Subkutan venport (SVP)
|
|
- Ludvig Åberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Subkutan venport (SVP) En subkutan venport (SVP) är en subkutant implanterad dosa av metall eller plast. Dosan är på ovandelen försedd med ett silikonmembran. Dosan är kopplad till en smal kateter där kateterspetsen ligger i en central ven, vanligtvis i vena cava superior. De vener som en SVP vanligtvis förs in via är vena subclavia (nedanför nyckelbenet) vena jugularis interna och externa (på halsen) vena cefalika (överarmen) Inläggningen av en SVP är ett operativt ingrepp som sker under sterila förhållanden. Inläggningen utförs av läkare och patienten får vanligtvis lokalbedövning under ingreppet. Det finns flera olika typer av SVP och alla är avsedda för långtidsbruk. En SVP-kateter har oftast ett lumen, men kan ha flera. En SVP kan användas i många år och silikonmembranet är utformat för att tåla ett stort antal stick. indikationer Behov av fri venväg under längre tid Behov av stora mängder vätska Infusion av kärlretande läkemedel vid t.ex. cancerterapi Behandling med fullständig parenteral nutrition Endast läkare eller sjuksköterska som är väl förtrogen med hur en CVK ska hanteras får handha en CVK. Portnålsättning i SVP Det är sjuksköterskans ansvar att utföra portnålsättning samt ansvara för observation, hantering, uppföljning och omvårdnad. Omläggning och ny portnålsättning utförs minst var 5:e dag i sluten vård. Om förbandet lossnat, är fuktigt eller smutsigt bör omläggning ske omedelbart. Trevägskranar och injektionsventiler ska ses som en helhet. I hemsjukvård kan omläggning och portnålsättning utföras upp till var 7:e dag. Målet för bytesfrekvens är att göra så få manipulationer som möjligt, det vill säga att det slutna systemet bryts så få gånger som möjligt. 1
2 Förberedelser När det blir aktuellt med portnålsättning är det viktigt att patienten får adekvat och individanpassad information. Informera om tillvägagångssätt och att det är önskvärt att patienten ligger med lätt sänkt huvudända eller i planläge under hela omläggningen. Besvara patientens frågor innan proceduren påbörjas. Val av portnål Endast specialslipade nålar avsedda för SVP får användas. Portnålar finns i olika utformningar, grovlekar och längder. Stickskyddade nålar ska användas i första hand. Långa nålar (20-35 mm) behövs när porten sitter djupt och patientens subkutana fettlager är tjockare. Korta nålar (15-19 mm) ska användas när porten sitter ytligt och patientens subkutana fettlager är tunnare. Grova dimensioner (18-20G) kan behövas om blodprodukter ska ges eller högt flöde av trögflytande vätskor planeras. Riktlinjen är dock att välja så tunn nål som möjligt för att minska risken för vävnadsskada och smärta vid insättning. Basala hygienrutiner Desinficera den yta där du ska duka upp ditt material. Desinficera därefter dina händer. När du dukar upp materialet ska inga handskar användas eftersom dina desinficerade händer är renare än handskarna. För utförlig instruktion om detta kan du titta på filmen Handdesinfektion Genomförande Ta fram följande material: Portnål Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Sterilt omläggningsset två 10 ml. sprutor med NaCl. 9 mg/ml med luerlockfattning trevägskran injektionsventiler om dessa inte finns på trevägskranen ett transparant sterilt förband kompresser rent underlägg Förbered momentet genom att öppna alla förpackningar, men lämna kvar materialet i dess förpackning eller lägg upp på det sterila underlägget för att behålla aseptiken. Genomfukta tvättorkarna med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Koppla samman injektionsventilerna med trevägskranen och portnålen. Fyll systemet med NaCl. 9 mg/ml. så att all luft försvinner. Tänk på att båda injektionsventilerna ska vara fyllda med NaCl. Detta innebär att du måste fylla med sprutan först genom den ena injektionsventilen och därefter flytta sprutan till den andra injektionsventilen och spola igenom. Stäng därefter kranen. Var noga med att du inte kommer åt kranmynningar eller injektionsmembran då dessa är sterila. När du har fyllt systemet lämnas sprutan kvar kopplad till trevägskranen och läggs tillbaka i den öppnade förpackningen eller på det sterila underlägget. Försäkra dig om att det är rätt patient. 2
