Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral

VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen Syk, med dr, specialist i allmänmedicin, Runby VC Klinisk handledare: Kjell Nyman, specialist i allmänmedicin, Lisebergs VC

Sammanfattning Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk lungsjukdom. Allt fler drabbas och kvinnornas andel ökar. Tobaksrökning är den viktigaste orsaken och rökstopp är den viktigaste enskilda åtgärden för att förebygga KOL. Syfte/Frågeställningar Att undersöka hur stor andel patienter med KOL-diagnos det finns på Lisebergs VC och beskriva omhändertagandet av patienter med KOL-diagnos avseende vissa kvalitetsfaktorer (tobaksanamnes, spirometri, BMI och årlig kontroll) med utgångspunkt i nationella vårdprogrammet utarbetat av Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF). Metod och Material Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Alla listade patienter över 45 år med ICD 10 diagnos KOL (J44-) på Lisebergs VC under perioden 2010-12-01 2015-09-30 inkluderades (n=97). Journaluppgifter samlades in med utdataprogrammet Medrave4 och genom läsning av journalanteckningar. Data som extraherades var ålder, kön och uppgift om tobaksanamnes, BMI, spirometri och årlig kontroll. Resultat Studien visar en KOL prevalens på 3 %, varav dubbelt så många kvinnor som män. Uppgift om rökare/icke rökare i journalen var nära 100 % men antalet paketår var sparsamt angivet (8 %) och skiljde sig signifikant från Svensk Förening för Allmänmedicins rekommendation (p=0,0002). Spirometri fanns registrerat hos 81 (84 %), BMI hos 51 (53 %) och årlig kontroll hos 41 (42 %) av KOL-patienterna. Det fanns ingen signifikant skillnad för uppgift om rökare/icke rökare och spirometri vad gäller utdata från Medrave4 jämfört genomläsning av journal. Slutsats Studien visar en relativt låg andel patienter med KOL-diagnos på Lisebergs vårdcentral, framförallt hos män. Uppgift om rökare/icke rökare i journalen var god men antalet paketår var sällan angivet. Registreringen av SLMFs kvalitetsindikatorer för KOL-patienter kan förbättras och antal årliga kontroller samt utförda spirometrier behöver utökas. MeSH termer: KOL, Rökavvänjning, Kvalitetsindikatorer, Patientjournaler 2

Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Material och Metod... 7 Etiska överväganden... 9 Resultat... 9 Diskussion... 12 Styrkor och svaghet... 15 Slutsats... 15 Referenser... 16 Bilaga 1... 18 3

Bakgrund KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) kännetecknas av obstruktiv luftflödesbegränsning som oftast är både progredierande och till största delen irreversibel (1). Förekomsten av KOL ökar med stigande ålder, tobaksrökning, urbanisering och allmänna luftföroreningar (2). KOL är en underdiagnostiserad sjukdom. I Sverige uppskattas prevalensen vara ca 8 % hos befolkningen över 45 år (3). Dock visade till exempel en studie i Uppsala 2012 att prevalensen kan vara så hög som 16,2 % (4). Prevalensen har varit lägre hos kvinnor än hos män, men den jämnas ut efter hand då kvinnornas andel av rökarna ökar (2). Över 2500 personer dör av KOL varje år i Sverige enligt Hjärt- och Lungfonden (5). Enligt WHO (World Health Organisation) kommer KOL att vara den femte vanligaste sjukdomen i världen år 2020, samt den tredje vanligaste dödsorsaken (6). Tobaksrökning är den vanligaste orsaken till KOL (7,8). Hur många procent av rökare som utvecklar KOL varierar i olika studier och källor. Enligt en rapport från OLIN - studierna (Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Studies) utvecklar 50 % av rökarna KOL (9). Vissa andra studier visar att ca 15 % av rökare utvecklar klinisk KOL medan reducerad lungfunktion kan påvisas hos ca 30 % av rökarna (2,8). Alla är dock överens om att prognosen av KOL påverkas negativt vid fortsatt rökning. Rökstoppet innebär långsammare progress av KOL och ökar livslängden (10). På grund av detta är rökstopp första prioritet vid behandling av KOL, övrig terapi har i jämförelse med rökstopp endast visat små effekter (3). Det är viktigt att vårdpersonal frågar om rökning och alltid uppmanar till rökstopp samt vid behov erbjuder både farmakologisk behandling och samtalsterapi, även i primärpreventivt syfte. I en stor amerikansk studie (2009-2010) som studerade rökavvänjning hos 20 021 rökare, både med och utan KOL, såg man att de patienter som hade KOL bland annat i större utsträckning fick frågan om de vill ha hjälp med sluta röka (58,6%) medan patienter utan KOL mer sällan fick frågan (34,0%) (11). KOL-diagnos bekräftas genom spirometriundersökning med reversibilitetstest. FEV 1 /VC kvot (forcerad utandad volym under en sekund/ vitalkapacitet) ska vara < 0,7 efter bronkdilatation (1,12,13). Den tidigare 65/65 regeln, som innebär att luftvägsobstruktion föreligger om FEV 1 /VC kvot är <0,65 hos en patient som är äldre än 65 år, saknar vetenskapligt stöd. Den har inte använts utanför Sverige och för att anknyta till internationell 4

