1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 5

Transkript

1 Verksamhetsrapport för skolenhet Gylleskola 6-9 och Gylle skola F-5 läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys av verksamhetens förutsättningar ELEVRESULTAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 14/ Årskurs Årskurs Årskurs Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, ELEVENKÄT... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 6. ENKÄTER Resultat Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. FÖRSKOLEKLASS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat Inkludering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 10. RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING KVALITETSARBETE UNDER 2015/ Förbättringsområden 2015/ Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden Stöd/frågeställningar till dig som rektor i analysarbetet finns att tillgå på: 3

4 2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete Skolans organisation och mötesstruktur är en del av vår grund för vårt systematiska arbete. Vi arbetar med det standardiserade arbetssättet lektionsbesök utifrån mall och uppföljande samtal,där skolledning tillsammans med pedagogen identifierar pedagogens styrkor och behov. Detta genomförs en gång/läsår. Pedagogerna arbetar med skriftliga omdömen i alla årskurser inför utvecklingssamtal och arbetet med elevers IUP. Arbetet med IUP sker i nära samarbete med elev och vårdnadshavare. Detta sker varje termin Mitterminskonferenserna är våra verktyg där vi får en prognos på våra elevers kunskapsutveckling. På de uppföljande diskussionerna, vilka förstelärare leder, identifierar arbets-och ämneslagen styrkor och utvecklingsområden. Detta sker två gånger per läsår. På skolans EHT som är en gång varje vecka och som har en fast dagordning ( bl a måluppfyllelse, trygghet och studiero, frånvaro ) analyseras elevernas nuläge utifrån summativa och formativa bedömningar. Skolan har en tydlig ärendegång vad gäller elever i behov av särskilt stöd. På EHT följs rektorsbeslut och ÅP regelbundet upp. Skolans arbete med likabehandling sker med stöd av arbetsgrupp vilken analyserar de egna enkäter skolan har och diskuterar tillsammans med elever, kamratstödjare, skolledning om åtgärder samt upprättar ny plan. Skolans arbetar ständigt med aktuella behov utifrån de olika kvalitetsindikationer som framgår och gör kontinuerliga förändringar i organisationen utifrån ekonomi. Vi ser i våra mätpunkter (enkäter, betyg, samtal etc) att Gylle skola har en mycket god utveckling, såväl kunskapsmässigt som socialt. Vi kan se att vår personal nu på ett tydligare sätt ser sin roll i elevens utveckling och att varje insats som görs enskilt eller tillsammans är av betydelse. Vår personal gör ett fantastiskt jobb. Det gör oss stolta och glada! 4

5 3. Förutsättningar Kommentar :Gylle skola är organiserad i två skolenheter därav finns två tabeller om antal elever för annars blir procentangivelserna från SIRIS felaktiga Pedagogisk personal Lärartäthet: Skolenhet Gylle skola 1-5 (Källa SIRIS) 2014/2015 Antal heltidstjänster per 100 elever 23,1/3,94=5,86* 13,3** Antal elever per lärare Andel lärare med pedagogisk utbildning Högskoleexamen (%) 2014/ ,00 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) *Denna uppgift finns ej i Siris! **Finns i Siris! 0 Lärartäthet: Skolenhet Gylle skola 6-9 (Källa SIRIS) Antal heltidstjänster per 100 elever Antal elever per lärare 2014/ ,3/3,87=7,57* 13,3** Andel lärare med pedagogisk utbildning Högskoleexamen (%) 2014/ ,2 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) 0% men en speciallärarefinns *Denna uppgift finns ej i SIRIS! **Finns i SIRIS! Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 Antal studiehandledare alla är Bered- 6 skapsanställda och arbetar 100%* Antal studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning* 0 *Denna uppgift finns ej i SIRIS! 5

