Patientsäkerhetsberättelse 2013
|
|
- Hans Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 1 (12)
2 Se människan Se människan är Ersta diakonis bärande idé. Den har hjälpt oss hjälpa utsatta människor professionellt och non-profit sedan Ersta sjukhus är en växande del av Ersta diakoni. Vi utför en allt större del av sjukvården i Stockholms läns landsting för varje år som går. Vi hjälper fler, inte för att vi måste, utan för att vi vill ta ansvar för att ge så många människor som möjligt en god och säker vård. Kvalitets- och ledningssystem Jetro, heter Ersta diakonis kvalitets- och ledningssystem. Det har fått sitt namn efter Mose svärfar som tillskrivs en av de första beskrivningarna av en linjeorganisation. Jetro rådde Moses att leda sitt folk genom att dela upp dem i grupper och utse en ledare för varje grupp. Genom att leda ledarna skulle han nå ut till hela folket. I Jetro finns samtliga styrande dokument och rutiner för Ersta sjukhus patientsäkerhetsarbete. Ansvarsfördelningen för säker hantering av läkemedel, vårdhygien, strålning och medicinska gaser är presenterad, så att alla medarbetare lätt kan se vem som har ansvar för vad samt hur utbildning, fortbildning och löpande kvalitetsgranskning sker och följs upp. Rutiner för mätning och rapportering av patientsäkerhetsmått finns fastställda, tillsammans med mallar för enkla sammanställningar av verksamheternas arbete. Ersta diakoni genomgick i slutet av 2013 en kvalitetsrevision som ledde till en recertifiering enligt ISO 9001 och som gäller i tre år. Kvalitets- och ledningssystemet är numera känt och använt av alla medarbetare på sjukhuset och en viktig pelare som bär patientsäkerheten. Patientsäkerhetsplan Ersta sjukhus ledningsgrupp fastställde i början av året en patientsäkerhetsplan för hela sjukhuset. Planen är ett detaljerat komplement till verskamhetsplanen. Den utgår ifrån överenskommelsen mellan SKL och staten samt riktlinjer och krav inom våra avtal med Stockholms läns hälso- och sjukvårdsförvaltning. Vidare kompletteras den med särskilda satsningar inom områden där vårt förbättringsutrymme är stort. Patientnöjdhet Patientnöjdhet vid Ersta sjukhus mäts i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer Indikator. Från att tidigare ha mätt månadsvis har vi från 2013 övergått till en årlig mätning men lika många enkäter skickas ut. Genom att få resultat en gång istället för 12 gånger per år kan vi fokusera mer på analys av patienternas synpunkter och på att åtgärda brister än tidigare. Vi har också bytt mätmetod och mäter nu patientupplevd kvalitet istället för förbättringsutrymme. Denna mätmetod är lättare att förstå och jämförbar med andra sjukhus. Det gör det lättare för oss att presentera våra resultat för patienter och betsällare och att använda dem i förbättringsarbete. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 2 (12)
3 Indikators mätning av patientupplevd kvalitet redovisas i sex dimensioner, som skiljer sig något mellan öppen/slutenvård och diagnostik. Resultaten för 2013 års mätningar visas i tabellerna nedan. Indikator öppenvård 2013 Indikator slutenvård 2013 Indikator diagnostik (röntgen och endoskopi) 2013 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 3 (12)
4 Helhetsintryck/patientens värderingar är de dimensioner där våra patienter är mest nöjda och även den dimension som är allra viktigast för oss. Patientmedverkan/patientens delaktighet är den dimension där många av sjukhusets enheter länge har haft stort förbättringsutrymme. Genom att vi har bytt mätmetod är årets resultat inte direkt jämförbara med föregående års men vi kan ändå konstatera att vi åtminstone har upprätthållit kanske t.o.m. förbättrat - den patientnöjdhet som vi uppnådde Läkemedel är en dimension där våra patienter bekräftar att vi inte når upp till våra höga målsättningar. Våra medarbetares avvikelserapportering och strukturerad journalgranskning visar på samma brister och vi är medvetna om att vi delar bristerna med de flesta vårdgivare. Under året har vi gjort satsningar på säkrare läkemedelshantering och i patientsäkerhetsplanen för 2014 är läkemedel ett fokusområde. Den informerade patienten Vi vill