INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Tjärnaängskolan och Solängsskolan läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Analys av verksamhetens förutsättningar ELEVRESULTAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 14/ Årskurs Årskurs Reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3 och ELEVENKÄT ENKÄTER Analys FÖRSKOLEKLASS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga insatser Inkludering RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING KVALITETSARBETE UNDER 2015/ Föräldrasamverkan, IT och språkutvecklande arbetssätt Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden 3

4 2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete Hur bedriver vi kvalitetsarbetet på skolan. På våra två skolenheter arbetar vi med skolutveckling Då vi har fått en betydande ökning av nyanlända elever i vårt upptagningsområde så har detta gett upphov till att en modulskola byggts. Mångfalden inom enheten har medfört att vi har valt följande arbetssätt för att säkra kvaliteten. Vi arbetar systematiskt med ett språk och ämnesutvecklande arbetssätt, där genrepedagogiken har visat sig vara en viktig del. Vi fångar upp eleverna i behov av särskilt stöd genom att ha en kontinuerlig screening, klasskonferenser och möten mellan specialpedagog och rektor. I samverkan med modersmålslärare, studiehandledare och lärare bedriver vi daglig språkverkstad för nyanlända. Stor del av personalen fortbildar sig kontinuerligt inom olika ämnen. Använder It som pedagogisk verktyg. Vi hittar nya vägar för föräldrasamverkan. Vi samarbetar internationellt med två partnerskolor i Manchester, England och i Mississauga, Kanada. Vi samarbetar och driver olika projekt tillsammans med Högskolan Dalarna, för att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. 3. Förutsättningar 3.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2014/2015 Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2014/2015 (%) Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) 300 Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 Andel studiehandledare, % 150 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning 0 4

5 Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa Skolverket) Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund % Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) % F-klass Totalt /genomsnitt % 11% 3.2. Analys av verksamhetens förutsättningar Det är en resurskrävande organisation med två skolbyggnader och verksamhet på två ställen. En trygg väg mellan de olika enheterna måste finnas, vi har ordnat det så att vi har en gående buss med personal som följer barnen mellan enheterna. Flera av pedagogerna behöver arbeta på båda enheterna. Vi har organiserat och anpassat skolans undervisning flexibelt utifrån elevernas förutsättningar, behov och kunskaper. Undervisningen förändras utifrån de behov som uppstår under läsåret. 5

6 4. Elevresultat 4.1. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott- och hälsa Matematik Modersmål Musik Biologi Kemi Fysik NO (alternativt) år Geografi Historia Religion Samhällskunskap SO (alternativt) år Slöjd Svenska som andraspråk Svenska Teknik år Genomsnitt Läsår 2014/2015 Ämne Åk 6 Bild 100 Engelska 82 Hem- och konsumentkunskap 97 Idrott- och hälsa 84 Matematik 76 Moderna språk Modersmål 69 Musik 79 Biologi 76 Kemi 79 Fysik 82 Geografi 79 Historia 79 Religion 76 Samhällskunskap 84 Slöjd 97 Svenska som andraspråk 71 Svenska 100 Teknik 87 Genomsnitt 80 6

7 4.2. Reflektion kring elevernas bedömda resultat Vi har under året fått tillskott av många nya elever, en del av dessa har aldrig gått i skolan. Detta gäller särskilt år 1, 5 och 6. Skolan har haft svårt att möta upp med studiehandledning och modersmålslärare. Det har inte funnits utbildad personal. Idrott och hälsa har ökat sitt resultat beroende på extra simundervisning under året. Vi har lyckats bra i estetiska ämnen och idrott och hälsa. Även i no- och so-ämnen har vi lyckats bra därför att vi har språket i fokus. Måluppfyllelsen i matematik är ej tillfredsställande. Vi ser att det bland annat beror på outbildad personal. Vi kommer att mer aktivt arbeta med föräldrasamverkan för att tydliggöra skolans uppdrag. Vi kommer att arbeta mer för att samverka med våra modersmålslärare och studiehandledare. Vi kommer också att försöka rekrytera fler sva-lärare, för att kunna bilda grupper med nyanlända elever. Vi fortsätter att jobba aktivt med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen och kommer att fokusera på läsförståelse och textbearbetning. 7

