Vad är osteoporos? (benskörhet) Broschyren är framtagen för dig som äter Calcichew -D 3
Vad är benskörhet? Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott. Benet är en levande vävnad som ständigt byggs om för att kunna anpassa sig till kroppens aktuella behov. Vid benskörhet har benet rätt sammansättning men jämvikten mellan uppbyggande och nedbrytande celler är rubbad. Det bryts ner mer ben än det byggs upp, dvs mängden benvävnad blir för liten. Är benskörhet vanligt? Förekomsten av benskörhet har ökat kraftigt de senaste åren, särskilt i Nordamerika och Europa och i synnerhet i Skandinavien. Benskörhet är något som drabbar alla med stigande ålder och eftersom vi lever längre nu för tiden ökar också antalet personer med benskörhet. En annan orsak till ökningen kan vara att vi de senaste decennierna påtagligt ändrat vår livsstil med bland annat mera stillasittande och minskad fysisk aktivitet. Skelettet behöver nämligen belastas genom fysisk träning, till exempel gående och stående, för att benmassan skall bibehållas. Risken för att en 50-årig svensk kvinna skall drabbas av en benskörhetsfraktur någon gång under resten av sitt liv är cirka 50%. För en man i samma ålder är risken 25%. 2
Varför blir man benskör? Skelettet byggs upp under barn- och ungdomsåren och den maximala benmassan nås vid 20 30-årsåldern. Därefter minskar benmassan för varje år med 0,5 1%. Olika faktorer under uppväxtåren, t ex kost och motion, påverkar vilken maximal benmassa man får. Ärftligheten har också stor betydelse. Den naturliga benminskning som sker efter att den maximala benmassan uppnåtts kan ibland accelerera. Riskfaktorer som påskyndar benförlusterna är inflammatoriska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, en del mediciner (t ex kortison), rökning, hög alkoholkonsumtion, låg kroppsvikt, fysisk inaktivitet samt lågt intag av kalcium och vitamin D. Kvinnor drabbas oftare än män av benskörhet. Det beror bland annat på att produktionen av kvinnligt könshormon (östrogen) avtar efter klimakteriet. Östrogen behövs för benuppbyggnad och benmassan minskar därför under en period med 2 4% årligen. Maximal benmassa Män Kvinnor Benmassa Klimakteriet Ökad frakturrisk 0 50 Ålder 100 3
Hur kan man veta att man är benskör? Man märker inte att man har benskörhet förrän den förorsakat en ihoptryckning av en ryggkota (kotkompression) som ger smärta eller man drabbats av ett benbrott. Har man flera riskfaktorer (se sid 3) för utveckling av benskörhet finns det anledning att göra en bentäthetsmätning. Detta är en speciell röntgenundersökning där man tidigt kan se om man är benskör. Metoden är smärtfri, ofarlig och tillförlitlig. Några riktigt bra blod- eller urinprov finns ännu inte för att bedöma benmassa. För att mäta bentätheten används en DXA-maskin. Under mätningen ligger patienten på en brits och en rörlig mätarm registrerar bentätheten. 4
Förebyggande åtgärder och behandling Kost Det är viktigt att man äter en fullvärdig kost så att kroppen får tillräckligt med energi, kalcium och D-vitamin. Magerlagdhet och låg kroppsvikt är ogynnsamt för skelettet. Vissa magtarmsjukdomar kan försämra näringsupptaget och leda till brister på viktiga ämnen (t ex vitamin D). Motion Fysisk aktivitet är av stor betydelse. Den skall vara belastande, dvs skelettet ska utsättas för tyngdkraften. Med andra ord är promenader, dans och jogging bättre än simning i detta fallet. Styrketräning är också bra, då muskelträning påverkar skelettet gynnsamt. Träning av balans är av betydelse för att undvika fall. Det är viktigt att motionsformen är regelbunden. 5
