Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Transkript

1 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT Prevalensen VRI Landstinget och riket PPM08 - HT LG riket vt08 ht08 vt09 ht09 vt10 ht10 vt11 ht11

2 1 Bakgrund Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner, fel vid läkemedelshantering samt fallskador och trycksår. Målet för arbetet med vårdrelaterade infektioner var att halvera andelen från dåvarande 10 procent till 5 procent innan utgången av år Målet nåddes endast av tre landsting inom den utsatta tiden. Vid utgången av 2009 beslutade därför landstingsdirektörerna att de terminsvisa mätningarna skulle fortsätta tills vidare samt att under tiden arbeta med att skapa ett IT-baserat infektionsverktyg. Systemet kommer nu att successivt tas i drift under Fram tills att samtliga sjukhus i landet har installerat systemet ska två mätningar per år ske i nuvarande form. Föreliggande rapport redovisar resultaten från den åttonde mätningen. För att stödja vården i arbetet med att minska vårdskador utarbetade Sveriges Kommuner och Landsting så kallade åtgärdspaket med råd hur arbetet skulle kunna läggas upp och om mätningar inom de beslutade fokusområdena. Dessa uppdaterades i hösten 2010 på grund av att kraven på hälso- och sjukvården skärptes och blev tydligare när patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari Syfte Syftet med mätningarna är att få en uppfattning om prevalensen vårdrelaterade infektioner (PPM VRI) i hälso- och sjukvården. Underlaget ska också utgöra underlag för förbättringsarbetet. 3 Metod En nationell expertgrupp har utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Punktprevalensmätningen ger en ögonblicksbild vid en bestämd tidpunkt. Förändringar kan, ett par timmar senare, visa ett annat resultat. Det är viktigt att känna till det när rapporten läses. Sveriges Kommuner och Landsting utsåg veckorna för mätningar hösten Landstingen valde själva dag. Registreringen genomfördes i Landstinget Gävleborg den 25 oktober kl vid samtliga vårdenheter för specialistvård. Utsedda kontaktpersonerna ansvarar för att registreringen genomförs och i förekommande fall, tillsammans med utsedd läkare. Hygiensjuksköterskorna i landstinget utgör ett stöd till registrerande 2 (11)

3 enheter. Svarsfrekvensen i landstinget var även denna gång 100 %. Det finns fortfarande ett behov att i större utsträckning ha engagerade läkare med vid registrering. 4 Resultat 4.1 Infektionsfrekvens Totalt 640 patienter (varav 84 patienter inom psykiatrin) kom att ingå i mätningen den 25 oktober 2011 i Landstinget Gävleborg. 55 patienter hade vårdrelaterade infektioner. I nedan tabell framgår antal patienter inom den somatiska vården vid mätningen, antal patienter med infektioner och antalet infektioner i Landstinget Gävleborg (LG) och riket. Antal patienter totalt i mätningen (somatik), antal patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner i Landstinget Gävleborg respektive riket LG Riket Antal patienter totalt Antal patienter med VRI Antal registrerade VRI För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 9,9 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 9,3 procent. Den totala prevalensen vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården har vid de åtta mätningar som genomförts hittills varit: VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 LG 12,2 9,8 10,3 9,3 8,4 9,0 7,4 9,9 Riket 11,2 11,0 9,7 8,9 9,6 9,5 9,0 9,3 Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg HT11 Specialitetsgrupp Antal patienter Patienter Procent totalt med VRI Barnmedicin ,3 Gynekologi Infektion ,2 Invärtesmedicin ,6 Op spec (kir inkl urologi, ortopedi och öron) Psykiatri (11)

