 Matematik Andel klarat Andel ej klarat Andel befriade Delprov A 86 12 2 Delprov B 80 18 2 Delprov C 90 8 2 Delprov D 76 22 2 Delprov E 90 4 6 Delprov F 70 26 4 Delprov G 94 4 2 Andel ej deltagit Ämnesprov åk 3 Andel Andel ej Andel Andel ej Svenska/SVA klarat klarat befriade deltagit Delprov A 92 4 4 Delprov B 86 10 4 Delprov C 82 10 8 Delprov D 90 8 2 Delprov E 92 6 2 Delprov F 96 2 2 Delprov G 92 6 2 Delprov H 78 20 2 8
3.7. Årskurs 6 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 6 deltagit befriade betyg Engelska 12,2 7,3 2,4 3,9 19,5 19,5 Matematik 12,2 2,4 22 26,8 19,5 12,2 4,9 SVA 12,5 2,5 2,5 2,5 Svenska 4,8 21,9 26,8 22 4,9 SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i blocket Betyg vt 2015 Andel ej F E D C B A ÅK 6 betyg Engelska 12,2 7,32 2,44 43,90 19,51 14,63 Matematik 12,2 21,95 21,95 24,39 14,63 4,88 SVA 50 25 12,5 12,5 Svenska 3,03 21,21 39,39 27,27 9,05 SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 3.8. Årskurs 9 Nationellt prov ÅK 9 Engelska Andel ej deltagit Andel befriade Andel ej betyg F E D C B A Matematik SVA Svenska SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i blocket Slutbetyg ÅK 9 Engelska Andel ej betyg F E D C B A Matematik SVA Svenska SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 9
3.9. Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, 9 Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår? Det är väldigt svårt att analysera de nationella proven. Skolan arbetar aktivt för att eleverna skall nå målen. Ett delmål är också ett mål att nå. I år 6 har vi haft många svaga elever med annan kultur. Dessa har fått extra stöd under året. NP läsförståelse åk 3 Läsförståelsen i åk 3 visar generellt ett bra resultat på läsförståelsedelen. Vi kan inte se någon skillnad mellan pojkars och flickors resultat, NP läsförståelse åk 6 Läsförståelsen i åk 6 visar generellt att bra resultat på läsförståelsedelen. Vi kan se en liten skillnad på pojkars och flickors resultat, där pojkarna har ett bättre resultat. Alla elever på Forssaängskolan nådde minst betyget E. Resultatprofil NP läsförståelsedel visar att de uppgifter som eleverna haft svårast att lösa är process 3 Sammanföra och tolka samt process 4 Granska och värdera. Detta visar att alla lärare bör bli mer medvetna och arbeta mer aktivt med den typen av frågor, i alla ämnen. Fortsatt arbete Anna E och Anna S från Forssaängskolan kommer till hösten att leda norra IO:s läslyft. Förhoppningsvis kommer det att finnas utrymme att arbeta mer med nyss nämnda frågor där. SVA i IO:t behöver träffas och inleda ett samarbete. Det vore bra med samsyn inom SVA och att vi stöttar varandra med träffar några gånger per läsår. NP år 3 och 6 i matematik Vad gäller dessa prov i matematik var det svårt att göra en analys över förmågorna. Detta beror på att alla förmågor ingår i alla prov. Så har det inte varit tidigare år. I år 3 är det delprov D och F vi ligger lågt. De som ej klarat matematiken är elever med annan bakgrund som inte varit i Sverige så länge att de kan förstå texter och därmed inte läsuppgifter. 10
4. 5. E 6. levenkät Elevenkäten baseras på SKL s öppna jämförelser vilken genomförts digitalt i maj/juni 2015, år 5 och 8. Analys av enkäten ska göras i samråd med personalen, senast augusti 2015. Presentera resultat vilka utmärker sig mest, positivt eller negativt. Beskriv kort dessa områden. Finns det resultat vilka kan bli förbättringsområden under kommande läsår? Elevenkät Forssaängskolans elevenkät visar positiva resultat i stort. Eleverna tycker skolarbetet är intressant och roligt. De känner att de lyckas och har en lust att lära mer. Det finns svårare uppgifter till de som så önskar. Mindre positivt är att det finns elever som tycker att ordningsreglerna inte följs av alla elever. Personalen arbetar dock hela tiden aktivt och i samarbete med eleverna, för att främja en god arbetsmiljö. 