Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?
|
|
- Bernt Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist i allmänmedicin, SöderDoktorn Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao, MD, PhD, specialist i allmänmedicin, Rosenlunds vårdcentral
2 Sammanfattning Bakgrund: Albuminuri är en mycket stark riskmarkör för allvarlig njurskada, men även för kardiovaskulär sjukdom. Regelbundna kontroller av patienter med Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) rekommenderas avseende förekomst av mikroalbuminuri. Vid diagnosticerad mikroalbuminuri hos patienter med DM2 bör behandling med angiotensin-converting enzyme inhibitors (ACE-I) alternativt angiotensin II receptor blockers (ARB) sättas in och blodtrycket hållas välreglerat. Syfte: Att kartlägga handläggning av tidiga tecken till nefropati hos patienter med DM2 samt att utforska huruvida det finns könsskillnader i behandlingen med ACE-I/ARB. Metod: Studien är en retrospektiv kvantitativ journalstudie som utfördes på vårdcentralen SöderDoktorn i centrala Stockholm under studieperioden Definitionen av mikroalbuminuri var att minst två av tre prover (albumin/kreatinin-index) skulle vara 3,0-30 mg/mmol. Resultaten presenterades med deskriptiv statistik och könsskillnader avseende erhållen behandling med ACE-I/ARB beräknades med Fishers test. Resultat: 74 % av studiepopulationen hade undersökts avseende mikroalbuminuri och av de som undersökts konstaterades 14 % ha mikroalbuminuri. Av patienterna med DM2 och mikroalbuminuri hade 97 % behandling med ACE-I/ARB och 70 % hade blodtryck <130/80. Det påvisades inga signifikanta könsskillnader avseende erhållen behandling med ACE- I/ARB vid DM2 och mikroalbuminuri. Slutsats: En stor andel av patienterna med DM2 hade undersökts avseende mikroalbuminuri, men det finns utrymme för förbättring. Patienter med DM2 och mikroalbuminuri hade i mycket stor utsträckning behandling med ACE-I/ARB och i hög utsträckning välreglerat blodtryck. Det påvisades inga signifikanta könsskillnader avseende behandling med ACE- I/ARB vid DM2 och mikroalbuminuri. MeSH-termer: Typ 2-diabetes, Albuminuri, Primärvård, Patientjournaler 2
3 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Material och metod... 6 Etiska överväganden... 7 Resultat... 7 Styrkor och svagheter Implikationer Framtida studier Slutsats Referenslista Bilaga
4 Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en vanlig diagnos. I Sverige är prevalensen av diabetes cirka fyra procent av befolkningen och av dessa utgörs cirka 90 % av DM2.(1) Behandlingen av denna patientgrupp sköts till stor del inom primärvården. Komplikationer som DM2 kan ge är hjärt-kärlsjukdomar, nervskador, förändringar i ögonbotten samt njurskador. (2) En tredjedel av patienterna med DM2 uppskattas utveckla njurskador, diabetesnefropati, i någon grad.(3) Diabetesnefropati innebär permanent albuminuri och progredierande njurfunktionsnedsättning. Diabetesnefropati är en allvarlig komplikation och det är den vanligaste orsaken till avancerad njursvikt (end-stage renal disease, ESRD) i världen.(4) Albuminuri är en mycket stark riskmarkör för allvarlig njurskada, men även för kardiovaskulär sjukdom och förtida död.(2)(5)(6)(7)(8) Tidig behandling av mikroalbuminuri har visats kunna minska dessa komplikationer väsentligt.(9) För att tidigt upptäcka njurpåverkan hos patienter med DM2 rekommenderas i Vårdinformation för Storstockholm (VISS) att albumin/kreatinin-index i morgonurinprov kontrolleras årligen. Normalt albumin/kreatinin-index (<3,0 mg/mmol) utesluter mikroalbuminuri. För att konstatera att mikroalbuminuri föreligger krävs att två av tre prov är positiva (3,0-30 mg/mmol). Makroalbuminuri definieras som då albumin/kreatinin-index är >30 mg/mmol.(10) I VISS rekommenderas vidare att njurfunktionen kontrolleras med S-kreatinin årligen och att glomerular filtration rate (GFR) beräknas för patienter över 65 år samt för patienter med lågt BMI och kreatinin i övre delen av referensområdet. Vid mikroalbuminuri rekommenderas behandling med angiotensin-converting enzyme inhibitors (ACE-I) alternativt angiotensin II receptor blockers (ARB). Denna behandling rekommenderas för såväl hypertensiva som normotensiva patienter med mikroalbuminuri. Ett så bra blodtryck som möjligt och minskning av albuminurin bör eftersträvas. (10) ACE-I ger minskad albuminuri och har en njurskyddande effekt utöver den blodtryckssänkande effekten.(11)(12) Behandling med ACE-I och ARB leder till bättre bevarad njurfunktion.(4) Ett riktvärde för blodtryck hos patienter med DM2 anges i Socialstyrelsens nationella riktlinjer till <140/85. Lägre behandlingsmål rekommenderas vid förekomst av albuminuri.(2) 4
