Verksamhetsrapport för Skräddarbacksskolan

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Skräddarbacksskolan läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys av verksamhetens förutsättningar ELEVRESULTAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 14/ Årskurs Årskurs Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, ELEVENKÄT ÅK FÖRSKOLEKLASSENS VERKSAMHET OCH SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA OCH FRITIDS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga insatser Inkludering KVALITETSARBETE UNDER 2015/ Förbättringsområden 2015/ Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden Stöd/frågeställningar till dig som rektor i analysarbetet finns att tillgå på: 3

4 2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete 3. Förutsättningar 3.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2014/ ,5 Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2014/2015 (%) 94,8 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) 4,3 Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 Andel studiehandledare, % 0 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning 0 Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa Skolverket) Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund % F-klass Antal % 0% ,41% 1,47% Totalt Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) % 4

5 3.2. Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Skräddarbacksskolan har ca 420 elever från förskoleklass till årskurs sex. Upptagningsområdet består av mestadels villor, men även en del hyreslägenheter finns. Det bor ett fåtal elever med utländsk bakgrund i området. Skolan har under läsåret tagit emot elever med utländsk bakgrund från andra upptagningsområden, eftersom skolorna i deras upptagningsområden är trångbodda. Även Skräddarbacksskolan upplevs som trångbodd, eftersom elevantalet ökat under de senaste åren och nyttjandegraden i fritidshemmet samtidigt har ökat. Personalgruppen är blandad när det gäller ålder och kön och består i hög grad av behörig personal. Då skolan har många elever finns goda möjligheter att finansiera specialkompetenser som specialpedagog, skoladministratör, kurator, skolsköterska, speciallärare och ämneslärare i praktiskt- estetiska ämnen som t.ex. slöjd och musik. Skolan har också goda förutsättningar vad gäller utomhusmiljöer. Skolan ligger nära skog- och grönområden och vi har stora ytor för lek och aktiviteter i nära anslutning till skolbyggnaden. 5

6 Elevresultat 3.3. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild ,53 98,5 Engelska ,12 92,2 Hem- och konsumentkunskap Idrott- och hälsa Matematik 92, ,76 94,5 Modersmål Musik Biologi Kemi Fysik NO (alternativt) Geografi Historia ,1 Religion Samhällskunskap SO (alternativt) Slöjd Svenska som andraspråk 66, Svenska 92, ,59 92,5 Teknik Genomsnitt 93,85 99, ,52 98,23 Läsår 2014/2015 Ämne Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bild 93,10 Engelska 84,48 Hem- och konsumentkunskap 93,10 Idrott- och hälsa 94,83 Matematik 88 Moderna språk - Modersmål 100 Musik 100 Biologi 91,37 Kemi 91,37 Fysik 91,37 Geografi 93,10 Historia 89,65 Religion 91,37 Samhällskunskap 91,37 Slöjd 100 Svenska som andraspråk 91,37 Svenska 100 Teknik 100 Genomsnitt 93,58 6

7 3.4. Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår, exempelvis resursalternativt organisatoriska förändringar? Måluppfyllelsen i både svenska och matematik har ökat i samtliga årskurser från föregående läsår. Arbetet med en läsande klass och strategier för läsning har givit resultat i både matematik och svenska enligt våra egna analyser. Lärarna har fortsatt öka sin medvetenhet om sin egen roll i lärandet och har vidare fått utökade kunskaper om hur de kan utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Då elevernas språkliga förmågor är fundamentalt för fortsatt lärande i samtliga ämnen fortsätter vi att utveckla lärarnas kompetens i språkutvecklande arbetssätt och metoder även under nästa läsår, då vi kommer att starta igång fortbildningsinsatsen läslyftet för lärare. Då vi bedömer att språkutvecklande arbetssätt är nyckeln till en god måluppfyllelse kommer vi att satsa på att stärka och utveckla pedagogernas kompetens i området i alla verksamheter på skolan, det vill säga förskoleklass, fritidshem och skolan. 7