Rökning Att minska eller helst sluta röka är gynnsamt för skelettet. Kvinnor som röker har lägre halter av östrogen och kommer 2 3 år tidigare in i klimakteriet, vilket medför att benmassan minskar. Rökare har ofta låg kroppsvikt som också är en riskfaktor för att utveckla benskörhet. Förebygga fall Vanligen behövs ett fall för att få ett benbrott. Balans- och muskelträning gör att falltendensen minskar och att man kan parera fall bättre. I vardagsmiljön kan man försöka undvika saker som gör att man lättare ramlar, till exempel hala mattor och golv, sladdar och trösklar. Bra belysning är också viktigt. Kalcium (kalk) Kalcium behövs för att bygga upp skelettet. Dagsbehovet är 800 1200 mg och det mesta får vi ifrån mjölkprodukter (1 liter mjölk = 1200 mg kalcium, se sidan 10). Ett tillräckligt intag är viktigt under hela livet men dagsbehovet varierar med ålder och livssituation. Behovet ökar t ex i puberteten, vid graviditet, amning och när vi blir äldre då kroppens förmåga att omsätta kalcium blir sämre. Om vi får i oss för lite kalcium med kosten behöver vi ett kalciumtillskott. 6
Vitamin D Vitamin D deltar i uppbyggandet av skelettet och ökar upptaget av kalcium från tarmen.vi tar upp vitamin D från kosten men den främsta D-vitaminkällan utgörs av att det bildas D-vitamin i huden av solens ultravioletta strålar. I kosten finns vitamin D främst i feta fiskar (t ex lax, makrill och strömming). Det dagliga behovet är 400 800 IE (en portion lax motsvarar ungefär 625 IE, se sidan 10). Man bör vara utomhus 15 30 minuter dagligen för att huden skall bilda D-vitamin. När vi blir äldre försämras både tarmens och hudens förmåga att ta upp och bilda vitamin D. Äldre äter ofta mindre och vistas allt kortare tid utomhus och många äldre behöver därför ett D-vitamintillskott. 7
Kalcium- och vitamin D-innehåll i olika livsmedel Livsmedel Portion Kalcium (mg) Vitamin D (IE) Mjölk 2 dl 240 30 Filmjölk 2 dl 240 30 Yoghurt 2 dl 240 30 Ägg 1 st 30 35 Ost 15 g (1 skiva) 110 Spenat (fryst) 100 g 170 Vitkål 70 g 30 Apelsin 1 st 50 Aprikoser (torkade) 100 g/påse 45 Räkor 100 g 60 Lax 125 g 625 Strömming 125 g 460 Torsk 125 g 50 Ål 125 g 1500 Kalcium- och vitamin D-behov Ålder Kalcium (mg/dag) Vitamin D (IE/dag) 10 17 900 300 18 800 300 >60 800 400 >70 1200 400 Gravida 900 400 Ammande 900 400 Osteoporotiker 1500 400 800 1200 mg kalcium = 1 liter mjölk eller cirka 11 skivor ost Vitamin D 300 800 IE (= 7,5 20 µg) (Källa: Svenska näringsrekommendationer 2005, SOS 2002) 8
Övrig behandling Om undersökning har visat att man är benskör och i synnerhet om man haft något benbrott, finns anledning till behandling med ytterligare läkemedel, förutom kalcium och vitamin D. Bisfosfonater: De bennedbrytande bencellerna hämmas av bisfosfonater, som är det osteoporosläkemedel man idag använder i första hand. Både kvinnor och män kan behandlas med bisfosfonater, som ökar bentätheten och minskar risken för frakturer. Bisfosfonater ges vanligen som en veckotablett. Östrogen: Behandling med östrogen (kvinnligt könshormon) har rekommenderats till kvinnor i och efter klimakteriet för att förebygga eller behandla benskörhet. Då kvinnan kommer i klimakteriet, dvs då produktionen av östrogen markant avtar och menstruationerna upphör, minskar benmassan och risken för benbrott ökar. Under senare år har det publicerats studier som visar på att östrogenets risk för biverkningar (t.ex. bröstcancer) är större än östrogents positiva effekter, varför man nu anser att östrogenbehandling endast ska ges till kvinnor med klimakteriebesvär, t.ex. svettningar och vallningar och att behandlingstiden ska vara tidsbegränsad. Kvinnor utan klimakteriebesvär som behöver medicinering mot benskörhet ska erbjudas annan behandling. SERM: Östrogenliknande substans, som har östrogenets positiva effekter på skelettet, men inte ökar risken för bröstcancer. Bisköldkörtelhormonliknande substans (PTH): Stimulerar de benuppbyggande bencellerna och kan övervägas till kvinnor efter klimakteriet med mycket svår osteoporos som haft minst en benskörhetsfraktur. Ges som dagliga subkutana injektioner. Basbehandlingen vid osteoporos är alltid kalcium (1000 1500 mg dagligen) och D-vitamin (400 800 E /10 20 µg dagligen). Om du behöver ytterligare medicinering är det viktigt att du får diskutera med din läkare om för- och nackdelar med de olika läkemedlen, så att du får en behandling som är lämplig just för dig. 9
