Likabehandlingsplan för Landvetterskolans tidigaredel Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling 2009-10-21
Innehåll 1. Ställningstagande 3. 2. Mål 3. 3. Åtgärder för att nå målen 4. 4. Förebyggande arbete... 5. 5. Identifierande arbete 7. 6. Utredning 8. 7. Kompetensutveckling. 11. 8. Utvärdering och arbete kring planens utformning 12. 9. Utvärdering av själva arbetet. 12.
1. Ställningstagande Vi på Landvetterskolan tolererar inga former av kränkande behandling eller diskriminering. Ytterst ansvariga för att kränkningar inte sker är alla vuxna som jobbar på skolan. Diskriminering och kränkande behandling kan se olika ut, det kan vara direkt eller indirekt, utföras av en eller flera. Diskriminering och kränkande behandling kan ge sig till uttryck på många olika sätt och det är mycket viktigt att ha ögonen öppna och stoppa det i god tid. Vad vi menar med diskriminering och kränkande behandling: Med direkt diskriminering menar vi att en elev missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Med indirekt diskriminering menar vi att en elev missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Det kan t.ex. gälla förbud mot huvudbonader eller liknande. Kränkningarna är oftast ett utryck för makt och förtryck och kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan förkomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan ta sig uttryck genom: Fysisk kränkning (slag och knuffar). Verbal kränkning (elaka kommentarer) eller icke verbal kränkning (utfrysning eller ryktesspridning.) Text- och bildburen kränkning ( klotter, brev, lappar, e-post eller sms). Det kan också handla om att sprida rasistiska eller homofobiska texter eller bilder och märken med annat innehåll. 2. Mål På Landvetterskolan ska ingen elev eller personal utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Kartläggning Det är också mycket viktigt att personalen tillsammans med eleverna går igenom och definierar vad som menas med kränkande behandling. För att kontinuerligt få en fullständig bild av klimatet på skolan skall samtliga elever, minst en gång per termin, svara på en anonym enkät gemensam för hela skolan, dels en i samband med utvecklingssamtalet. Denna enkät innehåller frågor om kränkning/diskriminering grundat på kön, etninsk tillhörighet, religion, funktionshinder och sexuell läggning. Kurator och rektor ansvarar för förstnämnda utskick och för analys av resultatet. Det är viktigt att även elever med läs och skrivsvårigheter eller annat hemspråk får hjälp av en vuxen att svara på enkäten. Resultaten sammanställs av samordnaren i trygghetsteamet och skall användas för att planera och genomföra effektiva förebyggande åtgärder mot kränkande behandling. Trygghetsteamet informerar personalen och kamratstödjarna om enkäternas resultat. 4 gånger varje termin träffar kamratstödjarna en person ur trygghetsteamet och diskuterar läget och stämningen på skolan och i klassen 3. Åtgärder för att nå målen Förebyggande arbete i klasserna och på fritids. Varje klass utarbetar regler för samvaro på raster och mot mobbning Rastvärdar. Vi vill att den som ser eller hör något som uppfattas som en kränkning omedelbart berättar detta för en vuxen eller för en kamratstödjare. På skolan finns ett trygghetsteam som aktivt arbetar för att motverka mobbning och som informerar övrig personal om var extra tillsyn behöver förekomma där det finns risk för utsatthet. Återkommande utbildning för all personal.