4 Andelen patienter med vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp vid vårens mätningar i Landstinget Gävleborg och riket framgår av nedanstående figur. Andelen patienter med VRI per specialitet i Landstinget Gävleborg resp riket vid PPM VRI HT11 Psykiatri Op spec Inv.medicin Infektion Riket Gävleborg Gynekologi Barnmed VRI fördelat på diagnoser kön och ålder Kvinnor och män drabbas av olika typer av vårdrelaterade infektioner. Det visar en studie i Västerbottens läns landsting. Enligt Anders Johansson, hygienläkare vid Umeå universitet är det stora skillnader mellan könen. En helt ny iakttagelse är att utifrån ett genusperspektiv visar att den tillsynes könsneutrala infektionen lunginflammation drabbar dubbelt så många män som kvinnor. Sedan tidigare är det känt att kvinnor är mer utsatta för risken att drabbas av urinvägsinfektion. Det är för närvarande oklart om det finns medicinska och biologiska skäl till att vårdrelaterade infektioner tycks drabba män och kvinnor i olika hög grad eller om skillnaden i stället beror på att vi inom sjukvården utsätter män och kvinnor för olika risker genom de medicinska åtgärder vi genomför. En större andel män än kvinnor var drabbade av vårdrelaterade infektioner inom den somatiska specialistvården vid mättillfället. Andelen VRI för män respektive kvinnor som vårdades visar nedan statistik. Rikets siffror ses inom parentes. Kvinnor 10,7 (9,8) Män 11,7 (10,5) VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 9,6 (8,8) 12,6 (11,3) 9,3 (8,1) 8,9 (9,4) 8,7 (7,0) 7,8 (8,8) 7,4 (8,0) 8,8 (9,1) 8,2 (7,7) 8,3 (9,4) 7,0 (7,1) 7,9 (9,2) 7,7 (7,3) 8,1 (9,8) 4 (11)

5 Nedanstående två diagram presenterar det nationella och landstingets resultat gällande fördelningen av VRI mellan könen i olika diagnosgrupper. Rikets resultat stämmer med den studien som i Anders Johansson i Västerbotten har presenterat. Landstinget Gävleborgs följer det mönstret även om det avvek beträffande blåskatarrer. Det är viktigt att åter påpeka att detta är en ögonblicksbild så som det såg ut 25 oktober kl Fördeling av VRI på kön HT11 Riket Andel Kvinnor Män 0 Bronkit Centrala nervsystemet Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanalen Hud, mjukdelar Led o skelett Lever/galla/bukspott/mjälte Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Ögon Övre luftvägar Fördelningen av VRI på kön HT11 Landstinget Gävleborg Andel Kvinnor Män 5 0 Bronkit Centrala nervsystemet Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanalen Blodförgiftning Hud, mjukdelar Led o skelett Lever/galla/bukspott/mjälte Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Ögon Övre luftvägar Andelen VRI inom somatisk vård i respektive åldersgrupp i Landstinget Gävleborg VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT ,4 8,4 7,0 7,6 3,7 6,5 2,5 8, ,3 10,6 14,0 9,7 11,7 11,5 9,8 8,9 80 år - 13,6 11,2 9,6 12,2 8,6 8,0 9,5 13,5 Mätningarna visar en positiv minskande trend av VRI i de högre åldersgrupperna, även om årets resultat bryter den trenden. 5 (11)

6 4.3 Riskfaktorer Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen, registrerades de som hade riskfaktorer i form av - central infart (57 patienter), - genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle (127 patienter), - hade urinkateter inkl pyleostomikateter (112 patienter), - hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi (4 patienter) eller - hade behandling och kvarstående effekt av cytostatikabehandling, immunhämmare eller steroidbehandling, (20 patienter). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikabehandling (209 patienter) och om patienten hade flera riskfaktorer (72 patienter). Nedan framgår andelen patienter inom den somatiska vården med riskfaktorer vid de mätningar som hittills genomförts. Andelen inneliggande patienter inom somatiken med riskfaktorer i Landstinget Gävleborg, VT HT CVK Kir ingrepp KAD Mek vent Immunsuppr Antibiotika VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 6 (11)

7 Andelen patienter med respektive utan riskfaktorer i Landstinget Gävleborg och i riket vid mätningen HT 11 framgår av figuren nedan. Andelen patienter med respektive utan riskfaktorer i Landstnget Gävleborg rep riket HT 11 Inga riskfaktorer Flera riskfaktorer KAD CVK Kir ingrepp Riket HT11 Mek. ventilation Immunsuppr. Antibiotika Av nedanstående figur framgår hur stor andel av patienterna i Landstinget Gävleborg respektive i riket med riskfaktorer som bedömdes ha vårdrelaterad infektion. Andelen VRI bland patienter med olika riskfaktorer i Landstinget Gävleborg och i riket PPM VRI HT11 Antibiotika Flera riskfakt. Immunsuppr. KAD Riket LG Kir. ingrepp CVK Psykiatri Av de 84 patienterna inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade två patienter en registrerad riskfaktor vardera (KAD och kirurgiskt ingrepp). Ingen patient inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade någon registrerad vårdrelaterad infektion. 7 (11)

