Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen

Transkript

1 Godkänt den: Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen Innehåll Syfte och omfattning... 4 Implementeringsplan... 4 Bakgrund... 4 Termer och förkortningar... 5 Översikt... 5 Allmänt... 5 Kärl... 5 Indikationer... 6 Förebygga komplikationer... 6 Inläggning... 7 Patientinformation... 7 Förberedelser... 7 Remiss... 7 Akademiska sjukhuset... 8 Enköpings lasarett... 8 Inläggning... 8 Eftervård på vårdavdelning... 8 Handhavande... 9 Blodreturkontroll... 9 Märkning... 9 Inspektion... 9 Patientens läge i sängen... 9 Provtagning Blodprov Blododling Suturer Sidan 1 av 36

2 Injektion, infusion och transfusion Kateter, injektionsventil och kran Användning av injektionsventil Kontrast Ventrycksmätning Handhavande Omläggning, genomspolning och kranbyte Intervall Material för omläggning Material för genomspolning och kranbyte Utförande omläggning Utförande genomspolning och byte av trevägskranar/injektionsport Fastläkt tunnelerad CVK Spolning Spol-stopp-spol-tekniken Sprutor Heparinisering Vilande CVK, handhavande Utvärdering av behov Avlägsnande Tunnelerad CVK Dokumentation Komplikationer Pneumothorax, luft i lungsäcken Åtgärd: Luftemboli Åtgärd: Infektion Ocklusion och trombos Åtgärd: Andra orsaker till stopp Andra åtgärder vid stopp Altepas (Actilyse ) Vakuum-metoden Kateterdislokation och extravasal infusion Sidan 2 av 36

3 Åtgärd: Hydrothorax, vätska som infunderats i lungsäcken Åtgärd: Kvalitetskontroll Referenser Relaterade länkar i Cosmic: Dokumenthistorik Bilaga 1 SVP RU Central venkateter preoperativt, vuxen Bilaga 2 SVP RU Central venkateter hantering vuxen Bilaga 3 SVP RU Central venkateter tunnelerad hantering vuxen Sidan 3 av 36

4 Syfte och omfattning Standardiserad utförandebeskrivning av inläggning, hantering och avlägsnande av central venkateter (CVK), både icke-tunnelerad och tunnelerad hos vuxna patienter i slutenvården. Dokumentet är en del i ett utvecklingsarbete inom Akademiska sjukhuset som benämns CRISS (Central infarts-relaterade Infektioner Ska Stoppas). Detta dokument gäller hela Akademiska sjukhuset från och med 1 juni Det finns publicerat redan från 2 maj 2017 för sektionen för hematologi som är pilotavdelning för införandet. Implementeringsplan Utbildning och implementering av rutinen sker under mars-april 2017 vid sektionen för Hematologi. Efter utvärdering ska superanvändare inom varje verksamhet som handhar centrala infarter utbildas under maj Superanvändarna ska sedan utbilda personal vid den egna verksamheten. Arbete pågår med att utöka detta dokument till att innefatta CVK i öppenvård samt subkutan venport och PICC-line. Till dess gäller Vårdhandbokens anvisningar och/eller ev. lokala anvisningar. Dokumentet är upplagt så att det ska gå att skriva ut enbart en specifik rutin. Vid utskrift, välj bara de sidor som innehåller den information du behöver för att utföra rutinen. Bakgrund Efter en genomgång av vetenskap och beprövad erfarenhet för att minska risken för infektioner har denna rutin framtagits som i vissa avseenden skiljer sig från Vårdhandbokens rekommendationer. Annan rutin än i Vårdhandboken: Steril rutin vid omläggning (I Vårdhandboken står ren rutin) Rengöring 20 sek och lufttorkning i 30 sek (längre tid än Vårdhandboken) Vid varje manipulering bör patienten ligga grader under planläge för att undvika luftemboli (I Vårdhandboken står: planläge) Vid vilande kateter börja med att aspirera då det ofta är halv-koagulerat blod/gegga som kommer ut (Vårdhandboken säger börja med spolning) Tillägg/förtydliganden som inte finns i Vårdhandboken: Patientinformationen innehåller inspektion av hud och insticksställe Mer utförlig information av förberedelser inför inläggning Hantering av infarten: Använda tre klorhexidinindränkta kompresser i tre steg: en för att ta av proppen med, en för att rengöra infarten med och en för att ha under sprutan eller vacutainern under infusionen/blodprovstagningen Vid avlägsnande: observandum vid lågt trombocytvärde, sterilt handhavande om infektionskänslig patient Hygienrutin vid fastläkt tunnelerad CVK Information om o suturtagning vid tunnelerad CVK o att låg kroppstemperatur kan vara tecken på infektion Sidan 4 av 36

5 o o o o o o att vara observant vid mobilisering att slangar inte fastnar och CVK rycks ut att vid känslig hud använda applikatorpinne med barriärfilm att CVK med lång kateter kan läggas i slynga runt insticksstället under förbandet att nypa fast förbandet så att slangen inte skaver på huden samt minska risken att förband lossnar att vi rekommenderar spol-stopp-spol-teknik ur erfarenhetsaspekt, trots att evidensen inte är så stark att altepas-behandling samt vacuum-metoden kan användas vid stopp Termer och förkortningar CVK Central venkateter CVP Icke-tunnelerad Immunsuppression PVK Tunnelerad Centralt ventryck Infarten anläggs med stickteknik direkt in i ett större venöst kärl antingen på halsen eller bröstkorgen/nyckelbenet och fästs på halsen eller bröstkorgen. Sutur anläggs vid insticksstället och det blir ett sår att observera och lägga om. Rekommenderad liggtid: högst 14 dagar Nedsatt immunförsvar pga. av sjukdom eller behandling med t ex cytostatika Perifer venkateter Infarten anläggs direkt in i ett större venöst kärl antingen på halsen eller bröstkorgen/nyckelbenet och slangen leds därefter under huden i en tunnel, och mynnar ut längre ner på bröstkorgen. Det blir två sår att observera och lägga om. Rekommenderad liggtid: ingen bortre gräns, så länge den behövs. Flera kända fall då den fungerat över 12 månader. Översikt Allmänt CVK är en kärlkateter där kateterspetsen ligger i en central ven nära hjärtat, tidigare vanligtvis i vena cava superiors övergång till höger förmak, men numera helst 1-2 cm in i höger förmak. Beslut om inläggning av CVK ska alltid övervägas noggrant för varje enskild patient, då användandet är förenat med risk för komplikationer. Inläggning ordineras och utförs av läkare. Endast läkare eller sjuksköterska som är väl förtrogen med hur en CVK ska hanteras får handha eller avlägsna en CVK. En CVK ska avlägsnas på läkarordination så snart den inte behövs. Kärl Tillgängliga vener för inläggning av CVK: Vena subclavia (nedanför nyckelbenet) Vena jugularis interna (på halsen) Vena cephalica (på armen) Vena brachialis (på armen) Vena femoralis (i ljumsken) Sidan 5 av 36