4.Förebyggande arbete Så här gör vi Handlingsplan för att motverka alla former av kränkande behandling Planen utvärderas i början av maj-juni och revideras under höstterminen. Föräldrarna får information om planen och arbetet med den vid föräldramöte på hösten. Planen finns på skolans hemsida. Klassläraren Varje klass har vid höstterminens start en brainstorming om vad planen bör innehålla. Elever informeras och tar del av planen vid terminsstart. Klassläraren Klassläraren Kompetensutveckling av personalen Kompetensutbildning av personal samt trygghetsteamet sker kontinuerligt på obligatoriska kompetensutvecklingsdagar under året. Trygghetsteamet Vuxennärvaro Rastaktiviteter Trygghetsteamet består av bitr. rektor, fem pedagoger samt skolans kurator. De har möte varannan vecka. All personal, t.ex. städpersonal, vaktmästare samt matpersonal rapporterar till skolledningen om de ser eller hör något oroväckande. Trygghetsteamet informerar samtlig personal i arbetslaget om någon/några behöver extra tillsyn på rasterna. Vid större ärenden informeras all personal. Skolans rastvakter är klädda i gula västar så att de är lätta att upptäcka. Rastvärdarna jobbar aktivt med att skapa kontakt och prata med eleverna för att därigenom skapa en god trivsel. Två pedagoger ansvarar för en mer styrd rastverksamhet en rast per vecka. Sammanlagt är åtta pedagoger ute denna rast. Exempel på aktiviteter är rundpingis, innebandy, längdhopp, limbo och mycket mer Alla pedagoger
Förebyggande arbete i klassrummet Fortlöpande under året År F-5 F-klasserna lägger en väl genomtänkt grund genom ett nära, öppet bemötande barn/ föräldrar. Man arbetar med dagsrutiner som ger barnen trygghet t.ex. att vara ute på morgonen och möta alla barn med att ta i hand. Medvetet arbete med övningar i grupp för att skapa vi-känsla och respekt gentemot varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning Genomgång av dagens arbete varje morgon. En gång i veckan lottar man lekkompis inför rasten. Platser byts i klassrummet för att få en god relation med alla. Vi sitter i blandade klasser i bamba. Tema t.ex. känslor, ibland över klassgränserna F-1-2. Värderingsövningar. Gemensamma friluftsdagar och pysseldagar. Massage. Faddergrupper finns från F-5. Dilemmafrågor. Omedelbar konflikthantering. Leksaker (bollar, hopprep, rockringar mm) köps in till varje klass i början av hösttermien Klasslärare och fritidspedagoger Tjej och killsamtal Tjej-och killsamtal klassvis förekommer vid behov. /Kurator Klassråd och elevråd Klassråd en gång/vecka Elevråd en gång i månaden för år 2-5. Genomgång av trivselregler och innehåll av likabehandlingsplan. Regler mot mobbing klassvis Ansvarspedagoger
Tydliga ordningsregler Elevenkäter Genomgång och utvärdering av ordningsregler sker vid höstterminsstart varje år. Alla barn och föräldrar får information om reglerna och skriver på att de har tagit del av dem. Reglerna ( anpassade för barnen) anslås i klassrummen. Varje klass utarbetar regler för samvaron på rasten och mot mobbning Alla elever svarar anonymt på en enkät en gång per termin om trivseln på skolan. Alla elever svarar på en icke anonym enkät om trivseln på skolan i samband med utvecklingssamtalen Kamratstödjare Kamratstödjare i år 3-5 har regelbunden kontakt med en representant från trygghetsteamet på skolan för samtal. Kamratstödjarna får 3-4 dagars utbildning Kamratstödjare: I varje klass år 3-5 ska det finnas två kamratstödjare, om möjligt en pojke och en flicka. Deras uppgift är att fungera som en länk mellan kamrater och lärare. De är särskilt betydelsefulla i kontakten med nya elever. Medlemmarna i trygghetsteamet har ansvarsklasser och träffar sina kamratstödjare två gånger per termin, för att prata om hur det är i klassen. Eleverna får söka denna position och det är lärarna i arbetslaget som intervjuar och utser kamratstödjarna. Kamratstödjare väljs om varje år. Kamratstödjarnas roll ska tas på allvar och det är viktigt att de uppmärksammas vid t.ex. avslutning på läsåret.
