INNEHÅLL INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys kring verksamhetens förutsättningar

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Forssaklackskolan läsåret 2014/2015

2 Innehåll INNEHÅLL INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys kring verksamhetens förutsättningar 3. ELEVRESULTAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Fel! Bokmärket är inte definierat Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 13/ Årskurs 3... Fel! Bokmärket är inte definierat Årskurs 6... Fel! Bokmärket är inte definierat Årskurs Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, ELEVENKÄT FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga Insatser: Inkludering: RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING UTIFRÅN OMRÅDEN I PRIO KVALITETSARBETE UNDER 2014/ Förbättringsområden 2015/ Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Skolinspektionens första tillsyn genomfördes Under hösten 2010 genomförde Skolinspektionen åter en tillsyn av hela skolväsendet i Borlänge kommun. Under våren 2011 pågick analys av resultat och framtagande av utvecklingsområden och åtgärder som redovisades i återrapporter till Skolinspektionen. Verksamhetsrapporten ska redovisa och analysera: Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Läsårets förbättringsområden Dessutom ska verksamhetsrapporten innehålla: En beskrivning hur skolan under detta år arbetat med två av strategierna som beslutats av Barn- och bildningsnämnden: Tidiga insatser Inkludering En analys av verksamheten utifrån självskattning enligt områden i PRIO En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten 3

4 2. Förutsättningar 2.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2011/ / / / , Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2011/ / /2014 (%) 84, Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) - - Studiehandledare inom egen organisation: 2011/ / / /2015 Andel studiehandledare, % 4 4 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund % Andel nyanlända elever (mindre än 2 år i Sverige) % F-klass I.U , ,9 Totalt

5 2.2. Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Elevpeng till enhet är för låg i förhållande till det uppdrag som är för rektor beskrivet i skollag, skolförordning och läroplan, det är grundproblemet. Borlänges situation kring såväl föräldrars utbildningsnivå (oavsett födelseland) som antalet nyanlända elever gör situationen svårbemästrad. Det är i princip omöjligt för rektor att få tillgång till Borlänge resursskola för de elever som behöver det. För att möta behovet av elever som har mycket svårt att inkluderas i ordinarie verksamhet bedömer rektor att a) platserna vid resursskolan utökas markant b) rektor erhåller medel för att bygga upp en egen verksamhet för detta. Finansieringen kring nyanlända elever är i dagsläget obegripligt. En hållbar och över tid realistisk modell eftersöks. Att komma som nyanländ till högstadiet är mycket resurskrävande om det skall finnas en rimlig chans att nå gymnasiebehörighet. Finansieringen av det så kallade tionde skolåret saknas. Detta elevgrupp förväntas öka och det är en grupp som generellt sett är mycket resurskrävande. Omöjligt för rektor att följa ekonomin, systemet är inte transparent från politiksektor-verksamhetschef-enhet. En total genomlysning av det ekonomiska styrsystemet för utbildningssektorn i Borlänge efterlyses. SYV bör, om man skall följa Siris indelning, inte ingå i undervisning. I vilket fall som helst behöver en högstadieskola med närmare 500 elever en SYV på heltid. Vaktmästare är idag centralt finansierad men verksamhetens behov är större än tilldelning och skolan använder egna medel för att få behovet täkt. 5