6 Elever Skolenhet Gylle skola 6-9 Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa SIRIS samt Procapita för nyanlända) Årskurs Antal elever Andel elever med Andel nyanlända elever Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund % (mindre än 4 år i Sverige) % elever (7%)* elever (3%)* elever (5%)* Totalt 389 Åk % Åk % 12% *Hur många procent en elev utgör skiftar eftersom det är olika elevantal per årskurs. Elever Skolenhet Gylle skola F-5 Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa SIRIS samt Procapita för nyanlända) Årskurs Antal elever Andel elever Totalt pojkar flickor med utländsk bakgrund % Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) % F-klass 62 49% 51% elev (1,4%)* elever (3%)* elever (6%)* elev (2%)* Totalt 394 Åk % Åk % 6% *Hur många procent en elev utgör skiftar eftersom det är olika elevantal per årskurs Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Organisation: Hela Gylle skola 1-9 är organiserad i 8 arbetslag utifrån elevgrupp ( F-1, ,6,7,8,9, fritids ). Skolan har tre paralleller till och med åk 5 och fyra paralleller i åk 6 samt fem paralleller i åk 7-9. Skolan har tre skolledare och en vaktmästare samt 1,25 skoladministratör. Lokaler: Utifrån att skolan är organiserad på detta sätt med elever som har hemkorridorer så är inte skolans lokaler optimala. Vi saknar grupprum och andra rum för uppdelning i de fall elever behöver en annan lärmiljö. Vi saknar även tillräckligt antal arbetsrum för skolsköterskor, kuratorer, specialpedagoger, skoladministratörer samt skolledare. På skolan finns ett sammanträdesrum vilket inte är tillräckligt. Personal: På Gylle skola är det generellt sett mycket hög grad av behörighet på de pedagoger som arbetar. Skolans personal har låg sjukfrånvaro. Under läsåret har några varit långtidssjukskrivna vilket inneburit att vikarier arbetat på skolan. Dessa har arbetat tillsammans med behöriga lärare i arbetslag och ämneslag. 6

7 Ekonomi: Skolan har elevbidrag har utifrån resursfördelningsmodellen. Vi ser att den del av elevbidraget som vi på skolan får och kan arbeta med, då lokaler samt kost är borttagna, inte är tillräcklig för att kunna arbeta så alla elever kan utvecklas så långt som möjligt (högre meritvärde samt bättre självkänsla ).Ekonomin tillåter inte fler vuxna i skolan, något som vi ser som nödvändigt utifrån målsättning med högre kunskaper, ökad trygghet och mående. Skolan behöver fler resurspersoner samt pedagoger med specialpedagogisk utbildning. Skolan har inte tillräckligt med medel för att kunna arbeta med stöd av kompensatoriska hjälpmedel ex Ipads. Kommunikation: Skolan har ett trådlöst nätverk men saknar en lärplattform/kommunikationsyta där skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare på ett enkelt och säkert sätt kan dela nödvändig information. Skolan saknar vidare ett digitalt frånvarosystem och bedömningsverktyg. Detta har samantaget medfört ökad stress och arbetsbelastning för all personal. 7

8 Elevresultat 3.3. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott- och hälsa Matematik Modersmål Musik Biologi Kemi Fysik NO (alternativt) Geografi Historia Religion Samhällskunskap SO (alternativt) Slöjd Svenska som andraspråk 5 av 5 2 av 6 3 av 4 Svenska av Teknik Genomsnitt Antal elever med betyg A,B,C,D samt E Läsår 2014/2015 Ämne Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 9 Betyg A-E i % Bild % Engelska % Hem- och konsumentkunskap % Idrott- och hälsa % Matematik % Moderna språk 70 av av av 90 97% Modersmål 2 av 2 11 av av av 14 93% Musik % Biologi % Kemi % Fysik % Geografi 20 av % Historia % Religion % Samhällskunskap 59 1 av % Slöjd % Svenska som andraspråk 4 av 10 5 av 11 8 av 13 62% Svenska av % Teknik % Antal elever den

