Likabehandlingsplan för Hovåsskolan F- 6 och Fritidshem år 2015, mot diskriminering och kränkande behandling

2015-01-01 Likabehandlingsplan för Hovåsskolan F- 6 och Fritidshem år 2015, mot diskriminering och kränkande behandling I denna plan beskriver vi hur vi på Hovåsskolan ska se till så att elever och lärare behandlar varandra på ett bra sätt. Vi beskriver också vad vi ska göra om någon elev blir orättvist eller illa behandlad. Planen ska läsas av elever, föräldrar och personal. Planen gäller från 2015-01- 01 till 2015-12-31. Ansvarig för planen är Rosita Spets-Löfdahl, rektor. 1

Innehållförteckning 1. Vår vision s.3 2. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling s.3 3. Delaktighet s.5 4. Kartläggning - Så här har vi det på vår skola s.6 5. Främjande insatser s.9 Så här gör vi för att ha ett bra klimat på skolan och förhindra att elever behandlas illa eller orättvist 6. Förebyggande insatser s.15 Så här arbetar vi med våra utvecklingsområden 7. Så här gör vi på skolan om en elev behandlas orättvist eller illa s.19 8. Spridning och förankring av planen s.21 9. Utvärdering av förra årets plan och detta årets plan s.21 2

1. Vår vision På Hovåsskolan strävar vi efter ett respektfullt bemötande av alla gentemot alla. Alla ska vara en del av gemenskapen på vår skola, där all personal arbetar för en miljö som kännetecknas av värme, engagemang och nolltolerans mot mobbning. Alla elever är allas ansvar. Genom att känna tillhörighet, gemenskap och mening ökar viljan att visa respekt, ta ansvar och visa omsorg. Vår vision är Vi gör varandra bra. 2. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Bakgrund Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling regleras i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Enligt diskrimineringslagen ska skolan upprätta en likabehandlingsplan varje år och en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan sättas ihop till en plan. Diskriminering Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att en elev inte får gå med på teater eftersom läraren inte tror att eleven har glädje av föreställningen pga. synskada. Trakasserier Trakasserier är när någon behandlar en annan människa illa och det har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att kalla någon för hora eller fjolla. Det är trakasserier även om en elev blir retad på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Diskrimineringsgrunder Det är förbjudet att diskriminera eller trakassera någon om det beror på: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Sexuella trakasserier Det finns också sexuella trakasserier. Exempelvis att tafsa, skämta eller skicka olämpliga bilder. 3

Kränkande behandling Kränkande behandling är när någon behandlar en annan människa illa, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, att alla går när man kommer) texter och bilder (elaka lappar, foton, sms, mms, och meddelanden på ex facebook) Repressalier Personalen får inte straffa en elev för att han eller hon har anmält att de har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Samma sak gäller om eleven har sett att någon annan elev drabbats och berättar vad han eller hon sett och hört. Exempel på straff som inte får finnas är utskällning, kvarsittning eller lägre betyg. Du kan läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder i bilaga 1. 4

3. Delaktighet Elevers delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen Höstterminen 2014 började med en uppstartsvecka. Vi aktualiserade skolans likabehandlingsplan. Eleverna var delaktiga i att ta fram klassrumsregler. Vi hade samarbetsövningar i klasserna. Varje klass skapade ett konstverk under temat samarbete, som visades för alla på vernissage. Veckan avslutades med en gemensam samling där all personal presenterades för alla elever F-6 inkl. särskolan Läsö, för att skapa gemenskap. Dessutom träffades faddergrupperna för första gången. Under den första månaden av terminen utarbetades nya ordningsregler gemensamt av personal och elever med ledorden Respekt, Ansvar och Omsorg. Dessa implementeras kontinuerligt under ReKO-lektioner då elever diskuterar och ger exempel vad orden R A O innebär i vardagen. Eleverna har varit delaktiga i olika fora och enkätundersökningar Elevråd, klassråd Skolgårdsundersökning Sociala berättelser, händelserapporter Utvärdering av förra likabehandlingsplanen Trivselenkät NEI (Nöjd Elev Index) Olweusenkät ReKO (Relation-Kommunikation-Olweus) Fritidsmöten Hälsosamtal Personalens delaktighet All personal utvärderar likabehandlingsplanen vid två tillfällen, en personlig vid vårterminens slut och vid APT i oktober/november. Trygghetsteamet har analyserat enkätresultat och delgett personalen på APT. Personalen har använt sociala berättelser vid utredning av konflikter och utvecklat kommunikation med elever genom användandet av Giraffspråket och strukturerade frågeformulär. Ett omfattande arbete har utförts med att ta fram nya ordningsregler, utvärdera hur vi arbetat med likabehandlingsplanen samt utarbeta konkreta exempel på hur vi kan förbättra vårt främjande likabehandlingsarbete. Vårdnadshavares delaktighet Likabehandlingsplanen presenterades på informationsmöte för föräldrar vid läsårsstart. Likabehandlingsplanen har tagits upp på Brukarrådet där vårdnadshavare fick information om planen. Höstens arbete kring likabehandlingsarbetet har presenterats på Brukarrådet. Brukarrådets representanter har fått ta del av det nya planförslaget. 5