6 Indikationer Indikation för att lägga in CVK är: Cytostatika Parenteral nutrition Antibiotika Annan intravenös terapi Svårstucken Övervakning Lokala riktlinjer förekommer gällande val av central venkateter för specifika behandlingar. Förebygga komplikationer Följande aspekter avgörande för en komplikationsfri behandling: Noggrann aseptik Användning av injektionsventil Noggrann genomspolning med natriumklorid 9 mg/ml efter avslutad injektion, infusion och blodprovstagning Blodreturskontroll Regelbunden observation av CVK och insticksställe God fixering av katetern Sidan 6 av 36

7 Inläggning Patientinformation Patienten bör om möjligt ge sitt samtycke till inläggning. Följande information ska ges före inläggning av CVK, muntligt och skriftligt: Vad en CVK är Indikation för inläggning av CVK Hur en CVK ser ut och hur den fungerar Hur inläggningen går till, förberedelser inför och kontroller efter inläggning Skötsel av CVK Inspektion av hud och insticksställe runt CVK Hur patienten ska sköta sin personliga hygien Vad patienten ska vara observant på vid förändringar vid instickstället Möjliga komplikationer Vart patienten kan vända sig till med frågor Förberedelser Ge skriftlig information till patienten: antingen Central venkateter eller Central venkateter, tunnelerad, se DocPlus. Blodprov som tas rutinmässigt: PK-INR, APTT samt TPK, inte äldre än ett dygn. Andra prover enligt ordination. Kontrollera blodprovssvar i god tid och meddela läkare vid avvikelser. Ge vid behov trombocyttransfusion på läkarordination. ID-märkning. MEWS kontroll x 1. I normalfallet kan patienten äta och dricka fritt. Det är endast då läkare bedömer att patienten behöver anestesi som fasta gäller: 6 timmar efter fast föda och 2 timmar efter dryck. Vid planerad inläggning av CVK ska patienten duscha med klorhexidintvål enligt rutin för preoperativ dusch, se Preoperativa hudförberedelser. Vid akut inläggning sker avtvättning i säng med klorhexidintvål och sköljs bort med vatten över området där CVK kommer att läggas in. Nagellack och smycken ska tas bort. Renbädda och märk säng med patient-id och avdelningstillhörighet. Droppställning på säng. Patienten klädd i operationsskjorta. PVK - om patienten är svårstucken kan operationsavdelningen sätta PVK. Ev. premedicinering (vanligen tablett paracetamol, ev. tablett diazepam obs läkarordination). Antibiotikaprofylax, ordineras av läkare. Det är viktigt att antibiotikan inte ges tidigare än minuter före operationsstart för bäst effekt. Skicka med antibiotikan till operationsavdelningen. Remiss CVK beställs i förväg. Remissmall i Cosmic Beställning av central infart. I remissen anges kort anamnes, indikation för inläggning, typ av CVK som önskas samt provsvar. I normalfallet behöver inte patienten fasta (se ovan), utan kan äta som vanligt. Sidan 7 av 36

8 Akademiska sjukhuset Mottagande enhet i Cosmic: 50C kontaktar Accessmottagningen. Övriga avdelningar sänder remiss till den operationsavdelning som ligger närmast. Dagtid efter kl.15, helger samt vid akuta inläggningar måste kontakt även tas med primärjour för anestesi. Enköpings lasarett Remiss i Cosmic samt sök ansvarig anestesijour. Uppstämplat dataregistreringspapper ska medfölja patienten till operation. Inläggning Inläggning av CVK är ett operativt ingrepp som sker under sterila förhållanden, om möjligt på operationssal. Läkaren använder munskydd, hjälm, steril rock och sterila handskar. Huddesinfektion görs med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Vid klorhexidinallergi används etanol 70 % eller medel med motsvarande effekt. Den person som är assistent ska ha hjälm och munskydd. I övrigt gäller basala hygienrutiner. Ett stort område runt insticksstället desinfekteras med ordentligt genomfuktade tvättork under cirka två minuter. Verkningstiden är tills huden är torr. Därefter fixeras sterilt draperingsmaterial tätt mot patientens hud. Hela patienten ska täckas sterilt. Inläggning sker i lokalbedövning men vid behov kan sedering och smärtlindring ges intravenöst. Följ lokal anvisning angående tillvägagångssätt vid byte av CVK över ledare. Eftervård på vårdavdelning Efter inläggning ska läkare godkänna att CVK:n börjar användas. Detta kan vara gjort av inläggande anestesiläkare. Annars ska infarten röntgas och ansvarig avdelningsläkare bedöma röntgensvaret och godkänna kateterläge före användning. MEWS vid ankomst till vårdavdelning. Fortsatt observation av andning (andningsmönster, frekvens, saturation), puls och blodtryck 1 gång i timmen under 4 timmar efter CVK-inläggning. Vaksamhet för postoperativa komplikationer såsom blödning, pneumothorax och hemothorax (se utförlig beskrivning under rubrik Komplikationer). De senare tillstånden diagnostiseras med lungröntgen. Observation av insticksstället under första dygnet utförs efter 1, 4 och 12 timmar och därefter dagligen. Det kan lätt uppstå en liten blödning från insticksstället de första timmarna efter ingreppet. Förstärk förbandet om det blöder. Om lättblödande lägg på en liten sandsäck eller skapa ett tryckbandage på annat sätt. Intravenöst kateterspetsläge verifieras med venös blodretur inför användning, se rubrik Blodreturkontroll. Sidan 8 av 36