Tips på kalcium- och vitamin D-rika recept Hummerpasta, 4 port 200 300 skalade räkor (ca 500 g oskalade) 1 msk vetemjöl 2 dl mjölk 2 dl matlagningsgrädde 2 msk hummerfond 1 2 vitlöksklyftor 1 tsk pressad citronsaft 1 krm svartpeppar Vispa ut mjölet i mjölken i en kastrull. Tillsätt grädde, hummerfond och pressad vitlök. Låt såsen koka 3 5 min. Lägg i räkorna och låt dem bli varma.tillsätt citronsaft och svartpeppar och smaka av. Blanda såsen med färsk pasta och lättkokta sockerärtor. Kalcium/port: 200 mg Vitamin D/port: 35 IE Hallon och yoghurtdrink, 2 port 2 dl frysta hallon 2 dl vanilj yoghurt juice från en lime 1 msk honung 1 dl lättmjölk Mixa ingredienserna i en mixer/matberedare och kör till en slät och luftig konsistens (ca 1 minut). Häll upp i glas och servera genast. Kalcium/port: 230 mg Vitamin D/port: 8 IE Laxsoppa, 4 port 300 400 g lax 1 msk tomatpure 1 morot 1 tsk svartpeppar 1 gul lök 7 dl vatten 1 purjolök 1 fiskbuljongtärning 2 tomater 1 msk dill 2 msk olivolja 1 dl rödvin 1 msk mjöl 1 dl matlagningsgrädde Skär laxen i kuber och grönsakerna ansas och skivas. Fräs grönsakerna i olivoljan utan att de tar färg. Strö över mjölet och tillsätt tomatpure och svartpeppar.tillsätt vatten och fiskbuljongstärningen och låt koka i 15 20 minuter. Låt soppan svalna och kör den sedan i en mixer/matberedare. Koka upp på nytt. Låt laxen sjuda i soppan 5 6 minuter.tillsätt dill grädde och rödvin. Soppan får inte koka mer. Kacium/port: 80 mg Vitamin D/port: 440 IE Egen aprikosmarmelad Lägg 1 paket torkade aprikoser (100 g) i blöt över natten. Häll av så att endast 2 dl vätska finns kvar. Skåra en vaniljstång och tillsätt 2 msk strösocker och 5 hela nejlikor. Koka upp och låt koka i 5 minuter. Fiska upp nejlikorna och släng. Mixa aprikoserna med en skvätt konjak till en härlig marmelad. Håller sig ca 1 vecka i kylen. Kalcium/matsked: 10 mg 10
Testa ditt dagliga intag av kalcium och vitamin D Använd en nål eller annat lämpligt verktyg. Stick ett hål genom pappret där det motsvarar ditt dagliga intag av respektive livsmedel.vänd på papperet och addera ihop summ rekommen Livsmedel Mitt dagliga intag av kalcium Mjölk 1 glas 2 glas 3 glas Filmjölk Yoghurt Ägg 1 ägg 2 ägg 3 ägg Ost 1 skiva 2 skivor 3 skivor 4 skivor Spenat (fryst) Vitkål Apelsin 1 apelsin 2 apelsiner 3 apelsiner Aprikoser (torkade) 100 g/påse 200 g/påse 300 g/påse Räkor 100 g 200 g 300 g 11
orna för kalcium respektive vitamin D vid hålen. Når du upp till derade nivåer eller behöver du ändra lite på dina matvanor? Livsmedel Mitt dagliga intag av vitamin D Mjölk 1 glas 2 glas 3 glas Filmjölk Yoghurt Ägg 1 ägg 2 ägg 3 ägg Lax Strömming Torsk Ål Hur mycket kalcium och vitamin D får jag i mig? Tala med din doktor om resultatet. 12
Hur mycket vitamin D får jag i mig? Tala med din doktor om resultatet. Vitamin D (IE) Livsmedel 90 60 30 Mjölk 90 60 30 Filmjölk 90 60 30 Yoghurt 105 70 35 Ägg 1875 1250 625 Lax 1380 920 460 Strömming 150 100 50 Torsk 4500 3000 1500 Ål Totalt vitamin D-intag: IE Varje dag behöver vuxna få i sig 300 IE vitamin D, personer över 60 år 400 IE och osteoporotiker 400 800 IE. En stor del av dagsbehovet får man genom solen. När man blir äldre försämras dock denna förmåga avsevärt varför behovet av tillförsel via kosten eller kosttillskott ökar. Ref. Svenska näringsrekommendationer 2005 13
Hur mycket kalcium får jag i mig? Tala med din doktor om resultatet. Kalcium (mg) Livsmedel 720 480 240 Mjölk 720 480 240 Filmjölk 720 480 240 Yoghurt 90 60 30 Ägg 440 330 220 110 Ost 510 340 170 Spenat (fryst) 90 60 30 Vitkål 150 100 50 Apelsin 135 90 45 Aprikoser (torkade) 180 120 60 Räkor Totalt kalciumintag: mg Tänk på att man som vuxen varje dag ska få i sig 800 mg kalcium, personer över 70 år har ett ökat behov ca 1200 mg och osteoporotiker 1500 mg. Ref. Svenska näringsrekommendationer 2005
Anteckningar Denna informationsbroschyr är producerad i samarbete med Dr B-M Nyhäll-Wåhlin, överläkare vid Reumatologiska kliniken i Falun, Dr Jaro Ankerst, överläkare på allergimottagningen vid Medicinkliniken vid Lunds Universitetssjukhus och Dr Lars Gottberg, överläkare vid Lung- och Allergimottagningen vid Huddinge sjukhus.
Anteckningar
Nycomed AB. Box 27264. 102 53 Stockholm.Telefon 08-731 28 00. www.nycomed.se 2006