8 3.5. Resultat på nationella prov läsåret 14/15 Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Under 2014/2015 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen: Årskurs 3 Matematik, svenska och svenska som andraspråk En elev i åk 3 var befriad från ämnesproven i matematik. I samråd med elevens föräldrar togs ett beslut om att eleven skulle göra ämnesproven tillsammans med specialpedagog och att de skulle ses som ett lärotillfälle. Bedömningen att avstå ämnesproven gjordes av klasslärare tillsammans med specialpedagog. Elevens kunskaper var ej tillräckliga för att eleven skulle ha en rimlig chans att klara ämnesproven. Det finns en problembild kring eleven där hög ströfrånvaro tillsammans med diagnostisering och ytterligare utredning via Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är pågående. Årskurs 6 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt NO och SO 3.6. Årskurs 3 Nationellt prov Ämnesprov åk 3 Matematik Andel klarat % Andel ej klarat % Delprov A Delprov B 95,92 4,08 2 Delprov C 87,76 12,24 2 Delprov D 85,71 14,29 2 Delprov E 95,92 4,08 2 Delprov F 91,84 8,16 2 Delprov G 95,92 4,08 2 Andel befriade % Andel ej deltagit % Ämnesprov åk 3 Svenska/SVA Andel klarat % Delprov A Delprov B Delprov C 94 6 Delprov D Delprov E Delprov F 94 6 Delprov G 96 4 Delprov H Andel ej klarat % Andel befriade % Andel ej deltagit % 8

9 3.7. Årskurs 6 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 6 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska 6,9 13,8 15,5 17, ,2 10,4 Matematik 6,9 10,3 32,8 25,9 10,3 12,1 1,7 SVA 44,5 11,1 33,3 11, Svenska 0 4,0 24,5 22,5 30,6 14,4 4,0 SO* SH 100 NO* FY 100 * = ange ämnet som genomfördes i blocket Betyg vt 2015 Andel ej F E D C B A ÅK 6 betyg % % % % % % % Engelska 17,2 18,9 24,2 13,8 17,3 8,6 Matematik 12 34,4 24,2 15,6 6,9 6,9 SVA Svenska ,8 31,3 16,7 4,2 SO* SH 8,6 44,9 18,9 24,2 1,7 1,7 NO* FY 8,6 34,5 24, ,3 3,5 * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 3.8. Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3 och 6 Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår? 9

10 4. Elevenkät åk 5 Elevenkäten baseras på SKL s öppna jämförelser vilken genomförts digitalt i maj/juni 2015, åk 5. Antal elever: 51. Antal svarande: 43. Svarsfrekvens: 84 procent. Klasser: 5A, 5B Resultat Resultat som utmärker sig mest positivt: Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår (resultat: 9,1 av 10,0 möjliga) I min skola finns det extrauppgifter när man är klar (resultat 9,2 av 10,0 möjliga) Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det (8,8 av 10,0 möjliga) Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev (8,8 av 10,0 möjliga) Resultat som utmärker sig mest negativt: I min skola följer elever de ordningsregler som finns (resultat 5,6 av 10,0 möjliga) Jag har studiero på lektionerna (resultat 5,6 av 10,0 möjliga) Skolarbetet är roligt (6,4 av 10,0 möjliga) Analys När det gäller de låga resultaten gällande studiero på lektionerna är det viktigt att vi har behöriga lärare och tydliga och medvetna ledare i klassrummen, som medvetet arbetar för en god arbetsmiljö. Under läsåret 2014/2015 hade vi hög sjukfrånvaro hos en lärare i åk 5 och vi tvingades ta in obehörig personal, vilket försvårade det systematiska arbetet med arbetsro och god arbetsmiljö i klassrummet. De låga resultaten gällande lustfyllt skolarbete kan bero på att vi inte varit tillräckligt tydliga mot eleverna gällande syftet med undervisningen samt på vilket sätt eleverna kan påverka innehåll och upplägg av undervisningen. Inför läsåret 2015/2016 behöver skolledningen arbeta för en lägre sjukfrånvaro hos berörd personal samt arbeta för att få in behörig personal, så att vi kan kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet i klassrummen. Vidare behöver vi arbeta för att i högre utsträckning kunna erbjuda elever med betydande koncentrationssvårigheter en möjlighet att få lära i ett mindre sammanhang vid några tillfällen i veckan. Gällande elevernas möjlighet att påverka undervisningen behöver vi säkerställa att lärarna regelbundet samtalar om elevernas möjligheter att påverka innehåll och upplägg av undervisningen genom att ta upp detta på våra grundskolekonferenser och arbetsplatsträffar. 10