8 4.3. Resultat på nationella prov läsåret 14/15 Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Under 2014/2015 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen: År 3 i matte och svenska/sva. År 6 i engelska, matematik, svenska/sva, samhällskunskap och biologi. Vi hade förberett eleverna på provsituationen genom att använda olika material som finns tillgängliga. De elever som behövde det fick proven upplästa på svenska, somaliska eller kurmanji. En somalisk studiehandledare fanns närvarande på samtliga prov Årskurs 3 Nationellt prov Ämnesprov åk 3 Andel Andel ej Andel Matematik klarat % klarat % befriade % Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Andel ej deltagit % Ämnesprov åk 3 Svenska/SVA Andel klarat % Andel ej klarat % Andel befriade % Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Andel ej deltagit % 8

9 4.5. Årskurs 6 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 6 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska Matematik SVA Svenska SH BI Betyg vt 2015 Andel ej F E D C B A ÅK 6 betyg % % % % % % % Engelska Matematik SVA Svenska SH BI Reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3 och 6 Årskurs 3 Analys av nationella prov åk 3, våren 2015 Svenska/SVA De flesta elever har klarat proven bra/mycket bra. Överlag har läsförståelseproven visat bra resultat. Detta tror vi beror på att vi under läsåret arbetat aktivt och medvetet med just läsförståelse. Många elever har lyckats bra med att skriva en egen berättelse med struktur. Det som varit svårt för många har varit faktatexten. Vi tror att det kan bero på ämnet, att texten inte var elevnära, speciellt delen om soluret. Matematik Resultaten är blandade, vi ser en tydlig skillnad mellan elever med SVA och övriga elever. Svårigheten har varit att läsa och förstå instruktionerna på egen hand. När det gäller delprov D som hade lägst antal elever godkända var instruktionen som skulle ges otydlig och förvirrande. Vi ser också att delprov F hade lågt resultat i delen räknefärdigheter. Förvånande är att vi ser att SVA-eleverna har misslyckats i hög grad även här, där det handlade om att räkna med siffror. Bäst resultat har delprov E, problemlösning och förståelse av räknesätten. Allmänt Av de elever som genomfört proven har 73% svenska som andraspråk. 58 elever (av 62) har genomfört proven (93%). Proven har genomförts i helklass med 2 lärare närvarande i klassrummet. Vi hade förberett eleverna på provsituationen genom att använda olika material som finns tillgängliga. 9

10 De flesta elever behöver mer SVA-undervisning och kvalitativ, planerad studiehandledning på modersmålet för att ha större möjlighet att nå målen. Behövs SVA-bedömning även i matematik för att det ska bli rättvisande? Som det fungerar nu känns det som att SVA-eleverna missgynnas. Årskurs 6 Analys nationella proven åk 6, våren 2015 Svenska/SVA I Svenska/SVA har alla elever lyckats bra med skrivuppgifterna, både den fria berättelsen och den instruerande texten. Samtliga elever som gjorde provet blev godkända. Det muntliga delprovet har också varit lyckat. Det tror vi beror på att vi arbetat aktivt med genrepedagogik och har haft fokus på läsförståelse. Eleverna har lärt sig att skriva texter i olika genrer. Matematik Vi har hög andel godkända resultat. Eleverna har lyckats bättre på räkneuppgifter, där det inte krävs att de tänker i flera led. Att läsa instruktioner rätt och svara på det som efterfrågas ser vi är svårt för många. E-provet var det delprov som flest elever misslyckades på. De förstod t ex inte begreppet gradera och de hade svårt att läsa av tabellen. Vi ser att vi behöver arbeta mer med statistik. Engelska De flesta eleverna har klarat godkänd nivå eller högre. Eleverna visade stor tillit till att använda det engelska språket i den skriftliga uppgiften. Flera upplevde hörförståelsen som lätt. Samhällskunskap Eleverna lyckades mycket bra på alla delprov och de uppvisar ett högt resultat. Samverkan mellan sva-lärare, ämneslärare och studiehandledare fungerade mycket väl. De använde sig av ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (cirkelmodell och genrepedagogik). Biologi Även här fick eleverna ett bra resultat. De uppgifter som eleverna upplevde som svåra var att planera egna undersökningar (delprov B). Allmänt Av de elever som genomfört proven har 69% svenska som andraspråk. 32 elever av 39 har genomfört proven. Proven har genomförts i helklass med 2 lärare närvarande i klassrummet. De elever som inte deltog i proven är nyanlända i Sverige och i det svenska språket. 10

