Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006

Transkript

1 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 Projektledare: Mats Erntell, Smittskydd Halland

2 Bakgrund Strama genomförde 2003, 2004 och 2006 deskriptiva punktprevalensstudier, PPS, inom den slutna vården. I studierna kartlades den lokala antibiotikaanvändningen kopplad till diagnos. Genom de lokala Strama-grupperna erbjöds alla svenska sjukhus att delta. Antalet deltagande sjukhus och inneliggande patienter motsvarade redan 2003 ca 60 procent av alla inneliggande patienter i Sverige. År 2006 var intresset ännu större och täckningsgraden uppskattas till 75 procent. Resultaten av den första undersökningen visade på behov av särskilda utbildningssatsningar inom slutenvården avseende diagnostik och terapi vid samhällsförvärvad lunginflammation, nedre urinvägsinfektion och antibiotikaprofylax vid kirurgi. Ett nytt nätverk i nätverket Strama-Slutenvård bildades för att möta det långsiktiga behovet av uppföljning av slutenvårdens antibiotikaanvändning. Strama-S har presenterat tre interventionsområden för de lokala Strama-grupperna; antibiotikaprofylax vid kirurgi, behandling av samhällsförvärvad lunginflammation och samhällsförvärvad nedre urinvägsinfektion. Strama-S har tagit fram presentationsmaterial att använda vid klinikutbildningar av läkare. Antibiotikaprofylax vid kirurgi Det kanske mest anmärkningsvärda fyndet i den första PPS var att den profylaktiska användningen av antibiotika i samband med operationer omfattade alltför många doser. Jämförelse av data mellan 2003 och 2006 visar att den långa profylaxen, överstigande ett dygn, har minskat inom allmän kirurgi från 46 till 28 procent. Vid jämförelse av profylax vid tarmkirurgi är skillnaden tydligare; den långa profylaxen minskade från 32 till 15 procent. Inom ortopedi minskade den långa profylaxen från 36 till 25 procent. Samhällsförvärvad lunginflammation målet är 50 procent penicillin! Terapimönstret vid samhällsförvärvad lunginflammation visar inga skillnader mellan åren. Intravenösa bredspektrumpreparat dominerar och användningen är större än av smalspektrumgrupperna sammanslagna, 35 mot 25 procent. Bredspektrumpreparat som bland andra cefalosporiner och tetracykliner utgjorde fortfarande 46 procent av antalet terapier mot samhällsförvärvad lunginflammation år 2006, medan bara 15 procent var smalspektrumpenicillin. 2

3 Behandling av nedre urinvägsinfektion De första PPS visade på en för hög användning av fluorokinoloner hos kvinnor. Dessutom var andelen vårdrelaterade nedre urinvägsinfektioner så hög att vi misstänkte överdiagnostik och överbehandling av framför allt asymtomatisk bakteriuri. Vid en jämförelse mellan 2003 och 2006 ser vi att användningen av fluorokinoloner minskar medan användningen av pivmecillinam och trimetoprim ökar. Detta är i enlighet med aktuella terapirekommendationer. Framtid Punktprevalensundersökningarna är etablerade och efterfrågade som underlag för utvärdering av lokala terapimönster. De utgör för närvarande de enda nationella underlagen för uppföljning av vårdrelaterade infektioner. Denna registrering visar en oförändrad nivå men stor variation mellan olika sjukhus. Detta kan tala för variationer i både kvalitet och medvetenhet om vårdrelaterade infektioner bland dem som registrerar. En PPS mera riktad mot vårdrelaterade infektioner skulle sannolikt kunna ge bättre data för detta ändamål. 3

4 , n= , n= , n= Bredspektrum pc (J01CA) Fluorokinoloner (J01MA) Trimetoprim (J01EA) Cefalosporiner första gen (J01DB) Cefalosporiner andra gen (J01DC) Nitrofurantoin (J01XE) Trimsulfa (J01EE) Övriga Diagram 1. PPS Behandling av samhällsförvärvad cystit hos kvinnor, vuxna, andel preparat (%) Profylax en dos Profylax ett dygn Profylax >1 dygn , n= , n= , n=69 Diagram 2. PPS 2003, 2004 och Längd av peroperativ profylax vid colorektal kirurgi, riket, kirurgisk specialitet, vuxna, andel patienter 4

5 Profylax en dos Profylax ett dygn Profylax >1 dygn Ortopedi, n=289 Allmän kirurgi, n=194 Övrig kirurgi, n=91 Gynekologi, n=62 Urologi, n=39 Öron, n=21 Diagram 3. PPS 2006, n=787. Längd av peroperativ profylax inom olika specialiteter, vuxna, antal patienter 5

6 Strama är ett samverkansorgan med syfte att verka för sektorsövergripande samordning av frågor som rör förutsättningar att bevara möjligheten till effektiv antibiotikaanvändning vid bakteriella infektioner hos människor och djur. Arbetet på landstingsnivå drivs av ett flertal lokala grupper sammansatta av experter från olika berörda verksamhetsområden. På nationell nivå leds Strama av en ordförande som är utsedd av regeringen och en styrgrupp som är vald på förslag från Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Läkemedels verket, Smittskyddsläkar föreningen, Sveriges Kommuner och Landsting, Referensgruppen för Antibiotikafrågor, Svensk Förening för Vårdhygien, Apoteket AB och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Strama Solna Tel , Fax