7. Enkäter Verksamheten kan under året ha genomfört undersökningar eller enkäter riktade mot elev eller vårdnadshavare, i syfte att t.ex. undersöka trivsel. 7.1. Resultat Förskoleklassenkäten besvarades av endast 14 vårdnadshavare. Den visade att vårdnadshavarna tycker att skolan är tydlig med att inte acceptera kränkande behandling. Däremot upplever de inte att skolan aktivt arbetar med att förhindra kränkande behandling. Föräldraenkäten för grundskolan besvarades av 75 vårdnadshavare. Den visar att vårdnadshavarna inte kan framföra sina synpunkter innan viktiga beslut om skolans verksamhet fattas. Personalen är av en annan uppfattning. Det finns ett Skolråd där alla klasser har valda föräldrarepresentanter med möjlighet att bli hörda. Både förskolans och grundskolans föräldraenkäter visar missnöje med skolan som helhet och skulle inte rekommendera skolan till andra. Personalenkäten besvarades av 18 av 21. Den visar att skolan kan arbeta mer för ämnesöverskridande arbeten, att konferenserna skulle kunna göra mer nytta för undervisningen och kollegialt samarbete kan förbättras. Personalen är genusmedveten och arbetar aktivt med jämställdhet. Personalen måste bli enig vad gäller skolans ordningsregler. En bättre studiemiljö efterfrågas av många, grupprum saknas. Tryggheten för eleverna måste förbättras och ett arbete (Huset) har påbörjats. Skolan kommer att utarbeta rutiner för introducerande av nyanställda. PRIO Skolan har genom PRIO-arbetet förbättrat möteseffektiviteten och information mellan personal-personal och personal-arbetsledning. Vi har påbörjat coachning/kollegialt lärande, för att förbättra personalens pedagogiska arbete. 11
7.2. Analys Skolan måste arbeta med det att analysera föräldrarnas missnöje och att de inte skulle rekommendera skolan till andra föräldrar. Det är lite märkligt då skolan har en elevkö och de föräldrar som får plats hos oss är väldigt nöjda. Forssaängskolan måste fortsätta sitt PRIO-arbete, genustänk och få med all personal i ett gemensamt tänk. 8. Förskoleklass Under läsåret har vi arbetat med 57 F-klassbarn som en enda klass. Vi har delat in barnen i sex färggrupper och arbetat med dessa i olika konstellationer, för att sedan kunna göra tre väl fungerande klasser till år 1. Vi har haft morgonsamling varje morgon med efterföljande arbetspass. Vi har utnyttjat tre lokaler (Linden, Lönnen samt källaren) med två färggrupper i varje lokal (ca 18 barn). Vi har bl.a jobbat efter Bornholmsmodellen och olika språklekar, skrivit och läst, jobbat med sortering och mönster, olika sorters praktisk matte och problemlösning. Efter arbetspasset har barnen haft lekstund ca 1 timme, sedan har vi läst saga före lunch. Efter lunch har vi haft utevistelse ca 1 timme, sedan har vi haft ännu ett arbetspass, bild, drama, experiment och uteaktivitet. Eftersom vi kollat barnens kunskaper höst och vår kan vi se barnens utveckling under året. Vi ser att de flesta tar flera steg framåt i sin läsinlärning, kan flera bokstäver, blir mer språkmedvetna. Många lär sig också läsa under året. Som pedagoger ser vi också att det matematiska tänkandet utvecklas över tid med de praktiska övningar vi gjort. Samverkan mellan förskoleklass, förskola och grundskola Under föregående läsår träffar vi personal från förskolan ca. 3 ggr /termin. Då har vi presenterat resp. verksamhet, pratat arbetssätt, teman samt