4. Kartläggning - Så här har vi det på vår skola Åk F-6 Verktyg Viktiga resultat och analys Delaktiga Datum Olweusenkät Åk 3-6 De flesta 84% trivs bra eller mycket bra på Hovåsskolan. Upplevd mobbning har ökat från tidigare år. Nu 9,8%, Det är övervägande flickor som uppgett att de blivit mobbade. De som har mobbat har i huvudsak gått i samma klass. Pojkar har blivit mobbade av pojkar. Flickor har blivit mobbade av flickor och/eller pojkar. Platser där elever blivit mobbade 1. I klassrummet (under pågående lektion/rast) 2. I korridorerna 3. På skolgården (på rasterna) 4. I gymnastiksalen eller omklädningsrum 5. På nätet(mobil, smartphone, läsplatta, dator eller liknande) Eleverna besvarar enkäten. Resultatet diskuteras i Trygghetsteam, EHT, APT, klassråd och brukarråd Enkäten genomförs i maj och utvärderas, analyseras och presenteras septembernovember Skolgårdsundersökning Som helhet känner sig eleverna trygga på skolgården. De områden som upplevs anges som otrygga är konstgräsplan och gungor. Eleverna är rädda för att slå sig och upplever otrygghet för att de inte känner äldre barn. Konstgräsplanen upplevs tryggare nu när det finns fler vuxna där och schemat fungerar. Elever uppger att de i vissa fall saknar vuxna att vända sig till. Eleverna uppger att vägen till Trä- och metallslöjden upplevs otrygg. Bemötande mellan elever i ett F-9-perspektiv kan i vissa fall förbättras. Eleverna intervjuades och fick peka ut platser där de ville vara och ev. var otrygga. Rastkollen utfördes vt. 2014 6

Nöjd Elev Index åk 2 och 5 Åk 2 Totalt % (pojkar/flickor) Jag känner mig trygg i skolan 93% (89) Jag har vuxna i skolan att prata med när jag behöver det 94% (81) Lärarna lyssnar på mig 83% (86) I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 93% (95) Vi retar inte varandra 84% (78) Lärarna är snälla mot mig 98% (98) Andra barn är snälla mot mig 91% (78) Åk 2 Enkäten genomfördes i skolan. 94% deltog. Mars 2013 Åk 5 Totalt % (pojkar/flickor) Jag känner mig trygg i skolan 85% (91) Jag har vuxna i skolan att prata med när jag behöver det 87% (80) I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 96% (98) I min skola upplever jag att vi respekterar varandra 73% (84) Lärarna bemöter mig väl 91% (89) Andra elever bemöter mig väl 70% (93) Trivselenkät Trivseln i skolan och klassen ser relativt lika ut oavsett årskurser. Majoriteten av eleverna visar tydligt att de trivs i skolan. Enstaka elever upplever att de inte trivs. Genomgående är att eleverna trivs bra på rasterna. Det barnen visar mest missnöje med är att få hjälp av vuxna när de behöver det. Framgångsfaktorer: Majoriteten trivs i sina klasser och trivs på skolan. De är positiva till att gå ut på rast. Utvecklingsområde: Elever upplever att det inte finns tillräckligt antal vuxna att få hjälp av på rasterna. Elevhälsoarbe te utförs på EHT- och arbetslagsmöten Med regelbunden information och samtal om elever i behov av extra stöd kan skolan bättre stödja eleverna i sitt lärande. Dessutom genomförs rastobservationer, mentorssamtal med elever, utvecklingssamtal varje termin. Händelserapporter med sociala berättelser följs upp regelbundet. Åk. 5 Enkäten genomfördes i skolan. 85% av eleverna svarade på enkäten. Resultatet redovisas och diskuteras med elever, personal och vårdnadshavare. Eleverna svarar på enkäten i skolan. Elevhälsoteamet och arbetslagen November 2013 EHT träffas måndagar Arbetslag diskuterar elevvård var fjärde vecka Hälsosamtal åk 2 och 4 Klasskonferenser Individuellt samtal med eleven kring hälsa och trygghet Vi följer upp elevernas utveckling mot kunskapskrav samt social utveckling på individ- och gruppnivå. Vi har hög andel elever som når de nationella kunskapsmålen. 97 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Skolsköterska och elev EHT och klassföreståndare Under läsåret enligt tidsplan 2 ggr/läsår 7