6 3. Elevresultat Läsår Ämne Åk 7 i Åk 7 Åk 8 i Åk 8 Åk 9 i Åk 9 åk 6 åk7 åk 8 Bild - 95,2 98,6 98,7 96,6 95,5 Engelska ,4 86,4 90,9 Hem- och konsumentkunskap ,8 95,2 97,4 Idrott- och hälsa - 90,6 88,9 84,4 77,6 81,9 Matematik - 82,6 92,4 88,9 90,5 87,1 Moderna språk ,3 87,1 86,7 97,8 Modersmål - 97,5 92,6 93, ,3 Musik - 97,3 95,8 93,8 95,8 92,9 Biologi - 86,5 94,5 91,5 89,8 82,5 Kemi - 86,5 91,8 90,9 84,4 81,2 Fysik ,5 86,3 89,1 82,5 Geografi - 88,3 91,8 88,9 89,8 88,4 Historia - 91,8 91,8 94,1 87,7 84,5 Religion - 94,7 93,2 92,2 89,1 89,7 Samhällskunskap - 92,9 92,4 90,2 90,5 86,4 Slöjd - 91,9 99, ,2 96,1 Svenska som andraspråk - 41,7 53, ,7 60,9 Svenska - 82, ,5 88,1 92,4 Teknik ,5 92,1 90,5 84,5 Genomsnitt 86,84 91,5 88,13 88,82 87, Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Med utgångspunkt i vad som har beskrivits i punkt 2.2 finner rektor att resultatet i sin helhet är godtagbart även om det finns undantag. Jämfört mot föregående läsår tappar vi några procentenheter vad gäller behörigheten till nationellt gymnasieprogram. Orsakerna kan vara flera; antal elever med kortare tid i Sverige har ökat något vilket kan vara en förklaring. En annan delförklaring kan vara att elever som kommer till oss under åk 9 (eller i åk 7-8) i stor utsträckning har studiesvårigheter. Oftast rör det sig om placering från mottagningsenheten men även andra kategorier av elever som har beviljats skolplacering under läsåret har i regel ett stort stödbehov. Anmärkningsvärt är att eleverna sänker sina betyg från åk8 i samtliga no-ämnen samt i tre av so-ämnena. Med den nya betygsskalan är det fullt möjligt men i kombination med den relativt stora diskrepansen mellan NP och slutbetyg gör rektor bedömningen att undervisningen måste genomlysas för att kunna presentera ett mer tillförlitligt svar. Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Se punkten ovan. 6

7 Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår, exempelvis resursalternativt organisatoriska förändringar? Som rektor bedömer det har vi en väl fungerande organisation för ordinarie verksamhet. De årskursvisa och decentraliserade arbetslagen har goda möjligheter att skapa förutsättningar för ett effektivt lärande, en behovsprövad resurstilldelning och ett produktivt, vardagligt arbete. Några av utmaningarna, som tidigare berörts, är organisation kring nyanlända, 10:e skolåret samt elever som av olika skäl är mycket svåra att inkludera i ordinarie verksamhet. I det här sammanhanget måste vi inom inkluderingsområdet fundera på hur vi tillsammans kan hitta en över tid hållbar lösning som bygger på måluppfyllelse, inkludering och social trygghet utan att förlita oss på centrala lösningar. 7

8 3.2. Resultat på nationella prov läsåret 14/15 Årskurs 9 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt något ämne inom blocken NO och SO Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Befriade elever, beslutat av rektor, skall dokumenteras Årskurs 9 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 9 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska Matematik SVA Svenska Historia Kemi * = ange ämnet som genomfördes i blocket Slutbetyg Andel ej F E D C B A ÅK 9 betyg % % % % % % % Engelska Matematik SVA Svenska Historia Kemi * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 3.4. Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, 9 Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Generellt sett är skillnaden iögonfallande stor. Som nämns i punkt 3.1 måste skolan, ytterst rektor, se till att undervisningen harmonierar med NP:s krav. Resultaten dock delvis förklaras med den stora arbetsinsats som gjordes efter det att resultaten för NP blev kända. 8

9 Betraktar man NP som pedagogiskt styrmedel har dock skolan en del att fundera kring. Arbetar vi verkligen på rätt sätt med tanke på att resultaten ser ut som de gör? Har den relativt nyanlända läroplanen, LGR11, fått reell förankring hos pedagogerna? Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Resultatet är generellt sämre jämfört mot föregående år. På alla plan. De facto kan konstateras att fler språksvaga elever ingick i årets elevgrupp men det är nog inte hela förklaringen. Att det finns misstanke om att undervisningen inte harmonierar med intentionerna med NP är besvärande. Hur skall det (eventuellt) säkerställas måste bli rektors utmaning. Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår? Kopplingen mellan NP och undervisning måste in mycket tidigare. Redan från årskurs 7 måste undervisningen ta sikte på händer i åk 9. Rektor måste informera sig bättre om hur undervisningens syfte presenteras och hur den i realiteten bedrivs. Ett större pedagogiskt engagemang är nödvändigt. 9

