TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

Transkript

1 TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning av blodkomponenter, BAS-test = förenlighetsprov... 2 förberedelse av patienten inför tranfusion... 2 Genomförande av transfusion... 2 Patientens identitet... 3 kontroller under transfusionen... 3 Dokumentera reaktioner och eventuella åtgärder i journalen... 4 Akuta åtgärder vid transfusionsreaktion... 4 Dokumentation i transfusionsjournalen... 4 Dokumentation i kommunens hälso- och sjukvårdsjournal... 5 Efter transfusion... 5 Övervakning efter transfusion... 5 Rapport till Blodcentralen... 5 Lex maria, avvikelser... 6 Uppgifter hämtade från... 6

3 TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN DOKUMENTINFORMATION Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Senast ändrad samt Dnr Rutin Transfusion av blodkomponenter Rutin Dokumentansvarig Diarienummer Version Giltighetstid Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentinformation Transfusion av blodkomponenter - Rutin 2 LÄKARORDINATION Transfusion sker efter läkarordination. Antal enheter som är ordinerade och indikationen för transfusionen dokumenteras. PRIK Kommunens sjuksköterska informerar ordinerande läkare om att kontakt tas med PRIK för att få assistans och stöd vid blodtransfusion. PRIK och kommunsköterska planerar tillsammans lämplig dag och tid för blodtransfusionen. PRIK hämtar blodenheterna på blodcentralen. Kommunsjuksköterska möter upp hos patienten. Ibland sätter PRIK blodet, ibland gör kommunsjuksköterskan det. Enligt individuell överenskommelse. Kommunsjuksköterska övervakar transfusionen och sätter ev. den andra påsen om det är en ordination på två enheter. Enligt individuell överenskommelse. I de fall patienten av någon anledning inte ska PRIK anslutas, kan blod skickas med lab.- bil till HC där sjuksköterska hämtar. FÖRBERREDELSE INFÖR TRANSFUSION Patienten ska ha en blodgruppsbestämning gjord i sluten eller öppenvården. Kontakta blodcentralen för att kontrollera att patienten har giltig blodgruppering. Om patienten ej har giltig blodgruppering skall detta tas Blodgruppsbestämning görs vid enskilt tillfälle. Vid blodgruppsbestämning används remiss Blodgruppering beställningsnr.6326 på Centralförrådet. Vid blodgruppsbestämning och BAS-test används rör med EDTA. (7 ml, stort lila rör). Blodgruppering och BAS-test tas vid två olika tillfällen. 1 av 7

4 Provtagningsröret ska märkas med patientens identitet före provtagningen. Kontrollera alltid överensstämmelse mellan rör och remiss. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER, BAS-TEST = FÖRENLIGHETSPROV Vid BAS-test används särskild beställningsremiss. Blodcentralen informerar Kontrollera patientens identitet genom att patienten får uppge sitt namn och personnummer muntligt, om det bedöms vara tillförlitligt eller via patientens id-handling. Uppgiften signeras med namnteckning. Beställare av blodet är alltid den enhet som ordinerat det. BAS-testen är giltig i fem dygn, provtagningsdagen inräknad. Var noga med att fylla i alla uppgifter på remissen. Det är viktigt att det signeras med namnteckning när proverna tas, annars godtar inte blodcentralen beställningen. Notera på BAS-test remissen, tid och datum då PRIK avser att hämta blodkomponenterna på blodcentralen. (I de fall då PRIK ej är involverade, ring Blodbeställning och meddela att blodkomponenter ska gå med lab.-bil till HC.) Skriv vem som är beställare utav blodet, alltid den enhet som ordinerat blodet. Remiss för Blodrekvisition bör kunna tillhandahållas av den mottagning/avdelning som ordinerar transfusionen,( alternativt beställer kommunen själva via centraförråd). FÖRBEREDELSE AV PATIENTEN INFÖR TRANFUSION Se till att infartsväg finns klar via PVK, CVK, PICC-line eller subkutan venport. Se Handbok för hälso- och sjukvård under adressen GENOMFÖRANDE AV TRANSFUSION Sjuksköterskan som har ansvaret för transfusionen kontrollerar att 1. uppgifterna om blodmottagaren på blodenhetens följesedel överrensstämmer med hans/hennes identitet, 2. följesedelns uppgifter om tappningsnummer överrensstämmer med blodenhetens etikettuppgifter, 3. blodenheten uppgifter om blodkomponenten och dess särskilda egenskaper överensstämmer med ordinationen, 4. blodenhetens blodgrupp är förenlig med blodmottagarens, 5. förenlighetsprövningen för erytrocytenheten är godkänd, 2 av 7