Fritidshem Verktyg Resultat och analys Delaktiga Datum Fritidsmöten med stående dagordning: Elevernas egna punkter. Förslagslåda. Aktiviteter presenteras. Fritidsgympa. Trivselenkät skall göras under 2015. Muntlig utvärdering på fritidsmöte ca 1ggr/mån. Enkät besvaras av barnen på fritidshemmet. Muntlig uppföljning elev/pedagog. Enkät i maj och november. NEI Jag trivs på fritidshem 91% (94) Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritidshemmet 81% (84) Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro 60% (45) Enkäten genomfördes på skolan. 100% deltog i enkäten. Mars 2014 8

5. Främjande insatser - Så här gör vi för att ha ett bra klimat på skolan och förhindra att elever behandlas orättvist eller illa (Gäller både skola och fritids där annat ej anges) Alla diskrimineringsgrunder ska beaktas i vårt likabehandlingsarbete. I arbetet med eleverna utgår vi ifrån ledorden (RAO) för ordningsreglerna. Nedan ges exempel på vårt främjande arbete. Våra förväntningar är att alla får och ger ett sjyst bemötande oberoende av kön, könsidentitet, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder utifrån ledorden: Respekt Ansvar Omsorg Respekt Visar att vi ser människor omkring oss genom att bemöta dem. Insatser: Träna allmän artighet. T ex. öva på att hälsa på varandra, gärna med namn. Säga hej på morgonen och hejdå när man går hem. Ha koll på om det kommer någon efter och hålla upp dörren. Lämna tillräckligt utrymme åt andra genom att inte trängas. Be om ursäkt om man stöter mot någon. Öva på att prata och umgås med varandra. T ex Använda rollspel. Tillåtande atmosfär i umgänget med varandra. T ex undvika suckar, skratt eller påpekan om någon gör fel.(viktigt att läraren reagerar tydligt). Lyfta fram goda exempel bland eleverna. En egenskap som lyfter eleven samtidigt som förväntningar på gruppen blir tydlig. Prata med den det berör om det det berör. Inte generalisera med hela klassen, kön, etnicitet osv. Ge alla elever möjlighet till lika mycket talutrymme. T ex använda namnstickor, alla får säga en sak även om de har flera saker de vill säga. Där handuppräckning är regel, ignorerar läraren dem som pratar rakt ut och ger handuppräckarna ordet. 9

Ansvar Alla tar sitt ansvar och gör sitt bästa. Insatser Läraren bestämmer alltid turordning och grupper i skolan. Vid Köbildning: Läraren bestämmer ordning t ex efter födelsedatum, alfabetisk ordning, längdordning, dra lott, varannan kille/tjej, hårfärg, avstånd från skolan mm. Lyfta fram goda exempel bland eleverna. En egenskap som lyfter eleven samtidigt som förväntningar på gruppen blir tydlig. Fadderverksamhet där de äldre blir positiva förebilder för de yngre. Vid övningar gällande konflikthantering, kan äldre elever få diskutera och lösa yngre (okända) elevers konflikter. På detta sätt får de syn på sitt eget beteende och lär sig att lösa egna konflikter. Vid val av litteratur väljer vi böcker där huvudpersonen har olika personligheter, kön mm. Omsorg Prata med varandra och ha kul tillsammans. Insatser: Olika övningar i hur man kan vara mot varandra där man tränar på ett positivt beteende. T ex hemlig kompis, beröm för egenskaper, skriva positiva egenskaper om kamrater, Se till att ingen lämnas ensam kvar vid t ex bordet i Bamba, i omklädningsrummet i idrottshallen eller på rasten. Leka med någon vi inte brukar leka med, sitta med någon man inte brukar sitta med, prata med någon man inte brukar prata med. Lyfta fram goda exempel bland eleverna. En egenskap som lyfter eleven samtidigt som förväntningar på gruppen blir tydlig. Skapa djupare relationer till varandra genom att samtala i olika sociala sammanhang med både flickor och pojkar, elever och lärare. 10

