Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?
|
|
|
- Jan-Olof Abrahamsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
2 Disposition Vårdrelaterade infektioner: Sv., VLL, Umeå Resultat Förbättring av mätningen VRI pånus Vilka VRI ska vi satsa hårdast påoch hur? VRI hos män och kvinnor Lite olika förekomst Bör vi skilja pådem i statistiken?
3 Det handlar inte bara om handsprit Andra faktorer som styr VRI-förekomst Kunskap/utbildning Riskbedömning inför åtgärder Urval och optimering av patienter inför åtgärder Arbetsrutiner (inkl. hygienrutiner) Korrekt given preoperativ antibiotikaprofylax Patientflöden Tillgång till enkelrum och hygienutrymmen Överbeläggningar Tillgång på personal Kvalitetssäkring, säkerställa att vi gör som vi bestämt
4 Mätningar av resultat görs för att kunna bli ännu bättre Punktprevalensmätning Har varit en gång per termin SKL-protokoll Varje avdelning mäter en viss dag 2012 blir det sannolikt två gånger per termin Om något år ska det finnas inbyggt i journal VRI-resultat blir en del av produktionsresultaten Troligt att det knyts budget till VRI-resultat Varje verksamhet får då ett tydligt egenintresse att bli bättre
5 Nationella resultat somatisk vård Prevalens, procent ,9 9,2 2 0 VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11
6 Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner, VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 Landsting / regioner Sjukhus Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Avdelningar Somatiska patienter Psykiatri patienter
7 VRI inom VLL, somatisk vård Procent VRI inom somatisk vård, VLL VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11
8 VRI VLL, somatisk vård, fördelat på sjukhusen % VRI NUS % VRI Ske-å % VRI L-sele VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11
9 16,0 14,0 Prevalens VRI somatik regionsjukhus våren ,0 prevalens, procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0
10 Vilka VRI är vanligast?
11 Vilka VRI är vanligast pånus? 649 fall PPM-mätning
12 Vad ska vi satsa påför att nåbäst De tre vanligaste effekt? Urinvägsinfektioner (SKL åtgärdspaket + lokalt prgram finns) Hud & mjukdelsinfektioner (SKL åtgärdspaket finns) Pneumoni (Åtgärdspaket saknas) Tidig mobilisering den enskilt viktigaste åtgärden
13 SKLs åtgärdspaket Systematiskt, förebyggande arbete minskar vårdskadorna Användas i all vård i landsting och kommunens regi.
14 VÅRDHYGIEN Åtgärdspaket för förbättrad hantering av urinkatetrar 2010 Framtaget av: Representanter frånvårdhygien Västerbotten, Gruppen för kvalitet och patientsäkerhet, Urologen pånus, Medicin i Skellefteå och Kirurgen i Lycksele Gäller från och med:
15 Vårdhandbokens avsnitt om åtgärdspaketens områden Kateterisering av urinblåsa Fallprevention Central venkateter Perifer venkateter Subkutan venpport Operationsvård Trycksår Nutrition Riskbedömning vid läkemedelshantering
16 Vi ska 2012 införa mätverktyg för urinkateteranvändning Ofta oklara ordinationer (Varför? Hur länge?) Mätverktyg via journalen Tvingande uppgifter (orsak till användning, datum ansvarig läkare, planering etc) Uppgifterna kan hämtas i realtid Vi behöver antal kateterdagar per patientvårddag som kvalitetsmått Måste vara enkelt att använda
17 1/10 alla patienter drabbas av en VRI -män och kvinnor drabbas lite olika Demografi och risk Nationellt hösten 2010 (HT10) Västerbotten Totalt antal patienter (andel med VRI, %) Antal kvinnor (andel med VRI, %) Antal män (andel med VRI, %) Risk förknippad med manligt kön (konfidensintervall, 95 %-nivå) (8,7) 5337 (10,4) (8,0) 2879 (8,9) (9,6) 2498 (12,0) 1,20 (1,10 1,30) 1,35 (1,15 1,58)
18 558 med VRI 4479 utan VRI En gubbe = 30 patienter. Data från 6 mätningar i Västerbotten
19 Patienter bakom siffrorna: VRI och urinkateter A.Andel VRI B.Andel urinkateter
20 Nationell punktprevalensmätning (SKL) onsdag Vårdrelaterade infektioner Alla inneliggande patienter Information, instruktion och blankett finns påintranätet LINDA-Ämnesområde-Vård-hälsa-Vårdhygien Sjuksköterska och läkare tillsammans Skicka med lokalpost till Vårdhygien Mätningar utförda från vårterminen-08 tom vårterminen-11
21 Vad är en vårdrelaterad infektion, VRI? Sos def varje infektion som drabbar patient till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Med VRI avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet Debut > eller = 48 timmar efter inläggning Alla infektioner är inte vårdrelaterade!
