Transfusionsanvisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transfusionsanvisningar"

Transkript

1 Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information via InterInfo enl Användarinstruktioner InterInfo alt. kontakta blodcentralen. Ny blodgruppering krävs även om patienten bytt efternamn. Obs! Namnet i bloddatasystemet och i Cosmic kan skilja då bloddatasystemet innehåller historisk information. Inför transfusion av erytrocyter krävs dessutom BAS-test alt. MG-test (förenlighetsprövning), se provtagningsanvisningarna. Observera att provtagning för blodgruppering och förenlighetsprövning av säkerhetsskäl ska utföras vid skilda tillfällen. Vid akuta fall får prov för blodgruppering och BAS-test tas samtidigt, på läkares ordination, vilket ska dokumenteras i patientjournalen. För mer information inför provtagning se Patientsäkerhet nedan. Patientsäkerhet För information om våra analyser och provtagningsmaterial, se provtagningsanvisningar alt baksidan på remiss Blodgruppering LiV Provtagning ska ske i enlighet med SOSFS 2009:29, kap 3. Identitetskontroll Vid provtagningen ska patientens fullständiga identitetsuppgifter styrkas genom kontroll mot identitetshandling eller identitetsband. Om en sådan kontroll inte kan göras och patientens muntligen uppgivna identitetsuppgifter bedöms som tillförlitliga, får dessa användas. Om patienten är ett barn som saknar identitetshandling eller identitetsband, får vårdnadshavaren styrka identitetsuppgifterna. Patientens fullständiga identitetsuppgifter ska innehålla: 1. svenskt personnummer eller, om personnummer saknas, andra identitetsuppgifter som säkerställer full spåbarhet i minst 30 år, 2. efternamn, och 3. förnamn eller initialer. Om blodmottagarens identitetsuppgifter är ofullständiga, osäkra eller saknas, ska ett av vårdgivaren fastställt system för tillfällig identifiering användas. Se Riktlinjer för reservnummer hantering i LiV på intranätet. Även hantering av nyfödda beskrivs där. Provtagning Innan provtagningen påbörjas ska remiss och provtagningsrör märkas. Märkningen ska stämma överens med patientens identitetsuppgifter. Provtagningen ska utföras av hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. I samband med provtagningen ska provtagaren intyga med sin namnunderskrift på remissen att: 1. identitetskontrollen av patienten är utförd, och 2. märkningen av remiss och provtagningsrör är fullständig och stämmer överens med patientens identitetsuppgifter. Ofullständiga uppgifter/avvikelser Remisser, som ej är underskrivna, och remiss/rör, som har otydliga eller ofullständiga identitetsuppgifter, kasseras och kopia av remissen returneras till avsändaren. Rör och remiss som ej följs åt kasseras. Beställning Beställning av blodenheter utförs på remiss i samband med BAS-test eller MG-test alt via InterInfo, se Användarinstruktioner InterInfo, eller via telefon. Beställ om möjligt alla blodenheter i god tid. För information om hämtning av blodenheter på blodcentralen se rubrik nedan. Giltighetstid/reservationstid Godkänd BAS-test är giltig 5 dygn (inkl provtagningsdatum). Giltighetsdatum för reservation av enhet enligt BAS-test, finns på BAS-testsvaret samt i InterInfo. Reservationsdatum för blodenheten anges på följesedel och transfusionsjournal. Kontrolleras före transfusion. Datum på påsen anger blodenhetens hållbarhet. Kontrolleras före transfusion. 1