5. Identifierande arbete Pedagoger som iakttar och hjälper barnen under inne- och utevistelsen. Elevenkäter med frågor kring hur elever trivs på skolan en gång per år. Elevhälsoarbete kring skolmiljön som skolsköterskan utför en gång per år. Kamratstödjarna kartlägger var på skolgården det kan finnas risk att vuxna inte kommer åt trakasserier. Detta sätts upp i personalrummet intill rastvaktsschemat. Alla vaktande pedagoger /Kurator Skolsköterskan Trygghetsteamet 6. Utredning När ett barn kränker ett annat barn. Det kan vara personal, ett barn eller en förälder som uppmärksammar kränkningen. Vi tar vi reda på vad som hänt och hjälper barnen att reda ut konflikten. Klasslärare/fritidspedagog gör en första bedömning huruvida det rör sig om kränkande särbehandling. Om så kan vara fallet informeras trygghetsteamet snarast möjligt. Då personal, föräldrar/vårdnadshavare eller elever misstänker att kränkande särbehandling förekommer tar de alltid kontakt med trygghetsteamet som tar ansvar för ärendet fortsättningsvis. Teamet tar reda på hur länge kränkningarna har pågått, var de brukar ske, hur det går till och vem/vilka som sagt eller gjort vad. Klasslärare/fritidspedagog Klasslärare/fritidspedagog Klasslärare/fritidspedagog Klasslärare/fritidspedagog Trygghetsteamet
Två medlemmar ur teamet har samtal (se nedan) Trygghetsteamet med den/de utsatta och därefter samtal med förövaren/förövarna. Dessa samtal sker enskilt, en och en. De inblandade får då en möjlighet att ge sin bild av händelsen. Samtalen dokumenteras och samlas i en pärm på skolans expedition. Uppgifterna i pärmen är konfidentiella. Trygghetsteamet kontaktar båda hemmen. person från trygghetsteamet rapporterar över till klasslärare som fortsättningsvis bevakar läget. Båda parter erbjuds samtal med kurator och/ eller skolpsykolog. All dokumentation förvaras inne hos rektor. Trygghetsteamet Trygghetsteamet Klassläraren Om kränkningen fortsätter Föräldrarna informeras och trygghetsteamet kopplas in. Klassläraren Trygghetsteamet kallar berörda föräldrar till samtal. Klasslärare och trygghetsteamet Trygghetsteamet kallar berörda föräldrar och barn till samtal. Samtal och överenskommelser dokumenteras. Åtgärdsprogram upprättas ( för det kränkande och ev för det kränkta barnet). Klasslärare och trygghetsteamet Klasslärare och trygghetsteamet Klasslärare och rektor eller bitr.rektor Om kränkningen fortsätter Elevvårdsteamet sammankallas ( det kränkande barnet). Beslut om åtgärder fattas.
Om kränkningen trots ovanstående åtgärder fortsätter Anmälan görs till sociala myndigheter När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt. Barnet tar kontakt med den pedagog som är ute på gården, sin ansvarspedagog, kamratstödjare eller en pedagog i trygghetsteamet. Den som uppmärksammat kränkningen kan också göra en anonym anmälan. Detta kan ske skriftligt via en brevlåda utanför rektorsexpeditionen. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivs. När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling Föräldrarna kontaktar sitt barns ansvarspedagoger eller någon pedagog i trygghetsteamet. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vuxen kränker ett barn. Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av det barn som upplever sig blivit kränkt. Föräldrarna till det kränkta barnet kontaktas. Rektor utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektorn beslutar om åtgärd och kontaktar vid behov förvaltningschef.
När ett barn kränker en vuxen. Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av den som blivit kränkt. Den kränkte vuxne/vuxna ger sin version av händelsen. Barnet som kränkt ger sin version av vad som hänt. Barnets föräldrar informeras om vad som hänt. Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Samtal och överenskommelse dokumenteras. När en vuxen kränker en vuxen. Rektor kontaktas av den/de som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever sig kränkt. Fackliga representanter kontaktas. Rektorn utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektorn beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov förvaltningschef. Om någon vuxen upplever sig ha blivit kränkt av rektorn kontaktas förvaltningschefen som utreder händelsen.
