Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland
|
|
- Gunilla Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK
2 CVK, SVP & PICC-line
3 Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att göra ett aktivt val av lämplig venös infart innan behandling startas
4 Venöst blodflöde Hand: Underarm: Överarm: Axill: ml/min 40 ml/min ml/min > 250 ml/min V Subclavia: ml/min VCS: > 2000 ml/min
5 Gemensamma riktlinjer - Val av centralvenös infart - Centralvenösa infarter, gemensamma riktlinjer - Central venkateter, icke tunnelerad CVK - Central venkateter, tunnelerad CVK - Subcutan venport (SVP) - Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)
6 Sökväg på LISA Regionsövergripande A-Ö / Operationskliniken US / Medicinska riktlinjer / under respektive bokstav PICC-line övrigt internt A-Ö / Onkologiska kliniken / Riktlinjer / PICC-line PICC-line utanför Vårdgivarwebben / Behandlingsstöd / Remittentinformation /Onkologiska kliniken /Riktlinjer / PICC-line Sökvägarna kan komma att ändras
7 Gemensamt för alla centralvenösa infarter Intravasala katetrar ska vara märkta så att tvekan inte kan uppstå beträffande deras ändamål. För att få enhetlig, enkel och tydlig märkning använd vit etikett med svart text "centralvenös infart". Etiketten fästes runt katetern. Infusionsslangar som kan kopplas till olika infarter märks i den distala delen av slangen Byte av inre injektionsmembran och 3-vägskranar Slutenvård var 3:e dygn i samband med omläggning Öppenvård var 7:e dygn i samband med omläggning 10 ml sprutor med LUER-LOCK fattning Nålfria injektionsmembran med neutralt eller positivt avslut
8 Basala hygienregler Handdesinfektion Handskar Undersökningshandskar ska bara användas vid risk för kontakt med blod, kroppsvätskor, urin, avföring och sekret. Handskar minskar den mängd smittämnen som når handen och utgör ett mekaniskt skydd vid stickskada. Skyddsförkläde Vid moment som innebär risk för kontaminering av arbetsdräkt t.ex. i samband med nära omvårdnad/undersökning av patient, sängbäddning eller hantering av smutsiga föremål. Desinfektion Mekanisk gnuggning under minst 15 sek. Torktid minst 30 sekunder (tills torrt) Samma gäller för 3-vägskran, injektionsmembran samt ca 20 cm av slangen Håll kvar Klorhexidin kompressen vid manipulation av kran/slang
9 SCRUB the HUB 15+30
10 Mekanisk rengöring (lab. test)
11 Spolning av central infart Regelbunden spolning av en vilande kateter saknar vetenskapligt stöd Spolning efter användning 5-10 ml NaCl mellan olika läkemedel Minst 20 ml NaCl efter infusion med klara vätskor Minst 20 ml NaCl efter provtagning/blodtransfusion och nutritionsdropp Spola med pulserande teknik och stäng med positivt tryck
12 Heparinlås Heparinlås Finns inget vetenskapligt belägg för när det gäller att förebygga infektion eller ocklusion Immunsupprimerade patienter med förväntat långtidsbehov av CVK kan ha nytta av heparinlås (enligt SFAI s riktlinjer)
13 Blodprover ur centralvenös infart Med vaccutainer eller spruta Ta prover ur yttre trevägskran/injektions membran Scrub the Hub Kontrollera funktion Slaskrör Spola med minst 20 ml NaCl Byt injektionsmembran om den inte går att spola ren Läkemedelskoncentrationer bör inte tas ur CVK om det aktuella medlet administreras via CVK
14 Blododling ur central infart Alltid blododling först om annan provtagning ska ske samtidigt Om frågeställning CVK relaterad infektion Samtidig odling från perifer ven (inom 15 min) Fråga laboratoriet om tillslagstid
15 Dokumentation Alla Centralvenösa infarter SKA dokumenteras under följande sökord Centralvenös infart - inläggning Centralvenös infart - borttagande Centralvenös infart - komplikationer under katetertidens gång Denna dokumentation ligger till grund för region Östergötlands uppföljning av centralvenösa infarter, infektionsregistrering etc. Omläggning dokumenteras under In- och utfarter/cvk Dokumentera alltid PICC-line kateterns externa längd
16 16
17 Förebygg komplikationer
18 Tunnelerad CVK Groshong
19 Tunnelerad Groshong CVK Dagens tema, , Förnamn Efternamn 19
20 Tunnelerad Groshong CVK Försedd med en muff eller s.k. krage som växer fast under huden Tunnelerad under huden och mynnar oftast ut på framsidan av bröstkorgen Obegränsad liggtid
21 Tunnelerad Groshong CVK Sluten spets med ventil funktion Ventilen öppnar sig utåt vid positivt tryck, injektion/infusion Ventilen öppnar sig inåt vid negativt tryck, aspiration Ventilen stängd när den inte används
22 Tunnelerad Groshong CVK Eventuella suturer vid instickstället på halsen tas bort efter 7-10 dagar Suturerna med suturvinge tas bort efter 3-4 veckor Omläggning 1 g/v tills katetern är fastläkt