11 5. Förskoleklassens verksamhet och samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Arbetet i förskoleklassens verksamhet under läsåret: Svenska och matematik har varit ämnen som pedagogerna i första hand fokuserat på i sin undervisning. Genom att dagligen och medvetet arbeta med elevernas språkutveckling och begreppsuppfattning i både matematik och svenska lyckas pedagogerna lägga en bra grund för högre måluppfyllelse i skolan. Strategierna i matematikundervisningen har varit att konkretisera och praktisera, vilket lett till att matematikundervisningen bedrivits både inomhus och utomhus på olika sätt. Genom ett entreprenöriellt förhållningssätt har pedagogerna försökt att utveckla elevernas självständighet. Eleverna har fått tänka och fundera själva för att lösa olika situationer som de stöter på i det dagliga arbetet. Under läsåret har förskoleklassverksamheten arbetat mycket med olika djur som lever i skolans närmiljö. Alla förskoleklasserna har gått till skogen en gång i veckan, där de studerat närmiljön och följt årstidsväxlingarna. Inom samhälsorienterade ämnen (SO) har pedagogerna undervisat om trafikregler, regler och normer på skolan och i övriga samhället, samt om olika livssituationer (t.ex. hur vi bor och var vi bor). Undervisningen i SO har mestadels gjorts i ett naturligt sammanhang med eleverna. Samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola: Under läsåret har rektor försökt stärka samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola genom att anställa en biträdande rektor på 50 %, vilken från och med november 2014 haft personal- och verksamhetsansvar för Skräddarbacksskolans förskoleklass och fritidshem. Inför läsåret 2014/2015 genomfördes en omorganisation på skolan som innebar att skolans tre förskoleklasser placerades i den fristående byggnaden Fabian, som tidigare huserats av en förskoleklass, en årskurs 1 och en årskurs 2. Syftet med att placera samtliga förskoleklasser på Fabian var bland annat att stärka samarbetet och samverkan mellan förskoleklasserna, så att likvärdigheten mellan förskoleklasserna skulle öka, undervisningen i förskoleklasserna utvecklas och verksamheten skulle kunna öka sin effektivitet genom utökad samplanering. Samverkan mellan förskola och förskoleklass: Inför överlämningssamtal av förskolans barn till förskoleklass träffades utvecklare inom förskolan, biträdande rektor och specialpedagog för att planera överlämningssamtalen. Trots planeringen och förberedelserna upplever förskoleklasspedagogerna att överlämningssamtalen inte fungerade tillfredsställande. Bland annat upplevde de att information om rutiner inte nått fram eller tagits emot på ett tillfredsställande sätt hos förskoleklasspedagogerna, vilket försvårade överlämningssamtalen. Samverkan mellan förskoleklass och skola: En konsekvens av omorganisationen inför läsåret 2014/2015, då förskoleklasserna placerades i en fristående byggnad, är att förskoleklasspedagogernas möjligheter att upprätta dialog med lärarna minskade. Omorganisationen innebar att det fysiska avståndet mellan förskoleklass och årskurs 1, 2 och 3 ökade, liksom avståndet till det gemensamma personalrummet. Detta har bidragit till en minskad dialog och färre naturliga möten mellan förskolan och skolan. För att motverka fortsatt splittring mellan förskoleklass och skola behövs inplanerade möten mellan pedagogerna som arbetar i de olika verksamheterna. 11

12 Samverkan mellan skola och fritidshem: Enligt läroplanen är pedagogerna inom fritidshemmet och skola skyldiga att samverka för en högre måluppfyllelse. Skolledningen för de båda verksamheterna har ansvaret för att organisera och utveckla samverkan mellan de båda verksamheterna. Många utmaningar följer med uppdraget. Den största svårigheten är att organisatoriskt skapa forum för dialog på bred front, när verksamheterna pågår under olika tider. Det organisatoriska hindret för dialog medför att information stannar hos enskilda pedagoger, onödiga missförstånd uppstår och upplevelsen av delaktighet uteblir. Vikten av att information och beslut från möten (som tillexempel elevmöten) paketeras och vidarebefordras är stor. Detta är en stor utmaning i sig, eftersom många möten äger rum ibland dagligen, en del möten i skolan är informella och en del möten planeras in akut. För att öka upplevelsen av delaktighet och förbättra dialogen mellan skola och fritidshem bör representant från båda verksamheterna så långt det är organisatoriskt möjligt, närvara vid exempelvis elevhälsateamsmöten och möten mellan skola/fritidshem och vårdnadshavare. Samverkan mellan skola och fritidshemmet behöver också stärkas genom ökad förståelse för varandras uppdrag och ansvar. Att tydliggöra verksamheternas uppdrag och ansvar har skolledningen ett särskilt ansvar för. Vidare behöver samverkan mellan skola och fritids stärkas genom att höja fritidspedagogernas medvetenhet och kompetens i läroplansmålen och deras förmåga att planera utifrån läroplansmålen. Förutsättningarna för detta är att fritidspedagogerna varje vecka under en längre sammanhängande planering (2h) får möjlighet att utveckla sin kompetens i området. 6. Förbättringsområden 2014/2015 En läsande klass Skolans lärare har i årskurserna 1-6 arbetat för att höja elevernas läsförmåga, genom metoden En läsande klass. Metoden ger bland annat lärarna verktyg (så kallade läsfixare) i undervisningen, som hjälper dem att utveckla lässtrategier hos eleverna. Flera lärare har systematiskt och metodiskt, med stöd av lektionsupplägg som finns på hemsidan En läsandes klass, arbetat med metoden. Både skönlitterära texter och faktatexter har använts i undervisningen. I åk 3 nådde samtliga elever kravnivån för läsförståelse av skönlitterär text i ämnesprovet i svenska för åk 3. Vidare nådde 47 av 50 elever i åk 3 kravnivån för läsförståelse av faktatext i ämnesprovet i svenska för åk 3. I åk 4 kan lärarna konstatera att eleverna har utvecklat sitt skriftspråk, ökat sin läslust samt utvecklat sin förmåga att ta till sig och analysera texter. Eleverna i åk 4 refererar ofta till de olika lässtrategierna i det dagliga arbetet. Även inom matematiken finns det användning av läsfixarna vid bl.a. de benämnda talen. I åk 5 och 6 kan lärarna konstatera att elevernas läsförståelse har förbättrats med hjälp av metoden En läsande klass, genom att eleverna blivit mer medvetna om hur man kan ta sig olika texter. Detta har givit positiva konsekvenser för måluppfyllelsen även i matematik, där många uppgifter förutsätter god läsförmåga. 12