pratat barn. Vi som arbetar i F-klass har varit tillbaka och hälsat på i förskolorna med de barn som gått där, och förskolepersonalen her tagit med sig blivande F-klassbarn till skolgården för att leka. Under maj månad har vi besökt blivande F-klassbarn samt bjudit in dessa till en timmes besök. Inskolning till F-klass har skett under fyra dagar vecka 25. Förra årets samverkan med grundskolan har bestått i att år 2:s elever har läst för F-klassbarnen vid två tillfällen. De delar verksamheten prioriterat ur Lgr11 I F-klass arbetar vi utifrån de två första kapitlen i läroplanen, Skolans värdegrund och uppdrag och Övergripande mål och riktlinjer. Kap.1: Här har vi arbetat för att alla barns röst ska få höras. Vi har arbetat utifrån de kunskaper vi lärt oss genom På lika villkor, att alla har rätt att vara sig själv. Det är viktigt att alla barn kan komma till skolan och må bra här. Vi har arbetat för en likvärdig utbildning genom att alla barn i F-klassen har fått göra och öva på samma saker. Som personal har vi lagt mycket vikt vid vårt samarbete och gemensamma planeringar. Under året har vi fortlöpande utvärderat och ändrat lokalerna för att främja barnens utveckling på bästa sätt. 12
Kap.2: Under läsåret har ett genomgående tema varit hur man är mot varandra, att vi respekterar och är snälla mot varandra. Kunna följa regler samt ta ansvar för sina egna handlingar. Vi har arbetat för att utveckla barnens språk bl.a genom att ha sagostund varje dag och att arbeta utifrån Bornholmsmodellen. Vi har övat färgerna på engelska samt sjungit ett par engelska sånger. I matematik har vi jobbat mycket med samarbete, sortering, mönster och problemlösning. Utvecklinssamtal har skett 1 gång/termin och vi har haft två föräldramöten. Under året som gått har de föräldrar som önskat enskilda samtal fått detta. 9. Förbättringsområden 2014/2015 Förbättringsområden 2014/2015 Under terminens första dagar har skolan haft VI-dagar där vi lyfter fram skolans värdegrundsfrågor. Kontinuerligt under läsåret har vi fortsatt med detta. Personal och elever har arbetat med huset. Skolan har återigen haft besök av Kristina Henckel som haft föreläsning och Workshops med personalen. På APT har vi haft en punkt På lika villkor vid varje tillfälle. I svenska har vi påbörjat arbetet med Bågen/Pilen (Alfamax) Det är ett material där eleverna tar ett stort ansvar för sin arbetsplanering/inlärning med stöd av utbildade pedagoger för detta material. Eleverna i år 1-4 gör varje år DLS-test (diagnos i läs och skriv) Diamant. Därefter följs svaga elever upp med åtgärder. (se 8:1) Sedan oktober 2014 har skolan tillsammans med Rädda Barnen bedrivit läxhjälp. Varje onsdag och torsdag har eleverna erbjudits hjälp med sitt skolarbete, t.ex. matematik och läsning. Från Rädda Barnen har fem vuxna deltagit, av dessa är fyra stycken lärare som gått i pension. Från hösten 2015 kommer läxhjälpen kallas studiestöd. Under läsåret har vi haft läxhjälp i somaliska måndag-torsdag efter skoltid. Det har märkts en förbättring av kunskaperna för dessa elever. Skolans likabehandlingsplan har omarbetats och kallas nu Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. 10. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering Forssaängskolan har fattat ett beslut att i undervisningen arbeta med ett material som heter Bågen/Pilen. Detta är en fortsättning på Bornholmsmodellen. Detta är ett individanpassat material där elevens kunskaper står i focus vilket gör att du utvecklas efter dina förutsättningar. ( svagbegåvad upptill särbegåvad). Materialet är också bra för våra nyanlända/sva. Engelska Matematik Dokumenten som vi lagt in härunder utvärderas och justeras varje år av Skolans elevhälsateam! 13