att alla som vill skall ha insyn i vårt arbete med kvalitet och säkerhet. Vi vill visa att vi är stolta över den vård vi erbjduer men också vara öppna med de svagheter vi har och hur vi arbetar med förbättringar. Information skall finnas lätt tillgänglig på vår hemsida och den skall vara läsbar och begriplig för våra patienter. På vår hemsida finns resultaten från våra patientenkäter presenterade för varje mottagning/avdelning. Vi har en länk till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården, d.v.s. den årliga rapport som SKL och Socialstyrelsen sammanställer för att bidra till utvecklingen och styrningen av hälso- och sjukvården och vi kommenterar där de jämförelser där Ersta sjukhus finns med. Vi har också börjat publiceras utdrag från de kvalitetsregister som vi rapporterar till. Vidare finns vår Patientsäkerhetsberättelse tillgänglig för alla via hemsidan. Vi vill att den skall vara begriplig för våra patienter och har därför valt att inte använda SKL:s mallar utan använda löpande text. Utdrag från hemsidan För din skull Vi finns till för din skull. Vår verksamhet bygger på idén att hjälpa. Vi vill ge dig bästa medicinska vård och vi vill att du ska känna trygghet och tillit hos oss. Läs mer om hur vi arbetar för att ge dig högsta kvalitet och säkerhet i länkarna till höger. Hör gärna av dig synpunkter. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 4 (12)
5 Patientvägledare Till vår patientvägledare kan patienter och närstående vända sig om de behöver tala med någon annan än vårdpersonalen om vården på Ersta sjukhus. Patientvägledaren går lätt att nå per telefon, mail och brev och kan förmedla kontakt med de personer i verksamheterna som kan hjälpa till. Han kan också informera om rättigheter i vården samt ge stöd vid olika typer av anmälningar. Klagomål och Rådgivning/Information/Hänvisning Sammanlagt har 52 st. ärenden (klagomål och rådgivning/information/hänvisning) inkommit till patientvägledaren under 2013 och av dessa har 49 st. avslutats. Minskningen av rådgivning/information/hänvisning kan ha att göra med att verksamheterna har förbättrat sin telefontillgänglighet med ett s.k. Call-me-system, så att våra patienter får råd och information direkt från verksamheterna. Myndighetsärenden Patientvägledaren handlägger på uppdrag av chefläkaren registrering och diarieföring samt bevakning av myndighetsärenden från Patientnämnden (PaN), Patientförsäkringen (LÖF m.fl.), Läkemedelsförsäkringen (LF), Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet (Soc Styr RTiS) t.o.m. 31 maj och Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO) fr.o.m. 1 juni samt Lex Maria. PaN LÖF mfl LF Soc Styr Lex Maria PVL RTiS + IVO Samtliga Lex Maria-ärenden utreddes med händelseanalys och har publicerats på vår hemsida. I den mån det var möjligt bjöds patienter och anhöriga in att delta i händelseanalyser. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 5 (12)
6 Avvikelsehantering Alla sjukhusets verksamheter har fungerande rutiner för rapportering av avvikelser. Rutinerna finns tillgängliga i Jetro, tillsammans med mallar och instruktioner för riskoch händelseanalyser. I vår mätning av patientsäkerhetskultur 2011 framkom att Ersta sjukhus medarbetare skulle öka sin motivation att rapportera avvikelser, om de i högre grad fick veta vad som hände med rapporterna. Under 2013 gjorde alla verksamheter därför satsningar på återföring och rapporterade vid årets slut en 100-procentig följsamhet till målet att alla rapporter skall vara hanterade och återförda inom 3 månader. I september införde Ersta diakoni ett webb.baserat verktyg som inte bara gör det lättare för våra medarbetare att rapportera avvikelser utan också gör att var och en kan följa hanteringen av sin rapport via nätet. Verktyget samlar alla rapporter från medarbetare av avvikelser inom vård, miljö och arbetsmiljö. Arbete med att styra även patienternas rapporter till detta system har påbörjats. Markörbaserad journalgranskning På kirurgkliniken på Ersta sjukhus granskar vi varje månad patientjournaler från 10 slumpmässigt utvald vårdtillfällen enligt metoden markörbaserad journalgranskning. Det innebär att man