praxis rekommenderas den inte längre (12). KOL delas in i fyra stadier. Svårighetsgraden av KOL bestäms av spirometrifyndet, ju lägre FEV 1 i % av förväntat värde desto svårare stadie av sjukdom (1). BMI (body mass index = vikt (kg) / längd (m) 2 ) är en viktig faktor att mäta vid diagnos och vid uppföljning av KOL-patienter, då undernäring ger sämre prognos och påverkar överlevnad (1). KOL-patienterna går ner i vikt på grund av att andningsarbetet tar så mycket energi. En stor kohortstudie som innefattar nästan 900 000 individer både i Europa och USA visar att för varje minskning med 5 enheter av BMI från 25 till 20 respektive 20 till 15 ökar risken 1,7 gånger för respiratorisk mortalitet (14,15). Årlig kontroll är en viktig kvalitetsindikator vid omhändertagande av KOL-patienter. Flera tidigare studier, både svenska och utländska, har visat att trots tydliga vårdprogram är uppföljning av KOL-patienter inte optimal och kan förbättras (16,17). Bland annat har en amerikansk studie innefattande 83 primärvårdskliniker visat att utan regelbundna spirometrikontroller tenderar behandlande läkare underskatta KOL-stadium hos patienten, vilket i sin tur leder till inadekvat behandling. Bara 75 % av patienterna hade dessutom genomgått en spirometri som motsvarade ATS (American Thoracic Society) kvalitetsstandard (17). I en stor svensk studie som följer 21 361 KOL-patienter under 11 års period (1999-2009) ses att omhändertagandet av KOL-patienterna har förbättrats genom åren men KOLpatienterna har fortsatt lägre överlevnad jämfört med övrig befolkning (18). I Sverige har Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF) utarbetat ett nationellt vårdprogram för KOL. Detta program beskriver bland annat olika kvalitetsindikatorer som kan mätas för att bedöma vårdkvalitet hos KOL-patienter. Kvalitetsindikatorer är indelade i tre grupper, struktur-, process- och resultatkvalitet (19). Inom gruppen processkvalitet, som beskriver vilken standard utredning och behandling har, finns indikatorer som har granskats i denna studie. Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) har arbetat vidare med vissa kvalitetsindikatorer för att möjliggöra bättre uppföljning och utvärdering av resultat inom enskilda verksamheter (20). Hypotes för den här studien var att vi på Lisebergs Vårdcentral (VC) inte fångar alla KOLpatienter. Prevalensen antogs bli lägre än den borde vara. Det fanns även misstankar om att vi 5