11 5. Elevenkät Elevenkäten baseras på Skolinspektionens skolenkät vilken är genomförd digitalt under mars månad 2015, år 5 och 8. Analys av enkäten ska göras i samråd med personalen, senast augusti De mest positiva resultaten är att eleverna är intresserade av att lära och lära mer. De upplever att de får hjälp av sina lärare som de har ett stort förtroende för. De vet vilka personer de kan pratat med utöver klassläraren och att vi har ett bra elevhälsateam. Eleverna är mycket nöjda med sin skola (9/10). Det finns elever som upplever rädsla för andra elever och att de blir störda på lektionerna, men samtidigt visar det att en stor del av eleverna finner studiero på lektionerna. Beskriv kort dessa områden. Vi arbetar återkommande med värdegrunden i klasserna. 6. Enkäter Verksamheten har under året ha genomfört undersökningar eller enkäter riktade mot elev och vårdnadshavare. Resultat Enkät till vårdnadshavare i förskoleklass visa på ett positivt resultat. Vi ligger över Borlänge kommuns medelvärde på samtliga punkter utom en. Det avvikande resultat på frågan om trygghet ligger under snittvärdet i kommunen Analys Vi tror att det ökade barnantalet i fritidsverksamheten, olika lokaler, mycket ny personal som inte känner till/ kommit in i rutiner. Har bidragit till otrygghet. Barn och föräldrar känner inte till vem som tar hand om barnen på fritids. Oklart vart barnen som byter lokaler ska hänga sina kläder och väskor. Lagom ställda förväntningar gör att personalen uppmärksammar och anpassar verksamheten för att stimulera eleverna att utvecklas så mycket som möjligt efter sina förutsättningar. 7. Förskoleklass Samarbete med förskolan finns genom att pedagoger från förskolan, förskoleklass och rektorer träffas kontinuerligt. Förskolan använder kartläggningsmaterialet Tras. Specialpedagogen från skolan besöker förskolorna och handleder samt deltar vid utformningen av handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Förskolan och förskoleklass har överlämningssamtal. Vid behov deltar vårdnadshavare/elevhälsan. I varje förskoleklass arbetar 2 utbildade förskollärare. En språkförstärkning har med materialet Trogg, kartlagt och arbetat med elever i behov av extra språkstöd. Genom uppföljning kan vi se goda resultat på elevers språkutveckling. Pedagogerna använder Bornholmsmodellen för att förbereda elevernas läsutveckling. Resultatet av detta arbete visar på, att de flesta elever har kommit långt i sin läs- och skrivutveckling. För att följa upp det matematiska arbetet används diagnosmaterialet Diamant. Modersmålsundervisning erbjuds och språkstöd i somaliska finns. Talpedagog, socialt stöd, specialpedagog finns som stöd för elever och pedagoger. Två gånger om året genomförs klasskonferenser med rektor, specialpedagog och pedagogerna i förskoleklassen. På vårterminen deltar även blivande lärare i åk 1. Under vårterminen besöker blivande klasslärare förskoleklassen och de har överlämningssamtal. Under läsåret har språkstöd i somaliska utgått. 11