9 Handhavande Vid mobilisering och vändning av patienten var observant på skänklar och infusionsslangarna så att inget fastnar vilket kan medföra att CVK rycks ut. Blodreturkontroll En central venkateter (CVK) får endast användas om läge och funktion kontrollerats genom exempelvis blodreturkontroll. Kontroll av blodretur görs alltid innan användning av CVK förutom vid blododling. Kontrollera att kateterspetsen har rätt läge genom att spola med några ml natriumklorid 9 mg/ml och aspirera försiktigt tills det kommer blod några mm in i kateterslangen. Spola därefter med 40 ml natriumklorid 9 mg/ml. Om skänkeln ska användas direkt efter blodreturen behöver spolning inte göras förrän efter användningen. Forcera aldrig spolning om motstånd känns. Lokala anvisningar kan förekomma angående intervall av blodreturskontroll då CVK är i bruk, till exempel vid kontinuerlig infusion dygnet runt och cytostatika. Kontrollera blodretur om lokala besvär uppstår. Märkning På förbandet anges CVK och senaste datum för omläggning. Intravasala katetrar ska vara märkta så att ingen tvekan beträffande deras ändamål kan uppstå. Använd vit etikett med svart text, med texten Central venkateter, använd ingen förkortning. Etiketten fästs så långt ner som möjligt (distalt) på varje skänkel. Infusionsslangar som kan kopplas till olika infarter märks i den distala delen av slangen. Inspektion Inspektion mellan omläggningstillfällen kan många gånger göras av patienten själv eller närstående. Patient eller närstående bör informeras om vad de ska vara observanta på samt vart de ska vända sig om problem uppkommer. Inspektera och dokumentera dagligen området kring CVK-insticket genom det transparenta förbandet. Dokumentera hur det ser ut samt även kateterns funktion. Om det är en tunnelerad CVK ska även området kring tunnelmynningen inspekteras och dokumenteras. Rapportera till ansvarig läkare om huden vid insticket är rodnad, svullen, öm eller vätskande. Dessutom ska oförklarlig feber rapporteras till ansvarig läkare eftersom CVK-relaterad infektion då kan vara en möjlig orsak. Även låg kroppstemperatur vara tecken på infektion. Patientens läge i sängen Vid varje manipulering som innebär att kopplingen mot CVK öppnas bör patienten ligga i grader under planläge om möjligt, för att undvika luftemboli, vilket betyder att sängen kan behöva höjas vid fotändan. Vid vissa sjukdomstillstånd som exempelvis hjärtsvikt är detta inte möjligt. Sidan 9 av 36

10 Provtagning Blodprov Vid provtagningen används antingen vacutainer-hållare med adapter eller spruta. Observandum att vacutainer kan ge ett för kraftigt undertryck initialt, så att katetern trycks ihop eller att spetsen suger fast i kärlväggen. Med en spruta går det ofta att få ut blod när en vacutainer inte fungerar som metod, då det ger ett lägre negativt tryck. Ibland kan ett litet koagel fastna i vacutainern i början när blodet dras ut. Det avhjälps genom att byta adapter i vacutainern och försöka igen. Läkemedelskoncentrationer, till exempel antibiotika, bör inte tas från CVK om det aktuella läkemedlet administrerats via CVK, eftersom det finns risk att få falskt höga värden. Lokala rutiner kan förekomma. Material: Engångsförkläde Rena undersökningshandskar Klorhexidinsprit 5 mg/ml Tvättork Natriumklorid 9 mg/ml, 40 ml 10 ml spruta, 1 st 20 ml spruta, 2 st Ny steril propp Vid behov trevägskran/injektionsventil Provtagningsmaterial Remiss Gör så här: 1. Informera patienten. 2. Desinfektera dina händer och underarmar. 3. Ta på engångs plastförkläde, desinfektera dina händer och underarmar. 4. Iordningställ provtagningsmaterial. 5. Kontrollera id-nr och märk provmaterialet. 6. Sängens huvudända bör sänkas, helst grader under planläge när patienten tolererar detta 7. Desinfektera dina händer och underarmar och ta på rena undersökningshandskar. 8. Kontrollera att ON/OFF-knappen och/eller klämman på CVK är stängd. 9. Använd tre rena kompresser, genomblöta med klorhexidinsprit 5 mg/ml Första används för att skruva av ev. propp. Kasta proppen. Andra används för att desinfektera infarten: mekanisk gnuggning/vridning under 20 sek samt invänta torktid 30 sek kastas Tredje läggs under trevägskranen/injektionsventilen och ingången till sprutan Sidan 10 av 36

11 10. Spola systemet med minst 10 ml Natriumklorid 9 mg/ml. Forcera aldrig spolning om motstånd känns 11. Aspirera minst 10 ml blod med sprutan som användes för spolning, alt använd två provrör utan tillsats. Kasseras som "slask". 12. Ta blodprover enligt rekommenderad ordningsföljd, se här (OBS! Cosmic skriver inte automatiskt ut remisserna i rek. ordningsföljd) 13. Spola systemet med 40 ml natriumklorid 9 mg/ml. Det är viktigt med denna mekaniska rengöring. Använd spol-stopp-spol-tekniken och försiktig spolning av de sista millilitrarna, se rubrik Spolning. Om vätskerestriktion föreligger spolas CVK med ordinerat antal ml natriumklorid 9 mg/ml. 14. Byt injektionsventil/trevägskran om dessa inte kan spolas helt rena. 15. Sätt på ny propp om trevägskran används. 16. Täck trevägskranar med rena kompresser. 17. Dokumentera. (Nästa sida: Blododling) Sidan 11 av 36

12 Blododling Om annan provtagning ska ske samtidigt tas alltid blododling först. Om blododlingen tas med frågeställning CVK-relaterad infektion tas samtidigt (inom 15 minuter) odling ur perifer ven. För hantering av flaskor och remisser, se Akademiska laboratoriets utförandebeskrivning: Provtagning för blododling, information till vårdenhet XD288. Material: Engångsförkläde Rena undersökningshandskar Klorhexidinsprit 5 mg/ml Tvättork Natriumklorid 9 mg/ml, 40 ml 20 ml spruta, 2 st Ny steril propp Vid behov trevägskran/injektionsventil Provtagningsmaterial Remiss Gör så här: 1. Informera patienten. 2. Desinfektera dina händer och underarmar. 3. Ta på engångs plastförkläde, desinfektera dina händer och underarmar. 4. Iordningställ provtagningsmaterial. Kontrollera id-nr och märk provmaterialet. Obs! Se rutinbeskrivning Provtagning för blododling, information till vårdenhet XD Sängens huvudända bör sänkas, helst grader under planläge när patienten tolererar detta 6. Desinfektera dina händer och underarmar och ta på rena undersökningshandskar. 7. Kontrollera att ON/OFF-knappen och/eller klämman på CVK är stängd. 8. Använd tre rena kompresser, genomblöta med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Första används för att skruva av ev. propp. Kasta proppen. Andra används för att desinfekteras infarten: mekanisk gnuggning/vridning under 20 sek samt invänta torktid 30 sek kastas. Tredje läggs under trevägskranen/injektionsventilen och vacutainernålen. 9. Ingen slask ska tas vid blododling. Ta blododlingar. 10. Vid varje odlingstillfälle, ta maximalt 10 ml blod i vardera aerob och anaerob blododlingsflaska. 11. Spola systemet med 40 ml natriumklorid 9 mg/ml. Det är viktigt med denna mekaniska rengöring. Använd spol-stopp-spol-tekniken och försiktig spolning av de sista millilitrarna, se rubrik Spolning. Om vätskerestriktion föreligger spolas CVK med ordinerat antal ml natriumklorid. 12. Byt injektionsventil/trevägskran om dessa inte kan spolas helt rena. 13. Sätt på ny propp om trevägskran används. 14. Täck trevägskranar med rena kompresser. 15. Dokumentera. Sidan 12 av 36