3 Sätt på dig plastförklädet. Se till att du har en bra arbetsställning, en bra ljuskälla samt har allt material inom räckhåll. Sänk patientens huvudända. Inspektera hudområdet kring den subkutana venporten. Titta efter tecken på infektion såsom rodnad, svullnad, ömhet, värmeökning eller varansamling. Kontrollera också om det finns tecken på överkänslighet mot förbandet. Kontakta ansvarig läkare vid något av dessa tecken. Lokalisera venporten genom att ta ett grepp om porten mellan ena handens tumme och pekfinger. Desinfektera dina händer och ta på handskar. Tvätta det tänkta insticksstället och huden runt omkring med god marginal med klorhexidinindränkta kompresser. Gnid in medlet på hudområdet. Låt huden lufttorka. Ta ett stadigt grepp om porten mellan ena handens tumme och pekfinger utan att vidröra insticksstället. Stick in portnålen vinkelrät mot portmembranets centrala del genom huden med en bestämd rörelse tills nålen "bottnar" mot portens bottenplatta. Tänk på att inte använda för mycket kraft eftersom nålen kan deformeras mot bottenplattan och då skada portmembranet när nålen senare ska avlägsnas. Öppna trevägskranen och klämman. Aspirera försiktigt med natriumkloridfyllda sprutan så att blod syns i slangen dock inte upp till trevägskranen. Spola därefter långsamt igenom SVPn med ml. NaCl. 9 mg/ml. Var noga med att stänga kranen innan sprutan tas bort för att byta till nästa spruta. Stäng klämman och trevägskranen, och ta bort sprutan. Om du har satt en nål utan platta kan denna behöva stöttas med sterila kompresser mellan nålen och huden. Täck insticksstället och portnål (med god marginal) och huden runtom med ett sterilt transparant förband. Märk förbandet med datum, klockslag och signatur på den medföljande etiketten. Märk kateterslangen med därför avsedd etikett Subkutan venport. Täck kranar med rena kompresser för att undvika tryckskador på patientens hud. Ta av handskarna och plastförklädet samt desinfektera händerna. Återställer huvudändans läge. Risker och komplikationer Stopp i katetern Den vanligaste komplikationen är stopp i det subkutana venportsystemet. Förebygg kateterstopp genom att tidigt uppmärksamma när det börjar bli trögt att spola eller aspirera. Det kan finnas flera orsaker till att det är stopp eller trögt att spola eller att aspirera SVPn. Orsak till stoppet kan vara att kateterspetsen ligger mot kärlväggen, att det finns avlagringar av läkemedel, fibrinstrumpa eller blod. Ofta är det en kombination av flera faktorer. Symtom:dålig kateterfunktion, svullnad, rodnad, smärta 3
4 Åtgärder: Kontrollera först att alla kranar är öppna och att inga slangar är knickade Be patienten att vrida på huvudet, sträcka på halsen och prova olika lägen för att kateterspetsen ska röra sig. Be patienten hosta, djupandas eller krysta. Be patienten lyfta armen på samma sida som SVP sitter eller röra samma sidas axel framåt. Om just denna åtgärd är den som hjälper, men inte de tidigare, kan orsaken vara att katetern ligger klämd mellan nyckelbenet och första revbenet. Ansvarig läkare ska i detta fall kontaktas. att portnålen är korrekt placerad (låt van användare sätta ny nål). Spola igen om det går, med ml Natriumklorid 9mg/mL utan att forcera pulsativ spolning med natriumklorid Kontakta ansvarig läkare Alteplas (Actilyse ) etanol eller saltsyra kan användas i SVP efter läkarordination. Luftemboli Luftemboli kan orsakas av felaktig hantering av en SVP som att kranar lämnas öppna, att kopplingar inte är ordentligt åtskruvade, materialfel eller annan händelse som gör att luft kan sugas in i blodbanan. För att minimera den risken rekommenderas att patienten ska ligga i planläge eller med lätt sänkt huvudända vid alla hantering av SVP. Vid t.ex. andningsbesvär kanske detta inte är möjligt och patienten kan då ha lätt höjd huvudända. Viktigt är att katetersystemet alltid är slutet och vätskefyllt. Symtom: andnöd, bröstsmärtor, illamående, snabb andning, svag hastig puls, blodtrycksfall och cyanos. Åtgärder: Stäng SVPn. Sänk sängens huvudända till planläge. Låt patienten ligga på vänster sida för att eventuell luft ska stanna i höger kammare och inte komma ut i cirkulationen. Tillkalla ansvarig läkare. Förbered för att aspirera eventuell luft i förmaket via SVP. Syrgas (efter ordination) Övervaka patienten. Infektion En SVP innebär en infektionsrisk och risken ökar varje gång det slutna systemet bryts. Infektionen kan spridas till blodbanan och leda till sepsis (blodförgiftning). God hygien hos både patient och personal är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion. Vid oklar feber ska SVPn alltid misstänkas som orsak och alla tecken på infektion ska omedelbart rapporteras till ansvarig läkare. Symtom: Rodnad, svullnad, värmeökning, ömhet, var- eller vätskebildning vid insticksstället, oklar feber eller frossa. 4