12 Språkförstärkningen har minskat från en hel dag/vecka till en lektion/vecka och klass. Detta har påverkat elevernas resultat i materialet TROG, som inte har förbättrats i den utsträckning som tidigare år.under stor del av läsåret har alla tre klasserna haft en varsin resurs. En av klasserna har dessutom haft en somalisk-talande nystartsarbetare. April 2015 startades en förskoleklass med 11 elever. Det var barn födda 2008 som under året kommit till Borlänge, men inte blivit placerade i förskoleverksamheten. För att de skulle få erfarenhet av att vara i grupp och viss skolerfarenhet, startade Pingvinens förskoleklass efter påsklovet. I klassen arbetade en somalisktalande och en svensktalande pedagog. Förskoleklasserna prioriterar främst arbetet med värdegrunden (kap.2 Lgr 11) 8. Förbättringsområden 2014/2015 Våra förbättringsområden under 2014/2015 har varit: Språkutvecklande arbetssätt, Föräldrasamverkan och IT. o Vi har genomfört olika aktiviteter i Språkutvecklande arbetssätt såsom: Att lära oss mer om arbetet kring läsförståelse genom att gemensamt se föreläsningar på UR och diskuterat i grupper. Öka vår medvetenhet och kunskap om flerspråkighet, genom att se föreläsningar av Åsa Wedin och Pirjo Lahdenperä. Några har också deltagit i en föreläsning av Monika Söderström och Björn Kindenberg om skolspråk/ämnesspråk. o Vi har genomfört olika aktiviteter i Föräldrasamverkan såsom: öppet hus i olika årskurser, alla har inte genomför det, men i år 1 och 2 var det ett positivt arrangemang där eleverna fick visa vad de har arbetat med. Ett föräldramöte för de nyanländas föräldrar var mycket uppskattat med bra information. Hembesök i våra F-klasser har genomförts med bra resultat. o Vi har genomfört olika aktiviteter inom IT såsom I-pad utbildningar som har varit svårt därför att kompetensen varierar hos personalen. Öka användandet av datorer hos eleverna, det har medfört stora svårigheter eftersom datorerna blåstes om och det tog lång tid innan de fungerade tillfredsställande. I de äldre åldrarna har dock eleverna använt datorn genom att göra olika ppt presentationer, informationssökning och olika pedagogiska program. En smartboardutbildning för de som är nya användare har genomförts. De yngre nyanlända eleverna har flitigt använt språkverkstans blogg som har fyllts med bra övningar. 9. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering 9.1. Tidiga insatser Samarbete med förskolan finns genom att pedagoger från förskolan, förskoleklass och rektorer träffas kontinuerligt. Förskolan använder kartläggningsmaterialet Tras. Specialpedagog deltar vid överlämning av elever i behov av särskilt stöd. Förskolan och förskoleklass har överlämningssamtal. Vid behov deltar vårdnadshavare/elevhälsan. I varje förskoleklass arbetar 2 utbildade förskollärare. En svalärare har med materialet Trogg kartlagt och arbetat med elever i behov av extra språkstöd. Genom uppföljning kan vi se goda resultat på elevers språkutveckling. Pedagogerna använder Bornholms modellen för att förbereda elevernas läsutveckling. Resultatet av detta arbete visar på, att de flesta elever har kommit 12

13 långt i sin läs- och skrivutveckling. För att följa upp det matematiska arbetet används diagnosmaterialet Diamant. Modersmålsundervisning erbjuds och studiehandledning i somaliska finns. Talpedagog, socialt stöd, specialpedagog finns som stöd för elever och pedagoger. Två gånger om året genomförs klasskonferenser med rektor, specialpedagog och pedagogerna i förskoleklassen. På vårterminen deltar även blivande lärare i åk 1. Under vårterminen besöker blivande klasslärare förskoleklassen och de har överlämningssamtal. I Åk 1 6 arbetar pedagoger utifrån sin kompetens och behörighet. Svenska som andraspråkslärare, fritidspedagoger, studiehandledare och speciallärare/pedagog gör det möjligt att arbeta flexibelt efter elevernas behov. Det sker oftast inom klassens ram, men även i mindre grupper/enskilt. Modersmålet är viktigt för elevernas skolframgång och erbjuds till alla elever med annat modersmål. En annan tidig insats är att vi arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Pedagogerna har fortbildat sig inom genrepedagogiken vilket har visat sig ge ökad måluppfyllelse för eleverna. I åk 1 har vi arbetat med ett sagoprojekt som gett eleverna struktur och tydliga modeller för hur man skriver berättande texter. Eleverna har tillgång till IT i klassrummen. Två gånger om året screenar vi alla elever i sv/sva och ma med olika kartläggningsmaterial som är vetenskapligt utprovade. Utifrån resultaten fördelar vi resurser, elevdatorer och andra kompensatoriska hjälpmedel. I samarbete med vårdnadshavare har åtgärdsprogram upprättats som sedan följts upp. Två speciallärare/pedagog kan göra läs- och skrivutredningar. Klasskonferenser sker två gånger per läsår. Skolan har en väl fungerande elevhälsa med bred kompetens. Den består av rektor, skolsköterska, skolpsykolog, kurator, specialpedagog, fältfritidsledare samt socialsekreterare. Skolläkare saknas men rekryteras vid behov. Det finns tydliga rutiner för hur elevvårdsärenden förs vidare från den enskilde läraren. Detta säkrar att tidiga insatser görs. Samarbete och överlämnande mellan åk 3 och blivande klasslärare åk 4 sker under vårterminen. Vi har också överlämnandesamtal med högstadieskolorna. Nästa steg är att fortsätta fördjupa oss i språkutvecklande arbetssätt. Samarbetsformer med föräldrar behöver utvecklas och stärkas. IT som pedagogiskt verktyg behöver vi också utveckla Inkludering Nyanlända Två pedagoger ansvarar för mottagandet, kartläggningen, bedömning och undervisning av de nyanlända eleverna med annat modersmål än svenska. Eleven börjar direkt i sin ordinarie klass. Grundtanken med detta är att eleven snabbare inkluderas i klassgemenskapen och den svenska språkutvecklingen går fortare. Eleven får en fadder i klassen och en studiehandledare om det finns att tillgå. Eleven deltar i den ordinarie klassens undervisning genom ett anpassat stöd och en individuell planering som utgår från elevens behov. En kontinuerlig dokumentation i materialet Nya språket lyfter samt språkutvecklingsanalyser visar på elevens framsteg i svenska språket. Genom att arbeta språkutvecklande i alla ämnen, använda cirkelmodellen och genrepedagogiken ser vi att eleven kan följa undervisningen i ordinarie klass. Ett resultat av inkluderingen är att vi ser en minskad vi och dom känsla. Pedagoger behöver fortsatt kompetensutveckling inom språkutvecklande arbetssätt. Det finns ett stort behov av studiehandledare som möjliggör full inkludering i skolan. F 6 För att möjliggöra inkludering arbetar pedagogerna flexibelt utifrån elevers behov. Till största delen sker detta inom klassens ram men också i liten grupp/enskilt. Olika arbetssätt, material och kompetenser används utifrån elevernas behov. Det finns flerspråkig personal som bygger broar och arbetar aktivt för att stärka kontakten med hemmen. 13