13 Suturer Suturer på icke-tunnelerad CVK får INTE tas bort. Suturen förhindrar att CVK dras ur sitt läge och måste sitta kvar till dess att CVKn ska avlägsnas. På tunnelerad CVK tas suturer vid insticksställe bort enligt operatörens instruktion (vanligen efter 14 dagar). Suturer vid tunnelmynning tas efter 4 veckor då infarten vuxit fast. Låsanordning (Statlock, tejp eller annat) sätts på slangen som skydd mot ryck, se mer information under rubrik Fastläkt tunnelerad CVK. Injektion, infusion och transfusion Kateter, injektionsventil och kran Katetersystemet består av en CVK som beroende på fabrikat är försedd med avstängningsventil med on/off-knapp eller klämma. Dessa möjliggör avstängning mot patient vid byte av injektionsventiler, kranar och slangar. Avstängningsventil eller klämma ska alltid vara stängd när CVK inte används. Källa: Vårdhandboken Skänkeln bör förses med injektionsventil, trevägskran eller ett kranblock förfyllt med natriumklorid 9 mg/ml. Ökat antal kopplingar eller kranar ökar risken för infektion. Alla läkemedel som ges i samma lumen måste vara kompatibla. Det är viktigt med korrekt handhavande enligt tillverkarens anvisningar. Kontrollera att trevägskranarna sitter väl ihop och att infusionsaggregaten är ordentligt åtskruvade. Trevägskranar kan täckas med rena kompresser för att öka patientens komfort. Användning av injektionsventil Injektionsventil rekommenderas. Före användning ska injektionsventil desinfekteras med klorhexidinsprit 5 mg/ml i 20 sek, mekanisk gnuggning. Låt därefter lufttorka i 30 sek. Om trevägskran utan injektionsventil används ska kranöppningen desinfekteras under minst 20 sekunder och lufttorka i 30 sekunder. Kassera skyddspropp som tas bort innan injektion eller infusion och byt till ny steril propp. Sidan 13 av 36

14 Kontrast CVK tål INTE trycket från de mekaniska sprutpumpar för kontrast som finns på röntgenavdelningen. Därför får CVK inte användas för kontrast. Ventrycksmätning Centralt ventryck (CVP) mäts vanligtvis genom att en tryckgivare kopplas till CVK och till en övervakningsenhet. CVP speglar trycket vid spetsen av CVK vilket vanligen är detsamma som i höger förmak dock inte alltid! Värdet kan ge en uppfattning om en patient är hypo- eller hypervolem. Variabilitet i blodtrycket mätt via artärtryck i förhållande till in- och utandning är dock ett mycket säkrare tecken på normo- eller hypovolemi. När CVP mäts är det viktigt att tryckgivaren befinner sig i höjd med höger förmak. (Nästa sida: Handhavande: Injektion, infusion, transfusion) Sidan 14 av 36

15 Handhavande Injektion/infusion/transfusion ges alltid via desinfekterad injektionsventil eller trevägskran. En CVK får endast användas om läge och funktion kontrollerats genom exempelvis blodreturkontroll. Röntgenkontroll med kontrastinjektion är ett annat sätt att kontrollera om CVKn kan användas. Vid kontinuerlig infusion ska infusionsaggregat bytas var 72:a timme. Infusionsaggregatet byts alltid efter läkemedel som inte kan blandas med efterföljande infusion. För immunsupprimerade patienter kan infusionsaggregat bytas var 12:e timme vid kontinuerlig infusion då infusionspåse byts var 12:e timme. Material: Engångsförkläde Rena undersökningshandskar Klorhexidinsprit 5 mg/ml Tvättork Natriumklorid 9 mg/ml, 2 st 20 ml sprutor 10 ml spruta, 1 st + ev fler beroende på antal läkemedel som ska administreras Steril propp Vid behov trevägskran/injektionsventil Läkemedel/blodprodukt som ska administreras Gör så här: 1. Informera patienten. 2. Desinfektera dina händer och underarmar. 3. Ta på engångs plastförkläde. 4. Sängens huvudända bör sänkas, helst grader under planläge när patienten tolererar detta. 5. Desinfektera dina händer och underarmar och ta på rena undersökningshandskar. 6. Kontrollera att ON/OFF-knappen och/eller klämman på CVK är stängd. 7. Använd tre rena kompresser, genomblöta med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Första används för att skruva av ev. propp. Kasta proppen. Andra används för att desinfektera infarten: mekanisk gnuggning/vridning under 20 sek samt invänta torktid 30 sek kastas. Tredje läggs under trevägskranen/injektionsventilen och ingången till sprutan. 8. Kontrollera att kateterspetsen har rätt läge genom att aspirera försiktigt tills det kommer blod några mm in i kateterslangen, men inte ända upp till trevägskranen. Om CVK varit vilande ska 3-4 ml blod aspireras upp i sprutan och kasseras, för att få bort ev. koagel. Spola därefter med minst 10 ml natriumklorid 9 mg/ml. Forcera aldrig spolning om motstånd känns. 9. Administrera läkemedel enligt ordination. 10. Spola systemet med 5-10 ml Natriumklorid 9 mg/ml mellan läkemedel. 11. När injektionen eller infusion/transfusion är avslutad spolas CVK ordentligt med 20 ml. Natriumklorid 9 mg/ml vid klara vätskor och 40 ml vid blod och lipider. Om vätskerestriktion Sidan 15 av 36

16 föreligger spolas CVK med ordinerat antal ml natriumklorid. Det är viktigt med denna mekaniska rengöring. Använd spol-stopp-spol-tekniken och försiktig spolning av de sista millilitrarna, se rubrik Spolning. 12. Byt injektionsventil/trevägskran om dessa inte kan spolas helt rena. 13. Sätt på ny propp om trevägskran används. 14. Täck trevägskranar med rena kompresser. 15. Dokumentera. (Nästa sida: Omläggning och kranbyte) Sidan 16 av 36