5 Flera internationella riktlinjer rekommenderar ett blodtrycksmål på <130/80 vid DM typ 2 och albuminuri.(4) (13) God blodsockerkontroll, rökstopp och viktminskning vid övervikt är andra förebyggande åtgärder för diabetesnefropati.(4) En tidigare studie i Nederländerna har visat att det finns utrymme för förbättring avseende screening och behandling av mikroalbuminuri hos patienter med DM2 i primärvården.(14) Socialstyrelsen skriver i sina nationella riktlinjer att det har skett en minskning i andelen diabetiker som årligen undersöks för albuminuri. En tänkbar förklaring till detta kan vara att tiden mellan läkarbesök har ökat. Socialstyrelsens rekommendationer har en prioritetsskala som är mellan 1-10, där prioritet 1 är av högsta angelägenhetsgrad. I de senaste riktlinjerna har rekommendationen att regelbundet undersöka förekomsten av albuminuri hos diabetiker prioritet 1, det vill säga högsta prioritet.(2) Det finns i dagsläget en kunskapslucka kring huruvida det förekommer könsskillnader i behandlingen med ACE-I/ARB vid DM2 och mikroalbuminuri. Tidigt insatt behandling av mikroalbuminuri är enkel och kostnadseffektiv.(15) Mot denna bakgrund är det av intresse att ta reda på hur vårdcentralen SöderDoktorn handlägger patienter med DM2 och mikroalbuminuri. Att ta reda på detta skulle kunna medföra förbättringsmöjligheter i vården av SöderDoktorns patienter med DM2. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur vi handlägger tidiga tecken till nefropati hos patienter med DM2 på SöderDoktorn samt huruvida det finns könsskillnader avseende erhållen behandling. Frågeställningar Gällande patienter som erhållit diagnos DM2 på SöderDoktorn under 2012 och 2013: 1. Hur stor andel hade under studieperioden kontrollerats för förekomst av mikroalbuminuri? 2. Hur stor andel av de som kontrollerats för förekomst av mikroalbuminuri hade mikroalbuminuri? 5
6 3. Hur stor andel av patienterna med mikroalbuminuri hade blodtryck <130/80? 4. Hur stor andel av patienterna med mikroalbuminuri hade behandling med ACE- I/ARB? 5. Förelåg det någon signifikant könsskillnad avseende hur många kvinnor respektive män som fått behandling med ACE-I/ARB vid mikroalbuminuri? Material och metod Studien är en retrospektiv kvantitativ journalstudie som har utförts på SöderDoktorn. SöderDoktorn är en privat vårdcentral belägen på Södermalm i Stockholms innerstad. Under studieperioden fanns det cirka listade patienter på vårdcentralen. De patienter som inkluderades i studien var kvinnor och män oavsett ålder som under perioden till fått en DM2 diagnos (ICD E11-E14) registrerad i journalen. Dessa patienters journaler togs fram ur vårdcentralens journalsystem ProfDoc Journal III med hjälp av Medrave. Medrave är ett dataprogram som extraherar uppgifter ur datajournaler. Med hjälp av Medrave kunde patienter som avlidit eller flyttat under studieperioden exkluderades ur studien. Manuell genomgång gjordes av de aktuella patientjournalerna och aktuell information lagrades i Microsoft Office Excel (Excel). Patienterna avidentifierades i Exceldatabasen genom att personnummer ersattes med en personlig kod. Kodnyckeln förvarades inlåst på vårdcentralen. Under den manuella genomgången exkluderades ytterligare ett antal patienter på grund av att de gick på sjukhusens diabetesmottagningar för kontroller och en patient exkluderades på grund av att denne hade Diabetes Mellitus typ 1. Den information som togs fram ur alla journalerna var förekomst av mikroalbuminuri (albumin/kreatinin-index >3,0 mg/mmol) vid minst två tillfällen under en period på 12 månader. Om ett positivt prov hittades under studieperioden granskades journalerna avseende ytterligare positiva prov 12 månader bakåt och framåt i tiden. Journalerna granskades avseende kön (kvinna/man), ålder (antal år vid studieperiodens början), blodtryck (under 130/80 eller ej), om de hade behandling med ACE-I/ARB (ja/nej), vilka läkemedel samt ACT-kod (C09A för ACE-I respektive C09C för ARB). Det lägsta uppmätta blodtrycket under studieperioden användes. Behandling med ACE-I/ARB togs med oavsett om den var pågående eller nyinsatt. Om behandlingen avslutades under studieperioden räknades det som att patienten inte hade behandling. 6