2 Transfusionsmedicin Sid: 2 (2) Tillgängliga blodkomponenter Samtliga blodenheter är negativa med avseende på HBsAG, anti-hcv, anti-hiv 1+2 och syfilis. Godkänd BAS-test alternativt MG-test krävs före transfusion av erytrocyter. Blodkomponent Innehåll Vikt, volym, hållbarhet mm Erytrocyter g Leukocytbefriade Kan fås bestrålad vid speciella indikationer Erytrocyter Tvättade Beställes i god tid. (Tillverkas på regionblodcentral) Blod för Utbytestransfusion Beställes i god tid. (Tillverkas på regionblodcentral) Plasma Få enheter kan finnas tinade Vid beställning av större mängd exv. Inför plasmaferes, bör tid för upptining beaktas. Trombocyter Aferes Kan fås bestrålad vid speciella indikationer. Erytrocyter ml, Plasma ml SAGMAN-lösning 100mL (SAGMAN är en förvaringslösning för erytrocyter innehållande natriumklorid, adenin, D-glukos och mannitol) Erytrocyter Isoton koksaltlösning SAGMAN Innehåller ej plasma Erytrocyter, bestrålade mL Plasma, ca 100mL SAGMAN, 100ML Plasma ml CPD-lösning ml (antikoagulans) Maximal halt av koagulationsoch andra labila plasmafaktorer. Trombocyter Plasma 75 ml ACD-lösning 15 ml (antikoagulans) T-sol 150 ml. (näringslösning för trombocyter) Alla trombocyter bakterieodlas. B-EVF % Leukocyter < 1 x 10 6 /enhet 42 dygn vid 1-6 o C Finns som Barnenhet, innehåller 60-85g g B-EVF 70-80% Leukocyter < 1 x 10 6 /enhet Transfunderas inom 4 timmar g B-EVF ca 50% Leukocyter < 1 x 10 6 /enhet Transfunderas inom 24 timmar g Leukocyter < 1 x 10 6 /enhet Trombocyter < 50 x 10 9 /L Erytrocyter < 6 x 10 9 /L Upptining tar ca 40 min. Levereras upptinad. Finns som Barnenhet, innehåller 60-85g g Leukocyter < 1 x 10 6 /enhet Trombocyter x 10 6 /enhet 7 dygn vid 22 O C under konstant omblandning Transfunderas så snart som möjligt Finns som Barnenhet, innehåller g Indikationer Vid akut blodförlust när tillförsel av syretransportörer behövs. Vid behandling av symtomgivande anemi där andra åtgärder inte är tillräckliga eller där snabb ökning av syretransporter behövs. 4 ml/kg kroppsvikt höjer B-Hb med ca 10g/l Ges endast på speciella indikationer, tex till patienter med konstaterade antikroppar mot IgA. Används till blodbytestransfusioner till nyfött barn. Vanligaste indikation för blodbyte är morbus hemolyticus neonatorium, t.ex. RhD pos nyfödd med immuniserad RhD neg moder. Ges på speciella indikationer, t.ex. TTP, DIC, Plasmaferes Ska ej användas som plasmaexpander. Används vid tillstånd där hemostasparametrarna är påverkade av reell brist eller funktionell trombocytbrist. Indikationer är bl.a. massiv blödning, profylax vid lågt antal samt misstänkt funktionell rubbning eller bristande produktion. Sällan indicerat vid B-TPK > 20 x 10 9 /L om patienten inte blöder eller operativt ingrepp skall utföras. En enhet ger i normalfall en ökning av B-TPK med 30 x 10 9 /L. 2

3 Transfusionsmedicin Sid: 3 (3) Förvaring Trombocyter får aldrig förvaras i kylskåp. Ska transfunderas omgående. Erytrocyter och plasma ska förvaras i godkänt blodkylskåp med alarm och temperaturövervakning. Finns för närvarande endast på samtliga blodcentraler samt IVA och operationsavdelningarna på CSK. Erytrocyter och plasma bör förvaras i rumstemperatur högst 2 timmar före transfusion, då transfusionen ska vara avslutad inom 4 timmar. Cytostatikamottagningen förvarar erytrocyter/plasma i stängd blodbox i max 6 timmar. Enheter som ej transfunderas returneras snarast till blodcentralen. Hämtning av blodenheter på blodcentralen Då blodenheter hämtas på blodcentralen ska dokument med uppgift på patientens identitet medföras och kunna uppvisas vid kontroll. Patientens identitet ska bestå av personnummer/reservnummer och namn och kan utgöras av en utskrift alternativt vara nedskrivet för hand. Endast en identitet får förekomma på varje dokument. Kontrollera vid hämtning att: 1. det av följesedeln framgår att blodenheten är avsedd för en viss mottagare, 2. det föreligger överensstämmelse mellan följesedel och blodenhet vad avser uppgifterna om tappningsnummer och komponentkod, 3. blodenheten är AB0 och RhD kompatibel med blodmottagaren, se rubrik Blodgrupper nedan, 4. blodenheten har giltig hållbarhet och är fri från läckage, koagel, missfärgning eller någon annan skada som kan påverka enhetens kvalitet och säkerhet, 5. en blodenhet som innehåller erytrocyter har en förenlighetsprövningen som utfallit med godkänt resultat. Blodgrupper Övergång till annan ABO-grupp kan bli aktuell om blodlagret är litet eller att blodgruppen saknas i blodbanken. Nedanstående regler måste då ovillkorligen följas Erytrocyter: Plasma: O kan ges till alla AB kan ges till alla A kan ges till A och AB A kan ges till A och O B kan ges till B och AB B kan ges till B och O AB kan bara ges till AB O kan bara ges till O Trombocyter: Vid utlämning av trombocyter tillämpas samma grundregel som för erytrocyter, då AB0 finns på dessa. Undantag kan göras av blodcentralen framförallt vid brist. RhD: RhD positiva erytrocyter kan bara ges till RhD positiva personer, med möjlighet till undantag i vissa speciella fall. RhD negativa erytrocyter kan oftast ges till RhD positiva personer, undantaget vissa immuniseringar. För plasma tas ingen hänsyn till RhD, undantaget vissa immuniseringar. För aferestrombocyter framställda vid Blodcentralerna i Värmland tas ingen hänsyn till RhD, då antigenet ej finns på trombocyterna. Uppgift om var enheten är tappad, framgår av etiketten på påsen. Blodvärmare Använd endast godkända blodvärmare. Indikationer: traumapatienter snabb infusion, massiva infusioner (dvs. då en blodvolym byts på 24 timmar) patient med köldantikroppar utbytestransfusion till nyfödda Transfusionsaggregat Använd transfusionsaggregat med filter till alla blodkomponenter. 3