17 Omläggning, genomspolning och kranbyte Intervall I slutenvård sker omläggning, genomspolning och kranbyte var 3:e dag, inom samma arbetspass. Om förbandet lossnat, är fuktigt eller förorenat sker omläggning omedelbart. Trevägskranar och injektionsventiler ska ses som en helhet. Målet är att göra så få manipulationer som möjligt. Omläggning görs enligt steril metod med sterila handskar. Material för omläggning Desinfekterad rullvagn Engång plastförkläde Rena undersökningshandskar Sterila handskar Klorhexidinsprit 5 mg/ml Sterila kompresser, 1 fp Omläggningsset, 1 st Förband av typen högpermeabel polyuretanfilm Om blod behöver tvättas bort: 1 omläggningsset, sterila öronpinnar och Natriumklorid 9 mg/ml Om patienten har känslig hud: Applikatorpinne med barriärfilm (t ex Cavilon ) Steril våtservett för att ta bort ev. klister på huden Ev. odlingspinne för odling av insticksstället Etikett för märkning av katetern Material för genomspolning och kranbyte Uppdragningskanyl, 18Gx2 Injektionsventil/trevägskranar Natriumklorid 9 mg/ml (60-80 ml, beroende på antal skänklar) 10 ml spruta, 1 st Rena stora tvättork för täckning av krankopplingar 20 ml spruta, 3-4 st (beror på antal skänklar, 2 st till den för blodretur) Utförande omläggning Om genomspolning och byte av kranar görs i anslutning till omläggning, gå direkt till punkt Informera patienten. 2. Desinfektera dina händer och underarmar. 3. Ta på engångs plastförkläde och undersökningshandskar. 4. Kontrollera att ON/OFF-knappen och/eller klämman på CVK är stängd. 5. Ta bort det gamla förbandet och etiketten för central infart som sitter på skänkeln. Använd eventuellt den sterila våtservetten för att få bort klister från hud och kateter. Därefter kasseras de använda handskarna. Desinfektera händer och underarmar. 6. Öppna omläggningssetet/en, duka upp tillbehören enligt steril metod på desinfekterat rullbord. 7. Häll på rikligt med klorhexidinsprit 5 mg/ml på omläggningsset Vid behov: Häll på Natriumklorid 9 mg/ml i omläggningsset 2 (för att tvätta bort blod/ta odling) 9. Desinfektera händer och underarmar. 10. Ta på sterila handskar. 11. Om odling ska tas: Tvätta först insticksstället med natriumklorid och ta odlingen. 12. Koagulerat blod runt insticket eller suturer tvättas enklast bort med natriumklorid-indränkta kompresser och steril öronpinne. Det görs innan desinfektion med klorhexidinsprit utförs. OBS! Låt lufttorka före desinfektion med klorhexidinsprit. 13. Ta en steril klorhexidin-indränkt kompress och samla ihop skänkeln/skänklarna och håll upp CVK 14. Tvätta insticksstället, huden runt omkring det område som ska täckas med förband, håll i CVK med skänklar under tiden. 15. Tvätta skänkeln/skänklarna från insticksstället och ner mot skänkelmynningen. Håll i CVK med skänklar medan den lufttorkar. Sidan 17 av 36

18 16. Om känslig hud: applicera barriärfilm med applikatorpinne inifrån och ut på hudområdet där förbandet ska sitta, innan du lägger ner skänklarna. 17. För tunnelerad CVK: om den är lång kan den läggas i en slynga runt insticksstället. 18. Täck instickstället med transparent förband. Nyp fast förbandets nedre del runt kranslangen. Det förhindrar att slangen skaver på huden eller att förbandet lossnar. Undvik att lägga dubbla lager transparent förband över insticket, då förbandet då förlorar sin semipermeabla funktion. 19. Dokumentera. Utförande genomspolning och byte av trevägskranar/injektionsport Om detta görs i anslutning till omläggning, gå direkt till punkt Informera patienten. 2. Desinfektera dina händer och underarmar. 3. Ta på engångs plastförkläde och undersökningshandskar. 4. Koppla samman trevägskranar och injektionsventil. Fyll systemet med natriumklorid 9 mg/ml. Kontrollera att alla kopplingar är åtdragna och stängda. 5. Sängens huvudända bör sänkas, helst grader under planläge när patienten tolererar detta 6. Desinfektera dina händer och underarmar. Låt lufttorka. Ta på undersökningshandskar. 7. Använd tre rena kompresser, genomblöta med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Första används för att skruva av ev. propp. Kasta proppen. Andra används för att desinfektera infarten: mekanisk gnuggning/vridning under 20 sek samt invänta torktid 30 sek kastas. Tredje läggs under trevägskranen/injektionsventilen och ingången till sprutan. 8. Kontroll av blodretur görs på en av skänklarna. Öppna On/Off-knappen och/eller klämman, koppla på tom 10 ml spruta. Aspirera så att blod kommer upp i sprutan. Stäng klämman. 9. Koppla på ny injektionsventil alternativt trevägskranar. Spola med 40 ml natriumklorid 9 mg/ml. Använd spol-stopp-spol-tekniken och försiktig spolning av de sista millilitrarna, se rubrik Spolning. 10. Rengör övriga infarter enligt punkt 7. Det är viktigt med denna mekaniska rengöring. Spola med 20 ml natriumklorid 9 mg/ml. 11. För patientens bekvämlighet kan trevägskranar täckas med rena kompresser. 12. Märk katetern med etikett "central venkateter". 13. Märk förbandet med CVK och datum för omläggning. 14. Dokumentera. Om suturer har lossnat, meddela ansvarig läkare för bedömning om nya suturer ska sättas. Sidan 18 av 36

19 Fastläkt tunnelerad CVK Omläggning av snittet vid nyckelbenet eller halsen läggs om vid första omläggningen av tunnelmynningen, därefter behövs inget förband. Tunnelerad CVK läker fast efter ca 4 veckor. Då tas stygnen vid tunnelmynningen och CVK behöver inte längre läggas om (dock valfrihet för patienten). Dock är det fortsättningsvis nödvändigt med: Daglig dusch Daglig rengöring med klorhexidinindränkt kompress från insticksstället ner på skänklarna Daglig observation av insticksställe Låsanordning för att förhindra ryck i slangen nödvändig. Använd t ex tejp, Statlock eller liknande. Låsanordning ska bytas var 7:e dag eller tidigare om det har lossnat. Spolning Det är viktigt att katetersystemet genomspolas ordentligt, såväl före som efter användning vilket ger en mekanisk rengöring för att minska risken för stopp i katetern. Spolningen genomförs för att kontrollera systemets funktion, upprätthålla gott flöde samt för att undvika att inkompatibla infusionslösningar respektive läkemedel kommer i kontakt med varandra. Vissa kombinationer av läkemedel kan ge utfällningar och därmed stopp i katetern. Spolning sker alltid i samband med omläggning, med 20 ml Natriumklorid 9 mg/ml. Lämpliga mängder för spolning: Innan administrering av läkemedel eller infusioner: minst 10 ml. I de fall natriumklorid är kontraindicerat för spolning ska det först spolas ordentligt med det som rekommenderas (t ex glukos) och därefter med natriumklorid 9 mg/ml. Efter klara vätskor: 20 ml. Efter blod, kolloider och lipider: 40 ml. Mängden natriumklorid 9 mg/ml justeras om patienten har vätskerestriktioner. Spol-stopp-spol-tekniken Följande teknik, som skapar turbulens och som därmed rengör katetern, bör användas vid spolning: 1. Spola cirka 2 ml pumpa 2. Vänta 3. Spola igen cirka 2 ml, och så vidare 4. De sista 4-5 ml sprutas långsamt för att undvika att blod backar in i systemet. Stäng klämman på slangen/trevägskranen innan allt är injicerat. Sprutor Använd helst sprutor med luerlock-fattning vid injektion och spolning. Om det sitter en injektionsventil ska luerlock-fattning alltid användas, annars är det risk för att sprutan lossnar. Ju mindre spruta som används, desto lättare är det att orsaka ett för högt tryck i katetersystemet, med komplikationer till följd. Därför rekommenderas att endast ml-sprutor används vid spolning av CVK. Även större sprutor kan dock ge tryck nog att spräcka en kateter om man forcerar spolning mot motstånd. Sidan 19 av 36