7 Statistiska analyser genomfördes med hjälp av Excel och statistikprogrammet PAlaeontological STatistics (PAST). Deskriptiv statistik togs fram avseende frågeställning 1-4. Huruvida det förekom könsskillnader i behandlingen med ACE-I/ARB hos patienter med DM2 och albuminuri analyserades med hjälp av Fishers exakta test. Statistisk signifikans ansågs uppnådd vid p<0,05. Etiska överväganden Patienter utsattes för integritetsintrång då journaler granskades för att ta fram data till projektet. Anslag sattes upp i väntrummet på SöderDoktorn för att informera patienterna om att granskningar av datajournaler gjordes i kvalitetssyfte, se bilaga 1. Om någon inte ville ingå i studien kunde de meddela detta till studieledaren eller till verksamhetschefen. SöderDoktorns verksamhetschef gav sitt tillstånd till att studieledaren fick läsa de journaler som var relevanta för studien. De data som extraherades ur journalerna kodades med ett idnummer som inte var patientens personnummer. Detta gjordes för att studiedeltagarna skulle vara anonyma. Det kodade materialet förvarades inlåst på vårdcentralen och var endast tillgängligt för studieledaren. Kodnyckeln kommer att förstöras när projektet är avslutat. Även läkarkollegor utsattes för integritetsintrång när journalgranskning genomfördes. Läkarkollegor informerades muntligen om studien. Om någon inte ville delta i studien kunde de meddela studieledaren eller verksamhetschefen. När resultaten av studien presenteras kommer det att ske på gruppnivå, vilket innebär att ingen enskild läkare ska bli utpekad. De eventuella riskerna med studien bedömdes vägas upp av att vården av diabetikerna på SöderDoktorn kan förbättras med hjälp av studieresultatet. Resultat Studiepopulationen bestod efter exklusion enligt exklusionskriterierna av 298 personer. 143 (48%) var kvinnor och 155 (52%) var män, se figur 1. Medelåldern var 67 år (standardavvikelse +/- 11 år). Medelåldern för kvinnor var 69 år (standardavvikelse +/- 11 år) och medelåldern för män var 65 år (standardavvikelse +/- 10 år). 7
8 Patienter med DM2 exklusive de som flyttat/avlidit patient med DM1 6 patienter som sköttes för DM2 på andra mottagningar Inkluderade patienter 298 Figur 1. Flödesschema över exkluderade och inkluderade patienter. 221 (74 %) av 298 patienter hade kontrollerats avseende mikroalbuminuri. 30 (14 %) av de 221 patienter som hade kontrollerats uppfyllde kriterierna för förekomst av mikroalbuminuri. 21 (70 %) av patienterna med mikroalbuminuri hade blodtryck <130/ (97 %) av patienterna med mikroalbuminuri hade behandling med ACE-I eller ARB, se tabell 1. Tabell 1. Antal patienter (n=30) med DM2 och mikroalbuminuri med/utan behandling i form av ACE-I och ARB uppdelat på olika läkemedel på vårdcentralen SöderDoktorn. Läkemedel Antal patienter ACE-I: Enalapril (ATC-kod C09AA02) 19 Ramipril (ATC-kod C09AA05) 2 Lisinopril (ATC-kod C09AA03) 1 Totalt antal patienter med behandling 22 ACE-I 8
9 ARB: Kandesartan (ATC-kod C09CA06) 5 Losartan (ATC-kod C09CA01) 2 Totalt antal patienter med behandling 7 ARB Ingen behandling med ACE-I/ARB 1 Det förelåg ingen statistiskt signifikant könsskillnad avseende behandling med ACE-I/ARB (p = 1). Fördelningen av behandlade och icke-behandlade kvinnor respektive män visas i tabellen nedan (tabell 2). Tabell 2. Könsfördelning avseende behandling/ej behandling med ACE-I/ARB hos patienter med DM2 och mikroalbuminuri på vårdcentralen SöderDoktorn. Kvinnor med DM2 och mikroalbuminuri n=8 Män med DM2 och mikroalbuminuri n=22 ACE-I/ARB 8 21 Ej ACE-I/ARB 0 1 Diskussion Studien visade att 74 % av patienterna med DM2 var undersökta för förekomst av mikroalbuminuri. Av de som hade undersökts konstaterades 14 % uppfylla kriterierna för mikroalbuminuri. Nästan alla av patienterna med påvisad mikroalbuminuri hade behandling med ACE-I/ARB och 70 % hade blodtryck under 130/80. Studien har inte kunnat påvisa några statistiskt signifikanta könsskillnader avseende behandling med ACE-I/ARB. De patienter som har konstaterats ha mikroalbuminuri har haft minst två av tre positiva prov under en 12 månaders-period. Under journalgenomgången identifierades även 13 patienter som endast haft ett positivt prov, vilket inte följts upp med ytterligare prov inom 12 månader. Dessa patienter uppfyller inte de diagnostiska kriterierna för mikroalbuminuri, men det finns stor sannolikhet att de skulle ha gjort det om ytterligare ett prov hade tagits. Bland dessa patienter kan finnas utrymme för förbättring avseende diagnostiken av mikroalbuminuri. 9