inte är så bra på att regelbundet följa upp patienterna med KOL och inte skriver rätt sökord på patientjournaler. Syfte Syftet med den här studien är att beskriva omhändertagandet av patienter med KOL-diagnos på Lisebergs VC under tidsperioden 2010-12-01 2015-09-30 avseende vissa kvalitetsfaktorer med utgångspunkt i nationella vårdprogrammet utarbetat av Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF). Frågeställningar 1. Hur stor andel patienter med KOL-diagnos finns listade på Lisebergs VC under tidsperioden 2010-12-01 2015-09-30? Stämmer detta överens med förväntat dvs. ca 8 % av befolkningen över 45 år? 2. Hur stor andel av KOL-patienterna på Lisebergs VC, oavsett ålder eller kön, under ovanstående period har i Medrave4 respektive läkar- och/eller sjuksköterskejournal registrerad: a. Tobaksanamnes? b. Spirometri? c. BMI? d. Årlig kontroll? 3. Hos hur stor andel av patienterna med KOL-diagnos på Lisebergs VC finns uppgift registrerad i journalen om hur mycket patienten har rökt och uppnår resultatet önskvärd nivå enligt SFAMs kvalitetsindikator? 4. Finns det skillnad i andel patienter med registrerad tobaksanamnes, spirometri och vikt mellan Medrave4 och läkar- och/eller sjuksköterskejournaler? 6

Material och Metod Studiedesign Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Material Lisebergs Vårdcentral ligger i Stockholms kommun nära Älvsjö och tillhör Stockholms Läns Landsting. Den 30 september 2015 fanns 9506 listade patienter på Lisebergs VC och 3837 av dessa var över 45 år gamla, vilket motsvarar 40 % av alla listade. Studiepopulation och urvalskriterier Inklusionskriterier var alla patienter över 45 år med ICD 10 diagnos KOL (J44-) på Lisebergs VC under perioden 2010-12-01 2015-09-30, en period på nästan 5 år. Studieperioden valdes till 5 år för att få tillräcklig mängd patienter och för att kunna granska årlig kontroll. Den 1 december 2010 valdes som startdatum för studien då Lisebergs VC har använt journalsystemet TakeCare oavbrutet sedan dess. Exklusionskriterier var patienter med nydiagnostiserad KOL under perioden 2014-10-01 2015-09-30, då de saknade uppgift om årlig kontroll. Metod Patienter togs fram via Medrave4 (Medrave Software AB, Stockholm, Sverige) ett dataprogram som hämtar uppgifter från olika datajournalsystem, på Lisebergs VC från TakeCare (TC). Dessa patientjournaler lästes sedan manuellt för datainsamling. All data avidentifierades genom att patienternas personnummer och namn ersattes av ett löpande kodnummer och registrerades i ett Excelark. Endast studieledaren hade tillgång till kodnyckeln som förvarades inlåst på VC under pågående arbete och förstördes efter avslutad studie. Data som extraherades både direkt från Medrave4 och från journaler i TC är: - Tobaksanamnes detta definierades som ja om det fanns antecknat i journalen under perioden 2010-12-01 2015-09-30 om patienten tillfrågats om de använder tobak eller inte. Och som nej om patienterna inte hade blivit tillfrågade om tobaksvanor. 7

- Spirometri definierades som ja om det fanns spirometri gjord under samma period på egen mottagning eller väl dokumenterad i journalen från någon annan mottagning och som nej om ingen spirometri eller äldre spirometri fanns. - BMI definierades som ja om det fanns vikt och längd noterat på det senaste besöket angående KOL-diagnos och som nej om det inte fanns vikt och längd noterat på det senaste besöket angående KOL-diagnos på VC under ovanstående tidsperiod. - Årlig kontroll definierades som ja om det fanns besök angående KOL-diagnos med högst 18 månaders mellanrum och som nej om det fanns KOL-besök mer sällan. Informationen angående dokumentation kodades enligt Tabell 1 både för enbart information från Medrave4 samt för journaltext från läkar- och/eller sjuksköterskeanteckningar. Tabell 1. Variabler som beskriver journaldokumentationen angående fyra kvalitetsindikatorer i en studie om omhändertagande av KOL patienter på Lisebergs vårdcentral. Registrering Ja Nej Tobaksanamnes 1 0 Spirometri 1 0 BMI 1 0 Årlig kontroll 1 0 Tobaksanamnesen kompletterades som enda kvalitetsindikator med en tilläggsfråga om patientens rökvanor. Även antal paketår räknades, där underlag fanns, för att resultatet skulle kunna jämföras med SFAM:s kvalitetsindikator (20). Statistik Insamlade data om kön och kvalitetsfaktorer (tobaksanamnes, spirometri, BMI och årlig kontroll) i Medrave4 respektive läkar- och/eller sjuksköterske-journaler i TC är nominala variabler och redovisas i antal och procent. Ålder är en variabel på intervallnivå och kommer att redovisas i form av medelvärde och standardavvikelse (SD). Single proportion test användes för jämförelse av proportioner. Kön samt övrig data angående kvalitetsfaktorer är på nominalnivå, varför Chi 2 test användes för statistiska beräkningar. Signifikansnivå p < 0,05 användes. Microsoft Excel (Microsoft office, Microsoft corporation, USA) och statistikprogrammet PAST version 3.11 (Øyvind Hammer, Natural History Museum, University of Oslo) användes för de statistiska beräkningarna 8