5 Åtgärder: Avvakta fortsatt användning av SVP Kontakta ansvarig läkare Tillsammans med läkare ta ställning till om SVPn ska avlägsnas samt till eventuell antibiotikabehandling Extravasal infusion Extravasal infusion, det vill säga att injektioner och infusioner hamnar utanför blodbanan, kan uppstå om portnålen halkat ur läge, om katetern lossnat från porten, om katetern är trasig eller om en fibrinstrumpa driver infusionen att backa längs kateterns utsida. Symtom: ökat injektionsmotstånd eller sänkt dropphastighet, sämre/ingen blodretur, läckage på hud eller förband, smärta/brännande känsla eller kyla, svullnad, rodnad men även blek hud kan uppträda, värmeökning. Åtgärder: Avbryt injektion/infusion Stäng av SVPn Tillkalla läkare Eventuell röntgenkontroll Hydrothorax, vätska som infunderats i lungsäcken Om SVPn hamnat utanför kärlet kan injektionsvätskan komma i mediastinum (utrymmet mellan lungorna) eller i lungsäcken. Kontroll av blodretur i SVP reducerar risken för denna komplikation. Symtom: hosta, andningssvårigheter Åtgärder: Stäng av infusionen. Kontakta ansvarig läkare. Syrgas (efter ordination) Övervaka patienten. Journalföring I patientens journal skall sjuksköterskan (eller läkaren) dokumentera: indikation för SVP typ av SVP inläggningstidpunkt och inläggningsteknik eventuella komplikationer och lokalisation kateterns funktion inklusive blodreturkontroll hudens utseende över porten insticksställets utseende tidpunkt för omläggning och portnålsbyte att patienten fått information patientens subjektivt upplevda besvär ställningstagande till fortsatt behov av SVP tidpunkt och anledning till borttagande av SVP. 5
6 Sjuksköterskans ansvar Information Det är sjuksköterskans ansvar att patienten får adekvat och individanpassad information samt att besvara patientens frågor. Informationen ska ske kontinuerligt, före SVP-inläggningen och under hela behandlingstiden. Informera om: indikation till SVP hur inläggning av SVPn kommer att gå till tecken på eventuella komplikationer som patienten bör vara uppmärksam på så som rodnad, svullnad eller smärta, andnöd. att förband som lossnat eller inte sitter tätt måste åtgärdas att patienten kan duscha om portnålen täcks med ett extra förband innan. Om förbandet blivit blött ska det bytas vart de ska vända sig vid problem Förebygga och identifiera tecken på komplikationer I sjuksköterskans ansvar ingår också att förebygga och identifiera komplikationer. Detta görs genom: daglig inspektion av SVP-området görs genom det transparenta förbandet (för patient i slutenvård). I öppenvård inspekteras området i samband med omläggning/portnålssättning samt av patienten själv eller närstående. omprövning av behovet av SVP regelbundet. desinfektion av injektionsmembranet före användning och byte av steril propp/membran om den avlägsnats. att se till att systemet alltid är slutet och vätskefyllt. att se till att så få manipulationer som möjligt görs det vill säga att det slutna systemet bryts så få gånger som möjligt. Detta kan göras genom att i möjligaset mån samordna injektioner, infusioner och omläggning till så få tillfällen som möjligt. att patientens huvudända hålls i planläge vid all hantering av SVPn. Hämtad från: Clinical skills KI Datum:
7 7
Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merVårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad
Läs merStandardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)
Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se
Läs merVårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)
Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg
Läs merPICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att
Läs merClinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att
Läs merPICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
Läs merCentral venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merKateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Läs merPerifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande
- praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare
Läs merArbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.
Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder
Läs merPerifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Läs merClinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK 2016-03-23 CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt
Läs merInfarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland
Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och
Läs merSKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
Läs merPerifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merTunnelerad central venkateter
Dok-nr 04365 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 En centralvenös infart har
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Avdelning 34 (marma69) Granskad av: Giltig från:
Läs merCentral venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions
Läs merRiktlinjer PVK 2012 Revidering
Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan
Läs merSKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.
Patient/vårdgivarinformation Namn Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen Insatt datum Vid sjukhus/klinik Kontaktperson SKÖTSELVÄG- LEDNING Telefonnummer Bard Norden AB Box 22 210 250 24 Helsingborg Tfn
Läs merPICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-03-14 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
Läs merAnette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab
Dok-nr 04363 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 (SVP) En centralvenös infart
Läs merPICC-line Skötselanvisning
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) PICC-line Skötselanvisning Inspektion Inspektera kateter vid omläggning, var uppmärksam på tecken till komplikationer som lokal infektion eller trombos. Material vid omläggning
Läs merICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre
1/14 Dokumentnamn: Subcutan venport Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Utfärdande enhet: Centrum för hälso- och vårdutveckling Framtagen av: Projektgrupp CVKprojektet Projektledare
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs merPICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern. För att
Läs merInformation om din PICC-line
Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället
Läs merPerifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar
Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete
Läs merCelsite implanterbara injektionsportar
Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför
Läs merCentral venkateter icke tunnelerad (CVK)
Dok-nr 04361 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-09-25 En centralvenös infart har
Läs merInfartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier
Läs merIntramuskulär injektion (i.m.)
Intramuskulär injektion (i.m.) En injektion kan administreras på olika sätt, som till exempel i överhuden (intradermalt/intrakutant), i underhuden (subkutant), direkt i blodbanan (intravenöst) och i muskelvävnaden
Läs merPicc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen
Picc-line i Dalarna Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Therese, Annelie, Eva, Mats och Kirsten Anestesimottagningen Innehållförteckning 1: Picc-line ansvariga
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17963 su/med 2018-06-13 8 Innehållsansvarig: Angela Hanson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (angha) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
Läs merArbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert
Läs merPICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-06-17 Faktaägare: Charlotta Strandberg, överläkare kirurgkliniken Fastställd av: Katarina Hedin, orförande medicinska kommittén
Läs merKommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)
Kommentarer till Power point presentation PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) CVK, SVP & PICC-line ( Bild 2 ) Icke tunnelerad tunnelerad CVK, SVP och PICC-line är samtliga Centralvenösa infarter
Läs merPerifert inlagd central venkateter (PICC-line)
Dok-nr 04362 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 Perifert inlagd central venkateter
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 HT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16h Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-10-20 Tid:
Läs merLÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN
Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan
Läs merArbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert
Läs merUtfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:
OBS! Arbetsmaterial 1/15 Dokumentnamn: Central venkateter icke tunnelerad (CVK) Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from: 2016-09-01 Utfärdande
Läs merHandhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken
ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 VT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16v Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-02-23 Tid:
Läs merCelsite Implanterbara injektionsportar
Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens
Läs merIntraosseös infart. IVAK Piteå
Intraosseös infart. IVAK Piteå Berörda enheter IVAK Piteå Älvdals Sjukhus. Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseösa infarter. Indikationer för intraosseös
Läs merDetta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.