10 Dock kan det även vara så att dessa patienter har en sedan tidigare diagnosticerad mikroalbuminuri och då finns inte samma behov av att ta upprepade prover inom kort tid. NDRs statistik på nationell nivå visar att 65,3 % kontrollerats avseende mikroalbuminuri 2012 respektive 64,7 % (1) Studien på SöderDoktorn visade jämfört med detta en högre andel (74 %) som kontrollerats. Detta kan dock påverkas av att studieperioden är på två år i stället för ett år, vilket medför att fler patienter hunnit fångas upp. Socialstyrelsen skriver i sina nationella riktlinjer att det har skett en minskning i andelen diabetiker som årligen undersöks för albuminuri och att en tänkbar förklaring till detta kan vara att tiden mellan läkarbesök har ökat. (2) Att SöderDoktorn i denna studie har en högre andel som undersökts avseende mikroalbuminuri skulle kunna bero på att studieperioden varit längre och det skulle kunna stärka hypotesen att tiden mellan läkarbesök har ökat för diabetikerna. NDRs statistik på nationell nivå visar även att av de som angett uppgift om mikroalbuminuri hade 19,9 % mikroalbuminuri 2012 respektive 19,4 % (1) SöderDoktorns siffor (14 %) visar jämfört med detta en lägre andel. En bidragande förklaring till detta skulle kunna vara att de patienter som endast haft ett positivt prov inte räknats med, medan NDRs siffror troligtvis innefattar åtminstone en del av dessa patienter. Om patienterna med endast ett positivt prov hade räknats med hade andelen med mikroalbuminuri i stället blivit 19,5 %, vilket är en siffra som stämmer väl överens med NDRs nationella resultat. Andelen av patienterna med DM2 och mikroalbuminuri som hade blodtryck <130/80 var 70 %. Då det tas manuella blodtryck på SöderDoktorn görs det ofta avrundningar vilket gör att ett flertal patienter hade ett blodtryck på exakt 130/80 inskrivet i sina journaler även om det då vid mätning kan ha legat några mmhg under det värdet. Om man skulle räkna med alla patienter som hade blodtryck 130/80 så blir andelen som uppfyller detta så hög som 80 %. Behandling med ACE-I/ARB var ordinerad till en mycket stor andel av patienterna med DM2 och mikroalbuminuri. I denna studie framgår dock inte på vilken indikation behandlingen satts in, vilket innebär att för en del av patienterna med denna behandling kan hypertoni utan mikroalbuminuri ha varit indikationen vid behandlingsstart. Studien har inte påvisat någon signifikant könsskillnad avseende behandlingen med ACE- I/ARB. Dock var antalet patienter i studien få och det kan inte uteslutas att en signifikant könsskillnad skulle ha påvisats om patientunderlaget hade varit större. 10
11 En tidigare studie i Nederländerna har visat att det finns utrymme för förbättring avseende screening och behandling av mikroalbuminuri hos patienter med DM2 i primärvården.(14) Denna studie stämmer överens med den nederländska studien avseende att det finns förbättringspotential avseende screening av mikroalbuminuri, men vad gäller behandlingen så beskriver denna studie en mycket hög andel som har adekvata läkemedel insatta. Styrkor och svagheter En styrka med studien är att alla patienter som har fått en DM2 diagnos satt under studieperioden har undersökts samt att alla journaler har gåtts igenom manuellt. Den manuella genomgången har medfört datan är mer tillförlitlig, till exempel har patienter som sköts av annan mottagning för sin DM2 har kunnat uteslutas ur studien. Den manuella genomgången har också medfört att det går att se hur många som uppfyller kriterierna med att två av tre prov ska vara positiva. En svaghet i studien är att antalet patienter som uppfyllt kriterierna för mikroalbuminuri var få och därmed blev underlaget för att bedöma grad av måluppfyllelse av blodtryck samt ACE- I/ARB behandling litet. Patientunderlaget för att bedöma eventuell