20 Forcera därför aldrig spolning eller injektion mot motstånd. För administrering av läkemedel i små volymer kan mindre sprutor användas, förutsatt att ett gott flöde först har säkerställts med en 10 mlspruta eller större, att injektionen görs långsamt och inget ökat motstånd känns. Vid stopp eller tröghet vid spolning, läs mer om åtgärder under Ocklusion och trombos. Heparinisering Heparinlås används inte rutinmässigt då det saknas vetenskapligt stöd för detta. Om heparinlås ska användas ska det vara på läkarordination och indikationen ska dokumenteras i journalen. Signeras i förekommande fall i läkemedelsmodulen. Vilande CVK, handhavande Med vilande CVK avses CVK som används mer sällan än var 7:e dag. Före användning, aspirera 3-4 ml blod i sprutan för att få bort ev. koagel. Kasseras. Handhavande därefter enligt aktuell rubrik längre upp i dokumentet. CVK behöver inte spolas mer än vid omläggningstillfället, vilket i slutenvården är var 3:e dag och i öppenvården var 7:e dag. Utvärdering av behov Behovet av CVK omprövas dagligen av läkare för varje enskild patient. Om CVK inte behövs ska den avlägsnas på läkarordination. Infektionsrisken ökar med antalet CVK-dygn. (Nästa sida: Avlägsnande) Sidan 20 av 36

21 Avlägsnande Observandum vid lättblödande och/eller immunsupprimerade patienter: ASA-preparat ökar risken för blödning. Om trombocyter mindre än 40 (x10 9 /l) ska läkare kontaktas för ordination av trombocyttransfusion innan avlägsnande för att undvika blödning. Sandsäck kan behövas. Vid immunsuppression hos patienten bör CVK avlägsnas med steril rutin. Byt till sterila handskar efter att förbandet har tagits bort med rena undersökningshandskar. Uttagnings orsak: Behandling avslutad. Kateter fungerat bra under hela behandlingsperioden Behandling avslutad- mindre komplikationer, v.g. se journal Felaktigt läge Asymtomatisk trombos Symtomatisk trombos Stopp i kateter Misstänkt infektion Säkerställd infektion Hudskada intill kateter Patientens önskemål (indikation kvarstår) Material: Engångs plastförkläde Klorhexidinsprit 5 mg/ml Transparent förband Rena undersökningshandskar Sterila kompresser Suturborttagare Omläggningsset Ev. sandsäck Vid odling på spets: odlingsremiss steril sax ett odlingsrör I samband med avlägsnande observeras patientens andning och cirkulation. Gör så här: 1. Informera patienten. 2. Desinfektera dina händer och underarmar. 3. Ta på engångs plastförkläde, desinfektera dina händer och underarmar. 4. Sänk sängens huvudända grader under planläge för att undvika luftemboli. 5. Desinfektera dina händer och underarmar och ta på rena undersökningshandskar. 6. Ta bort förbandet, eventuella suturer, desinfektera insticksstället och låt lufttorka. Sidan 21 av 36

22 7. Uppmana patienten att andas ut samtidigt som katetern snabbt och jämnt dras ut och läggs på det sterila underlaget från omläggningssetet. Kontrollera att katetern är hel och oskadd. 8. En steril kompress hålls samtidigt mot insticksstället. Trycket kvarhålls i 5-10 minuter. 9. Lägg ett tättslutande, lufttätt, förband över den sterila kompressen. Förbandet bör sitta i timmar för att undvika luftemboli. 10. Prov tas eventuellt för odling på kateterspetsen enligt läkarordination. Stoppa ner katetern i ett sterilt rör, och klipp av de yttersta 5 cm av katetern med en steril sax. Sätt på den sterila korken. 11. Märk röret med remissetiketten. 12. Höj sängens huvudända. 13. Observera patienten de närmaste timmarna enligt läkarordination med avseende på kliniska tecken till lokal blödning och luftemboli (se symtom under rubrik Komplikationer). Tunnelerad CVK Tunnelerad CVK har en kuff av syntetiskt material som växer fast i patientens underhud. Denna typ av CVK måste avlägsnas med kirurgi och läkare skickar operationsanmälan till operationsavdelning. Operationen innebär snitt i huden och därför behöver övriga förberedelser som t ex dusch göras enligt rutin beskriven i rubrik Förberedelser. Tunnelerad CVK avlägsnas normalt på remiss från öppenvården och patienten får information från operationsavdelningen. Avlägsnande inom slutenvården sker oftast på infektionsindikation. Vanligtvis läggs en ny central infart på annat ställe vid samma tillfälle som den gamla tas bort. Dokumentation [Vid tidpunkt för godkännande av detta dokument är inte alla detaljer kring dokumentationen helt fastställda.] Ordinerande läkare använder remissen Beställning av central infart för inläggning av CVK I Daganteckning läk dokumenterar ordinerande läkare indikation under sökorden Behandling Central venkateter - Indikation - Planerad behandlingstid. I mallen Anestesi läk CVK/SVP/PICC inläggning dokumenterar utförande läkare inläggningen och godkännande för användning. Alternativt i formulär kopplat till accessen i MetaVision. I Journaltabell In- och utfarter LUL dokumenterar ansvarig sjuksköterska följande där inte MetaVision används: Insatt datum/tid Indikation - Cytostatika - Parenteral nutrition - Antibiotika - Annan intravenös terapi - Svårstuken - Övervakning Satt av personal på annat sjukhus betyder dagligt ställningstagande till fortsatt behov Sidan 22 av 36

23 Borttagen datum/tid Uttagningsorsak - Behandling avslutad. Kateter fungerat bra under hela behandlingsperioden - Behandling avslutad- mindre komplikationer, vg se journal. - Felaktigt läge - Asymtomatisk trombos - Symtomatisk trombos - Stopp i kateter - Misstänkt infektion - Säkerställd infektion - Hudskada intill kateter - Patientens önskemål (indikation kvarstår) I vårdplanen SVP LUL Central venkateter, preoperativt dokumenterar sjuksköterskan utförda omvårdnadsåtgärder i fasta val och i fri text, före inläggning av CVK. I vårdplanen SVP LUL Central venkateter hantering eller SVP LUL Central venkateter tunnelerad hantering dokumenterar sjuksköterskan utförda omvårdnadsåtgärder i fasta val och i fri text, efter inläggning av CVK. Vid borttagande av CVK används mallen Anestesi läk CVK/SVP/PICC uttagning. Alternativt i formulär kopplat till accessen i MetaVision. Ansvarig sjuksköterska dokumenterar borttagandet och uttagningsorsak av CVK/ tunnelerad CVK i Journaltabell och i standardvårdplanen där inte MetaVision används. (Nästa sida: Komplikationer) Sidan 23 av 36