9 3.4. Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat 39 elever har deltagit i modermålsundervisning och fått studiehandledning, 47 elever har haft SVA. 15 elever har deltagit kommunens lovskola (32 dagar sammantaget). Elevernas resultat har ökat jämfört höstterminen 2014, i alla årskurser där betyg ges! Vi ser att detta är en effekt utifrån de avstämningspunkter vi gör ( mitterminskonferenser med tillhörande analyser). Vi ser en betygsförändring på elevgruppsnivå detta kan förklaras genom att skolan fått nyanlända vilka självklart inte kan prestera och jämföras men som ändock finns med i statistiken. Skolan kommer from ht 15 att starta upp en helt ny organisation för arbete med våra nyanlända elever. Skolan kommer att utifrån skolans kartläggning av eleverna arbeta med anpassningar och utforma individuella scheman för dessa elever. Vi tror att vi på så sätt ger de nyanlända eleverna betydligt bättre möjligheter att lyckas. Vidare ser vi i vår betygsstatistik att vi har några elever som vi inte lyckats möta på rätt sätt i skolan, då de inte har tillräckliga kunskaper för ett nationellt program. För att i framtiden minimera risken att någon elev ska falla utanför de nationella programmen kommer vi att ihärdigt arbeta med närvaro som en otroligt viktig friskfaktor samt att vi i så stor utsträckning som möjligt ger elever i behov av stöd detta så tidigt det går genom resursförstärkning direkt i klass. Utifrån analysen av elevernas betyg/måluppfyllelse kommer att denna förstärkning att riktas mot kärnaämnena i första hand. 9

10 3.5. Resultat på nationella prov läsåret 14/15 Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Under 2014/2015 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen: Årskurs 3 Matematik, svenska och svenska som andraspråk Årskurs 6 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt NO och SO Årskurs 9 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt något ämne inom blocken NO och SO Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Befriade elever, beslutat av rektor, skall dokumenteras Årskurs 3 Nationellt prov Ämnesprov åk 3 Antal Antal ej Matematik klarat klarat Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Antal ej deltagit Ämnesprov åk 3 Svenska/SVA Antal klarat Antal ej klarat Följer kursplan för SVA Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Antal ej deltagit 10

11 3.7. Årskurs 6 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 6 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska 5,0 0 20,0 16,7 30,0 23,3 5,03 Matematik 5,0 1,7 18,3 25,0 20,0 18,3 11,7 SVA 3 elever Svenska 1,7 13,3 28,3 36,7 16,7 3,3 SO* NO* * = Frivillig rapportering till skolverket eftersom proven är frivilliga. Inga resultat inrapporterade. Betyg vt Åk 6 60 elever Varje elev utgör 1,67% Andel ej F E D C B A ÅK 6 betyg % % % % % % % Engelska 1,7 0 18,3 18,3 26,7 30,0 5,0 Matematik 1,7 1,7 18,3 26,7 20,0 20,0 11,7 SVA Svenska 1,7 0 11,7 26,7 38,3 15,0 6,7 SO Historia 1,7 0 31,7 36,7 11,7 10,0 8,3 NO Fysik 1,7 0 11,7 26,7 33,3 21,7 5,0 * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 3.8. Årskurs 9 Nationellt prov. Åk 9 Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 9 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska 8,3 7,5 18,8 9,8 30,1 15,8 9,8 Matematik 14,3 25,6 31,6 17,3 5,3 4,5 1,5 SVA** Svenska 9,8 10,5 26,3 24,8 18,0 7,5 3,0 SO* 9,8 27,8 27,1 23,3 8,3 3,8 0 Historia NO* Fysik 18,0 15,0 29,3 18,8 15,8 1,5 1,5 * = ange ämnet som genomfördes i blocket ** 13 elever följer kursplanen för Svenska som andra språk Slutbetyg vt 15 Andel ej F E D C B A ÅK 9 betyg % % % % % % % Engelska 2,3 14,4 16,7 9,8 25,8 19,7 11,4 Matematik 2,3 10,6 42,4 12,1 23,5 4,5 4,5 SVA 0 38,5 53,8 7, Svenska 2,5 6,7 30,3 23,5 22,7 6,7 7,6 SO* 3,8 4,5 35,6 21,2 18,9 13,6 2,3 Historia NO* Fysik 9,1 6,8 39,4 18,2 15,2 6,8 4,5 * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 11

