TSDT18-Signaler och System

1 (9) TSDT18-Signaler och System Sändlista Kurskod Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Håkan Örman Lasse Alfredsson Klas Nordberg TSDT18 Examinator Examinator Kursen gavs Årskurs 3 Kursens delar Termin 5 Period Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt HT2 Tentamina Inlämningsuppgifter Seminarier Annat Ansvarig sektion Program Antal studenter som deltagit i utvärderingen Totalt antal studenter på kursen Y, MED, I Y: 36 MED: 8 I: 10 200 Utvärderingen är genomförd av Martin Hinnerson Magnus Malmström

2 (9) Ansvarig studienämndsordförande Tobias König Sammanfattning och återkoppling från tidigare år Sammanfattning av tidigare års utvärderingar där åsikter och förändringsförslag nämns. Återkoppling under kursen från examinatorn angående föregående års utvärdering. Tidigare år har studenterna tyckt att förkunskaperna inte varit desamma för alla program som läst kursen, vilket examinatorn skulle se till att se över. Studenterna tyckte även att kursboken skulle bytas ut eftersom det fanns blandade åsikter om dess kvalitet. Ett alternativ var att ta in ett separat häfte med lektionsuppgifter, vilket examinatorn sa sig redan ha börjat titta på. Kursboken har inte ändrats till detta år eftersom den bok som examinatorn har hittat är för omfattande i antalet sidor. Examinatorn planerade även att införa ett nytt läroverktyg kallat "Flipped classroom" till detta år. Flipped classroom har införts för de som läser D. Sammanfattning av utvärderingen Sammanfattning av det viktigaste som tas upp i utvärderingen tillsammans med förbättringsförslag. Kursen anses ha ett bra upplägg, bra labbar och bra lektioner. Det finns önskemål om en ny kursbok och att föreläsningarna hålls mer på tavlan. Enligt studenterna fungerar samläsningen med D dåligt då kursen tar upp mycket som ska vara förkunskaper men enligt examinatorn är kursen anpassad för studenter på alla de ingående programmen. Utvärderingens genomförande En utförlig sammanfattning av de olika processerna i utvärderingens genomförande. Klassrepresentanterna ställde frågor till klassen i klassens facebook-grupp som de ville att alla skulle fundera på inför mötet, frågorna baserades på vad som skulle utvärderas enligt utvärderingsmallen. Syftet med frågorna var att få igång tankar hos klassen så att mötet skulle bli effektivt samt att eleverna skulle ha mer genomtänkta förslag på åtgärder samt tankar kring vad som fungerat bra

3 (9) och mindre bra. Facebook-gruppen fungerade bra som kanal för distribuering av dessa frågor eftersom hela klassen är medlem i gruppen. Ett par dagar efter distribution av frågorna i facebook-gruppen fördes en diskussion i grupp där allas åsikter tillvaratogs men gemensamt togs beslut om vad som ansågs vara det viktigaste att behålla och förändra i kursen. Under ett förmöte höll en av klassrepresentanterna i diskussionen, förde den framåt och såg till att alla åsikter blev tillvaratagna medan den andra representanten antecknade. Klassrepresentanterna tyckte att utvärderingsmetoden fungerade bra och planerar att göra på samma sätt nästa gång. Kursens innehåll jämfört med studiehandboken Jämförelse av studiehandbokens mål, förkunskapskrav, organisation, kursinnehåll, kurslitteratur och examination mot kursens genomförande. IUEA-matrisen stämmer bra överens men är lite otydlig med kravet om moddeleringen av verkliga system. Studenterna tycker inte att förkunskapskravet i kursplanen Gott hanhavande av fourierserier samt fourier-, laplace- och z-transformerna stämmer och önskar att det tillämpas. Examinatorn strävar efter att ha med mer verkliga system i kursen. Examinatorn har tagit bort en del av den fourieranalys som gicks igenom förut men tar med det som han anser behövs baserat på hur studenterna presterar på tentan. Det är heller inte meningen att studenterna ska lära sig förkunskaperna i den här kursen utan snarare förstå hur de går att använda. Kursen anpassas inte bara efter de som läser D då deras förkunskaper inom transformteori har förbättras. Kursen i utbildningen Kursens relevans i utbildningen och hur kursens innehåll står i relation till programmålen. Kursens placering i programmet samt arbetsbelastningen i förhållande till poäng. Studenterna ansåg att kursen hade lagom arbetsbelasting och att den var lämplig och relevant för deras utbildning. Vissa studenter var av åsikten att elektroniken borde ligga efter den här kursen.

