Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge
|
|
- Erika Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska infektioner. Dessa orsakas framför allt av hudbakterier som koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och Staphylococcus aureus, mer sällan av gramnegativa bakterier och candidaarter. De kliniska symtomen vid kateterinfektion är ofta ospecifika och annan orsak till infektionen bör alltid övervägas och på ett rimligt sätt uteslutas för att ställa diagnosen kateterrelaterad infektion (CRI). Infektion vid insticksstället ger rodnad, svullnad och sekretion vid ingångshålet genom huden. Om bakteriekolonisationen sker inne i lumen på eller på den intravasala delen av katetern föreligger oftast bara feber och lokala symtom saknas ofta helt. Vid misstanke om CRI ska odling tas från insticksstället, från perifert blod och från blod taget ur infarten. Kateterspetsen ska skickas på odling om den tas bort vid misstanke om infektion. Empirisk behandling på misstanke om CRI, dvs innan odlingssvar och resistensbestämning, bör alltid täcka S. aureus. Odlingsresultat och resistens vägleder sedan valet av antibiotikum. Prevention av kateterinfektioner åstadkommes främst med sterilitet vid inläggning samt strikt handhygien och barriärvård vid omläggningar. Definitioner Kateterinfektion vid instickshålet varbildning eller kraftig inflammation runt insticksstället för katetern, över tunnel eller port. Kateterrelaterad systemisk infektion (Catheter Related Blood Stream Infection, CRBSI) feber, något SIRS-kriterium eller andra kliniska tecken på infektion påvisande av samma mikroorganismer i signifikant mängd från kateterspetsen och i blododling från perifer ven positiv blododling tagen från kvarliggande kateter som blir positiv mer än två timmar före blododling från perifer ven med samma mikroorganism (art och antibiogram) ingen annan uppenbar källa till infektionen Etiologi
2 KNS är vanligaste orsaken till kateterrelaterade infektioner men också vanligaste kontaminanten. Sjukdomen ger sällan svåra infektioner hos ickeimmunsupprimerade patienter. S. aureus ger oftare svår sepsis med hög risk för metastatiska infektioner, septiska tromboser eller endokardit. Gramnegativa bakterier och candidaarter är ovanliga patogener men kan ge svåra infektioner. Speciellt Candida parapsilosis har hög affinitet till plast. Spridningsvägar för mikroorganismer i samband med inläggning av katetern, under förband och från huden runt insticksstället, längs kateterns utsida till blodbanan. via kontaminerade kranar och anslutningar (ofta långtidskatetrar) samt mer sällan via infusionslösningar genom kateterns lumen till blodbanan hematogent till katetern från annat infektionsfokus i kroppen Symtom Lokal infektion ger inflammation eller varbildning kring insticksstället för katetern, runt dosan till subkutan venport (SVP) eller längs med den subkutana delen av tunneleringen, till tunnulerad CVK, SVP eller dialyskateter (CDK). Observera att neutropena patienter inte alltid bildar var. En lokal infektion medför inte säkert en systemisk infektion. Kärlkateterrelaterad systemisk infektion (CRBSI) kännetecknas av ospecifika kliniska tecken eller symtom. Misstänk kateterinfektion om patienten har feber, med eller utan frysningar och hypotension, utan annan känd orsak, om infektionsparametrar är avvikande och om katetern legat inne i kärlet mer än sju dagar. KNS, som är den vanligaste orsaken till kateterinfektion, ger dock ofta bara måttlig feber och CRP-stegring. Diagnostik Odla från insticksställe eller portficka vid synliga tecken till infektion Blododla alltid från perifer ven, minst en blododling Dra katetern och odla från spetsen Odla från perifer ven och kvarliggande kateter samtidigt och jämför tid till utväxt Odla från eventuellt annat infektionsfokus och utred andra orsaker till pat feber som trombos, metastatisk infektion eller annan orsak till febern. Behandling Avlägsna korttidskatetrar, i första hand de som uppvisar infektionstecken eller har suttit länge. Korttidskatetrar, som misstänks vara infekterade, bör inte bytas över ledare. Vid misstanke om CRI bör empirisk antibiotikabehandling övervägas. Pat med svår sepsis ska ha empirisk behandling. Opåverkad pat med misstanke om kateterinfektion måste inte ges antibiotikum. I avvaktan på odlingssvar behandla med kloxacillin 2 g x 3 iv för att i första hand täcka S. aureus alternativt