24 Komplikationer Tidiga komplikationer: stickblödning hematom pneumothorax Sena komplikationer: kateterrelaterad infektion lokal infektion vid instickstället trombos luftemboli rubbning av kateterns läge tromb längs katetern extravasal infusion stopp i katetern kateterruptur Vid tecken på komplikation ska läkare kontaktas. Pneumothorax, luft i lungsäcken Andningssvårigheter, bröstsmärtor, hosta samt pulsstegring och blodtrycksfall de närmaste timmarna efter insättandet eller borttagandet av CVK kan vara ett tecken på att lungsäcken eller lungan punkterats vid det operativa ingreppet. Lungsäcken kan då ha fyllts med luft. Detta symptom kommer ofta inom fyra timmar från insättandet av CVK, men kan komma senare. Åtgärd: Stäng av eventuellt pågående infusion Ge syrgas 10 liter på högflödesmask Kontakta ansvarig läkare Övervaka patienten enligt ordination Luftemboli Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om CVK hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna eller vid materialfel kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli. Risk för luftemboli finns även vid inläggning och borttagande av CVK. En luftemboli kan ge respiratorisk-, kardiovaskulär-, och CNS-påverkan. Var uppmärksam på symtom som andnöd, bröstsmärtor, illamående, snabb andning, svag hastig puls, blodtrycksfall och cyanos. Patienten bör ligga grader under planläge vid hantering av CVK. Därmed minskar risken att luft sugs in i blodbanan. Åtgärd: Stäng CVK. Ge syrgas 10 liter på högflödesmask. Sänk sängens huvudända till grader under planläge. Låt patienten om möjligt ligga på vänster sida. Sidan 24 av 36

25 Tillkalla ansvarig läkare omgående. Övervaka patienten enligt ordination. Infektion En CVK innebär en infektionsrisk. Risken för infektion ökar varje gång det slutna systemet bryts. Mikroorganismer binds lätt till materialet i CVKn och det fibrin som ofta täcker dess yta. Lokal infektion i CVK orsakas oftast av Stafylococcus aureus eller koagulasnegativa stafylokocker. Båda förekommer på huden och kan föras in vid inläggning, injektion eller infusion. Mikroorganismer kan också föras in längs kateterns utsida via insticket eller föras via blodet till katetern, så kallad hematogen spridning. Ibland sprids infektionen till blodbanan och leder till systemisk infektion. Observera att de flesta patienter med systemisk infektion inte har lokal CVK-infektion. Infektionsdiagnosen baseras på en sammanvägning av symtom, kliniska fynd och laboratoriedata. God hygien hos både patient och personal är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion. Vid oklar feber ska CVK misstänkas som orsak. Alla tecken på irritation eller infektion runt CVK ska rapporteras snarast till ansvarig läkare. Var observant på följande infektionssymtom: Lokal infektion: o Rodnad o svullen och/eller öm hud omkring insticket eller eventuell tunneleringskanal o Var- eller vätskebildning från insticket/tunneleringskanalen Systemisk infektion: o feber och/eller frossa o låg kroppstemperatur Ocklusion och trombos Det kan finnas flera orsaker till att det är stopp, trögt att spola i eller att aspirera ur CVK. Kontrollera: att klämma/kran är öppen att inte någon slang i katetersystemet är knickad Stopp kan också bero på att kateterspetsen ligger an mot kärlväggen Åtgärd: be patienten att vrida på huvudet, sträcka på halsen, prova olika sidolägen, sitta eller ligga. be patienten hosta, djupandas eller krysta. spola, om det går, med ytterligare ml Natriumklorid 9 mg/ml, utan att forcera mot motstånd (se Rubrik: Spolning). be patienten lyfta armen på samma sida som CVK sitter eller röra samma sidas axel framåt, eller dra axeln upp mot örat. Om just denna åtgärd är den som hjälper, men inte de tidigare, kan orsaken vara att katetern ligger klämd mellan nyckelbenet och första revbenet. Ansvarig läkare ska i detta fall kontaktas. Sidan 25 av 36

26 Andra orsaker till stopp Överväg möjliga orsaker med ledning av hur CVK användes före stoppet. Stoppet är dock ofta en kombination av flera faktorer: Avlagringar av till exempel läkemedel, total parenteral nutrition eller blod Läkemedelsutfällning om inkompatibla läkemedel blandas i CVK Trombos i eller utanför lumen Ocklusion i kateterlumen Fibrinstrumpa Kateterrelaterad ventrombos (symtom kan vara svullnad, rodnad, smärta samt dålig kateterfunktion men kan också vara asymtomatisk) Andra åtgärder vid stopp Altepas (Actilyse ) Vid stopp eller aspirationsproblem kan altepas (Actilyse ) instilleras i CVK efter läkarordination. Sådan behandling föregås ofta av röntgenundersökning för att kontrollera läge av CVK. Se FASS för beredning och administrering av altepas. Iaktta försiktighet hos patienter som nyligen genomgått biopsi av icke-komprimerbart organ, t ex lever, eftersom det finns risk för blödning. När altepas används till patienter vars katetrar är ockluderade av infekterade tromber kan mikroorganismer frisättas i systemcirkulationen och medföra sepsis. Vakuum-metoden Vakuum-metoden används för instillering av lämplig propplösare (altepas) enligt ordination vid total ocklusion, när det inte går att aspirera eller injicera i en central infart. Material: 1 tom 10 ml spruta med luerlock-fattning 3 ml altepas i en 10 ml spruta med luerlock-fattning Ny trevägskran fylld med Natriumklorid 9 mg/ml Gör så här: Tänk på att rengöra infarten som beskrivs under rubrik Genomspolning. 1. Kontrollera först att det inte är någon knickad slang eller stängd kran som är problemet. 2. Arbeta utan extra förlängningar. Sätt dit den nyfyllda trevägskranen och se till att den är stängd. 3. Tänk dig en klocka där slangen på den centrala infarten är klockan Skruva fast sprutan med 3 ml altepas i trevägskranen vid klockan Skruva fast den tomma sprutan (helt tom, INGEN luft i!) i trevägskranen vid klockan Öppna trevägskranen mellan patienten och den tomma sprutan ( klockan 6 ). Aspirera ca 5 ml så att ett vakuum uppstår. Håll fast sprutan och stäng trevägskranen mot sprutan med luft vilket innebär att flödet mellan patient och sprutan med altepas öppnas. Läkemedlet dras då med hjälp av vakuumet in i den centrala infarten. Mängden indraget läkemedel kommer att variera beroende på var ocklusionen sitter. Sidan 26 av 36