letar efter vårdskador som inte har avvikelserapporterats för att identifiera ytterligare områden för förbättringsarbete när det gäller patientsäkerhet. Under året har dessa granksningar lett till en uppmärksamhet på förekomsten för patienter att tömma urinblåsan efter operation och en handlingplan har upprättats för att upptäcka detta i tid, så att patienterna kan få hjälp snabbare. Eftersom metoden markörbaserad journalgranskning främst är framtagen för somatisk slutenvård har vi utfört ett pilotprojekt på Erstabacken där syftet var att se om markörbaserad journalgranskning också kan vara tillämpbar på verksamhet där svårt sjuka hemlösa personer med pågående missbruk eller psykisk problematik vårdas. Resultatet visade att de händelser som fångades upp av granskningsmallen främst rör somatisk slutenvård men att många händelser specifika för vården av hemlösa ändå kunde identifieras i systemet. Exempel på sådana specifika händelser där svårt sjuka hemlösa riskerar att komma till skada kan vara att drogpåverkade eller psykiskt sjuka personer avviker från vårdavdelningen och hamnar i olika risksituationer. Andra situationer där presumtiva vårdskador hade kunnat ske är avsaknad av adekvat övervakning eller handläggning av kraftigt drogpåverkad person, hot- och våldshändelser eller bristande rutin kring suicidbenägen person eller bristande kommunikation mellan de handläggande parterna i LVM-handläggning. Pilotprojektet ledde till införandet av metoden som rutin på Erstabacken Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 6 (12)
7 Läkemedel och medicinska gaser Läkemedel Läkemedelshanteringen vid alla Ersta sjukhus avdelningar och mottagningar har granskats årligen av farmaceut från Apoteket Farmaci. Farmaceuten bistår också chefläkare i att leda Ersta sjukhus läkemedels råd där alla verksamheter finns representerade. Under året har alla Ersta sjukhus läkare fått elektronisk tillgång till den nationella patientöversikten (NPÖ) och kan genom den hjälpa patienter att ta fram information om läkemedelsförskrivning från andra vårdgivare. Ändå har vi svårt att få en säker och samstämmig bild av våra patienters ordinationer. Detta är en av anledningarna till att vi under året fattat beslut om att ansluta till sammanhållen patientjournal Take Care dvs den patientjournal som de flesta vårdgivare inom Stockholms läns landsting använder. I och med införandet av Take Care får vi tillgång till läkemedelsmodul d.v.s. ett elektroniskt system för läkemedelsordination och administration. Lilla Erstagården barn- och ungdomshospice var först ut av våra verksamheter att införa Take Cares läkemedelsmodul. Ett omfattande arbete med rutiner och backupsystem föregick iförandet hösten Övriga verksamheter kommer att införa den under Kirurg- och anestesikliniken har under året arbetat med säkrare läkemedelshantering genom att införa gemensamma och tydligare ordinationsblad för läkemedel. Inom verksamheten för hemlösa, där mycket av läkemedelshantering sker genom utdelning på plats istället för förskrivning via recept arbetar vi med säkrare rutiner, där läkemedelsordinationer tas direkt från den elektroniska patientjournalen och alltså är mer uppdaterad än läkemedelslistor som skrivit ut till patienterna. Medicinska gaser Medicinska gaser klassificeras som läkemedel och används för narkos, andningsstöd och akut omhändertagande av patienter men kan också medföra risker för både patienters och medarbetares säkerhet om de inte hanteras korrekt. På Ersta sjukhus gjorde vi under 2013 en satsning på att höja kunskapsnivån om medicinska gaser. Etthundrafjorton medarbetare, däribland samtliga Ersta sjukhus chefer och gasombud, genomförde en internetbaserad grundutbildning, som tillhandahålls av AGA och omfattar 6 moduler: lagar/regler, medicinska gaser, gasers egenskaper, flaskor och säkerhet, hantering av gasflaskor på vårdavdelning och gasanläggningar. Den avslutas med ett kunskapstest. Ett allvarligt tillbud med avbrott i sjukhusets gastillförsel nattetid inträffade i januari. Tillgången till reservgas och medarbetarnas kompetenta agerande gjorde att ingen patient kom till skada. Efter händelseanalys kunde åtgärder vidtagas för säkrare support för gashantering nattetid. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 7 (12)
