Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Transkript

1 Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Bakgrund En subkutan venport är ett katetersystem som består av en subkutant implanterad dosa med en ansluten kateter som mynnar i en central ven och läggs in av läkare. En venport är ett alternativ till en CVK, dvs central venkateter. De vener som lämpar sig bäst för venportar är v.jugularis interna och v.subclavia. De används i kliniken för nutrition/vätsketillförsel, administration av läkemedel, blodtransfusioner, vid dåliga perifera vener och provtagning. För att minska risken för infektioner bör man vid långtidsanvändning av centrala katetrar använda en venport 5. En PVK, dvs perifer venkateter är en kanyl med en tunn kateter som läggs in i en perifer ven. Perifert inlagd central venkateter (PICC) är en central venkateter som läggs in via en perifer ven. Det saknas studier av tillräckligt god kvalitet för att dra slutsatser om PICC jämfört med andra centrala venösa infarter avseende tidiga och sena komplikationer 6. PICC är mindre resurskrävande än central venkateter pga att den vanligen läggs in av sjuksköterska på avdelningen och inte tar upp operationsresurser. Venportar medför en risk för lokala och systeminfektioner. Incidensen av venportsassocierade infektioner varierar mellan patientkategorier, katetertyp, insättningsteknik, rutiner för uttag av venportar och rutiner för handhavande. Dessa infektioner kan få livshotande konsekvenser och är förenade med hög morbiditet, mortalitet, förlängd sjukhusvistelse och höga kostnader¹ ². Det finns även andra komplikationer associerade med venportar. Vid insättning av venportar finns risk för pneumothorax och blödning. Förutom infektioner finns andra risker på längre sikt, såsom tromboser, extravasering av läkemedel, kateterruptur eller kateterdislokation³. Vid Sunderby sjukhus implanteras ca 200 venportar årligen. En systematisk uppföljning av både akuta och långsiktiga komplikationer saknas liksom rutiner för när venportar ska tas ut. Nationella riktlinjer saknas för när uttagande av venportar ska ske. Vid en rundringning till onkologkliniker på universitetsorterna i Sverige har det visat sig att förfarandet vanligen är så att patientansvarig läkare, på resp mindre sjukhus som patienten tillhör, är ytterst ansvarig för beslutet när venporten ska tas ut. På NUS går det till så att detta meddelas den patientansvarig läkare via epikrisen då patienten skrivs ut från universitetssjukhuset. Det saknas dock regelbundna kontroller av antalet patienter som avslutat behandling men fortfarande har kvar sin venport. Syfte Denna retrospektiva; deskriptiva studie syftar till att i ett Sunderbymaterial kartlägga livslängden på inlagda venportar och frekvensen av akuta och långsiktiga komplikationer. Frågeställningar: 1. Hur lång tid sitter venporten i patienten? 2. Vilken var infektionsfrekvensen? 3. Vilken var frekvensen av övriga komplikationer?

2 Metod Alla patienter med venportar implanterade under 2012 ska identifieras med diagnoskod och åtgärdskod via en genomgång i patientjournalsystemet VAS. Variabler: kön, ålder, underliggande diagnos, komorbiditet, indikation för implantation av venport, implantationsdatum och uttagningsdatum, katetertyp, kärl, UL/ej UL-ledd punktion, antibiotikaprofylax, operatör, levande eller död patient vid observationstidens slut, hur länge venporten suttit och om venporten tagits ut pga komplikation eller tillfrisknande. Observationstidens slut är Komplikationerna delas upp i akuta och långsiktiga komplikationer. Akuta komplikationer delas upp i pneumothorax, infektioner och blödning. Långsiktiga komplikationer delas upp i infektioner, trombos och kateterruptur. Infektioner ska ytterligare delas upp i lokala infektioner och blodburna infektioner. I de senare ska agens beskrivas och var bakterieväxt påvisats samt om, och i så fall, på vilken indikation antibiotika insattes. Analyserna sker utifrån antal kateterdagar. Poweranalys Komplikationsfrekvensen i vårt material är inte känd. Därför är det inte möjligt att göra en exakt poweranalys. I ett material från Ryhov nämns en frekvens av kateterrelaterade blodburna infektioner på 1,55 per 1000 kateterdagar 4. Antag att varje venport sitter i snitt 200 dagar medför det att observationstiden i det studerade materialet blir kateterdagar och då borde vi observera ett 60-tal kateterrelaterade blodburna infektioner. Det borde vara tillräckligt för att kunna urskilja några vanliga riskfaktorer. Dataanalys Deskriptiv statistisk analys. Analyseras dels utifrån de olika patienterna och dels utifrån antal dagar som venporten suttit i patienten. Tabellplan Sammanställning i Excel. Redovisning sker i tabell- och diagramform. Se bilaga. x Tillstånd att inhämta data Godkännande att gå igenom journaler och inhämta data kommer har givits av länschef Per Marcusson, An/Op/IVA Sunderby sjukhus. Tidsplan Arbetet ska göras under fyra veckor våren Arbetet är upplagt enligt följande: datainsamling en vecka, analys en vecka och rapportskrivning två veckor. Referenser 1. O'Grady NP, Alexander M, Dellinger EP, et al. Guidelines for the prevention of intravascular catheter-related infections. Clin Infect Dis 2002;35: Vilela R, Jácomo AD, Tresholdi AT. Risk factors for central venous catheter-related infections in pediatric intensive care. Clinics (Sao Paulo) 2007;62: Vandoni Riccardo E, Guerra Adriano, Sanna Piero, et al. Randomised comparison of complications from three different permanent central venous access systems. Swiss Med Wkly 2009; 139(21-22):

3 5. Maki, D.G., D.M. Kluger, and C.J. Crnich, The risk of bloodstream infection in adults with different intravascular devices: a systematic review of 200 published prospective studies. Mayo Clin Proc, (9): p

4 PAT.ID: KÖN: PERSONNUMMER: ÅLDER: INDIKATION VENPORT: KOMORBIDITET: IMPLANTATIONSDATUM: UTTAGNINGSDATUM: KATETERDAGAR: UTTAGNINGSORSAK: LEVANDE/DÖD PAT : KATETERTYP: KÄRL: UL/EJ UL: OPERATÖR: ANTIBIOTIKAPROFYLAX: AKUTA KOMPLIKATIONER: 1. PNEUMOTHORAX: 2. BLÖDNING: 3. INFEKTION: LOKAL: BLOD: AGENS: VERIFIERAD POS ODL FRÅN: LÅNGSIKTIGA KOMPLIKATIONER: INDIKATION ANTIBIOTIKA: 1. TROMBOS: 2. KATETERRUPTUR: 3. INFEKTION: LOKAL: BLOD: AGENS: VERIFIERAD POS ODL FRÅN: INDIKATION ANTIBIOTIKA:

5