Hygienombudsutbildning 2015 Skellefteå. Program

Transkript

1 Hygienombudsutbildning 2015 Skellefteå Program 12:30 Välkomna Presentation Vårdhygien - nu och i framtiden, Maria Marklund hygienläkare och mikrobiolog Hemsidan nyheter uppdaterade PM och riktlinjer NCS cross 5 14:00 Kaffe/te 14:30 Vårdhygien vad har hänt sedan sist? Praktisk övning med andningsskydd FFP Ren vårdmiljö Utvärdering och synpunkter 16:00 Avslut

2 Nya medarbetare Marianne Östlund Hygiensjuksköterska Maria Marklund Hygienläkare

3 Vet du att Vårdhygien skriver patientjournal? 47% 47% an re le v e In t N ej t 7% Ja A. Ja B. Nej C. Inte relevant

4 4Vårdhygien Västerbotten

5 Observera att knappen VE och VG ska vara gröna för att se all information

6 Vad har hänt sen vi sågs sist?

7 Ebola - ett år senare Sedan mars 2014 pågår ett utbrott av ebolafeber i Västafrika. Värst drabbat var Guinea, Liberia och Sierra Leone Vecka 40 rapporterades inga konfirmerade fall. Detta var första gången som en hel vecka har förflutit utan konfirmerade fall sedan mars Men sedan har det rapporterats konfirmerade fall igen. v 43 3, v 44 3, v 45-1 I Sverige har 23 fall utretts för ebolafeber sedan utbrottet startade och fram till 8 oktober, men ingen har visat sig vara smittad.

8 Ebola Källa WHO

9 Ebola poster

10 Mers-CoV Middle Eastern Respiratory Syndrome corona virus Milda förkylningssymptom, hosta, halsont och feber till svår nedre luftvägsinfektion med komplikationer i flera organ, bland annat njursvikt. Samtliga fall har haft koppling till smitta i länder på den Arabiska halvön Fram till okt 2015 har 1392 fall beskrivits varav omkring en tredjedel (536) avlidit. Sommaren 2015 utbrott i Syd-Korea. Koreansk man som rest på arabiska halvön insjuknat i MERS den 20 maj. Insjuknandet skedde efter det att han återvänt till Korea. Mannen hann smitta sin fru och en annan patient på det sjukhus han vårdades på innan diagnosen ställdes och han isolerades. 186 fall varav 36 dödsfall Hajj - pilgrimsvandring september 2015

11 Bild på affisch

12 Några fel? Duschflaska Fast tvål

13 Används alltid originalförpackning vid användning av ytdesinfektion? 93% 7% t 0% In t e re le v an ej N Ja A. Ja B. Nej C. Inte relevant

14 Ny lag om basal hygien Börja gälla 1 januari 2016 Innefattar nu även verksamhet som omfattar Socialtjänstlagen (=kommunens boenden, hemtjänst) Liten annan skrivning nu men ingen praktisk förändring

15 Infektionsverktyget Mäter antibiotikaförskrivning Till vilken infektion ges antibiotika Mäter VRI som antibiotikabehandlas Man ser vilka riskfaktorer patienten har (KAD, CVK, endotrachial tub). Detta hämtas från NCScross in/utfarter

16 Kvalitetsindikatorer- alla kliniker/ centrum ska varje kvartal rapportera: VRI/100 vårddagar/kvartal Kad/100 vårddagar/kvartal Behandling av afebril UVI och samhällsförvärvad pneumoni för de kliniker där det är relevant Antal ordinationer total cefalosporin/100 vårddagar/kvartal Antal ordinationer kinolon/100 vårddagar/ kvartal

17 Nus totalt Lse totalt Skeå totalt VLL TOTALT Andel infarter registrerade i In/Ut i NCS cross okt okt kt Andel reg endotr tub Andelreg kad Andel reg CVK kt 2015 okt 0% 20% 40% 60% 80% 100%

18 Registrerar ni KAD i in och utfarter i NCS cross 47% 27% 20% t In t e re le v an nd Ib la ej 7% N Ja Nej Ibland Inte relevant Ja A. B. C. D.