14 10. Resultat från självskattning Rektor ska analysera utfallet från genomförda självskattningar.(görs i juni, tänk på 14 och 15 och titta vad vi behöver göra i förbättringsplanen) Utifrån detta sedan prioritera de mest angelägna område/n att arbeta med under kommande läsår för att stärka arbetssätt och processer inom den egna organisationen. Resultaten verkar spegla verkligheten, de flesta syns ha en klar bild av hur verksamheten fungerar just nu. Våra mål har lyfts ofta under året och det ger en positiv effekt. Det finns höga förväntningar på eleverna och en tydlig vilja hos personalen att prestera på hög nivå. Vi är medvetna och följer aktuell forskning, vi bedömer våra elever hårdare än andra skolor, vilket vi har sett under gemensamma bedömningsträffar. Det råder en öppet och stödjande klimat på arbetsplatsen. För att bibehålla detta bör personal och skolledning sitta ner i mindre grupper för att stötta varandra. Vi var en skolenhet 2014 och är nu två enheter vilket försvårar den dagliga kontakter personalen emellan. Vi har en låg personalomsättning på skolan vilket gör att vi får en kontinuitet när det gäller våra skolutvecklingsfrågor. Vi följer systematiskt upp måluppfyllelsen i form av testveckan, klasskonferenser och dagliga utvärderingar. Vi har fungerande hembesök inför start i förskoleklass. Vi har en regelbunden kontakt med våra vårdnadshavare genom personlig kontakt, telefonsamtal, mail, sms och Instagramkonto. Vi använder vår flerspråkiga personal i många föräldrakontakter, vilket underlättar för alla. Områden som vi behöver förbättra oss i är att förklara och förtydliga våra rutiner när det gäller ärendegången i elevvårdsprocessen. Våra rutiner kring mottagande och överlämnande av elever är inte kända av alla. Det kanske inte måsta vara tydligt för all personal i alla nivåer. Fortbildningen måste bli mer riktad till vår egen skolas behov, idag styrs den i stor utsträckning centralt. Beslutsvägarna på skolan har försämrats pga. att vi är på två enheter, information och beslut tas på olika möten där inte alla har varit närvarande. Informationsflödet måste förbättras vi har haft för många platser, mail, dropbox, som inte all kommer åt. Endast en väg in ska gälla. Vi behöver fortsätta att rekryter flerspråkig personal. Vi har fler nyanlända elever som vi behöver ge mer än vad vi har kunnat eftersom vi saknar behörig personal. 14

15 11. Kvalitetsarbete under 2015/2016 Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten Föräldrasamverkan IT språkutvecklande arbetssätt Förbättringsplan I samarbete med personalen på skolan har vi konkretiserat arbetet med förbättringsområdena. Dessa finns beskrivna i vår förbättringsplan. 12. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Tjärnaängskolan Anita Isaksson rektor 15