3 vankomycin, laddningsdos 30 mg/kg (oftast 2 g) följt av 1 g x 2-3 iv, (15 mg/kg x 2-3 iv) hos intensivvårdspatienter och immunsupprimerade patienter hos vilka även KNS kan ge en allvarlig infektion. Katetrar bör avlägsnas eller bytas om: pus finns vid instickstället, tunnelmynning eller portficka S. aureus, pseudomonas samt candidaarter isoleras i blod patienten har en inopererad protes feber kvarstår 72 timmar efter insatt adekvat antibiotikabehandling positiva blododlingar erhålls trots adekvat antibiotikum i 72 timmar Behandlingsförslag Organism Förstahandsval Dos intravenöst S. aureus kloxacillin 2 g x 3 KNS vankomycin 1 g x 2-3* MRSA vankomycin 1 g x 2-3* Enterococcus faecalis ampicillin 2 g x 3 Enterococcus faecium vankomycin 1 g x 2-3* E coli, Klebsiella piperacillin-tazobaktam, cefotaxim 4 g x 3 1 g x 3 ESBL (extended spectrum betalaktamasproducerande Enterobacteriaceae) meropenem, imipenem-cilastatin, ertapenem 1 g x 3, 0,5 g x 4 1g x 1 Stenotrophomonas maltophilia trimetoprim-sulfametoxazol 1 ml/kg/dygn uppdelat på 3 doser Pseudomonas aeruginosa Candida albicans piperacillin-tazobaktam ceftazidim meropenem flukonazol, echinokandin 4 g x 4 2 g x 3 2 g x mg x 1x I följt av 400 mg x 1 Beroende på valt preparat *Laddingsdos 30 mg/kg, därefter mg/kg x 2-3, konc.bstämning inför fjärde dosen Doseringarna ovan gäller för person cirka 70 kg och med normal njurfunktion om inget annat anges. Korrigering av dos bör ske efter ålder, kroppsvikt och njurfunktion. Behandlingstid om katetern dras ut: S. aureus, gramnegativa bakterier samt candidaarter: ca 14 dygn. Eventuellt peroral behandling efter resistensbestämning under senare delen av behandlingen om patienten är cirkulatoriskt stabil KNS: 5-7 dygns behandling Behandling med kvarliggande kateter Antibiotikalås Vid CRBSI är koncentration av bakterier i blod draget via katetern högre än i blod från perifer ven. Sannolikheten för kateterrelaterad infektion är hög när tiden till växt är minst 120 minuter kortare för blod från CVK jämfört med blod från perifer ven. En
4 förutsättning är att det mikrobiologiska laboratoriet har ett kontinuerligt monitoreringssystem för bakterieväxt, att blod dras samtidigt från kateter och ven, att blododlingarna märks med perifer och CVK eller motsvarande och att tidpunkten anges. Antibiotikalås lämpar sig framför allt vid långtids-cvk, CDK och SVP, där den intraluminära kolonisationen med mikroorganismer är dominerande. Målet är att genom hög lokal antibotikakoncentration i kateterns lumen avdöda bakterier i biofilmen och därigenom kunna behålla katetern. Antibiotikalås kombineras alltid med systemisk antibiotikabehandling, initialt med intravenösa preparat. Mest erfarenhet finns vid KNSinfektioner. Detta kan komma ifråga när följande krav uppfyllts: inga tecken till tunnelinfektion eller infektion i portficka inga tecken till metastatiska komplikationer hemodynamiskt stabil patient I de fall man finner andra agens än KNS och av olika skäl inte kan ta bort katetern bör Infektionskliniken, Karolinska kontaktas. Vid KNS-infektion Systemisk behandling, initialt med vankomycin, i 2 veckor vankomycinlås i 2 veckor Beredning av vankomycinlås: Alternativ för lösningar som kan användas till vankomycinlås: 1. 