5 6. hållbarhetstiden för blodenheten inte har överskridits, och 7. hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet eller läckage inte förekommer. 8. vid transfusionen signerar du både när du startar blodtransfusionen med namnteckning och tid samt när du avslutar med namnteckning och tid, det gäller för varje enhet som man sätter. TAG MED LÄKEMEDEL MOT ANAFYLAKTISK REAKTION ENLIGT GENERELLA DIREKTIV! PATIENTENS IDENTITET Kontrollera genom att: Patienten får uppge namn, personnummer muntligt om han/hon bedöms som tillförlitlig eller sker kontroll mot patientens id-handling. Jämför patientens identitet med blodproduktens följesedel med (patientens personnummer och namn) muntligt om det bedöms vara tillförlitligt eller via id-handling. Ansvaret för identitetskontroll och övriga kontrollåtgärder åligger den som sätter transfusionen. Uppgifterna skall signeras. KONTROLLER UNDER TRANSFUSIONEN Observera patientens reaktioner under transfusionen genom att se och lyssna om han/hon uppvisar förändring. Jämför om möjligt med tidigare transfusioner, om patienten kan uppge det. Mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag. Kontrollera infusionshastigheten. Kontrollera infartsvägen så att inte transfusionen går extravasalt eller läckage uppstår i kopplingarna. Övervaka patienten med tanke på övervätskning. om patienten upplever smärta, är orolig eller uppvisar chocksymtom, avsluta transfusionen, kontakta läkare Transfusionen ska senast ha gått in på fyra timmar från det att man har tagit ut blodenheten ur kylförvaringen på blodcentralen. Övervakning av patienten sker fortlöpande av hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning och är bedömd som kompetent för uppgiften. Vid transfusion i hemmet ska en sjuksköterska finnas hos patienten hela tiden. 3 av 7

6 DOKUMENTERA REAKTIONER OCH EVENTUELLA ÅTGÄRDER I JOURNALEN En transfusionsreaktion är varje oväntad reaktion hos en patient under eller efter avslutad transfusion av blodkomponenter. Exempel på transfusionsreaktion är: frossa temperaturstegring smärtor i bröst eller ländrygg brännande sensation i infusionsvenen oro lufthunger illamående kräkningar blodtrycksfall diffus blödning från operationssår uppblossande rodnad nässelutslag AKUTA ÅTGÄRDER VID TRANSFUSIONSREAKTION 1. Avbryt transfusionen 2. Håll infartsvägen öppen, ge NaCl 9 mg/ml. Ge ev. läkemedel enligt generella direktiv. 3. Ring 112 akut ambulans och meddela akutmottagningen om att patient med reaktion på tranfusion kommer. Skicka med blodenheten/enheterna som pågick. 4. Meddela blodcentralen 5. Kontakta ansvarig läkare DOKUMENTATION I TRANSFUSIONSJOURNALEN Tidpunkt när transfusionen påbörjas och avslutas. Etiketten från påsen sätts i patientens transfusionsjournal. Signatur av den som utfört transfusionen. Transfusionsjournalen lämnas/skickas till ordinerande läkare, kopia till blodcentralen och kopia läggs i kommunens hälso- och sjukvårdsjournal 4 av 7

7 DOKUMENTATION I KOMMUNENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSJOURNAL Ansvarig läkare som ordinerat blod, Antal ordinerade blodenheter Tidpunkt för start och avslut av transfusion Hur transfusionstillfället har fungerat Eventuella transfusionsreaktioner EFTER TRANSFUSION Spara blodenheten och transfusionsaggregat i kylskåp 4 timmar efter transfusionens avslutande. Om komplikationer inträffar under denna tid ska kvarvarande innehåll i påsen undersökas. ÖVERVAKNING EFTER TRANSFUSION Patienten övervakas under transfusion och ca 30 minuter efter med avseende på transfusionskomplikationer såsom frossa, klåda, urticaria, ansiktsrodnad, feber, ångest, bröstsmärta, ryggsmärta, tachycardi, blodtrycksfall, röd urin med mera. OBS Ju fler blodtransfusioner, ju större risk för komplikationer p.g.a. många främmande komponenter i kroppen. RAPPORT TILL BLODCENTRALEN Uppgift som ska lämnas till blodcentralen är blodmottagarens identitet vilken eller vilka blodenheter som har använts och enhetens särskilda egenskaper, tappningsnummer, dvs. blodtappningens unika alfanumeriska identifiering, typ av slutlig användning för den eller de blodenheter som inte har transfunderats fyll i medföljande blankett Bilaga1 till transfusionsrapportering av blodenheter som heter Transfusion och återrapportering av blodkomponenter på annan vårdinrättning/hemsjukvård rapporteringen ska göras när transfusionen är klar och avslutad, det innebär att den som avslutar transfusionen rapporterar. Kopia på transfusionsjournalen tas och den skickas till blodcentralen i Kalmar, eller kan transfusionsjournalen faxas till Blodcentralen , rapporteringen ska ske inom 5 dagar 5 av 7

8 om det bara har gått i en del av blodet registreras det på samma sätt som om hela påsen har gått in. LEX MARIA, AVVIKELSER Eventuella tranfusionsreaktioner. Allvarlig biverkning ska anmälas på särskild avvikelserapport och skickas till Blodcentralen och MAS, blanketten finns i kommunens ledningssystem. Vidtagna åtgärder dokumenteras i Procapita. Sjuksköterskan anmäler till MAS om skada har uppstått på blodpåse eller om det är fel på märkning eller i bifogade dokumentation. MAS skickar anmälan vidare till Blodcentralen. Om en patient drabbas eller riskerar att drabbas av skada av transfusion ska anmälan göras enligt Lex Maria av MAS. UPPGIFTER HÄMTADE FRÅN Handbok för hälso- och sjukvård, Transfusion av blodkomponenter SOSFS 2009:29 Transfusion av blodkomponenter Anvisningar Blodcentralen Kalmar läns landsting Uppdaterad av PRIK sjuksköterska Lena-Britt Fransén och MAS Ann-Britt Christensen 6 av 7

9 7 av 7