Innehållsansvarig: Krister Löfving, Enhetschef, Ledningsgrupp K6 (krilo); Anders Paulsson, Överläkare, Läkare (andpa1); Anders Winterfeldt, Överläkare, Läkare (andwi1); Camila Bogg, Specialistläkare, Läkare
Läs merCentral venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen
Godkänt den: 2017-05-01 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen Innehåll Syfte och omfattning... 4 Implementeringsplan... 4
Läs merNew. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil
VASKULÄR Venportsnål ACCESS New Maximal säkerhet Minimal profil Maximal säkerhet är en stickskyddad venportsnål med Huber-slipning. förebygger stickskador som kan uppstå då nålen avlägsnas från venporten.
Läs merIntravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling
Intravenös infusionsbehandling Anna Willman 2010-12-16 Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Tekniskt handhavande Aseptiskt handhavande Läkemedelsverkning Biverkning Rimlighetsbedömning
Läs merRe-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare
Re-Aktion! Kunskapsunderlag för inläggning och skötsel av perifer venkateter Augusti 2011 Foto: Roland Nilsson Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare Svensk sjuksköterskeförening
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga
Läs merVÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 2013-08-12
VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 1 Vad är en injektionsventil? En anslutning till en kärlkateter för injektion,
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merINJEKTIONSGUIDE. (asfotase alfa) för injektion. 40 mg/ml lösning för injektion. 18 mg/0,45 ml 28 mg/0,7 ml 40 mg/1 ml. 100 mg/ml lösning för injektion
INJEKTIONSGUIDE (asfotase alfa) för injektion 40 mg/ml lösning för injektion 18 mg/0,45 ml 28 mg/0,7 ml 40 mg/1 ml 100 mg/ml lösning för injektion 80 mg/0,8 ml asfotas alfa Detta läkemedel står under utökad
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26178 su/med 2016-02-22 4 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef bitr, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av:
Läs merRegional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter
Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merDELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.
DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget
Läs merPatienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7
Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:
Läs merIntraosseös infart gällande rutin
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Intraosseös infart gällande rutin Berörda enheter IVAK Kalix Sjukhus Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseös infart. Indikationer
Läs merBerit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Information om kateterbehandling/vård Bäst att tömma
Läs merTunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärtbehandling Giltig fr.o.m: Faktaägare: Katarina Jonasson, smärtsjuksköterska Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions
Läs merInnehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?...
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Akut sjuk Giltig fr.o.m: 2018-03-16 Faktaägare: Sara Björknert, sjuksköterska medicinavdelning 5 Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Läs merFlocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta
Flocare Gastrostomikateter Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Bruksanvisning Tvätta händerna noga och torka av dem på ren handduk. 1. Lägg patienten i ryggläge.
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs mer1. Hur snabbt får en infusion som innehåller kalium ges?
Provmoment: tentamen 1. Tentamen ges för: 61SH01 VT 18 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK17V Tentamenskod: Tentamensdatum: 2018-03-09 Tid: 09.00-11.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel.
Läs merInläggning och skötsel av thoraxdrän
Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs mer1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess.
EZ-IO 1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess. IO access blev sedan bortglömt i ca 40 år. Inga civila EMS existerade
Läs merAnvisning för skötsel av galldränage i hemmet
Anvisning för skötsel av galldränage i hemmet Galldränage Galldränage är en av de behandlingsfrmer sm förekmmer i samband vid akut gallblåseinflammatin ch vid inkilad gallsten. Galldränage läggs ftast
Läs merGUIDE FÖR DIG SOM INJICERAR DIG SJÄLV
GUIDE FÖR DIG SOM INJICERAR DIG SJÄLV (asfotase alfa) 40 mg/ml injektionsvätska, lösning 18 mg/0,45 ml 28 mg/0,7 ml 40 mg/1 ml 100 mg/ml injektionsvätska, lösning 80 mg/0,8 ml asfotas alfa Detta läkemedel
Läs merDessa riktlinjer är avsedda att komplettera de specifika instruktioner du får av din sjukvårdspersonal.
v ON-Q* smärtlindringssystem Riktlinjer För Patient Pump A Select-A-Flow * Variabel hastighetskontroll Klämma Filter Fastsättes På Kateter Slang B ONDEMAND * Bolusknapp Flödes-Kontroll C Fast Flödeshastighet
Läs merKontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.