Etiska överväganden I studien granskades journaler för patienter som studieledaren inte hade haft vårdkontakt med. Detta var ett integritetstrång mot patienter men även mot medarbetare, både läkare och sjuksköterskor. Journalerna granskades dock i syfte att extrahera data, analysera dessa och med hjälp av informationen och kunskapen förbättra kvalitén på vården. All data avidentifierades enligt process som beskrivs i metod-delen. Material och kodnyckel förvarades inlåst på vårdcentralen och var åtkomligt endast för studieledaren. Studiedeltagarna informerades om studien och om att granskning av datajournaler pågick genom anslag som fanns i väntrummet (Bilaga 1). Kollegorna på vårdcentralen informerades muntligt om studien på ett gemensamt möte. Verksamhetschefen hade gett sitt tillstånd att studieledaren fick gå genom datajournalerna. Studieledare hade även fått behörigheten administratör för att kunna se all personals data i Medrave4. Analys av materialet skedde på gruppnivå och enstaka studiedeltagare kan inte identifieras vid presentation av resultaten. Nyttan med studien bedöms uppväga eventuella risker för integritetsintrång som den medför. Resultat Den 30 september 2015 fanns 3837 listade patienter över 45 år på Lisebergs VC. Under studieperioden 2010-12-01-2015-09-30 hittades 102 patienter med KOL-diagnos och ålder över 45 år, vilket motsvarar ca 3 % av de listade patienterna. Av 102 patienter exkluderades 4 patienter på grund av nydebuterad KOL under sista året då en av studiens kvalitetsindikatorer, årlig kontroll, inte gick att studera. Dessutom exkluderades en patient på grund av skyddade personuppgifter (PDL-spärr) då journalanteckningar inte kunde läsas. Totalt 97 patienter inkluderades i analysen. Urvalsprocessen och bortfallet redovisas nedan i Figur 1. 9

Antal 102 patienter med KOL 1 exkluderas pga skyddade personuppgifter 4 exkluderas pga ny diagnos 97 patienter analyseras Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen Av de 97 patienter som analyserades var 65 (67 %) kvinnor och 32 (33 %) män. Medianålder i studiepopulationen var 75 ± 11 år (SD). Var god se Figur 2. n = 97 25 20 20 21 15 14 10 5 0 10 10 8 6 4 3 1 0 0 45-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 Åldersgrupper kvinnor män Figur 2 Åldersfördelning hos patienter med KOL på Lisebergs VC under studieperioden 2010-12-01 2015-09-30, uppdelat på kön. 10