5 mg/ml vankomycin i 2500 E heparin/ml. Tillsätt 10 ml sterilt vatten till500 mg vankomycin (infusionskoncentrat i FASS), vilket ger en lösning med vankomycinkoncentration 50 mg/ml. Tillsätt 2 ml vankomycin 50 mg/ml till 8 ml 0.9 % NaCl, vilket ger en lösning med vankomycin 10 mg/ml. Tillsätt 5 ml vankomycin 10 mg/ml till 5 ml heparin 5000 E/ml, vilket ger 5 mg/ml vankomycin i 2500 E heparin/ml. Eventuell fällning löses upp om röret skakas i 10 sekunder. (Enligt FASS kan heparin inte blandas med vankomycin, man kan bortse från detta) mg/ml vankomycin i 20 E heparin/ml. Tillsätt 2 ml av 10 mg/ml lösning (se beredning i alternativ 1 ovan) och 2 ml 100 E heparin/ml till 6 ml NaCl 0.9 %, vilket ger 2 mg/ml vankomycin i 20 E heparin/ml. 3. 0,5 mg/ml vankomycin i 100 E heparin/ml. Denna beredning kan betällas från vissa sjukhusapotek mg/ml vankomycin utan heparin. Visst stöd och klinisk erfarenhet finns för att lämna sista slatten vancomycin i infarten. Efter givet systemiskt vancomycin genom infarten ska den därför inte spolas. Infundera 2.5 ml av någon av vankomycinlösningarna ovan i katetern Nytt lås skall anläggas efter varje gång katetern använts, dock minst vart tredje dygn. För att förhindra att patienten hepariniseras ska lösningen aspireras vid byte av låslösning eller när katetern ska användas.
5 Vankomycins aktivitet kvarstår till mer än 90 % i 7 dygn i en 25 C lösning och 3 dygn i kroppstemperatur. För bästa effekt ska substansen finnas i katetern alla dygnets timmar men om katetern måste användas till andra läkemedel ska antibiotikalåset vara i katetern minst 8 h/dygn. Vid frågor eller mer komplexa situationer bör infektionskonsult kontaktas. Uppföljning Ny feber hos patient med kvarliggande kateter efter avslutad behandling skall väcka misstanke om recidiv. Om man påvisar kateterrelaterad infektion efter korrekt tidigare behandling bör infarten tas bort. Prevention Strikt handhygien och aseptisk teknik är hörnstenar i allt handhavande av katetrar. PM för inläggning och hantering av katetrar skall finnas och följas på respektive vårdenhet. Vid inläggning av centrala katetrar skall steril klädsel och uppdukning samt huddesinficering med klorhexidinsprit användas. Antibiotikaprofylax och lokala antibiotikasalvor bör inte användas. Hos immunsupprimerade kan dock en dos kloxacillin försvaras. Katetrar belagda med antiseptiska medel eller antibiotika rekommenderas inte heller i Sverige. Centrala katetrar behöver inte bytas regelbundet. All onödig manipulering med katetern bör undvikas och den bör avlägsnas så snart den inte behövs. Referenser Mermel, L. A., M. Allon, et al. (2009). "Clinical practice guidelines for the diagnosis and management of intravascular catheter-related infection: 2009 Update by the Infectious Diseases Society of America." Clin Infect Dis 49(1): 1-45.
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merKateterrelaterade infektioner. Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad Uppdaterad för
Kateterrelaterade infektioner Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad 150321-23 Uppdaterad för 160404-06 Introduktion Hur ofta handlägger du misstänkta kateterrelaterade
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merBlododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.
Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.
Läs mer1. Ja 2. Nej 3. Njae, det är väl bara att ta ut katetern och låta patienten kissa själv
Kateterinfektioner Andreas Berge Infektionskliniken, Karolinska, Solna för Infektionsläkarföreningens vidareutbildningsdagar Båstad 150324-25 Uppdaterat för 160404-06 Kateterrelaterade infektioner är ett
Läs merInfartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merMEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merInfektioner relaterade till intravasala katetrar
Infektioner relaterade till intravasala katetrar Vem har en infektion? Hur ska den behandlas? Fredrik Hammarskjöld Överläkare, Med. Dr. Op/IVA kliniken Länssjukhuset Ryhov, Jönköping fredrik.hammarskjold@rjl.se
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merCentral venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merVårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)
Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merKontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.