könsskillnad i behandlingen med ACE-I/ARB blev påtagligt litet. Av datan som har tagits fram framgår inte vilka patienter som haft mikroalbuminuri diagnosticerad redan före studieperioden. Denna information kan även vara svår att få fram ur journalerna, då den sällan diagnossätts och om behandling är insatt kan den tidigare konstaterade mikroalbuminurin ha gått tillbaka. Studien är genomförd på en vårdcentral, varför det inte går att generalisera resultaten till hela primärvården. Implikationer Ett förbättringsarbete avseende kontroll och handläggning avseende DM2 patienter och mikroalbuminuri är planerat på SöderDoktorn. Detta projektarbete kommer att användas som underlag för det kommande förbättringsarbetet. Framtida studier Framtida studier med större patientunderlag avseende gruppen med konstaterad mikroalbuminuri skulle ge större tillförlitlighet i resultaten. Slutsats En stor andel av patienterna med DM2 hade undersökts avseende mikroalbuminuri, men det finns utrymme för förbättring både avseende screeningfrekvens av mikroalbuminuri vid DM2 11
12 samt avseende konfirmerande provtagning då ett positivt provsvar har konstaterats. Patienter med DM2 och mikroalbuminuri hade i mycket stor utsträckning behandling med ACE-I/ARB och i hög utsträckning välreglerat blodtryck. Det kunde inte påvisas några signifikanta könsskillnader avseende behandling med ACE-I/ARB vid DM2 och mikroalbuminuri. 12
13 Referenslista 1. Nationella Diabetesregistret (NDR). Årsrapport, 2013 års resultat [Internet] [citerad 04 november 2014]. Hämtad från: 2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård - Stöd för styrning och ledning - Preliminär version [Internet] [citerad 23 september 2014]. Hämtad från: jerfordiabetesvarden 3. Amos AF, McCarty DJ, Zimmet P. The rising global burden of diabetes and its complications: estimates and projections to the year Diabetic Medicine: A Journal Of The British Diabetic Association. 1997;14 Suppl 5:S Korkeila Lidén M. Prevention och protektion vid diabetesnefropati. Läkartidnigen [Internet]. [citerad 23 september 2014];110/2013(21). Hämtad från: 5. Chronic Kidney Disease Prognosis Consortium, Matsushita K, van der Velde M, Astor BC, Woodward M, Levey AS, m.fl. Association of estimated glomerular filtration rate and albuminuria with all-cause and cardiovascular mortality in general population cohorts: a collaborative meta-analysis. Lancet. 12 juni 2010;375(9731): Christensson A. Dags för nya mått för diagnos och uppföljning av njursjukdom. Läkartidningen [Internet]. [citerad 23 september 2014];110/2013(21). Hämtad från: 7. Gerstein HC, Mann JE, Yi Q, et al. Albuminuria and risk of cardiovascular events, death, and heart failure in diabetic and nondiabetic individuals. JAMA. 25 juli 2001;286(4): Svensson MK, Cederholm J, Eliasson B, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S. Albuminuria and renal function as predictors of cardiovascular events and mortality in a general population of patients with type 2 diabetes: A nationwide observational study from the Swedish National Diabetes Register. Diabetes and Vascular Disease Research. 01 november 2013;10(6): Parving HH, Jacobsen P, Rossing K, Smidt UM, Hommel E, Rossing P. Benefits of long-term antihypertensive treatment on prognosis in diabetic nephropathy. Kidney Int. juni 1996;49(6): Viss - medicinskt och administrativt stöd för primärvården. Handläggning/Diabetes/Komplikationer [Internet]. [citerad 23 september 2014]. Hämtad från: 13
14 11. Lv J, Perkovic V, Foote CV, Craig ME, Craig JC, Strippoli GFM. Antihypertensive agents for preventing diabetic kidney disease. Cochrane Database Syst Rev. 2012;12:CD Mogensen C, Keane W, Bennett P, Jerums G, Parving H, Passa P, m.fl. Prevention of diabetic renal disease with special reference to microalbuminuria. Lancet. 21 oktober 1995;346(8982): Svensk njurmedicinsk förening. Behandlingsriktlinjer [Internet]. [citerad 17 oktober 2014]. Hämtad från: Hellemons ME, Denig P, de Zeeuw D, Voorham J, Lambers Heerspink HJ. Is albuminuria screening and treatment optimal in patients with type 2 diabetes in primary care? Observational data of the GIANTT cohort. Nephrol Dial Transplant. mars 2013;28(3): Attvall S. Diabetesnefropati [Internet]. internetmedicin.se. [citerad 16 oktober 2014]. Hämtad från: 14