8 Vårdhygien Ett intensivt arbete med vårdhygien har bedrivits på Ersta sjukhus i samarbete med Vårdhygien Stockholms län under Målsättningen att alla sjukhusets enheter skall ha gjort en hygienrond är nästan uppfylld och de enheter som gjort sina ronder arbetar med detaljerade handlingsplaner för att vidmakthålla god vårdhygien. Lokala hygienombud finns på alla våra enheter. Tillsammans med chefer, chefläkare, vårdhygienläkare och sjuksköterska träffas de två gånger per år i den lokal hygienkommitté som på uppdrag av sjukhusledningen leder det vårdhygieniska arbetet på sjukhuset. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens handlingsplan för arbete med vårdrelaterade infektioner är ett levande styrdokument i arbetet. Undervisning i vårdhygien bedrivs både lokalt med också genom de kurser Vårdhygien Stockholms län anordnar för alla yrkeskategorier. I introduktion av alla nyanställda på Ersta Sjukhus även stödfunktioner och administrativ personal ingår utbildning i vårdhygien.vårdhygien Stockholms län bistår Ersta sjukhus i upphandlingsfrågor och i hygienfrågor vid om- och nybyggnad. Den internationella handhygiendagen uppmärksammade vi med information, tipspromenad och möjlighet att testa sin handhygien med en s.k. handcheck för både medarbetare, patienter och besökare. Tipspromenaden var gjord av en av våra patienter som själv deltog i evenemangen för att berätta om hur viktig en god vårdhygien är för hennes trygg- och säkerhet. Vårdrelaterade infektioner Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI) har utförts vid två tillfällen under året på Ersta sjukhus och rapporterats till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Detta innebär att man vid en given tidpunkt kartlägger hur många patienter inom slutenvården som är drabbade av vårdrelaterade infektioner och även hur många som har ökad risk för att få sådana (t.ex. har kateter eller öppna sår). Ersta sjukhus Har en låg andel vårdrelaterade infektioner, jämfört med Stockholm och resten av landet. Vårdrelaterade infektioner vid punktprevalensmätning i slutenvård 2013 Ersta sjukhus Sverige Stockholm vår 3,8% 9,0% 9,4% höst 4,6% 8,7% 9,1% Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 8 (12)
9 Basala hygienrutiner och klädregler Punktprevalensmätningar av personalens följsamhet till basala hygienregler och klädregler i slutenvård har också gjorts vid två tillfällen under året på Ersta sjukhus och rapporterats till SKL. Följsamhet till klädregler och basala hygienrutiner vid punktprevalensmätning i slutenvård 2013 Ersta sjukhus Sverige Stockholm vår 59,4% 72,0% 60,1% höst 38,5% 73,0% 57,6% Vår resultat är ordentligt försämrade jämfört med tidigare år och följsamheten är lägre än i genomsnittet för Stockholm och Sverige. Det är dock osäkert om resultatet är statistiskt säkert. SKL (Sveriges kommuner och landsting) publicerar bara resultat där mer än femtio observationer har gjorts, vilket inte är fallet på Ersta sjukhus. Flera medarbetare som utfört mätningarna berättar att fokus och utbildning på vårdhygien har gjort dem mer uppmärksamma på brister än de var i tidigare mätningar, vilket också kan förklara sämre resultat. En analys av resultaten visar att följsamheten till klädregler är 100 procentig och att det är ett enda moment i de basala hygienrutinerna som är förknippat med låg följsamhet, nämligen handspritanavändning innan man sätter på sig handskar. Även om resultaten av mätningarna är osäkra har Ersta sjukhus hygienkommitté gjort ett åtgärdsprogram: Inköpsavdelningen skall köpa in handsprit som torkar snabbare, eftersom medarbetare berättar att det är svårt att sätta på handskar när händerna är våta av handsprit Handsprit skall finnas i direkt anslutning till handskar En Handcheck d.v.s. hjälpmedel för att med hjälp av UV-ljus kontrollera att handsprit används rätt skall köpas in och cirkulera mellan verksamheterna. Självskattning I öppenvård gör medarbetare självskattningar av sin följsamhet till basala hygienregler och klädregler vid två tillfällen per år. Det betyder