8 I riket som helhet hade 39 av de totalt registrerade patienterna inom psykiatrin vårdrelaterade infektioner (1procent). 4.4 Typ av vårdrelaterad infektion Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i 4 grupper: 1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och ventrikeldränrelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller infektion vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison. 4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3. Fördelning av infektionstyp och antal patienter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. Fördelning på typ av VRI HT postop inf övr ingr.rel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf 10 8 Av de 55 patienter (två patienter har två registrerade vårdrelaterade infektioner) som bedömdes ha vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg behandlades 52 patienter med antibiotika för sin infektion. 8 (11)

9 Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. Typ av VRI på specialistgrupp HT11 (antal) psykiatri op spec (kir, ort, öron) internmedicin infektion övr vårdrel inf läkemedelsrel inf övr ingreppsrel inf postop inf gynekologi barnmedicin Diagnosgrupper Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var vid denna mätning relaterad till urinvägarna i Landstinget Gävleborg. Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg framgår av tabellen nedan. Två patienter hade två registrerade VRI vardera. Diagnosgrupp/infektionsfokus Antal VRI Antal VRI Antal VRI för VRI HT 10 VT 11 HT 11 Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanaler Hud, mjukdelar Led och skelett Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Summa (11)

10 5 Kommentarer Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den åttonde av de nationellt samordnade punktprevalensstudierna. Av allt att döma har mätningen även denna gång genomförts utan större problem och de nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl. I rapporten har vissa jämförelser med riket gjorts trots att underlaget i landstinget är förhållandevis litet, totalt 55 patienter med registrerad VRI varav två patienter med två registrerade infektioner vardera. Beträffande antalet patienter med urinvägsavledning, som är en känd riskfaktor för att få urinvägsinfektion, visar en långsamt nedåtstigande trend i Landstinget Gävleborg. VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT Det kan tyda på effekter av det arbete som bedrivs i landstinget de senaste åren. Antalet patienter med kvarvarande urinkateter kan troligen minska ytterligare genom tydliga indikationer för insättning och snabbare utsättande. Ett utsättande inom 24 timmar skulle med all sannolikhet visa ytterligare minskning av urinvägsinfektionerna. Inom både division medicin och division operation fortsätter arbetet med bättre hantering av urinvägskatetrar och förebyggande av resurin, t ex bättre indikationer för insättning och ökad kunskap om betydelsen av tiden för hur länge en kateter finns kvar. Vårdrelaterade infektioner i de högre åldersgrupperna visar generellt på en positivt sjunkande trend både nationellt och i Landstinget Gävleborg. Lunginflammationer är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor orsaken är inte fastställd men forskning pågår. Landstinget Gävleborg ligger högre än genomsnittet i riket beträffande antibiotikaförbrukningen inom slutenvården. Arbetet med att förbättra diagnostiken, precisera antibiotikaanvändningen och följa upp att antibiotikaprofylax i samband med operation ges vid rätt tid kan ge förbättrade resultat. STRAMA-gruppens arbete bidrar till detta. Åtgärdspaketen från SKL handlar om förebyggande av urinvägsinfektioner postoperativa infektioner infektioner i samband med centrala venkatetrar läkemedelsrelaterade problem undernäring fall och fallskador trycksår 10 (11)

11 Åtgärdspaketen ska användas som utgångspunkt när det bestäms vilka åtgärder som ska vidtas för det fortsatta arbetet. Om och hur dessa används är oklart, men troligen kan de olika delarna användas i betydligt större utsträckningen. Följsamheten till hygien- och klädregler har i en särskild observationsstudie genomförts för tredje gången v (oktober), se särskild rapport. De flesta vet att det finns en korrelation mellan graden av följsamheten till hygienrutiner och klädregler samt frekvensen av vårdrelaterade infektioner, men det finns lite evidens. Det krävs ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna. Det kan ta tid innan förändrade arbetssätt och ett högre säkerhetstänk slår igenom i mätresultaten när så pass grov metod som punktprevalensmätning används. Några landsting har satsat på utbildningsinsats i samtliga yrkesgrupper och ser en minskning som kan vara en effekt. Av betydelse är också att ledningar på alla nivåer frågar efter mätresultat och insatta åtgärder. Mätningen som gjordes den 25 oktober ger grova mått som tillsammans med annan kunskap kan användas som underlag i det förebyggande arbetet för att nå uppsatt mål halvering av vårdrelaterade infektioner. Det är fortfarande en bit kvar, även om tidsramarna från början var alltför optimistiska, är dock inte målet orealistiskt. Beslut finns att mätningarna ska fortsätta manuellt men som under 2012 kommer att successivt ersättas av ett IT-baserat system som medger andra tidsintervaller för mätningen än den nuvarande mätmetoden. 11 (11)