4 (9) Det skulle inte fungera att lägga TSDT18 efter elektronikkursen eftersom den innehåller förkunskaper till den här kursen. Kursens organisation Kursens upplägg och de olika momentens relation till kursens mål. Kommunikation mellan studenter och lärarlaget, samt hur studenterna har uppfattat kommunikationen mellan kursens lärare samt andra involverade lärare. Kursen har haft ett bra upplägg och kommunikationen har för det mesta fungerat bra. Det fanns blandade åsikter om antalet mail som skickats ut, vissa tyckte det blev för mycket medan andra tyckte att det var tydligt och bra. Studenterna vill ha mer tid till att fråga om labben genom att antingen schemalägga tillfällen att ställa frågor, längre labbtider eller mindre labbgrupper. Om tanken är är att studenterna ska kunna få hjälp med labbarna under lektionerna så måste samtliga lektionshandledare vara medvetna om det. Tanken med alla mailutskick är att det just ska bli tydligt för studenterna. Lektionshandledarna har förut varit laborationsassistenter och ska i mån av tid kunna hjälpa till med laborationerna. Examinatorn ska se över om det är möjligt att införa mer handledningstid på kursen. Föreläsningar Sammanfattning av föreläsningarna gällande innehåll, struktur, föreläsarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Studenterna tyckte att slidesen som användes till föreläsningarna var bra men att de var lite röriga och innehöll för mycket information. Det var svårt att koppla anteckningar från tavlan med det som fanns på slidesen vilket gjorde det svårt att gå igenom dem och förstå vad som gjorts efter föreläsningen. Studenterna har som förslag att endast ha bilder och grafer på slides och skriva allt annat på tavlan eller att ha andra slides med mer information på hemsidan. Det finns också förslag om att ha en sista "Det här ska du ta med till lektionen -slide. Vissa studenter hade starka åsikter om att det var för mycket information om transformer, framförallt de som läst tidigare kurser, men att diskreta fouriertransformer gicks igenom väldigt fort. Den grafiska delen av transformerna ansågs bra.

5 (9) En student tyckte inte om att föreläsningarna var uppdelade i kapitel istället för nummer på föreläsningarna eftersom det var svårt att veta vad man missat om man varit borta en föreläsning. Ett annat förslag var att inte baka in repetition av delar i kursen i genomgång av nya saker, utan till exempel lägga all repetition först på föreläsningarna. Examinatorn ska sträva efter att ha som upplägg att det finns powerpointslides i kombination med relaterade läsanvisningar. Slidesen visas i begränsad omfattning så att det blir mer tid över till tavelskrivande. Examinatorn visade ett förslag för klassrepresentanterna från kursen TSKS06 som de var positiva till. Lektioner Sammanfattning av lektionerna gällande innehåll, struktur, lektionshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Laborationer A och B klassen på Y tyckte att lektionerna var bra. C klassen tyckte att det var väldigt många uppgifter och tyckte om sin lektionshandledare. MED klassen tyckte också att lektionerna var bra men att det var tråkigt att de fick byta lektionshandledare tre gånger. De gillade att det som skulle användas under lektionen skrevs upp på tavlan. Sammanfattning av laborationerna gällande innehåll, struktur, laborationshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Studenterna tyckte att kursens lab-pm och labbar var bra och gav bra förståelse för teorin. Studenterna anser att det behövs fler tillfällen eller fler assistenter på labbtillfällena. Det finns ö nskemål att det introduceras tid för frågor antingen på labbpassen, på nya schemalagda hjälppass eller på lektioner. Vid redovisning hoppades uppgifter över för det blev för stressigt. Det skulle behövas en labborationsassistent som hjälper och två som redovisar och det behövs även ett bättre system för att hantera frågor och redovisningar. Finns önskemål om att det ska gå att anmäla sig till en specifik tid i förväg för redovisning så väntetiden blir mindre.

6 (9) PZ-change var väldigt instabil och krashade väldigt ofta. Det fanns åsikter om att göra laboration ett svårare eller flytta delar från senare labbar till den för att förbereda studenterna för senare laborationer. Vissa vill även att laborationerna ska ha mindre grafiskt. Studenterna önskar också mindre MatLab-intro och att inte använda kurslitteraturen vid labbarna. Studenterna upplevde att laborationsassistenterna ibland inte var lika i sin bedömning av laborationerna och att de var villiga att hjälpa till olika mycket. Studenterna tycker att laborationsassistenterna bör komma överens om hur mycket de hjälper till, vad de godkänner och vad som är de viktigaste inlärningsmålen innan labprationerna. Examinatorn ska se över om det går att få mer hjälptid, åtminstone mot slutet av kursen då behovet verkar vara som störst. Examinatorn har skrivit PZ-change och har nästan aldrig problem med det men tror att det kan bero på att han alltid håller sig inom de givna parametrarna. Innan nästa kursomgång ska programmet feltestas. Nästa år ska examinatorn betona att studenterna gärna får skicka in en felbeskrivning om fel uppstår. Examinatorn ska se över redovisningstiden men det går inte att boka in specifika tider i förväg med nuvarande system. Till nästa kursgenomgång kommer de två kursboksrelaterade uppgifterna tas bort och examinatorn ska se om det går att omfördela laborationerna. Innan labben har assistenterna kommit överens om vad det ska fråga om labben och i vilken utsträckning. Det går inte att gå igenom hela labben vid redovisningen eftersom det skulle ta för mycket tid och beroende på vilken kunskapsnivå assistenterna känner att studenterna ligger på kan frågorna de ställer variera i antal och djup. Projekt Sammanfattning av projektet gällande innehåll, struktur, handledarnas delaktighet, tidsplanering och förbättringsförslag. Inga projekt i kursen.