23 Tunnelerad Groshong CVK Eventuella suturer vid instickstället på halsen tas bort efter 7-10 dagar Suturerna med suturvinge tas bort efter 3-4 veckor Omläggning 1 g/v tills katetern är fastläkt
24 Tunnelerad Groshong CVK omläggning Dagens tema, , Förnamn Efternamn 24
25 Tunnelerad Groshong CVK Omläggning Omläggning och byte av injektionsmembran, trevägskran och förlängningsslang sker var tredje dygn i slutenvård och var sjunde dygn i öppenvård Observation av instickställe ska ske dagligen i slutenvård Om synligt blod observerats i katetersystem ska detta åtgärdas omgående. Går det ej att spola rent ska katetersystemet bytas ut Om förbandet inte sluter tätt mot huden eller om det finns synligt blod under förbandet ska en ny omläggning ske 25
26 Informera patienten så att en trygg miljö skapas Dagens tema, , Förnamn Efternamn 26
27 27
28 Tunnelerad Groshong CVK Material vid omläggning (som vid icke tunnelerad CVK) Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökninghandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar Sterilt omläggnings set Steril duk Sterila kompresser 7,5 cm x 7,5 cm, 1-2 förpackningar Injektionsmembran med förlängningsslang alt trevägskran och 1 eller 2 injektionsmembran till kranöppningarna Förfylld steril Luer lock spruta med 10 ml NaCl 9 mg/ml Eventuellt sterila öronpinnar och NaCl 9 mg/ml om instickstället är blodigt Sterilt transparent semipermeabelt förband Rena kompresser eller rundtork Märketiketter
29 Tunnelerad Groshong CVK Omläggning Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Handdesinfektion Ta på engångs plastförkläde Patienten i planläge om patientens tillstånd medger Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar Avlägsna det gamla förbandet utifrån och in mot instickstället. Använd stretchteknik Inspektera insticksstället Kassera det smutsiga förbandet och handskarna Handdesinfektion
30 Tunnelerad Groshong CVK Omläggning Desinficera uppdukningsbordet Handdesinfektion Ta på sterila handskar Duka upp det sterila materialet enligt steril metod, 2 personer Lägg den sterila duken på uppdukningsbordet Häll Klorhexidinsprit 5 mg/ml i omläggningssetet och på några av kompresserna Vid blodigt förband häll NaCl 9 mg/ml på kompresser och öronpinnar
31 Tunnelerad Groshong CVK Omläggning Koppla ihop och spola igenom alla injektionsmembran och förlängningsslang med NaCl 9 mg/ml Om synligt blod tvättas det bort med NaCl 9 mg/ml och ska torkas torrt mekaniskt innan desinfektion sker Desinficera hud, suturvinge och katetern med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Börja tvätta inifrån insticksstället, sedan suturvingen och huden runt omkring samt under kateterslangen. Arbeta utåt. Låt huden lufttorka minst 2 minuter Täck instickstället, suturvingen och en bit av katetern med transparent semipermeabelt förband
32 Tunnelerad Groshong CVK Omläggning Fatta den externa slangen med en kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Rengör mekaniskt och behåll kompressen under kateterslangen Ta bort injektionsmembranet och eventuell trevägskran Desinficera kateteröppningen mekaniskt enligt Scrub the Hub, Koppla det nya genomspolade systemet på katetern. Om katetern inte ska användas, låt endast ett injektionsmembran sitta kvar och täck med en kompress eller rundtork Spola systemet med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml. Använd pulserande teknik. Forcera aldrig om motstånd känns
33 Tunnelerad Groshong CVK Omläggning Märk förband och kateter med etikett Centralvenös infart, datum och signatur När samtliga suturer inklusive suturvinge är borttagna behövs inget förband Dokumentera
34 Tunnelerad Groshong CVK Suturtagning Suturer och suturvinge där katetern mynnar på huden avlägsnas efter 3-4 veckor Dagens tema, , Förnamn Efternamn 34
35 Tunnelerad Groshong CVK Material för borttagande av suturvinge Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökninghandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar Sterilt omläggnings set Steril duk Sterila kompresser 7,5 cm x 7,5 cm, 1-2 förpackningar Steril suturkniv Eventuellt sterila öronpinnar och NaCl 9 mg/ml om synligt blod under förbandet Eventuellt sterilt transparent semipermeabelt förband om katetern inte vuxit fast Rena kompresser eller rundtork Märketikett
36 Tunnelerad Groshong CVK Suturtagning Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Patienten i planläge om patientens tillstånd medger Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar vid behov Avlägsna det gamla förbandet, utifrån och in mot instickstället Inspektera hud och instickställe Kassera det gamla förbandet och handskarna Handdesinfektion Desinficera uppdukningsbordet Handdesinfektion Ta på sterila handskar Lägg på den sterila duken Duka upp materialet enligt steril metod, 2 personer