19 Mätning av BHK och VRI Under 2015 har vi haft 2 mätningar. Mätningen i våras skickades in till SKL. BHK - Plockas ut ur Diverportalen VRI - Läggs ut på vårdhygiens hemsida Jämföras med infektionsverktyget Vad händer 2016? VLL och SKL

20

21 Är det ni som utför mätningen av basala hygienrutiner? 47% 40% N åg o n an N na n ej 13% Ja A. Ja B. Nej C. Någon annan

22 Hinner ni med mätningarna BHK? 40% 33% 27% (in.. ej N åg o n ra an n an un de rp m ät er N ro te s Ja t 0% G år b A. Ja B. Går bra under protest C. Nej D. Någon annan mäter (inte relevant)

23 BHK-mätning VLL

24 Ske-å (HC och lasarettet)

25 BHK primärvård Ske-å och Norsjö

26 Googla: SKL mätning VRI BHK

27 Är basal hygien tillräckligt att förebygga VRI? God hygiensk standard bygger på Grunden är basal hygien Verksamhetens lokaler, utrustning, organisation, kompetens och rutiner I vissa situationer behövs ytterligare skyddsåtgärder

28 Lokala anvisningar om Centrala infarter Under våren 2015 pågick ett arbete att skriva lokala anvisningar för centrala infarter (CVK, PICC, Venport). Repr från alla tre sjukhus och olika verksamheter Omvårdnadsdelen är klar Väntar på dokumentationsdelen, ordinationer osv

29 Calici

30 Calicivirus Källa: Folkhälsomyndigheten

31 Influensa Källa: Folkhälsomyndigheten

32 ura1800/videos

33

34 Ren vårdmiljö hur når vi det målet?

35 En av 8 framgångsfaktorer i ny studie 16 landsting och regioner har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting genomfört en studie i syfte att identifiera de faktorer som hänger samman med en lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner Studien har genomförts med ambitionen att identifiera framgångsfaktorer som kan vara till nytta i landstingens fortsatta arbete med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner

36 Vilka regler och riktlinjer styr? Nationella riktlinjer Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763), HSL, ska vården bedrivas med en god hygienisk standard. Vårdgivaren måste vidta alla de åtgärder som behövs för att uppnå en god hygienisk standard för lokaler och utrustning, att ha en god organisation och planering samt ha tillgång till vårdhygienisk kompetens De formella riktlinjer som finns är utgivna av Svensk förening för vårdhygien, SFVH. Städning i vårdlokaler, SIV Vårdhandboken

37 Styrande dokument i VLL Riktlinjer för städning inom VLL Städrutiner inom VLL Städinstruktioner i vårdlokal Checklista slutstädning efter infektioner Material för patientnära städning

38

39

40 Riktlinjer för städning inom VLL Ett mer övergripande dokument riktar sig till både vård- och städpersonal Bakgrund Syfte Ansvar och befogenheter Hygienklasser Risknivåer Städfrekvenser och lokaler, riktar sig till städpersonalen

41 Hygienklasser Hygienklass 0 inga patienter förväntas vistas i lokalerna. Hygienklass 1 kortare passage/vistelse av patienter kan förekomma ex. centralhall Hygienklass 2 lokaler där vård, behandling och mottagning av patienter förekommer Hygienklass 3 lokaler med särskilda krav på renhet ex. op, dialys

42 Risknivåer Risknivå 1 - låg risk för smittöverföring till mottaglig individ ex. tak, golvlister (förutom i hygienklass 3) Risknivå 2 - viss risk för smittöverföring till mottaglig individ ex. dörrar, dörrhandtag allmänna utrymmen Risknivå 3 - hög risk för smittöverföring till mottaglig individ ex. patientnära ytor på avdelning, toalett och tvättställ

43 Städinstruktion i vårdlokal Riktar sig till vårdpersonal och gäller patientnära städning Beskriver vårdpersonalen städansvar Beskriver hur städningen ska genomföras och hur ofta Dokumentet finns också på vårdhygiens hemsida

44 Städrutiner inom VLL Riktar sig till både vård- och städpersonal Ska tydliggöra: Städmetoder Vad som ska städas städansvar i både patientutrymmen och ex. personalrum

45

46 Använder ni checklista slutstädning efter infektioner i er verksamhet? 27% 27% In t e re le v an t nt e ti Ve ej 7% N Ja Nej Vet inte Inte relevant Ja A. B. C. D. 40%

47

48

49 Har du sett filmen städning vårdpersonal - patientnära ytor? A. Ja B. Nej C. Inte relevant 80% In t e re le v an ej t 7% N Ja 13%

50

51 Städning av städpersonal sju dagar i veckan

52 Bakterier och virus syns inte Alla ytor ska städas - tagställen viktiga!

53 Vilket medel använder du vid den dagliga städningen av patientnära ytor på avdelning? A. Diskmedel och vatten B. Allrengöringsmedel och vatten C. Ytdesinfektion + 45 D. Inte relevant 57% 36% el Yt o. de. si nf ek tio n + 45 In te re le va nt ng ö llr e A D is k m ed el rin gs oc h m ed va tte n 0% 7%

54 Vilket medel använder du vid den dagliga städningen av patientnära ytor på mottagning/röntgen? A. Diskmedel och vatten B. Allrengöringsmed el och vatten C. Ytdesinfektion + 45 D. Inte relevant 62% 31% el Yt o. de. si nf ek tio n + 45 In te re le va nt ng ö llr e A D is k m ed el rin gs oc h m ed va tte n 0% 8%