Främjande åtgärder utifrån de olika diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Vi ser varje elev oavsett kön. Vi främjar jämställdhet Pågår hela året, utvärderas i november Alla personal Oavsett kön får man respekt för den man är. Tänka på hur vi pratar med flickor och pojkar. Vi strävar efter likvärdiga villkor och förutsättningar i undervisning, lek och aktiviteter. Könsblandade grupper Val av litteratur som främjar jämställdhet och som motverkar stereotypa könsmönster. ReKO: (skola) T ex Vi visar på och diskuterar fördomar och invanda tankemönster. ReKO: (skola) Diskussioner Visa på könsmönster i samhället i stort, t ex leksakskataloger, mode, ungdomsfilmer, musikvideo mm. Könsidentitet eller könsuttryck Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Alla ska känna sig respekterade oavsett könsidentitet Uppmuntra barn att leka och uttrycka sig på sitt eget sätt. Prata med eleverna om ett öppet klimat ur könsperspektiv Pågår hela året, Utvärderas i november Alla vuxna ReKO: (skola) Film, litteratur mm. som visar barns rättighet att välja könsidentitet Information och diskussion Etnisk tillhörighet Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Alla ska känna sig respekterade och lika mycket värda oavsett etnisk tillhörighet. Eleverna ska ha kunskap om vad detta innebär. Vi fokuserar på likheter framför olikheter och lyfter fram det positiva i att vi är olika. Vi lär oss av varandra och av att vi inte alla är lika. ReKO: (skola) Filmer, rollspel, diskussioner. Arbete med barnkonventionen (skola) Pågår hela året, utvärderas i november Alla vuxna ReKO: (skola) Belysa alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet t ex film, litteratur FN-dagen, tematiskt arbete (skola) Fritidsmöten Samtal i vardagen. Lekar. (fritids) 11

Religion eller annan trosuppfattning Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Ge barnen inblick i och förståelse för olika trosuppfattningar Arbeta med olika trosuppfattningar inom undervisningen (skola) Pågår under året, utvärderas i november Alla vuxna Vi fokuserar på likheter framför olikheter Filmer, litteratur, besök mm. Elevernas egna erfarenheter kring trosuppfattningar lyfts fram i undervisningen (skola) Diskussioner kring trosuppfattningar (skola) Samtal i vardagen. Litteratur högläsning. (fritids) Funktionsnedsättning Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Alla ska ha tillgänglighet oavsett funktionsnedsättning. Eleverna ska känna till olika funktionsnedsättningar, både fysiska och neuropsykiatriska. Ge eleverna kunskap om olika funktionshinder, förklara genom samtal, filmer, litteratur mm. ReKO: (skola) Diskussioner och rollspel Samarbete med tex. Särskolan Pågår hela året, utvärderas i november Alla vuxna Sexuell läggning ReKO: Filmer, litteratur, rollspel etc för att skapa empati och förståelse (skola) Samtal i vardagen. (fritids) Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Elever och personal ska vara medvetna om och med självklarhet acceptera att människor har olika sexuell läggning. Genom att använda ett vårdat språk och tänka på innebörden av orden. Pågår hela året, utvärderas i november Alla vuxna Genom litteratur och film kan yngre barn ta del av familjesituationer som ser olika ut. Kontakta HBTQ för att få tips på filmer, litteratur och för ökat samarbete för ökad input utifrån. Genom ord och handling tar vi aktivt avstånd från homofobi. Vuxna reagerar då elever använder ord som t ex bög som skällsord. ReKO: (skola) Diskussioner 12