13 I åk 2 upplever lärare och fritidspedagoger att didaktiken i svenska har stärkts med hjälp av metoden En läsande klass och än mer tydliggjort vikten av läsförståelse i alla ämnen. I åk 1 har metoden En läsande klass introducerats och använts då texter bearbetats vid samlingar och i samband med skolverkets material Leksaksfabriken. Arbetet med En läsande klass behöver intensifieras under åk 2. Det språkförstärkande arbetet med En läsande klass har till viss del fått stå tillbaka under läsåret då det varit mycket nya saker att sätta sig in i. En sådan sak har varit arbetet med Att skriva sig till läsning. Lärarna i åk 1 önskar att konferenserna kring en Läsande klass skulle kunna ha varit mer introducerande då det tar tid att ta till sig ett nytt material. Att omsätta kunskaperna från matematiklyftet i praktiken Alla lärare som undervisar i matematik har under läsåret arbetat med att föra över forskning, erfarenhet och kunskap från matematiklyftet, som var en fortbildningssatsning under 2013/2014. Samtliga lärare som deltog i matematiklyftet upplever att fortbildningssatsningen gett dem utökad kompetens i undervisningen, vilket bidragit till ökad måluppfyllelse hos eleverna. I årskurs 2 har lärarna valt att organisera matematikundervisningen i tvärgrupper där eleverna oavsett klasstillhörighet har fått möjlighet att arbeta med kamrater på samma utvecklingsnivå med svenska och matematik vid ett lektionstillfälle i veckan. Resultatet från undervisningen är att eleverna själva uttryckt att de lärt sig mycket och att lärarna upplever att eleverna utvecklats i sina matematikkunskaper. I åk 5 och 6 upplever att matematiklyftet gett lärarna fler pedagogiska verktyg i matematikundervisningen. De upplever att det har varit berikande att träffa lärare från andra skolor och utbyta erfarenheter. Lärarna önskar dock att mötena hade inträffat oftare för att erfarenhetsutbytena skall ge maximal utdelning i undervisningen. Under elevens val i åk 6, där matematik har undervisats utomhus, ser lärarna att resultaten i matematik har förbättrats framförallt för elever med lägre måluppfyllelse. Att arbeta vidare med När det gäller En läsande klass, behöver alla lärare fortsätta arbeta vidare med metoderna och verktygen, så att det blir en naturlig del i all undervisning. Alla elever behöver befästa och utveckla lässtrategiarbetet i de texter de kommer arbeta med även fortsättningsvis. Nästa läsår då flera lärare kommer att delta i fortbildningssatsningen Läslyftet behöver vi koppla samman läslyftet med erfarenheterna från En läsande klass. Förutsättningar för utvecklingsarbetet: * Tid för regelbundna träffar med diskussioner och uppföljningar kring arbetet med Läslyftet och En läsande klass, där personal som förväntas delta faktiskt deltar. * Motiverad personal. När det gäller matematik bör lärarna fortsätta utveckla sin undervisning och varva praktisk matematik med teoretisk matematik, liksom erbjuda matematikundervisning i grupp och enskilt. Språkutvecklingen i matematik bör också levandegöras genom att läraren fortsätter använda sig av metoderna från En läsande klass. De elever som riskerar att inte nå målen i matematik bör erbjudas anpassat stöd och särskilt stöd i större utsträckning under kommande läsår. 13