37 Tunnelerad Groshong CVK Suturtagning Fyll på Klorhexidinsprit 5 mg/ml i omläggningssetet Om synligt blod tvättas detta bort med NaCl 9 mg/ml och torkas torrt mekaniskt innan desinfektion sker Desinficera hud, suturvinge och katetern med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Börja tvätta inifrån insticksstället, sedan suturvingen och huden runt omkring samt under kateterslangen med god marginal. Arbeta utåt. Låt huden lufttorka minst 2 minuter
38 Tunnelerad Groshong CVK Suturtagning Tag bort suturerna med hjälp av suturkniv Kontrollera försiktigt att katetern vuxit fast
39 Tunnelerad Groshong CVK Suturtagning Samtliga suturer är nu avlägsnade
40 Tunnelerad Groshong CVK Suturtagning Suturvingen som fixerat katetern tas bort genom att vika vingarna mot varandra så att skåran öppnar sig och vingen kan lyftas bort
41 Tunnelerad Groshong CVK Suturtagning Inget förband nödvändigt när katetern växt fast Stäm av med patienten att han/hon har förstått tidigare given information Dokumentera Ingen spolning eller byte av injektionsmembran på vilande tunnelerad CVK
42 Tunnelerad Groshong CVK Suturtagning Inget förband nödvändigt när katetern växt fast Stäm av med patienten att han/hon har förstått tidigare given information Dokumentera Ingen spolning eller byte av injektionsmembran på vilande tunnelerad CVK
43 Dagens tema, , Förnamn Efternamn 43
44 Dagens tema, , Förnamn Efternamn 44
Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att
PICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att
PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-03-14 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
PICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern. För att
Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)
Kommentarer till Power point presentation PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) CVK, SVP & PICC-line ( Bild 2 ) Icke tunnelerad tunnelerad CVK, SVP och PICC-line är samtliga Centralvenösa infarter
Tunnelerad central venkateter
Dok-nr 04365 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 En centralvenös infart har
Perifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions
Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande
- praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare
Perifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad
Riktlinjer PVK 2012 Revidering
Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan
SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.
Patient/vårdgivarinformation Namn Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen Insatt datum Vid sjukhus/klinik Kontaktperson SKÖTSELVÄG- LEDNING Telefonnummer Bard Norden AB Box 22 210 250 24 Helsingborg Tfn
Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)
Dok-nr 04362 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 Perifert inlagd central venkateter
PICC-line Skötselanvisning
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) PICC-line Skötselanvisning Inspektion Inspektera kateter vid omläggning, var uppmärksam på tecken till komplikationer som lokal infektion eller trombos. Material vid omläggning
Central venkateter icke tunnelerad (CVK)
Dok-nr 04361 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-09-25 En centralvenös infart har
Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:
OBS! Arbetsmaterial 1/15 Dokumentnamn: Central venkateter icke tunnelerad (CVK) Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from: 2016-09-01 Utfärdande
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
Information om din PICC-line
Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället
Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)
Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se
Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)
Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg
PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-06-17 Faktaägare: Charlotta Strandberg, överläkare kirurgkliniken Fastställd av: Katarina Hedin, orförande medicinska kommittén
Subkutan venport (SVP)
Subkutan venport (SVP) En subkutan venport (SVP) är en subkutant implanterad dosa av metall eller plast. Dosan är på ovandelen försedd med ett silikonmembran. Dosan är kopplad till en smal kateter där
Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland
Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och
Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.
Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder
Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab
Dok-nr 04363 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 (SVP) En centralvenös infart
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier
ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre
1/14 Dokumentnamn: Subcutan venport Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Utfärdande enhet: Centrum för hälso- och vårdutveckling Framtagen av: Projektgrupp CVKprojektet Projektledare
Basala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Avdelning 34 (marma69) Granskad av: Giltig från:
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert
Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter
Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17963 su/med 2018-06-13 8 Innehållsansvarig: Angela Hanson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (angha) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar
Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert
Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen
Picc-line i Dalarna Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Therese, Annelie, Eva, Mats och Kirsten Anestesimottagningen Innehållförteckning 1: Picc-line ansvariga
New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil
VASKULÄR Venportsnål ACCESS New Maximal säkerhet Minimal profil Maximal säkerhet är en stickskyddad venportsnål med Huber-slipning. förebygger stickskador som kan uppstå då nålen avlägsnas från venporten.
LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN
Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan
Dialys - Central dialyskateter (CDK)
Dok-nr 09427 Författare Version Mersida Alic, biträdande vårdenhetschef, Medicinkliniken ViN 2 Godkänd av Giltigt fr o m Lena Ekström, verksamhetschef, Medicinkliniken ViN 2018-02-18 Vid hemodialysbehandling
PICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
VRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Kateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15765 su/med 2014-12-02 6 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av: Henrik
Central venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen
Godkänt den: 2017-05-01 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen Innehåll Syfte och omfattning... 4 Implementeringsplan... 4
Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 HT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16h Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-10-20 Tid:
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Eva Wetterling, sjuksköterska, Onkologklinikens dagsjukvård Ljungby Gäller för: Region Kronoberg Fastställd av: Pär Lindgren, chefläkare
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde
1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26178 su/med 2016-02-22 4 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef bitr, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av:
Intraosseös infart. IVAK Piteå
Intraosseös infart. IVAK Piteå Berörda enheter IVAK Piteå Älvdals Sjukhus. Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseösa infarter. Indikationer för intraosseös
Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga
Celsite implanterbara injektionsportar
Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför
PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION
PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION Datum (år/månad/dag): Tid: Sjukhus: Klinik: Vårdavdelning: Granskare: Patientens personnummer:
UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren
UTBILDNING - MÄTNING BHK VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Observationsstudier Varför?
Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta
Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.
Innehållsansvarig: Krister Löfving, Enhetschef, Ledningsgrupp K6 (krilo); Anders Paulsson, Överläkare, Läkare (andpa1); Anders Winterfeldt, Överläkare, Läkare (andwi1); Camila Bogg, Specialistläkare, Läkare
VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 2013-08-12
VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 1 Vad är en injektionsventil? En anslutning till en kärlkateter för injektion,
Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Intraosseös infart gällande rutin
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Intraosseös infart gällande rutin Berörda enheter IVAK Kalix Sjukhus Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseös infart. Indikationer
Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär
Vårdhygien Stockholms län Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Självskattning genomförd vid Enhetens benämning. Vårdinriktning/Specialitet Verksamhetschef..
1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess.
EZ-IO 1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess. IO access blev sedan bortglömt i ca 40 år. Inga civila EMS existerade
Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA
Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 VT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16v Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-02-23 Tid:
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Venport - Användning och skötsel
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14207 su/med 2015-11-05 9 Innehållsansvarig: Malin Karlsson Leidzén, Sektionsledare, Avdelning 326 och 327 (malle2) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström
UTBILDNING - MÄTNING BHK VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till: Klädregler Basala hygienrutiner Observationsstudier Varför? Socialstyrelsens
Hygienpolicy för personal vid Stockholms Regiondjursjukhus: Regiondjursjukhuset Bagarmossen, Djursjukhuset Albano och Gärdets Djurklinik.
Hygienpolicy för personal vid Stockholms Regiondjursjukhus: Regiondjursjukhuset Bagarmossen, Djursjukhuset Albano och Gärdets Djurklinik. Inledning: Nosocomial infektion är en infektion som uppstår i samband
Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner
Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska
Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:
Intraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare, Region Kronoberg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Handhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
VRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Inläggning och skötsel av thoraxdrän
Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän
Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård
1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland Utbildning är basen för allt men man kan inte få personal att följa en instruktion
Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK
Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Handhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Hygienregler för Landstinget Dalarna
Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Viktigt med handhygien
Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.
Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7
Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:
Lokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Provtagning för blododling, information till vårdenhet
sida 1 (6) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Vid misstanke om bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange
Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling
Intravenös infusionsbehandling Anna Willman 2010-12-16 Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Tekniskt handhavande Aseptiskt handhavande Läkemedelsverkning Biverkning Rimlighetsbedömning
Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken
ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Information om kateterbehandling/vård Bäst att tömma