Ålder Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Alla elever ska känna sig respekterade oavsett ålder Pågår hela året, utvärderas i november Alla vuxna Jobba med fadderverksamhet. (skola) Tema (skola) Sociala dagar (skola) Elevens val Gemensamma fritidshemsaktiviteter särskilt under loven. (fritids) Arbetslagen och elevrådet samlar in synpunkter/förslag från klasserna som är delaktiga i planeringen. Kränkande behandling Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Att kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla med deras bästa för ögonen Lgr 11 ReKO: (skola) Filmer, litteratur, diskussioner mm ReKO: (skola) Diskussioner, rollspel, övningar Pågår hela året, utvärderas november Alla vuxna I det dagliga arbetet med barnen ska vi uppmärksamma goda exempel. På mentorstid tar vi upp trygghet och trivsel som en punkt. (skola) Elevhälsoteamet informerar varje klass i åk 5 om likabehandlingsplanen. (skola) Samtal i vardagen. Lekar som stärker samarbete och förståelse. (fritids) Utvärdering av främjande insatser November 2014 med elevråd och personal, resultat delges brukarråd. ReKO-lektioner 40 min/vecka: Vi arbetar mot kränkningar via sociala medier och sms utifrån polisens informationsmaterial, tittar på film som visar exempel och diskuterar möjligheter och risker med att vara på internet. Tjej- och killsnack för att skapa förståelse och öka sammanhållningen i gruppen. Övat konflikthantering. I rollspel tar vi upp vikten av att acceptera olikheter. I rollspel konkretiserar vi ordningsregler och situationer gällande reglerna. Konflikthantering gällande enskilda elever: Vi använder sociala berättelser för att tydliggöra vad som hänt i en konflikt och för att hitta lösningsförslag. Uppföljning vid mentorssamtal och uppföljningssamtal med inblandade. Information till vårdnadshavare. 13

Sociala dagar: Gemensamma sociala aktiviteter F-6 under läsåret där åk 6 ansvarar för planering och genomförande. Fadderverksamhet: En gång per månad träffas faddergrupper i olika planerade aktiviteter. F-3, 1-4, 2-5. Ett begynnande samarbete med F-9 har inletts av slöjdlärarna, lärare åk 3 och svensk-lärare åk.7. Elevens val: Gemensamma åldersintegrerad verksamhet åk 1-3 och 4-6. Trivselledare: Nominerade elever åk 3-6 leder rastaktiviteter för andra elever två raster per vecka. Elevråd, matråd, klassråd: Elevrepresentanter åk 1-6 har möte 1 gång/månad. Representanterna lyfter frågor i klassråd. Barnkonventionen i samband med FN: Samtliga klasser aktualiserar barnkonventionen under en vecka i samband med FN-dagen 24/10. Undervisningen: I LGR11, kapitel 2 betonas diskrimineringsarbetet ska genomsyra all undervisning i skolan. HBTQ: Jenny Gustavsson, verksamhetskoordinator för West Prides skolprogram kom till skolan och läste alternativa sagor för elever åk F-3. 14

6. Förebyggande insatser Så här arbetar vi med våra utvecklings- områden. Anledning: Mål: Insats: Elevers delaktighet Olweusenkät visar Skapa en god Tydliggöra att 84% trivs bra eller gemenskap byggd ordningsregler mycket bra på på Respekt, Ansvar utgående ifrån Hovåsskolan, 9,8% och Omsorg. R A O. uppger att de har blivit mobbade någon gång under året. Mobbningen har ökat något jämfört med föregående år. Nytt är att elever uppger sig mobbade även under pågående lektion. Det handlar om kommentarer, suckar och miner. Det är övervägande flickor som uppger sig vara mobbade. Nolltolerans. Skapa tillåtande klassrumsmiljö med respektfull kommunikation. Nolltolerans gällande både pojkar och flickor. Personalen ska alltid reagera på alla signaler på kränkning. Kontakt med vårdnadshavare, upprättande av händelserapport mm vid varje fall av kränkning. Elever uppmanas att alltid kontakta vuxna om de upplever sig eller andra utsatta för ojust behandling. Eleverna förväntas behandla varandra med Respekt, Ansvar och Omsorg. Elever berättar för vuxna om de upplever sig kränkta eller om någon annan blivit utsatt. Elevrådsrepresent anter rapporterar om klassens arbete med ReKO. Klart datum: Ny mätning i maj 2015 Ansvarig: Rektor och arbetslag ReKO: Film, litteratur, diskussioner. Genom information och konkreta övningar på t ex elevens val. Skolgårdsundersökningen visar konflikter i bemötande mellan olika åldersgrupper. Förbättra bemötandet mellan elever i olika åldrar. Ta upp ämnet i mentorssamtalet. Sociala dagar där eleverna samarbetar och lär känna varandra. Elever är delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter. Ny skolgårdsun dersökning september 2015. All personal 15