27 Kateterdislokation och extravasal infusion Kateterdislokation kan uppstå: Om infusionsslangar fastnar någonstans när patienten rör på sig Om suturer som fäster CVK har lossnat eller om CVK spruckit Om CVK kläms sönder mellan revben och nyckelben Extravasal infusion kan uppstå om katetern glider ur blodbanan. Detta är speciellt allvarligt vid vissa typer av cytostatika, där akut kirurgi kan krävas för att ta bort den vävnadsnekros som kan uppstå av cytostatikan extravasalt. Subjektiva symtom på extravasal infusion: smärta brännande känsla svullnad blek hud kyla lokal obehagskänsla av något slag Det är viktigt att även diffusa eller diskreta symtom tas på allvar. Objektiva symtom på extravasal infusion: sänkt dropphastighet ökat injektionsmotstånd sämre/ingen blodretur läckage ut på hud eller förband svullnad rodnad värmeökning resistens. Sena symtom på extravasal infusion: hudfjällning blåsor sårbildning lokal känselförändring. Åtgärd: Om suturer har lossnat bör ansvarig läkare meddelas för att bedöma om nya bör sättas På grund av infektionsrisk får en kateter som glidit ur blodbanan inte skjutas tillbaka in i kärlet Röntgenkontroll bör göras om det råder tveksamhet kring kateterläget Lokala anvisningar för åtgärder i händelse av extravasal infusion av cytostatika finns i DocPlus Sidan 27 av 36

28 Hydrothorax, vätska som infunderats i lungsäcken Om CVK mynnar utanför kärlet kan vätskan som infunderas via CVK hamna i mediastinium eller i lungsäcken (hydrothorax). Kontroll av kateterspetsens läge och funktionskontroll genom kontroll av blodretur i CVK reducerar risken för denna komplikation. Åtgärd: Stäng av infusionen Ge syrgas 10 liter på högflödesmask Kontakta ansvarig läkare Övervaka patienten Kvalitetskontroll Uppföljning av bl. a. infektionsfrekvens kommer att redovisas på LISA under STRAMA-portalen. Sidan 28 av 36

29 Referenser Central venkateter (2016). Vårdhandboken. Hämtad den 26 juli 2016 från Sök på Central venkateter. H.P. Lovedaya*, J.A. Wilsona, R.J. Pratta, M. Golsorkhia, A. Tinglea, A. Baka, J. Brownea, J. Prietob, M. Wilcoxc. National Evidence-Based Guidelines for Preventing Healthcare-Associated Infections in NHS Hospitals in England Journal of Hospital Infection 86S1 (2014) S1 S70 Jonas Marschall, Leonard A. Mermel DO ScM, Mohamad Fakih, Lynn HadawayI, Alexander Kallen, Naomi P. O Grady, Ann Marie Pettis, Mark E. Rupp, Thomas Sandora, Lisa L. Maragakis, Deborah S. Yokoe. Strategies to Prevent Central Line Associated Bloodstream Infections in Acute Care Hospitals: Innfection Control and Hospital Epidemiology, Vol. 35, No. 7 (July 2014), pp Julie L. Gerberding, David W. Fleming, Dixie E. Snider, Guidelines for the Prevention of IntravascularCatheter-Related Infections MMWR August 9, 2002 / Vol. 51 / No. RR-10 Naomi P. O'Grady, Mary Alexander, Lillian A. Burns, E. Patchen Dellinger, Jeffrey Garland, Stephen O. Heard, Pamela A. Lipsett, Henry Masur, Leonard A. Mermel, Michele L. Pearson, Issam I. Raad, Adrienne G. Randolph, Mark E. Rupp, Sanjay Saint, and the Healthcare Infection Control Practices Advisory Committee (HICPAC) (Appendix 1) Guidelines for the Prevention of Intravascular Catheter-related Infections (2011) Provtagning för blododling, information till vårdenhet XD288 hämtad från Akademiska laboratoriet Provtagningsanvisningar Provtagning Provtagningsinstruktioner för vårdenhet Relaterade länkar i Cosmic: Preoperativa hudförberedelser, Vårdhygien DocPlusSTYR-274 Central venkateter Patientinformation Region Uppsala Central venkateter, tunnelerad Patientinformation Region Uppsala Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Datum 1 Ny riktlinje för Akademiska sjukhuset. Författare och granskare: CRISS-projektet (se elektronisk versionshistorik). Sidan 29 av 36

30 Bilaga 1 SVP RU Central venkateter preoperativt, vuxen Drift i journal: Vårdbehov Analys, problembeskrivning, omvårdnadsdiagnos anges som standardtext. Kval. ind. Mål Anges som standardtext Åtgärder/Behandling Anges som standardtext. Resultat eller Utförd åtgärd Kan anges som fasta val, vanligen enval. Ange om Flerval. Utvärdering Kan anges som fasta val på mål. Åtgärder/behandling fritext. Åtgärder före operation Central venkateter preoperativt, vuxna Förberedelser enligt vårdrutin Central venkateter, hantering inom slutenvård, vuxna Inga komplikationer Information Information om central venkateter samt om förberedelser Samordning Remiss för inläggning Speciell omvårdnad Blodprovstagning Bedöm provsvar. Fått muntlig information Fått skriftlig information Behov av upprepad information Information given till närstående Information given via tolk Oförmögen att tillgodogöra sig information Påbörjat Utfört Utfört Ej aktuellt Utfört Ej aktuellt Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt på grund av: Sidan 30 av 36

31 Vårdbehov Analys, problembeskrivning, omvårdnadsdiagnos anges som standardtext. Kval. ind. Mål Anges som standardtext Åtgärder/Behandling Anges som standardtext. Skötsel Ställningstagande om fasta preoperativt enligt ordination Observation/övervakning MEWS x 1 Skötsel Dubbeldusch x 2 med Klorhexidintvål enligt Vårdrutin Preoperativa hudförberedelser Skötsel Smink/nagellack/smycken tas bort. Skötsel Operationsskjorta Renbäddad märkt säng med droppställning Speciell omvårdnad Sätt PVK Läkemedelshantering Ordinerad antibiotikaprofylax skickas med till operationsavdelningen. Läkemedelshantering Resultat eller Utförd åtgärd Kan anges som fasta val, vanligen enval. Ange om Flerval. Fastar från kl: Ej aktuellt Utfört Dubbeldusch 1 utförd kl: Dubbeldusch 2 utförd kl: Utfört Ej aktuellt Utfört Utfört Utfört Ej aktuellt Utvärdering Kan anges som fasta val på mål. Åtgärder/behandling fritext. Sidan 31 av 36