12 3.9. Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, 9 Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Vi ser att det framförallt finns ett behov av att stötta upp kring matematik. Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Vi ser att åk 6 har goda resultat på de NP som är obligatoriska samt på de som skolans lärare själva valde att delta i. Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår? I ämnesdiskussionerna kommer en analys att göras för att se orsaken till den stora skillnad mellan resultat på NP och de slutbetyg åk 9 som sattes i framförallt matematik. 4. Enkäter Verksamheten kan under året ha genomfört undersökningar eller enkäter riktade mot elev eller vårdnadshavare, i syfte att t.ex. undersöka trivsel. Våra svar baserar sig på den egna enkäten vi genomför två gånger per läsår. Vi ser att de allra flesta eleverna trivs bra på skolan och de ger positiv respons på svaren. Det som vi ser som något lägre positivt resultat är elevernas svar rörande matsal, korridorer, omklädningsrum. Detta kommer vi att söka förebyggande insatser kring inför kommande läsår. De flesta svar från vår PRIO enkät visar på att skolan utvecklats sedan tidigare enkät. Skolledningen är nöjd med resultaten kring rubrikerna gemensamma mål, systematiskt kval arbete, personalsammansättning, mötesstruktur, elevvårdsprocessen, arbete med förbättringar, höga förväntningar och stödjande och öppet klimat. Vi behöver arbeta vidare med: beslutsvägar och informationsflöden, coaching, gemensam planering, mottagningsrutiner, samt formell utbildning 5. Förskoleklass Beskriv och analysera hur arbetet under läsåret genomförts samt vilka resultat ni kan se. Samverkan mellan förskoleklass, förskola och grundskola De delar verksamheten prioriterat ur Lgr11 xx 6. Förbättringsområden 2014/2015 Ökad måluppfyllelse samt trivsam arbetsmiljö Skolan fortsätter att utveckla den påbörjade förändringen av organisationsstrukturen och kommer att from HT14 arbeta med en helt ny organisation på hela skolan, där elevgrupp utgör grunden. Pedagoger kommer att få arbeta över stadiegränserna utifrån ämnesbehörighet. Elever kommer att få ökad trygghet genom att undervisning förläggs i årskursspecifika korridorer Skolan kommer att arbeta strukturerat med Gylle skolas värdegrund genom våra nya värdegrundsord Att utveckla ämnena i linje med LGr 11 med tydliga progressionsplaner samt ämnesövergripande arbeten efterfrågas 12

13 Utifrån ovan beskrivna utvecklingsområden så har detta genomförts: Hela skolans organisation är nu utifrån elevgrupp. Eleverna har årskursvisa korridorer där de får sin undervisning under två-tre år. Skolan har startat ett mera övergripande arbete för att gemensamt arbeta med skolans värdegrund, bl a genom våra värdegrundsord. Förstelärare har arbetat med att stärka den ämnesvisa planeringen för att vidare kunna arbeta mera ämnesgripande. Skolan kommer även fortsättningsvis att arbeta med :Ökad måluppfyllelse genom trygghet och studiero, levande värdegrund. 7. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering Vi anser att en trygg grupp är grunden för elevens lärande samt att pedagoger får den information de behöver för att möta sina elever (skolsituation, stödbehov, utredningar och social situation samt resultat på de nationella proven ) är kärnan för ett framgångsrikt arbete. Arbetslagen lägger gemensamt upp en plan för klassens och elevens behov med stöd av specialpedagog, förstelärare och skolledning. Arbetslagen planerar för gruppstärkande aktiviteter de första skoldagarna- ger trygghet, ökad lust till lärande. Specialpedagog har samtal med nytillkomna elever och vårdnadshavare för att skapa en bra ingång där eleven får möjlighet att berätta om sina tankar och behov. 8. Resultat från självskattning Vi ser att vi tillsammans med vår personal har samma syn på vad som behöver utvecklas. Inför verksamhetsrapporten har vi tillsammans med vår personal svarat på frågor från skolinspektionen. Detta är områden att utveckla: Detta är frågor personalen arbetar med: Samverkan av undervisning Anpassning efter elevens behov Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden i undervisningen Grundläggande värden på skolan Elevinflytande Ordningsregler Förhindra kränkningar Särskilt stöd Vad kan vi tillsammans göra för att förbättra detta? Vad måste vi börja med? När ska det ske? Vem ska ansvara? 9. Kvalitetsarbete under 2015/2016 Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten. 13

14 9.1. Förbättringsområden 2015/2016 Skolan kommer även fortsättningsvis att arbeta med : Ökad måluppfyllelse genom trygghet och studiero, levande värdegrund. Detta arbetar vi med genom att fokusera särskilt på: 1. Samverkan av undervisning 2. Argumentation och kritiskt tänkande 3. Grundläggande värden på skolan och i skolan 4. Anpassning efter elevens behov 9.2. Förbättringsplan bifogas 10. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Gylle- skola Benita Bergstrand rektor 14