22 Typ av VRI 1. Postoperativ infektion: ytlig/djup, debut<30dagar efter, el <1år implantat 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner: ex. KAD, CVK, ventrikeldrän, VAP, pleuradrän 3. Läkemedelsrelaterad infektion: ex. Clostridium difficile, infektion vid cytostatika, immunhämmare el kortison 4. Övriga vårdrelaterade infektioner: alla andra som debuterat>48 tim efter inskrivning
23 Vad blir ibland fel i mätningen? Typ av VRI Kirurgi senaste 30 dagar glöms postop infektion Implantatkirurgi senaste 12 mån Övriga ingreppsrelaterade infektioner (KAD, CVK, drän, VAP.) Övriga vårdrelaterade (bara de som debuterar minst 48 h efter inkomst) Antibiotikabehandl All behandling ska anges Om antibiotika ges mot aktuell VRI ska det anges i särskild kolumn
24 Riskfaktorer kl 8 CVK Aktuellt kirurgiskt ingrepp KAD Mekanisk ventilation Immunsuppression Antibiotika
25 40 Förekomst av olika riskfaktorer PPM Prevalens, procent VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT Antibiotika Kirurgi KAD CVK Immunsuppression Mekanisk ventilation Multipla riskfaktorer
26 Basala hygienrutiner och klädregler Följsamhetsmätningar Här hittar man resultaten: Linda E-tjänster Diverportal Fördjupad analys Diverse Dykbok basenhet Vårdhygien
27 Antal observationer på NUS, alla mätningar NUS apr 10 NUS okt 10 NUS jan 11 NUS mar 11 Nus sept 11
28 100% 80% 60% 40% 20% 0% Följsamhet BHK NUS april sept 2011 NUS apr 10 NUS okt 10 NUS jan 11 NUS mar 11 NUS sept 11 Handskar Förkläde Korrekt hygien Kortärmat Hår Ej Klocka/ring Korrekt kläder Total korrekt Desinf eftr Desinf före %
29 Hur minska VRI? Kräver att man tänker brett och stort Följsamhet till rutiner (vi gör som vi bestämt) Mätningar av följsamhet och resultat ÅTERKOPPLING (varje verksamhet ansvarar) Placering av smittsamma patienter Tillräcklig bemanning och kompetens Lokaler, särskilt tillgång till hygienutrymmen Samarbete-överrapportering Antibiotika, bara när det behövs
30 Tack! Öppet för frågor och diskussion Kontakt:
Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus
Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi,
Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11
Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT
Definition av vårdrelaterad infektion
2016-01-09 1 (9) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 13-14, 2016. Instruktion till protokoll
Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11
Upprättad av Utvecklingssekr Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-13 Dnr LS 1016/10 Vårdrelaterade infektioner
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI)
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI) 2008 2018 Mats Erntell och Einar Sjölund SKL 2018-11-05 Resultaten avser endast somatisk vård om inget annat anges. Totalt antal observerade patienter
PunktPrevalensMätning 21mars förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI
PunktPrevalensMätning 21mars 2017 - förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI Punktprevalensmätningarna av vårdrelaterade infektioner, PPM-VRI initierades som en del av den nationella satsningen för
Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare
Välkommen som patient till sjukhuset i Arvika och Torsby Här får ungefär var tjugonde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.
Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313
Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6
Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget
1 Fortbildning för infektionsambassadörer Infektionsverktyget - rapportverktyget 2 Infektionsverktyget Ett IT-stöd -Registrerar vårdrelaterade infektioner (VRI) -Registrerar orsaker till antibiotikaordinationer
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare
2017-11-17 1 Strama Stockholm Infektionsverktyget 2017-11-15 Annika Hahlin, apotekare Infektionsverktyget IT-stöd för kontinuerlig registrering av - vårdrelaterade infektioner - orsaker till antibiotikaordinationer
Handhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Från mätning till åtgärd
Från mätning till åtgärd Workshop Inga Zetterqvist, Hygiensjuksköterska Folkhälsomyndigheten Mats Erntell, smittskyddsläkare Region Halland, ordförande Stramarådet 1 Från mätning till åtgärd Agera Mäta
Skador i vården skadeområden och undvikbarhet
Skador i vården skadeområden och undvikbarhet MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI 2013 JUNI 2014 Skador i vården skadeområden och undvikbarhet 1 Förord Denna undersökning är den tredje nationella journalgranskningsstudie
Infektionsverktyget. handledning
Infektionsverktyget handledning Vad är Infektionsverktyget? Infektionsverktyget är ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av: vårdrelaterade infektioner orsaker till antibiotikaordinationer. Syftet
Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och
Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)
Infektionsverktyget med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI) 2018-05-14 1 Varför fokus på infektionsverktyget nu? Våra politiker har beslutat att vi ska jobba för att VRI ska minska Varje verksamhet
Infektionsverktyget - användarhandledning
Infektionsverktyget - användarhandledning Registrering av orsak till antibiotikaordination Syfte: Att minska antalet vårdrelaterade infektioner och följa upp antibiotikaanvändning. Följ: Rekommendationer
Handhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla
Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015
Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
PERIOPERATIVA HUDFÖRBEREDELSER. En del i kampen mot vårdrelaterade infektioner
PERIOPERATIVA HUDFÖRBEREDELSER En del i kampen mot vårdrelaterade infektioner Ida Markström Specialistsjuksköterska inom operationssjukvård Magister i Omvårdnad Anestesi- och Intensivvårdskliniken, Vrinnevisjukhuset
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Kalmar län
Dnr 120115 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Kalmar län Avseende 2011 2012-02-29 Stefan Jutterdal, utvecklingsdirektör Landstinget i Kalmar län Mallen är framtagen av Sveriges
Patientsäkerhetsplan SkaS 2011
Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen
Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset
AS2013-0215 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2012 Datum och ansvarig för innehållet: 2013-02-20 Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning Sammanfattning...
Slutrapport Kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner
1(31) Slutrapport Kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner Författare: Rikard Lövström [email protected] Beställare och kontaktperson: Dag Ström, tel 08-4527732 [email protected]
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare
Stoppa utbrottet ALLMöte 21 oktober 2015 29 oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Stoppa utbrottet Smittskydd, vårdhygien och smittskyddslagen Vårdrelaterade infektioner Basala
Infektionsverktyget
Infektionsverktyget 2018-09-06 1 Infektionsverktyget Kontinuerlig registrering av antibiotikaordinationer och vårdrelaterade infektioner 2018-09-06 2 Vårdrelaterad infektion -definition enligt Socialstyrelsen
Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor
Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor Pre operativ riskbedömning 1.Hur säkerställer ni att rätt diagnos och rätt operation planeras? (Ex. beslutet taget av läkare med erfoderlig kompetens? Tillräckligt
SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm
Fokus urinvägar Ljungby 09.30 Kan vi undvika vårdskador? Pär Lindgren 09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm 10.40 Fika 10.55 KAD på rätt indikation under rätt tid? Lena Nilsson 11.00 Utfartstabell Ulrika
Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Anders Johansson Överläkare, Vårdhygien Västerbotten Adj lektor, Inst klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Män drabbas oftare än kvinnor av vårdrelaterade infektioner -analys av riskfaktorer och överlevnad hos 9428 patienter och hur man kan återkoppla mätresultat Anders Johansson Överläkare, Vårdhygien Västerbotten
MultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
kärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering
Patientsäkerhetsberättelse år 04 för Psykiatri och Habilitering Antagen i förvaltningen Psykiatri & Habiliterings ledningsgrupp: 05-03-8 Ansvarig för innehållet: 05-0-8 Chefläkare Peter Valverius Sida
Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående
ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att
Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska
Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Ekgården kvartal 1, 2015 Dnr SN15/77-735
2015-05-06 Rev 2015-06-01 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS 08-560 39 223 [email protected] Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Ekgården kvartal 1, 2015 Dnr SN15/77-735
Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 [email protected] Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Hygienombudsutbildning
Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man
Innehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
RUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Kad bara när det behövs!
Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö
PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.
PM 2013-05-16 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS [email protected] Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735 Ärendet Kvalitetsuppföljning har genomförts vid Färingsöhemmet
Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr 2 2012. Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5
Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr 2 2012 Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5 Innehåll Följsamhetsmätning till basala hygienrutiner 2 Gonorré ökar 2-3 Bra resultat i PPM-VRI 3 Infektionsverktyget
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten
opereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