7 (9) Övriga kursmoment Sammanfattning av övriga kursmoments innehåll, struktur, tidsplanering och förbättringsförslag. Inga övriga kursmoment. Litteratur Litteraturens användningsfrekvens, innehåll och relevans i kursen. Formelsamlingen var bra men det upplevdes som rörigt att det fanns både uppgifter i boken och online. Studenterna skulle uppskatta om det fanns ett uppgiftshäfte. De lösningsförslag som författaren hade var ibland fel. Studenterna hade blandade åsikter om boken. De studenter som använde sig av den alternativa kurslitteraturen uppskattade den mycket. Det finns en del fel i online-versionen av boken som kan ha gjort det rörigt att uppgifter både fanns online och i boken. Examinatorn strävar efter att byta bok till kursen och skapa egna lektionsuppgifter. En ny bok har hittats och examinatorn är i kontakt med bokförlaget för att kunna göra vissa ändringar på den. Examination Examinationens utformning, relevans, nivå och koppling till kursinnehållet. Studenterna tycker att tentan gärna får räknas igenom innan den ges då en av uppgifterna blev väldigt svår att lösa. Det fanns även otydligheter i tentan. Tentan upplevdes som lång och stressig tenta. Väldigt många studenter klagade på att de fick brist på tid. Det var väldigt mycket grafer jämfört med de gamla tentorna och det finns stora önskemål för mindre grafer. Jämfört med tidigare år upplevde studenterna att årets tentamen var mycket svårare. De tyckte det var synd att man inte kan fortsätta på en uppgift om man inte klarade första deluppgiften. Dock examinerar tentamen kursens innehåll på ett korrekt sätt.

8 (9) Examinatorn håller inte med om att det inte gick att fortsätta på en uppgift om man inte klarade första deluppgiften. Om examinatorn märker att man får för lite poäng för en uppgift läggs poäng till. Det blev mycket att göra på tentan men uppgifterna i sig var inte svårare än de på tidigare tentor och därför justerades betygsgränserna nedåt. Feedback under kursens moment Återkoppling och respons på studenternas insatser under olika moment och dess inverkan på studenternas framtida prestationer. Studiemiljö Det var bra med feedback på mail och att det erbjöds seminarium där examinatorn svarade på studenternas frågor. Seminariet är en uppföljning för de som läser D men alla får gå på det. Examinatorn kommer att lägga in seminariet i schemat för de andra programmen också. Åsikter gällande studieplatser, schemaläggning, ventilation och sittplatser under kursens olika moment. Samläsning Det är kallt i salarna i U-korridoren. Det var bra att MED-klassen fick stora klassrum så att alla fick plats på lektionerna. Åsikter om huruvida alla studenter, oavsett programtillhörighet, har haft samma möjlighet att tillgodogöra sig innehållet i kursen samt hur samläsning med studenter från andra program har påverkat kursen i sin helhet. Studenterna tycker att tempot på kursen kunde höjas de första två till tre veckorna. Många tycker det är ett problem att alla som läser kursen inte har samma förkunskaper och att det inte fungerar bra läsa med som går D. Om kursen inte samlästes skulle föreläsningarna kunna anpassas och bli bättre. Examinatorn tror att nuvarande studenter har influerats av vad tidigare studenter har sagt när det gäller samläsningen med D. Klassrepresentanterna ska kolla upp med sina studiekamrater vad som egentligen menas med kommentaren så att examinatorn kan åtgärda det.

9 (9) Studenternas övriga kommentarer Det var bra att mikrofon användes. Examinatorn borde kontrollera med kursen fourieranalys vad studenterna förväntas ha för förkunskaper. Examinatorns övriga kommentarer Examinatorn jobbar för att utveckla kursen. Examinatorn vet redan vilka förkunskaper som studenterna får från fourieranalysen.