Fadderverksamh et. Faddergrupper: F-3, 1-4, 2-5 Uppmärksamma bemötandet. Elevens val i integrerade åldersgrupper åk. 1-3 resp. 4-6. Initiera samarbete mellan elevråden på skolan. Undersökningen visar att några elever uttrycker oförståelse i sin relation till särskolans elever. Nöjd Elev Index (NEI) Genomgående bättre resultat jämfört med 2013. Relationer till särskolans elever ska förbättras. Attityder till eleverna på särskolan ska förbättras. Ökat samarbete med Särskolan. Information om eleverna på Särskolan för att öka förståelse och kunskaper. Mentorstid. Eleverna deltar i planering av samarbete med Särskolan. Eleverna uppmuntras till spontan lek tillsammans med särskolans elever. Ny mätning Åk 2 och 5 mars 2015 Rektor, arbetslagen Lugn och ro i klassrummet är utvecklingsområde för åk 2. Ett klassrumsklimat som genomsyras av R A O. Fasta rutiner, struktur och kontinuitet. Ta ansvar för sin egen insats, visa respekt och omsorg om andra. Delaktighet och inflytande på undervisningens innehåll är utvecklingsområde för åk 5. Tydliga mål med undervisningen med elevdelaktighet. Tydliggör mål och förväntningar. Göra eleverna delaktiga i utformning av LPP-er. Deltar i utarbetandet av LPP-er utifrån läroplanens mål (LGR11). Skolans toaletter är utvecklingsområden för både åk 2 och 5. Trivselenkäten visar att eleverna trivs på Hovåsskolan. Toaletterna ska upplevas rena under hela dagen. Tydliga toalettregler utformas med eleverna. Lämna toaletten ren efter sig. Respektera den som använder toaletten. Ny mätning november 2014 Rektor, Arbetslag Lägst omdöme får tillgängligheten av vuxna på rasterna. Synliggöra vuxna på rasterna. Tydliggöra vilka vuxna som finns ute på rasten via Eleverna blir informerade och vet var de ska 16

tydligt schema. söka information. Rastvärd bär reflexväst, cirkulerar på skolgården. Alla barn är allas ansvar. Tydliggöra lärarnas arbetsschema för eleverna. Känna till rastvärdens uppdrag. Ta kontakt med rastvärd vid behov. Informera eleverna om besökstider för skolsköterska, skolkurator och expedition. Händelserapporter beskriver framförallt konflikter på skolgård och i klassrum. ReKO, kompissamtal, tjej- och killsnack. ReKO, kompissamtal, tjej-och killsnack, fadderverksamhet. maj, november Rektor, arbetslag Det är främst kränkningar/konflikter inom klassen. Göra eleverna medvetna om orsaker till konflikter och förslag på hur de kan hantera dem. I fadderverksamhet dramatisera konfliktsituationer och diskutera dessa. Klasskonferenser Fritidshemmen Resultat av Olweusenkäten och Skolgårdsundersökningen gäller även fritidshemmen. Enligt NEI trivs eleverna även bra på fritids. Skapa en trygg fritidsverksamhet. Uppmärksamma elever med samspelssvårigheter. Tydligt organiserad och strukturerad verksamhet. Ingripa vid varje kränkning. Fritidsmöten. Förslagslåda. Elever som behöver särskilt bemötande tydliggör hur de önskar bli bemötta i konfliktsituationer. Barnen får vara med och påverka aktiviteter och lekar. Vi genomför fritidsmöten och vi har en förslagslåda. Mars 2014 Maj och november All personal Rektor och fritidspedagoger. 17

Vi är måna om att vara där barnen är och värnar en god föräldrakontakt. Månadsbrev till vårdnadshavare. Samtal i vardagen gör barnen delaktiga. Samtal i vardagen om sådant som är aktuellt på fritidshemmet. Utvärdering av förebyggande insatser Maj/juni och november 2014 med elevråd och personal, resultat delges brukarråd. Händelserapporter: Har skrivits. Trygghetsteamet har sammanställt och analyserat dessa. ReKO-lektioner 40 min/vecka: Vi har tagit upp kränkningar via sociala medier och sms, genom att titta på film, använt polisens informationsmaterial, visat exempel och diskuterat möjligheter och risker med att vara på internet. Tjej- och killsnack för att skapa förståelse och öka sammanhållningen i gruppen. Övat konflikthantering. Tagit upp vikten av att acceptera olikheter genom rollspel. Konkretisera ordningsregler och situationer genom rollspel. Sociala dagar och elevens val: Se utvärdering främjande insatser. Ökat samarbete med Läsö: Personal från Läsö har informerat om verksamheten i några årskurser F-6. Elever i åk 4 5 har gemensamma rastaktiviteter. Tydliggöra rastvärdsscheman: Rastvärdsschema finns uppsatta för eleverna. Mentorstid: Varje klass har en timma mentorstid / vecka. Tydlig kontaktinformation från skolhälsovård, expedition: Expeditionen har tydlig information, men på elevråd har det framförts svårigheter att få kontakt med skolsköterskan. Rapport om alla typer av kränkning: Utvecklingsområde för alla. Nya händelserapportblankett (bilaga). Uppmärksamma elever med samspelssvårigheter: Tagits upp på social elevvårds-konferens i respektive arbetslag. Vikarier informeras i vikariepärmen. 18