10.1. Tidiga insatser Forssaängskolan Stödåtgärder för elever med upptäckta läs- och skrivsvårigheter År 1 Aug-sept: Aug-jun: År 2 Aug-jun: År 3 Aug-jun: År 4 Aug-jun: År 5 Aug-jun: Språkträning med Bornholmsmodellen (6v.) Rim, begynnelseljud, antal ljud, vilket ord är längst och fonem blir bokstäver. Extra läsning. Ipad (Bornholmslek) Bågen materialet. Rydaholmsmetoden (avkodningsträning av bokstavsljud och ord) för elever som ligger lågt på H4 (läshastighet ord, rätt lästa ord på 1 minut.) Dator/Ipad : Träning på ord-, läsförståelse och matematik. Bågen/Pilen material. Rydaholmsmetoden (avkodningsträning av bokstavsljud och ord) för elever som ligger lågt på H4 (läshastighet ord, rätt lästa ord på 1 minut.) DLS (läshastighet och läsförståelse) Skynda långsamt (Läs- och skrivprojekt) Dator/Ipad : Träning på ord-, läsförståelse och matematik. Rydaholmsmetoden (avkodningsträning av bokstavsljud och ord) för elever som ligger lågt på DLS (läshastighet och läsförståelse) Dator/Ipad : Träning på ord-, läsförståelse och matematik. Rydaholmsmetoden (avkodningsträning av bokstavsljud och ord) för elever som ligger lågt på DLS (läshastighet och läsförståelse) Dator/Ipad : Träning på ord-, läsförståelse och matematik. 14
År 6 Aug-jun: Rydaholmsmetoden (avkodningsträning av bokstavsljud och ord) Dator/Ipad : Träning på ord-, läsförståelse och matematik. 10.2. Inkludering På Forssaängskolan finns inga små fasta undervisningsgrupper. Skolan har stödpersoner knutna till klasserna. Vid behov finns möjlighet att jobba i liten grupp/enskilt. Elever i behov av stöd arbetar i mindre grupp vid provtillfällen/nationella prov. En del av våra elever i behov av särskilt stöd har tillgång till egen Ipad/dator i sin undervisning. Vid möter dessa elever där de befinner sig i sin utveckling. Skolan har nära samarbete med inkluderingspedagog som stöttning för personal. Personal får utbildning för att på bästa sätt möta elever med diagnoser/problematik. Skolan använder sig av Elevhälsans föreläsningar. 11. Resultat från självskattning Rektor ska analysera utfallet från genomförda självskattningar. Utifrån detta sedan prioritera de mest angelägna område/n att arbeta med under kommande läsår för att stärka arbetssätt och processer inom den egna organisationen. Utifrån den PRIO-skattning som vi gjorde på Forssaängskolan kan jag som rektor se följande: Skolan måste bli bättre på gemensam undervisningsplanering. Skolan måste arbeta vidare med kollegial- och skolledarcoachning Arbeta mer effektivt med uppföljning av resultatdata för att identifiera elevers behov samt utvärdering av detta. Mottagning- och överlämningsrutiner för elever bör bli tydligare Tydliga och effektiva beslutsvägar Tydliga och effektiva informationsflöden Ännu bättre mötesstruktur och effektivitet 15
12. Kvalitetsarbete under 2015/2016 Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten. 12.1. Förbättringsområden 2015/2016 Vi kommer under läsåret att arbeta vidare med att öka elevernas måluppfyllelse. Arbetet med På lika villkor fortsätter. Ny personal behöver bli insatt i detta arbete. Arbetet med kollegial och skolledarcoachning fortsätter. Fortsätta arbetet med att bli tydliga vad gäller information och beslut. 12.2. Förbättringsplan Skolan arbetar aktivt med förbättringarna på A-lagstid samt under årets Ap-träffar. Utvärdering av hur långt vi kommit sker via rektors tid med arbetslagsledarna samt i Elevhälsateamet. 13. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Forssaängskolan 2015-09-15 Christina Stam, rektor 16