10 4. Elevenkät Elevenkäten baseras på SKL s öppna jämförelser vilken genomförts digitalt i maj/juni 2015, år 5 och 8. Analys av enkäten ska göras i samråd med personalen, senast augusti Presentera resultat vilka utmärker sig mest, positivt eller negativt. Beskriv kort dessa områden - Utmärkande positivt är elevernas trygghet i skolmiljön. Där ligger skolan högre än index för riket och för Borlänge. Rektor delar uppfattningen att skolan är en trygg arbetsplats och att uppkomna problem löses skyndsamt. - Utmärkande negativt är grundläggande värden i undervisningen/lärandet. Utan att vetenskapligt kunna belägga en orsakskedja kan detta låga värde vara kopplat till diskrepansen mellan slutbetyg och NP. Eleverna kan de facto känna att undervisningen inte ger dem det som de har nytta av. Undervisningens kvalitet haltar. Finns det resultat vilka kan bli förbättringsområden under kommande läsår? - Ja, som en del av en större helhet. 5. Förbättringsområden 2013/2014 Beskriv vilka förbättringsområden skolan haft under 2013/2014 samt konkretisera vilka aktiviteter som genomförts. Presentera de resultat som nåtts. Spårkstärkande arbetssätt Kommunal och lokalt fokusområde - Trots fortbildningsinsatser på området finns det fortfarande betydande brister inom området. Utan att ha en komplett analys vill rektor mena att på det teoretiska och generella planet vill skolan arbeta med förbättringsområdet men när det kommer ner på individuell lärarnivå blir det inte alltför sällan som vanligt. Det verkar vara svårt att bryta invanda mönster. Liksom under rubriken NP måste rektor, eller den rektor delegerar, vara mer aktiv i det praktiskt pedagogiska arbetet. Kollegialt lärande- Vidareutveckling av förra årets kollegialt samarbete - Ett område som vi inte har arbetet med. Inget resultat att presentera. Den professionella arbetsplatsen- Förtydliga skolans roller och knyta dem i teori och praktik till Borlänge kommuns värdegrund - Ett omfattande arbete har påbörjats. Gällande den pedagogiska ärendegången (vem gör vad och när/hur) runt elever som riskerar att inte nå minst betyget E är färdig. Arbetet med att precisera samtliga funktioner på skolan är nästintill färdig. Vad som inte har färdigställts är ärendegångar kring plötsliga konfliker och kränkningar, förvisso vet skolan hur vi hanterar detta och vilken formalia som krävs men arbete återstår. Finns det förbättringsområden att fortsätta arbeta med? - Ja, se ovan. 10

11 6. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering Beskriv arbetet som gjorts under läsåret med strategierna Tidiga insatser och Inkludering. Beskriv de resultat som går att se. Hur har dessa tagits fram? Vad är nästa steg i arbetet? 6.1 Tidiga Insatser I bemärkelsen är det svårt att som 7-9-skola tala om tidiga insatser. Vi kan dock konstatera att samarbetet inom Norra inkluderingsområdet har fördjupats och flera embryon till utveckling kan skönjas. Som tidigare föreslagits önskar vi större möjligheter att ekonomiskt och arbetsgivarmässigt kunna samarbeta än mer. Då krävs dock eldunderstöd från verksamhetschef där vi kan frångå gällande rutiner i olika frågor. 6.2 Inkludering Under hastiga förhållanden har vi byggt upp en, vad skolan kallar, startgrupp. Den har som syfte att vara länken mellan mottagningsenheten och ordinarie klass. Det är för tidigt att kunna göra en djupare analys av nämnda verksamhet men rektor anar att den har varit lyckosam. Startgruppen har vi kompetenssatt med svalärare, studiestöd och ambulerande ämneslärare. Eleverna har klasstillhörighet och alla ämnen som de kan tillgodogöra sig i ordinarie klass sker där. Utvärderingarna sker löpande och helt utifrån enskild individs utveckling. 7. Resultat från självskattning utifrån områden i PRIO Redovisa de resultat självskattningen gett och som prioriterats mest angelägna att arbeta med samt vidhängande analys. 11

12 8. Kvalitetsarbete under 2015/2016 Områden vilkas resultat analyserats och ligger till grund för 2015/2016 års kvalitetsarbete är: Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse av de nationella målen. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förbättringsområden 2013/2014 Strategierna: Tidiga insatser och Inkludering Självskattning utifrån PRIO Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten Förbättringsområden 2015/2016 Pedagogisk långsiktighet att få undervisningen att kongruera bättre med kraven för de nationella proven Kollegialt lärande- Vidareutveckling av tidigare års kollegialt samarbete Tydligare organisation med förbättrade förutsättningar för lärande gällande tionde skolåret 8.2. Förbättringsplan I samarbete med personalen på skolan skall du som rektor i augusti konkretisera arbetet med förbättringsområdena. Dessa kommer beskrivas i en förbättringsplan vilken presenteras på skolans hemsida under september. Mall för förbättringsplan finns på Dropbox: Förskola grundskola/kvalitetsarbete/verksamhetsrapport/mall förbättringsplan 9. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Forssaklackskolan Gustaf Malmberg, rektor 12