IIPO, Information Intensiv- och PeriOperativ vård Dokumenttyp ID Kod Utgåva Dokumentstatus VLL 2005-0025 003 Utgånget Ansvarig författare Ulf Bäcklund/US/VLL/SE Mats Karling/US/VLL/SE Övrig dokumentinformation
Läs merTill dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION
Till dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION T-Port Patientinformation Vad är en T-Port? Introduktion Denna broschyr beskriver kortfattat hur det fungerar att leva med en T-Port för tillförsel av Duodopa.
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information, du kan behöva
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2017-12-12 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD
ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD Innan behandlingsstart med Tysabri (natalizumab) För att kunna påbörja behandling med Tysabri måste det finnas en genomförd MRT-undersökning som är gjord inom de tre senaste
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15765 su/med 2014-12-02 6 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av: Henrik
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merDenna produkt är en förfylld spruta för engångsbruk. Den innehåller 300 mg Dupixent för injektion under huden (subkutan injektion).
Instruktioner Rekommenderad dos av Dupixent till vuxna patienter är en startdos på 600 mg (två injektioner á 300 mg), följt av 300 mg varannan vecka, administrerat som subkutan injektion. En patient kan
Läs merBIPACKSEDEL. Klexane 150 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Enoxaparin
BIPACKSEDEL Klexane 150 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Enoxaparin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa
Läs merPVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION
PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION Datum (år/månad/dag): Tid: Sjukhus: Klinik: Vårdavdelning: Granskare: Patientens personnummer:
Läs merCytostatikahantering
Cytostatikahantering Lokala föreskrifter vid medicinkliniken Länssjukhuset Kalmar Reviderad av: Tina Dietrichson Helén Gustafsson Gäller 2012-01-01 2013-12-31 Gunhild Nordesjö-Haglund, verksamhetschef
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Läs merCRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker)
Medicinsk Patientinformation patientinformation CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker) Utgåva 1. Fastställandedatum 2017-10-02. Dokument-id 33854 Sammanfattning CRT är en behandling
Läs merInstruktion för administrering av Nebido (testosteronundekanoat)
Instruktion för administrering av Nebido (testosteronundekanoat) Information för sjukvårdspersonal Den här broschyren tar upp vissa aspekter av administreringen av Nebido för att ge dig information om
Läs merPatientinformation Pacemaker
Medicinsk Patientinformation patientinformation Hjärtrytmrubbningsprocessen Utgåva 2. Fastställandedatum 2019-03-26. Dokument-id 39729 Sammanfattning Pacemaker är en behandling som erbjuds patienter med
Läs merANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer
1 (16) ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer Preoperativa förberedelser Indikationer för anläggande av venportar sätts av beställande klinik. Anläggande av venportar skall jämställas
Läs merBRUKSANVISNING FÖR INJEKTIONSPENNAN Byetta 10 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna (exenatid)
BRUKSANVISNING FÖR INJEKTIONSPENNAN Byetta 10 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna (exenatid) INNEHÅLL I BRUKSANVISNINGEN Avsnitt 1 VAD DU BEHÖVER VETA OM DIN BYETTA-PENNA Avsnitt
Läs merDialys - Central dialyskateter (CDK)
Dok-nr 09427 Författare Version Mersida Alic, biträdande vårdenhetschef, Medicinkliniken ViN 2 Godkänd av Giltigt fr o m Lena Ekström, verksamhetschef, Medicinkliniken ViN 2018-02-18 Vid hemodialysbehandling
Läs merNeulasta. som stöd för kemoterapi. Patientinformation
Neulasta som stöd för kemoterapi Patientinformation Innehållsförteckning Kemoterapi och de 4 vita blodkropparna i blodet Neutropeni 6 Neulasta 7 Instruktion för injektion 8 Vanliga frågor 12 2 3 Kemoterapi
Läs merIntraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare, Region Kronoberg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merVaccination mot rödsjuka
Vaccination mot rödsjuka Rödsjuka orsakas av en bakterie, Erysipelothrix rhusiopathiae. Vacciner mot bakteriella sjukdomar, som till exempel rödsjuka, innehåller avdödade bakterier eller delar av bakterier
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs mer