7. Kompetensutveckling Det är mycket viktigt att all personal regelbundet får möjlighet till kompetensutveckling. I samband med revidering av likabehandlingsplanen bör en behovsprövning ske där personalen kartlägger behovet av kompetensutveckling. Behovet kan variera beroende på hur många nyanställda man har. Det är också viktigt att alla yrkeskategorier får del av kompetensutvecklingen. Det gäller lärare, förskollärare, fritidspedagoger, assistenter, samt personal inom städ. Kompetensutvecklingen kan läggas upp på många olika sätt. Det viktigaste är att så många som möjligt får ta del av den. Personal som ingår i trygghetsteamet bör få regelbunden utbildning riktat till deras specifika uppdrag. Kompetensutvecklingsplan läsåret 09/10 Två pedagoger har gått en utbildning kring utvecklandet av rastaktiviteter. Eftersom skolan tidigare satsat på utbildning för hela personalgruppen samt låtit två pedagoger läsa en distanskurs på Umeå universitet har vi detta läsår lagt mindre tid på kompetensutbildning kring likabehandlingsfrågor. Vi arbetar istället mer med elevinflytande vilket främjar likabehandlingsfrågorna. Vi kommer dessutom hålla oss uppdaterade kring utbudet av föreläsningar för att kunna erbjuda det som är aktuellt för oss.
8. Utvärdering och arbete kring planens utformning Elevmedverkan Det är viktigt att barnen på så många olika sätt som möjligt involveras i arbetet mot kränkande särbehandling och likabehandlande av alla på skolan. Detta kan ske på många sätt, såsom diskussioner och enkäter. Diskussioner kan ske under vilken tid som helst, men samlingar, klassråd, kompissamtal eller klasstödjarsamtal är särskilt lämpliga. Regelbundna elevenkäter med frågor kring hur elever trivs på skolan och i samband med det hur likabehandlingsplanen fungerar. Personalmedverkan Samtliga arbetslag samt trygghetsteamet deltar i utformandet av likabehandlingsplanen. Samtliga arbetslag samt trygghetsteamet är med och utvärderar planen i början av juni. Planen revideras inför terminsstart i augusti då även en utvärdering kring själva arbetet sker. Föräldramedverkan Det är av stor vikt att även föräldrarna involveras på ett aktivt sätt i arbetet för likabehandling. Detta sker främst genom att föräldrarna är väl insatta i de rutiner som skolan har i dessa frågor. Broschyr om arbetet för likabehandling och mot kränkande särbehandling delas ut till förskoleklasserna och alla nya elever. Föräldrarna ska vara medvetna om skolans sätt att arbeta och ge sitt samtycke genom att underteckna att de tagit del av skriften. Planen finns på skolans hemsida och diskuteras vid föräldraföreningens årsmöte. Skolan har som mål att ha en kontinuerlig samverkan mellan hem och skola i dessa frågor. Allt material redovisas en gång per år i skolans kvalitetsredovisning som finns på kommunens hemsida. 9. Utvärdering av själva arbetet Hur vet vi att arbetet fungerar? Elevenkäten som görs i alla klasser en gång per år visar oss hur barnen mår och hur det ser ut i de olika klasserna. Resultatet lämnas över till trygghetsteamet som gör en första bedömning. Klasslärare informeras och tillsammans med kamratstödjarnas vuxenansvarige ser man över om ytterligare åtgärder behövs. Därefter informeras elevhälsoteamet om den aktuella situationen. Elevhälsoteamet bedömer därefter om specifika åtgärder behöver sättas in. Föräldrar informeras allmänt om situationen. Där det även framgå tydligt att enskilt samtal föreligger om det egna barnet är inblandat i någon typ av konflikt eller utsatthet.
11