7. Så här gör vi på skolan om en elev upplever sig kränkt, behandlas orättvist eller illa. Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Upptäcka Upptäckt av upplevd kränkande behandling ska alltid tas på allvar och anmälas till rektor. Anmälan görs på händelserapport som finns som bilaga till likabehandlingsplanen. Upptäckt av kränkande behandling kan komma fram vid utvecklingssamtal, mentorssamtal, diskussioner i arbetslaget, men även via rastvakter, andra vuxna, elever eller föräldrar. Personal ska vara uppmärksam på om elev har återkommande frånvaro, inte leker med andra barn eller säger sig vara utsatt av klasskamrater. Föräldrar ska vara uppmärksamma på om elev inte vill gå till skolan, säger sig ha ont i magen/huvudet, berättar att han/hon är utsatt eller att någon annan elev är utsatt. Föräldrarna tar då kontakt med skolan. När en elev kränks av en annan elev Utreda Personal som ser eller får vetskap om kränkning, ingriper i det akuta skedet och talar med de inblandade för att få en bild av situationen. Samtal med vårdnadshavarna som informeras om händelsen, utredningen och vidtagna åtgärder. Händelsen dokumenteras i en händelserapport, som lämnas till rektor. Åtgärda Ansvarig pedagog (mentor) följer upp händelsen (datum anges på händelserapporten) och förvissar sig om att kränkningen eller diskrimineringen upphör. Ansvarig pedagog eller rektor kan kalla till elevmöte tillsammans med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Händelserna och åtgärderna dokumenteras skriftligt på blanketten Händelserapport bilaga2. Händelserapporterna följs upp i arbetslagen och på EHT två gånger per termin. När en elev kränks av en personal Utreda: Vid indikation ska rektor omedelbart samtala med utsatt elev och aktuell personal. Därefter kontaktas vårdnadshavare. Åtgärda Möte arrangeras mellan personal, vårdnadshavare och rektor. Arbetsgivaren agerar utifrån arbetsrättsliga rutiner som gäller och erinran kan utdelas. 19

Rutiner för dokumentation Händelsen och åtgärderna dokumenteras i händelserapport, bilaga 2. Rutin för rapportering till huvudman: Rektor rapporterar varje fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar till stadsdelsnämnden varje månad. Utvärdering av rutinerna: Utvärdering i arbetslag och EHT i november 2015. 20

8. Spridning och förankring av planen Planen tas upp på APT och elevråd av rektor. Rektor informerar om arbetet med likabehandlingsplanen löpande på Brukarrådsmöten. Klassföreståndarna berättar om planen i klasserna i januari och förankrar innehållet bland eleverna. På vårens föräldramöte informeras vårdnadshavare om likabehandlingsplanen. Planen finns på Hjärntorget och Hovåsskolans hemsida. 9. Utvärdering av förra årets plan och detta årets plan För att minska kränkningar Nolltolerans mot mobbning Personalens medvetenhet om Likabehandlingsplanen och hur skolan arbetar mot diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkande behandling har ökat. Nya ordningsregler har utarbetats och utgår från ledorden Respekt, Ansvar och Omsorg. Målet är att öka elevernas delaktighet i att skapa en god anda på skolan. Rastvärdssystemet har fungerat väl för elever åk F - 3. Rastvärdssystemet behöver ses över kontinuerligt. Vi behöver öka samarbetet åk F 6 och även hela skolan. Uppstartveckan som inledde skolåret, där fokus låg på trygghet och trivsel, upplevdes positiv av elever och pedagoger. Schemat för veckan kommer att se olika ut för de olika årskurserna. ReKO (Relation, Kommunikation, Olweus) upplevs som positivt av eleverna. Arbetsområdet har utvecklats vad gäller innehåll, utförande och material. Gemensamma aktiviteter så som t ex social dag, temadag, friluftsdag, gemensamma utflykter mm. har upplevts positivt av alla. Trygghetsteamet har utarbetat goda rutiner för fadderverksamhet. Uppdrag och mötesrutiner behöver utvecklas. Årskurs 6 tränas i ledarskap genom aktiviteter på sociala dagar. Föräldrar får information från skolan varje vecka och från fritidshemmet varje månad. En ökad satsning på trivselledarorganisationen har lett till ett ökat engagemang bland eleverna. För att öka elevernas delaktighet och inflytande Mentorstiden har fungerat bra i alla årskurser. Trivselledare från åk 3-6 leder rastaktiviteter dagligen. Elevernas medvetenhet om innebörden av delaktighet och inflytande har ökat väsentligt. De beskriver nu hur de får vara med och påverka. Eleverna är mer delaktiga i sitt lärande genom LPP och bedömning för lärande. Våra skriftliga omdömen har uppskattats mycket av elever och föräldrar under utvecklingssamtal. Under hösten har vi haft introduktionssamtal där vi aktualiserar vårens IUP-dokument. Vi behöver arbeta med att levandegöra IUP-dokumentet i eleverna dagliga lärande. Nya ordningsregler har utarbetats i samarbete med elever. Klassråd, elevråd och matråd har genomförts kontinuerligt månadsvis. Eleverna har varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Föräldrarna fick information om likabehandlingsplanen. 21