14 7. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering 7.1. Tidiga insatser Skolan har följt sin plan för screening (avkodning i läsförmåga), tester, diagnoser, uppföljning och åtgärdsprogram. (Liknande kommunens handlingsplan för språk, läs och skrivutveckling). Detta har bidragit till att skolan har fått en tydlig bild av kunskapsläget i klasserna och vilka åtgärder som bör sättas in på ett tidigt stadium. I december 2014 öppnades lilla gruppen igen. Detta för att möta ett stort behov av ett mindre sammanhang för några elever på skolan. Resultatet blev att dessa elever fungerat bättre under den tid de deltagit i klassens undervisning. I skolans resursteam, som består av specialpedagog, två speciallärare och en fritidspedagog, har arbetet med elever i behov av särskilt stöd utvecklats. Varje vecka har resursteamet tagit upp elevärenden, som resursteamet själv velat lyfta, eller lärare från skolan eller fritidshemmet velat lyfta. Det har gett resursteamet en överblick och god insikt om elevernas nuläge och behov. Utifrån dessa möten har skolan kunnat sätta in adekvata åtgärder. Ärendegången kring specialpedagogiska insatser har reviderats och aktualiserats. Det har lett till att de flesta känner sig förtrogna med gången, vilket underlättat resursteamets arbete Inkludering Inför läsåret 2014/2015 hade skolans resursteam som mål att delta i arbetslagsmöten för att gå igenom elever i behov av särskilt stöd, men detta har inte fungerat fullt ut. Det har varit för få arbetslagsmöten och fokus har inte legat på samtal kring elever, utan praktiska frågor har tagit mycket av mötets tid. Skolans förstelärare har haft genomgångar av hur man kan göra anpassningar i klassrummet för att möta alla levers behov, vid två tillfällen under läsåret. Resursteamet och skolledningen har haft genomgång av de nya reglerna kring extra anpassningar och särskilt stöd. Även då diskuterades anpassningar för elever och hur dessa kan utformas inom klassens ram. Några elever har under läsåret haft en resurspedagog med sig under skoldagen/fritidstiden, för att kunna få en fungerande skoldag. Några elever har även fått stöd inom ramen för den lilla gruppens verksamhet. Stödet från resurspedagogen och/eller pedagogerna som undervisat i den lilla gruppen har varit en förutsättning för elevernas inkludering i sin ordinarie klass och sociala sammanhang. 14

15 8. Kvalitetsarbete under 2015/ Förbättringsområden 2015/ Utveckla måluppfyllelsen i samtliga ämnen genom att öka lärarnas kompetens i språkutvecklande arbetssätt och metoder. - Öka samverkan mellan förskoleklass, fritidshemmet och skolan, så att vi strävar mot samma mål Förbättringsplan Förbättringsområden: 1 Öka måluppfyllelsen i samtliga ämnen genom att öka lärarnas kompetens i språkutvecklande arbetssätt och metoder. 2 Öka samverkan mellan förskoleklass, fritidshemmet och skolan. Aktiviteter: - Läslyftet varje onsdag under ht och vt: Lärare i F-klass till och med åk 3 samt praktisk estetiska lärare träffas i grupper varje onsdag och utvecklar sin undervisning genom inläsning, diskussion och praktiska undervisningsövningar. Pågår ht 2015 samt vt Utökning av idrottslärare, så att fritidspedagog och klasslärare får gemensam planeringstid för ökad samverkan och högre måluppfyllelse. - Utökad gemensam planeringstid för fritidspedagoger, så att grovplanering samt pedagogiska planeringar kan upprättas. Fokus läggs på språkutvecklande aktiviteter. Klart augusti Representant från f-klassen deltar i fritidskonferenserna för ökad samverkan. Klart augusti Inköp av IPADS till åk 1 för utvecklande av metod Skriva sig till läsning samt språkutvecklande arbete. Klart september 2015 Uppföljning och utvärdering: Fritidskonferens vecka 43, vecka 50, vecka 8 samt vecka 14. Resursteamsmöte samt Arbetsplatsträff 15/9, 17/11 Ansvarsfördelning: Handledarna för läslyftet ansvarar för genomförande av läslyftet, rektor ansvarar för uppföljning av läslyftet, installation av nya språkappar ansvarar resursteamet för, grovplanering och upprättande av pedagogiska planeringar ansvarar fritidshemmets fritidspedagoger för. 15

16 9. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Skräddarbacksskolan Anna Samuelsson, biträdande rektor 16