Svensk Lungmedicinsk Förenings kvalitetsindikatorer och jämförelse av data från Medrave4 gentemot journalgenomläsning Uppgift om tobaksanamnes finns registrerad i data från Medrave4 hos 98 % av deltagarna och i 99 % av journalanteckningarna. Vad gäller uppgift om spirometri finns registrering i data från Medrave4 hos 78 % av deltagarna och i 84 % av journalanteckningarna. BMI fanns registrerad någon gång hos nästan alla patienter, men då kriteriet var BMI vid senaste läkarbesöket för KOL fanns detta hos 53 % av patienterna. Årlig kontroll gick inte heller att få fram via Medrave4 eftersom alltid enbart senaste besöket syns utan hänsyn till orsak. Via journalanteckningar kunde läsas att 42 % av patienterna hade läkarbesök gällande KOLuppföljning inom 1,5 år (se tabell 2). Tabell 2. Uppgift om SLMFs kvalitetsindikatorer från utdata via Medrave4 jämfört med uppgift insamlad via genomläsning av journal på Lisebergs VC Uppgift via Medrave4 n=97 Uppgift via genomläsning av journal, n=97 p-värde Tobaksanamnes 95 (98 %) 96 (99 %) 1 Spirometri 76 (78 %) 81 (84 %) 0,36 BMI - 51 (53 %) Årlig kontroll - 41 (42 %) Statistik: Chi 2 test. SLMF = Svensk Lungmedicinsk Förening Tobaksanamnes och paketår Tobaksanamnes fördjupades för att resultatet skulle kunna jämföras med SFAMs kvalitetsindikatorer och visade att 29 % av patienterna inte hade slutat röka, 63 % hade slutat och 8 % hade aldrig rökt. Hos 8 % av de som rökt någon gång i livet (97-8 = 89 patienter) fanns antal paketår registrerad. Det var signifikant färre (p=0,0002) som hade antalet paketår registrerade i journalen jämfört med SFAMs rekommendation (se tabell 3). 11

Tabell 3. Journaluppgift om tobaksbruk hos kvinnor och män med KOL-diagnos på Lisebergs vårdcentral jämfört med SFAMs kvalitetsindikatorer. Tobaksanamnes Kvinnor n=65 Män n=32 Totalt n=97 SFAMs rekommendation P värde Rökare 16 (25 %) 12 (37,5 %) 28 (29 %) Slutat röka 41 (63 %) 20 (62,5 %) 61 (63 %) Minst 50 % 0,0003 Aldrig rökt 8 (12 %) 0 8 (8 %) Antal paketår 2 (4 %) 5 (16 %) 7 (8 %) Minst 25 % 0,0002 n=89 Statistik: Single proportion test. SFAM=Svensk Förening för Allmänmedicin Diskussion Denna retrospektiva 5-åriga journalstudie visar att prevalensen av KOL hos listade personer över 45 år på Lisebergs vårdcentral är ca 3 %. Uppgift om rökare/icke rökare i journalen var nära 100 % men antalet paketår var sparsamt angivet och skiljde sig signifikant från SFAMs rekommendation. Spirometri fanns registrerat hos ca 80 %, BMI hos drygt hälften och årlig kontroll hos ca 40 %. Det fanns ingen signifikant skillnad för uppgift om rökare/icke rökare och spirometri vad gäller utdata från Medrave4 jämfört genomläsning av journal. Prevalens KOL Andelen med KOL-diagnos på Lisebergs VC var ca 3 % med dubbelt så många kvinnor jämfört män. I Sverige varierar prevalensen stort enligt olika källor men ska enligt SFAM ligga runt 5 10 % hos befolkningen över 45 år (20). Prevalensen på 3 % baseras på patienter som sökt vård på Lisebergs VC. Några tänkbara förklaringar till den relativt låga KOLprevalensen kan vara: 1) Många individer med KOL söker aldrig vård och mörktalet blir stort. 2) Patienter som sköts via specialistvården kommer inte alltid fram i statistiken. 3) Om distriktsläkaren inte kommer ihåg att upprepa KOL-diagnosen i primärvårdsjournalen i samband med besök av någon annan orsak som diabetes eller hjärtkärl-sjukdom och om patienten inte har regelbundna besök för KOL, förvinner patienten från statistiken. 12