15 Bilaga SöderDoktorn gör för närvarande granskningar av datajournaler i syfte att förbättra vår diabetesvård. Om du har några frågor är du välkommen att kontakta verksamhetschef Eva-Carin Meurling på telefonnummer eller evacarin.meurling@soderdoktorn.se. 15
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merDiabetes på Tranebergs Vårdcentral
Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merKartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva.
VESTA 2016 Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. Nigar Sadeghi Baggalan ST-läkare Aleris Vårdcentral Järva Vetenskaplig handledare: Rune
Läs merÄr förskrivning av ARB (Angiotensin Receptor-Blockerare) optimalt på Turebergs VC? Handledare
Är förskrivning av ARB (Angiotensin Receptor-Blockerare) optimalt på Turebergs VC? Gholamreza Zare ST läkare inom allmänmedicin Turebergs VC, Stockholm Läns Landsting Februari 2010 Handledare Marita Södergren,
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merAlbuminuri hos diabetiker
Albuminuri hos diabetiker en viktig riskfaktor som är otillräckligt uppmärksammad i primärvården 2010-04-10 Lina Hedén, ST-läkare i allmänmedicin Solna Centrum Vårdcentral VESTA höstprogrammet 2009 Handledare:
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merHandläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral
ST-projekt VESTA Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral Elena Sandgren, ST-läkare, Lina Hage Vc VESTA Södra programmet 2013 Klinisk handledare: Predrag Stojsic, spec. i allmänmedicin,
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merNya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merBESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.
BESLUT 1 (5) Datum 2013-06-13 Vår beteckning FÖRETAG Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?
Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merJämställd behandling vid högt blodtryck
Jämställd behandling vid högt blodtryck Läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen Slutrapport från Gör det Jämt! Läkemedelsenheten, Göteborg 2 Innehåll Innehåll..2 Allmänt...3 Ansvarig chef...3
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merOlmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merMin personliga diabetesbok
Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merStatistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Läs merÄndring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merVad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?
Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merTidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merNår patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?
VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merSvårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö?
Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö? Malena Wengberg, ST-läkare Capio Stadshusdoktorn Lidingö Maj 2015 Vetenskaplig handledare: Aurelija Dubicke, MD, PhD,
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs merPNA-dagar. Upptäck njurskadan..innan det är försent!! mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg
Upptäck njurskadan..innan det är försent!! PNA-dagar 13-14 mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg Answers for life. Mer än enbart diabetes. Hjärta/Kärl, Blodtryck & BMI Nefropati Högt blodtryck
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merKartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets
VESTARAPPORT Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets riskmotor En journalstudie på Valsta Vårdcentral 2015 Jairo E.
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merIntegrerande MEQ-fråga 2
Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där
Läs merDiabetes på Hässelby Vårdcentral:
Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merLändryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna?
Projekt VESTA Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Carina Magnefelt ST-läkare, Gustavsbergs Vårdcentral november 2014 Vetenskaplig
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs merFysisk aktivitet på Recept (FaR)
VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merVad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,
Läs merAtt välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs mer