IIPO, Information Intensiv- och PeriOperativ vård Dokumenttyp ID Kod Utgåva Dokumentstatus VLL 2005-0025 003 Utgånget Ansvarig författare Ulf Bäcklund/US/VLL/SE Mats Karling/US/VLL/SE Övrig dokumentinformation
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merFrån ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merStrama slutenvård och särskilda boenden 2008
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merVårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merArbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.
Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merSVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merOrtopediska infektioner Torbjörn Ahl
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.
Läs merInfarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland
Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merClinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merKommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)
Kommentarer till Power point presentation PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) CVK, SVP & PICC-line ( Bild 2 ) Icke tunnelerad tunnelerad CVK, SVP och PICC-line är samtliga Centralvenösa infarter
Läs mer2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merMEQ-fråga 1 Sida 1 (5)
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) En 29-årig kvinna med insulinbehandlad diabetes inkommer till akuten den 4 november tillsammans med sin pojkvän. Hon har sedan 3 dygn tillbaka besvärats av illamående, feber och
Läs merStandardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)
Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merOrtopediska infektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merHandhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket
Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition
Läs merRandare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)
I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder
Läs merLR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010
1 (10) Vo/Administrativ avdelning S ö d e r s j u k h u s e t Enhet Samtliga enheter LR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010 Upprättad Framtagen av 1996-12 Läkemedelsrådet vid Södersjukhuset,
Läs merPICC-line Skötselanvisning
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) PICC-line Skötselanvisning Inspektion Inspektera kateter vid omläggning, var uppmärksam på tecken till komplikationer som lokal infektion eller trombos. Material vid omläggning
Läs mer2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merJanusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merAminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merSubkutan venport (SVP)
Subkutan venport (SVP) En subkutan venport (SVP) är en subkutant implanterad dosa av metall eller plast. Dosan är på ovandelen försedd med ett silikonmembran. Dosan är kopplad till en smal kateter där
Läs merOBS! Tentamensinstruktion, läs igenom! OBS!
KOD: Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad ORDINARIE TENTAMEN Läkemedelsberäkning Kurs OM161A Datum: 14 03 15 Tid: 09.00-11.30 Hjälpmedel: Miniräknare Maxpoäng: 10 p (1 p per uppgift) Godkänt (100 %):
Läs merCandida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?
Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA? I vad mån ska guidelines styra behandlingen? Jan Sjölin Infektionskliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala Jävsredovisning Advisory board, konsultuppdrag,
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merÅterkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Läs merLedprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling
Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling Anna Holmberg MD, PhD Infektionskliniken Helsingborg/ Vårdhygien Lund 26 maj 2016 Antal total höftartroplastik i Sverige
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merInformation om din PICC-line
Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället
Läs merHandhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken
ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande
Läs merNeutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8)
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INDIKATION Patienter med neutropeni, definierat som neutrofila granulocyter
Läs merCentral venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions
Läs merURINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING Diagnostik...2 Asymtomatisk bakteriuri (ABU)...2 Akut cystit hos kvinnor...2
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merLäkemedelshantering - spädningsschema antibiotika
Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-32518 Fastställandedatum: 2015-08-31 Giltigt t.o.m.: 2017-08-31 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Erik Torell Läkemedelshantering - spädningsschema
Läs merDokumentrubrik. Erland Olauson (eon001), Maria Bohman (mdn008), Marianne Käller (mkr004)
Sida 1(13) / / Version Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Doris Hultdin (dhn002) 2019 06 04 2017 12 04 Fastställare Per Ersson (pen003) Granskare Erland Olauson (eon001), Maria Bohman
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merSnabb standardiserad resistensbestämning
nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merSKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
Läs mer