Bilaga 1 Här kan du läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder Lagar Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). Dessa båda planer kan sättas ihop till en plan. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn och elevombudet har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (6 kap). Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna. Elever kan inte göra sig skyldiga till diskriminering. Direkt diskriminering Skolan kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar en elev. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Det kan bland annat vara generaliseringar av till exempel homosexuella eller bosniska egenskaper eller att någon blir kallad blatte, mongo, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Några exempel är öknamn, slag, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på till exempel Facebook. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som kränkande behandling. Exempel: Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. 22

Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på straff som inte får förekomma är kvarsittning, utskällning eller sämre betyg. Bevisbörda Om en elev upplever att han/hon är utsatt för kränkande behandling eller repressalier och det finns anledning att tro att detta stämmer, så är det huvudmannen (den som äger skolan) som ska bevisa att kränkande behandling eller repressalier inte har hänt. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel: Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck I lagen står det könsövergripande identitet eller uttryck, men diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet könsidentitet och könsutryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som flicka eller pojke eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Exempel: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] 23

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel: Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. De menar inget illa. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det. Klasskamraterna säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk lektionen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Exempel: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel: Några elever i skolan brukar kalla Johanna äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har får han inte vara med i grupparbeten. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] 24

Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Exempel: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 25

Bilaga 2 ANMÄLAN OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anmälan ska lämnas till rektor. Diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Annan kränkande behandling (t ex mobbning, misshandel, ofredande, olaga hot etc) Den drabbade elevens namn: Skola: klass: Datum och tidpunkt för händelsen: Datum när utredning har påbörjats: Datum när åtgärder har påbörjats: Datum för planerad uppföljning: Datum när vårdnadshavare till den drabbade eleven har kontaktats: Datum när vårdnadshavare till den kränkande eleven/eleverna har kontaktats: Namn på ansvarig personal: 26

Namn på övriga inblandade i händelsen Beskrivning av vad som hänt Omedelbart vidtagna åtgärder Datum Planerade åtgärder Datum Om fallet avslutas i detta läge skriv datum:... Ärendet kräver vidare åtgärder 27

UPPFÖLJNING Elevens namn: Datum för uppföljning: Beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits och hur det har gått Datum Ärendet avslutas Ärendet kräver vidare åtgärder Eventuella ytterligare planerade åtgärder Datum Datum när fallet avslutats: 28

Förslag på metoder att använda för att underlätta god kommunikation NVC Non Voiolent Comunication Giraffspråket 1 Observera När jag ser/hör När du ser/hör 2 Känsla Känner jag mig Känner du dig 3 Behov För jag behöver För du behöver 4 Önskan om handling Jag skulle vilja vill du det? (Om detta kan du läsa mer på nätet eller i Konflikthantering under rubriken NVC, eller på googla på nätet Giraffspråket ) Medlingens olika steg metod för att kommunicera vid arbete med sociala berättelser Under utredningsfasen/samtala och rita vad som hänt 1 Vad hände? 2 Hur kändes det? 3 Hur skulle du vilja ha det istället? 4 Vad är möjligt att göra? (Om du vill läsa mer, se Konflikthantering Harkvoort&Friberg s. 182-185) 29