att alla medarbetare som arbetar med patienter fyller i ett formulär om sin klädsel och hur de tillämpat basala hygienrutiner när det gäller dagens första patientbesök. Formulären lämnas till närmaste chef som sammanställer och går igenom resultaten med arbetsgruppen. Självskattningarna ger inga säkra mätresultat men är ett bra pedagogiskt hjälpmedel för att öka medvetenhet och kunskapsnivå. Samtliga öppenvårdsenheter på Ersta sjukhus gjorde självskattningar under Multiresistenta bakterier Alla patienter som kommer till Ersta sjukhus genomgår screening för multiresistenta bakterier. När någon patient bär på smitta tillämpas s.k. kohortvård d.v.s. antalet medarbetare som vårdar patienten begränsas. Om det pga. personalbrist inte går att Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 9 (12)
10 tillämpa kohortvård, avvikelserapporternas detta till smittskyddsläkare med en beskrivning av vilka insatser som gjorts för att lösa frågan. Om ett nytt fall av smitta med multiresistenta bakterier uppräcks på Ersta sjukhus görs en smittspårning av patienter som har riskerat att bli smittade. Ingen smittspridning har upptäckts på Ersta sjukhus. Städning Sambandet mellan sjukhusstädning och vårdhygien har uppmärksammars flera gånger i media under senare år. Ersta diakoni anlitar Sodexo för sjukhusstädning. Vårdhygien Stockholm fanns med som kravställare vid upphandlingen. Vi följer regelbundet upp kvalitén enligt vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer för vård- och städpersonal (SIV) och Nordisk städstandard (INSTA 800). Antibiotikaanvändning Ersta sjukhus representerades i Stockholms Stramagrupp (strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) vid samtliga fyra möten under Två av Stramas strategier har varit att minska andelen bredspektrumantibiotika och öka andelen vanliga penicilliner inom slutenvården. Stramas statistik visar att Ersta sjukhus har bäst resultat av Stockholmssjukhusen i båda dessa mätningar. Vårt lokala arbetet med rationell antibiotikaanvändning bygger på Stramas 10- punktsprogram. Alla läkare erbjuds att ladda ned Stramas app.stöd för antibiotikaförskrivning och samtliga medarbetare har också uppmuntrats att genom gå webb.utbildningen Antibiotika eller inte, vilket kanske har varit mest populärt bland administrativ personal i sjukhusets stödfunktioner. Trycksår Alla patienter på Ersta sjukhus som bedöms vara i riskzonen för att utveckla trycksår riskbedöms enligt modifierad Nortonskala. Patienter som är i riskzonen eller som har utvecklat trycksår ska få tryckavlastande hjälpmedel och specifik omvårdnad i förebyggande och behandlande syfte. Punktprevalens mätning av trycksår i slutenvård görs två gånger per år och rapporteras till SKL: S databas. Ersta sjukhus patienter har en mycket låg förekomst av trycksår. Förekomst av trycksår vid punktprevalensmätning i slutenvård 2013 Ersta sjukhus Sverige Stockholm vår 10,5% 15,2% 18,3% höst 0 % 13,6 % 16,2 % Rökstopp Rökning ger en ökning av risken för komplikationer vid operation. Därför erbjuds alla rökande patienter att komma till Ersta sjukhus rökstoppsmottagning inför en planerad operation. Självklart är även patienter som inte skall opereras välkomna dit. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 10 (12)
11 Sjuksköterskorna på rökstoppsmottagningen arbetar med motiverande samtal. Vid den första kontakten på mottagningen berättar patienten om sina vanor och får information om vad sjuksköterskorna kan hjälpa till med. Vid ett andra besök gör patienten upp en strategi och definierar vilket individuellt stöd som mottagningen kan ge. Vanligast är att patienterna väljer uppföljande telefonkontakter en gång per vecka. Under 2013 skrevs 31 nya patienter in på rökstoppsmottagningen. Ungefär 50% blev helt rökfria inför operation och merparten av resterande 50% drog kraftigt ned på rökningen till 2-3 cigaretter per dag, vilket sannolikt också minskar risken för komplikationer vid operation betydligt. Patientsäkerhetskultur Senaste mätning av patientsäkerhetskultur gjordes hösten 2011 på Ersta sjukhus. Nästa mätning planeras våren Under 2013 gick alla verksamheter igenom sina resultat från