4) KOL är en kraftigt underdiagnostiserad diagnos och trots att patienterna söker för olika besvär från luftvägarna får de ofta diagnosen i sent skede. Ibland är orsaken att patienten vägrar utredning men även ofta att ingen utredning har erbjudits (21,22). På Lisebergs vårdcentral finns flera kvinnor med KOL-diagnos än män. I flera studier har man sett att morbiditeten och mortaliteten i KOL har ökat markant hos kvinnor sedan 1990. Sjukhusinläggningar under diagnosen KOL är nu betydligt fler hos kvinnor än män. Kvinnor tycks få svårare symtom med nedsatt livskvalitet och verkar vara mer känsliga än män för tobaksrelaterade skador. På grund av svårare symtom utreds kvinnorna tidigare och andelen med KOL-diagnos kan därför bli större (23). Tobaksanamnes Tobaksanamnes hittades hos nästan samtliga patienter. Däremot fanns det fel i registreringen i många fall. Hos många patienter fick man leta länge i journalen innan man kunde hitta information om till exempel året då patienten slutat röka. Många gånger stod det först fel i patientjournalen, till exempel att patienten inte rökte, och sedan kunde det hittas en anteckning längre tillbaka i tiden där det kom fram att patienten hade rökt under lång tid men slutat röka för många år sedan. Resultatet är således något missvisande. På Lisebergs VC fortsätter 28 (29 %) av KOL-patienter att röka och 8 (8 %) hade aldrig rökt. Det fanns dåligt registrerat om hjälp med rökavvänjning hade erbjudits. Hos 2 patienter, av de som aldrig rökt, hade kroniskt svår astma angetts som orsak till KOL och hos 6 patienter förekom långvarig passiv rökning. Antal paketår var sällan registrerat, endast hos 7 (8 %) patienter. Även av dessa hade sökordet antal paketår använts endast hos 2 patienter, hos de övriga 5 patienter stod i journaltexten tydligt mängd cigaretter och hur många år patienten rökt och antal paketår kunde räknas. Enligt SFAM ska minst hos 25 % av patienterna finnas antal paketår registrerad, Lisebergs VC når inte till denna nivå (20). På Lisebergs VC finns en distriktssköterska med särskild utbildning och intresse i rökavvänjningsfrågor. Hon måste dock få kännedom om patienten för att kunna påbörja sitt arbete. I flera studier har man sett att all form av rökavvänjning är kostnadseffektivt. En motiverad rökare är en förutsättning för att avvänjningen ska lyckas (10). Enligt årsrapporten för det nationella kvalitetsregistret för astma och KOL (Luftvägsregistret) från 2013 rökte fortfarande 36 procent av patienterna med KOL (13). På Lisebergs vårdcentral blir siffran 31 % om man tar hänsyn till bara de KOL-patienter som någon gång rökt. Denna siffra blir således lik nationella siffror men är långt från bra. Enligt SFAMs rekommendationer ska över 13

50 % av patienterna vara rökfria, på Lisebergs VC blir siffran 69 %, vilket får anses som ett acceptabelt resultat. Spirometri Uppgift om spirometri fanns hos 81 (84 %) av KOL-patienterna i TC-journaler. Resultatet är acceptabelt jämfört med många tidigare studier där spirometrifrekvensen är mellan 52-64 % men enligt SFAM är målet att över 90 % av KOL-patienterna har genomgått spirometri (4,16,20). Man måste även ta hänsyn till att i denna studie räckte att patienten hade en enda spirometri registrerad under knappt 5 års period. Hos de flesta patienter fanns högst 2 spirometrier under denna period trots måttligt till svår KOL med upprepade exacerbationer. Hos en patient som saknade spirometri fanns dokumenterad att patienten hade vägrat undersökning. Hos en patient hade dålig teknik angett som orsak för avsaknad av spirometri. Hos resten utan spirometri, 14 patienter, fanns ingen orsak registrerat varför spirometri helt saknades. De spirometrierna som fanns var nästan samtliga dåligt registrerade i journalen. Följsamhet till nationella vårdprogram angående spirometri kan således anses bristande på Lisebergs VC. BMI (Body Mass Index) Endast 51 (53 %) av KOL-patienterna hade vikt och längd registrerad vid senaste läkarbesök angående KOL. Om man i stället tittade på vikt och längd någon gång under studieperioden 2010-12-01 2015-09-30 blev resultatet att 88 % av patienterna hade BMI registrerad. Den förhållandevis höga registreringen av BMI beror mest sannolikt på att patienten har flera andra hälsoproblem som diabetes eller hjärt-kärlsjukdom och att man därför har noterat vikt i journalen. Rutinerna vid registrering av BMI vid KOL-besöken på Lisebergs VC förefaller inte tillfredställande. Årlig kontroll 41 (42 %) av KOL-patienterna på Lisebergs VC kunde anses ha haft årlig kontroll under senaste 18 månaders period. Endast en bråkdel av patienterna hade gjort en spirometri vid senaste besöket. Relevansen av årlig kontroll påverkas ju vilket stadium av KOL-sjukdomen patienten har och om patienten fortsätter att röka. Enligt Socialstyrelsens nyaste riktlinjer för vård av KOL ska alla KOL-patienter med stadium 2 eller sämre har kontroller årligen, även de som har mildare KOL men står på underhållsbehandling. Rökare och KOL-patienter med exacerbationer ska ha årliga kontroller med spirometrier, de med flera exacerbationer ännu 14