senaste mätningen och uppdaterade sina handlingsplaner, vilket sammanfattades i en rapport till SKL i augusti Värdegrund Ersta diakoni driver ett medvetet och kontinuerligt värdegrundsarbete. Under 2013 har alla verksamheter haft aktiviteter för att definiera vad Erstas tre värdeord: professionalitet, hopp och tillit betyder i deras verksamhet. Som hjälpmedel har Ersta kyrka tillsammans med en arbetsgrupp från verksamheterna tagit fram en matris där värdeorden belyses i tre perspektiv: patientens, medarbetarens och organisationen. professionalism tillit hopp patient kompetens värdighet välbefinnande medarbetare lärande lyssnande inspirerande organisation utveckling tjänande utmanande Verksamheterna har själva kunnat välja hur de har genomfört aktiviteter kring värdegrund. Några har velat ha stöd från kyrkan. Aktiviteterna har sett olika ut och gett olika resultat. Verksamheten för hemlösa rapporterar till exempel viktiga samtal om människosyn och förhållningssätt, som har stärkt deras medarbetares i att se sina patienter som människor och inte bara som hemlösa eller patienter. På Hospicekliniken ledde värdegrundssamtal till tre konkreta åtgärder för säkrare överrapportering av patienter, där en av dem var att patienten alltid själv skall vara närvarande vi rapportering. Patientsäkerhetsprojekt Mycket av arbetet med patientsäkerhet utgår från förbättringsutrymme som medarbetare i verksamheterna uppmärksammar. Ofta bedrivs arbeten i projekt. Utöver projekt som nämns under respektive rubrik ovan kan följande exempel på patientsäkerhetsprojekt 2013 nämnas: Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 11 (12)
12 Smärtfria coloskopier kurs anordnad av medicinklinikens där endoskopisk teknik lärs ut med fokus på patientens upplevelse vid undersökningen Samverkansgrupp för vårdens övergångar en grupp sköterskor från kirurgoch anestesiklinikens enheter träffas regelbundet och utvärderar och förbättrar överrapportering och överflyttning av patienter mellan sig. Trygghetskvitto Hospicekliniken lämnar ett dokument till patienter som skrivs ut med en sammanfattas vårdtiden och vilken instans som ska ta över ansvar för vård och behandling. Informationsbroschyrer inför operation kirurgkliniken har gjort broschyrer till patienter om vad som händer före och efter olika typer av operation, där patientens eget bidrag till säker vård uppmärksammas Ökad säkerhet vid självträning åtgärder såsom tydligare information, ommöblering och rensing av onördiga prylar geomfördes på Aktiv fysioterpai Södra, efter att mn i avvikelserapporter uppmärksammat fallolyckor vid självträning. Läkarkontinuitet flera av sjukhusets verksamheter har uppmärksammat vikten av att patienten får träffa samma läkare under sin vårdepisod. För patienter som behandlas för cancersjukdomar på kirurgkliniken försöker vi palnera så att patienten träffar den opererande läkaren både före operationen och vid uppföljningen. Vi eftersträvar också att patienten blir sövd av samma narkosläkare som träffat patienten för preoperativ bedömning. Många patienter önskar denna läkarkontiunuitet och den är också viktig för att kvalitetssäkra utredningar, behandling och smärtlindring. Ersta sjukhus februari 2014, Margareta Danelius chefläkare Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: Sida: 12 (12)
Patientsäkerhetsberättelse 2014
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr. o m: 2015-02-15 Sida: 1 (16) Professionalism, tillit och hopp Tillit, hopp och professionalism är de tre ord som vi använder för att
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merVägledning Patientsäkerhetsberättelsen
Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Birgitta Boqvist Patientsäkerhetsarbete Att göra vården säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende
BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande
Läs merUppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden
Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering
Patientsäkerhetsberättelse år 04 för Psykiatri och Habilitering Antagen i förvaltningen Psykiatri & Habiliterings ledningsgrupp: 05-03-8 Ansvarig för innehållet: 05-0-8 Chefläkare Peter Valverius Sida
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 1 (8) Innehåll Innehåll...2 Bakgrund, patientsäkerhetsorganisation, kvalitets- och ledningssystem...3 Patientnöjdhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås
/5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merTillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2013-02-22 Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012 Omsorgskonsulenternas uppdrag Omsorgskonsulenter arbetar tillsammans med MAS, MAR och dietist
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)
1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad
Läs merRapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG O M PERSONER MED FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.1.-73/10 SID 1 (12) 2010-02-16 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508
Läs merKvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merKvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg
Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015 Planera Förbättra Ansvarsfull Omsorg Genomföra Utvärdera Postadress
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset
AS2013-0215 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2012 Datum och ansvarig för innehållet: 2013-02-20 Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merKvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16
Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
Läs merRapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared
sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Martin Christensen Kvalitetscontroller Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared September 2014 sida 2
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Alingsås lasarett
00 Dnr AL 37-2014 Patientsäkerhetsberättelse för Alingsås lasarett År 2013 2014-02-04 Per Wiger Chefläkare Alingsås lasarett 1(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för:
2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2015. S:t Annas Demens och äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2015 S:t Annas Demens och äldreboende Sjuksköterska Flora: Malin Björkman Sjuksköterska Freja: Maria Svalberg Verksamhetschef: Helén Gjödestöl Patientsäkerhetsberättelse 16 02
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE
Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Bilaga 2 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Stockholms Äldreboende AB Riddargårdens Vård- och Omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-12 Maria Hosseinpour, verksamhetschef
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Upprättad av Eva Bladh, medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-03-01 EVA BLADH MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS
215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och
Läs merHygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04
Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse År 2013
Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar
Läs merRiktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Catharina Johansson
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Catharina Johansson Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merKvalitetsberättelse 2015
Ronneby Kommun Kvalitetsberättelse 2015 Socialförvaltningen Sofia Wildros, Kvalitetsutvecklare 2016-02-17 1 2 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Processer/rutiner... 4 2. Mål 2015...
Läs merTillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.
Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Enskede 2016-02-11 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 3 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE. CityAkuten i Praktikertjänst AB. År 2013
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE CityAkuten i Praktikertjänst AB År 2013 Faktaruta Kontaktuppgifter Hemsida: www.cityakuten.se Informationstelefon 020-150 150 Vårdgivare/ VD CityAkuten i Praktikertjänst AB Tf
Läs merUppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland
Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015
Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs mer