mer frekventa besök. (13). Det finns således behov av att utöka de årliga kontrollerna med spirometri på vårdcentralen. Journaluppgifter från Medrave4 jämfört med genomläst journal Utdata från Medrave4 visade relativt god överensstämmelse jämfört med insamlade data genom läsning av journal, vilket talar för att man kan använda Medrave4 för datainsamling av journaluppgifter. Styrkor och svaghet Styrkor i studien var att alla KOL-patienter på Lisebergs VC inkluderades i stället för stickprov och studien sträckte sig över en relativt lång period. Journalgenomläsningen var detaljerad därför att studiepopulationen var relativt liten och data som samlades in bedömdes som säkra. En svaghet i studien var att studiepopulationen var relativt liten. Implikationer Denna studie kommer att användas för att förbättra vårdkvaliteten för patienter med KOLdiagnos på Lisebergs vårdcentral. Med hjälp av resultat från studien kommer det att utarbetas ett lokalt vårdprogram som kan motivera vårdcentralens personal för bättre följsamhet till nationella riktlinjer för omhändertagande av KOL-patienter. Framtida studier En uppföljande studie 2-3 år efter att det lokala vårdprogrammet har presenterats, skulle kunna göras för att undersöka om förbättring har skett. Slutsats Denna femåriga retrospektiva journalstudie på Lisebergs vårdcentral visar en relativt låg andel patienter med KOL-diagnos, framförallt hos män. Det var för få utförda spirometrier och många var dåligt dokumenterade i journalen. Uppgift om rökare/icke rökare i journalen var god men antalet paketår var sparsamt angivet. Uppgift om BMI saknades vid många kontroller och årliga kontroller var för få. Det är mycket angeläget att arbeta vidare med ett lokalt vårdprogram för att förbättra följsamhet till nationella riktlinjer för vård av KOLpatienter på Lisebergs VC. 15

Referenser 1. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken. 2014. Uppsala: Läkemedelsverket; 2013. 2. Hunskår S, Hovelius B, Wallgren GA, Jones L, Toverud KC, Reppe A, m.fl. Allmänmedicin. Lund: Studentlitteratur; 2007. 3. SBU. Behandling av astma och KOL - SBU [Internet]. [citerad 16 oktober 2015]. Hämtad från: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/behandling-av-astma-och-kol/ 4. Danielsson P, Ólafsdóttir IS, Benediktsdóttir B, Gíslason T, Janson C. The prevalence of chronic obstructive pulmonary disease in Uppsala, Sweden--the Burden of Obstructive Lung Disease (BOLD) study: cross-sectional population-based study. Clin Respir J. april 2012;6(2):120 7. 5. Hjärt- och Lungfonden. KOL - rapport [Internet]. 2014 [citerad 19 oktober 2015]. Hämtad från: http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/lungsjukdomar/kol/ 6. WHO Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) [Internet]. WHO. [citerad 19 oktober 2015]. Hämtad från: http://www.who.int/respiratory/copd/en/ 7. Lindberg, A., Lundbäck B. Underdiagnostiserad sjukdom med hög mortalitet. Läkartidningen [Internet]. 28 mars 2007 [citerad 12 oktober 2015];2007(13). Hämtad från: www.lakartidningen.se/oldwebarticles/63/6389.html 8. Global strategy for the diagnosis, management and prevention of COPD. Global Initiativ for Cronic Obstructive Lung Disease (GOLD); 2015 [Internet]. [citerad 19 oktober 2015]. Hämtad från: http://www.goldcopd.org/uploads/users/files/gold_report_2015_sept2.pdf 9. Lundbäck B, Lindberg A, Lindström M, Rönmark E, Jonsson AC, Jönsson E, m.fl. Not 15 but 50% of smokers develop COPD?--Report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Studies. Respir Med. februari 2003;97(2):115 22. 10. Giljam, Hans. Rökavvänjning viktigaste kausalbehandling vid KOL. 28 mars 2007 [citerad 12 oktober 2015];2007(13). Hämtad från: www.lakartidningen.se/oldwebarticles/63/6395.html 11. Schauer GL, Wheaton AG, Malarcher AM, Croft JB. Health care provider screening and advice for smoking cessation among smokers with and without COPD: 2009-2010 National Adult Tobacco Survey. Chest. 20 augusti 2015; 12. Läkemedelsverket. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - behandlingsrekommendation [Internet]. [citerad 25 november 2015]. Hämtad från: https://lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/kroniskt_obstruktiv_lungsjukdom_kol_behan dlingsrekommendation.pdf 16

13. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) [Internet]. [citerad 18 februari 2016]. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerastmaochkol 14. Prospective Studies Collaboration, Whitlock G, Lewington S, Sherliker P, Clarke R, Emberson J, m.fl. Body-mass index and cause-specific mortality in 900 000 adults: collaborative analyses of 57 prospective studies. Lancet Lond Engl. 28 mars 2009;373(9669):1083 96. 15. Kivimäki M, Shipley MJ, Bell JA, Brunner EJ, Batty GD, Singh-Manoux A. Underweight as a risk factor for respiratory death in the Whitehall cohort study: exploring reverse causality using a 45-year follow-up. Thorax. 07 augusti 2015; 16. Löfdahl C-G, Tilling B, Ekström T, Jörgensen L, Johansson G, Larsson K. COPD health care in Sweden - A study in primary and secondary care. Respir Med. mars 2010;104(3):404 11. 17. Mapel DW, Dalal AA, Johnson P, Becker L, Hunter AG. A clinical study of COPD severity assessment by primary care physicians and their patients compared with spirometry. Am J Med. juni 2015;128(6):629 37. 18. Ställberg B, Janson C, Johansson G, Larsson K, Stratelis G, Telg G, m.fl. Management, morbidity and mortality of COPD during an 11-year period: an observational retrospective epidemiological register study in Sweden (PATHOS). Prim Care Respir J J Gen Pract Airw Group. mars 2014;23(1):38 45. 19. SLMF. Nationellt vårdprogram för KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom [Internet]. [citerad 19 oktober 2015]. Hämtad från: http://slmf.se/kol/ 20. SFAM. SFAM Kvalitetsindikatorer [Internet]. [citerad 01 november 2015]. Hämtad från: http://www.sfam.se/kvalitet-och-patientsakerhetsradet-sfam-q/kvalitetpatientsakerhetsradet-sfam-q/kvalitetsindikatorer/ 21. Ställberg, Björn; Skoogh, Bengt-Eric. Tidig diagnos av KOL utmaning för privärvården. Läkartidningen [Internet]. 28 mars 2007 [citerad 22 februari 2016];2007(13). Hämtad från: http://www.lakartidningen.se/oldwebarticlepdf/6/6391/lkt0713s1036_1039.pdf 22. Lindberg A, Bjerg-Bäcklund A, Rönmark E, Larsson L-G, Lundbäck B. Prevalence and underdiagnosis of COPD by disease severity and the attributable fraction of smoking. Respir Med. 01 februari 2006;100(2):264 72. 23. Löfdahl, Kerstin. Morbiditet och mortalitet ökar hos kvinnor med KOL. Läkartidningen [Internet]. 28 mars 2007 [citerad 22 februari 2016];(13). Hämtad från: http://www.lakartidningen.se/functions/oldarticleview.aspx?articleid=6392 24. Schols AM, Slangen J, Volovics L, Wouters EF. Weight loss is a reversible factor in the prognosis of chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med. juni 1998;157(6 Pt 1):1791 7. 17

Bilaga 1 Patientinformation På Lisebergs Vårdcentral granskar vi våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschef Christel Wisdahl. 18