4 Transfusionsmedicin Sid: 4 (4) Byt aggregat minst var 4:e timma vid kontinuerlig transfusion alt efter var 6:e enhet vid massiv blödning. Använd specialaggregat med liten droppkammare vid transfusion av trombocyter. Transfusionstider Den ansvariga läkaren ordinerar transfusionstiden som anpassas efter patientens hjärtkapacitet, kroppsyta med mera. Vid livshotande tillstånd kan blodenhetens ges med en övertrycksanordning som blodtrycksmanschett som anbringas utanpå påsen. Erytrocyter och färskfryst plasma bör ha transfunderats inom fyra timmar från det att de har tagits ur kylförvaring. Trombocyter ges under cirka minuter om inte volymen är för stor i förhållande till patientens kroppsyta och hjärtkapacitet. Tillsatser Läkemedel, elektrolytlösningar och dylikt får ej tillsättas blodkomponenter. Endast isoton NaCl-lösning får användas för att minska viskositeten. Kontroller före transfusionen Informera patienten om den förestående transfusionen. Transfusionsdokumentet, ska finnas till hands vid transfusionen. Infartsvägen Kontrollera att infartsvägen fungerar genom att spola med steril isoton natriumklorid 9 mg/ml. höra efter att patienten inte upplever obehag eller smärta. inget läckage kan upptäckas. Utför kontroller enligt lathund Vad ska den som ansvarar för en transfusion göra?, finns att skriva ut från Intranätet. Kontroller under transfusionen Blodmottagaren ska under transfusionen fortlöpande övervakas av en befattningshavare som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. Observera patientens reaktioner under transfusionen genom att se och lyssna om han eller hon uppvisar någon förändring. Jämför med tidigare erfarenheter av transfusioner, om patienten har några sådana och kan uppge detta. Mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag. Kontrollera mängden och färgen på urinen om patienten upplever smärta, är orolig eller uppvisar chocksymptom. Kontrollera transfusionshastigheten. Kontrollera infartsvägen så att inte transfusionen går extravasalt eller läckage uppstår i kopplingarna. Övervaka patienten också med tanke på övervätskning. Vid transfusion i hemmet ska en sjuksköterska finnas hos patienten hela tiden. Vid alla transfusioner ska särskild akututrustning finnas tillgänglig. Notera reaktioner och eventuella åtgärder i journalen. Kontroller efter transfusionen Övervakning av transfusionskomplikationer Patienten övervakas under transfusionen och den närmaste tiden efter med avseende på transfusionskomplikationer såsom frysningar, klåda, urtikaria, ansiktsrodnad, feber, oro, ångest, bröstsmärtor, ryggsmärta, tachycardi, blodtrycksfall, röd urin med mera. Se även Handläggning av transfusionsreaktioner nedan. 4

5 Transfusionsmedicin Sid: 5 (5) Spara påsen minst 2 timmar, helst 4 timmar, efter avslutad transfusion. 5

6 Transfusionsmedicin Sid: 6 (6) Handläggning av transfusionskomplikationer Gör så här vid inträffad transfusionsreaktion 1. Avbryt omedelbart transfusionen (förutom vid lätt allergisk reaktion), men ha öppen venväg med tex 0,9% NaCl eller Ringer-acetatlösning 2. Meddela ansvarig/jourhavande läkare på vårdavdelningen. Notera reaktion och förlopp i formuläret Rapport vid transfusionskomplikation. Svårighetsgraden kan variera betydligt inom de nedan angivna grupperna. Kontakta blodcentralen och informera om transfusionskomplikationen. Ansvarig läkare på vårdavdelningen ska alltid kliniskt bedöma varje patient och besluta om fortsatt utredning/behandling, i samråd med läkare vid blodcentralen. 3. Om beslut tas att komplikationen ska utredas (måttlig svår reaktion) enligt nedan: Skicka blodpåsen och nytaget patientprov (3 rör utan tillsats och 3 EDTA rör), blodgrupperingsremiss och ifylld Rapport vid transfusionskomplikation till blodcentralen. Mät patientens timdiures, notera urinens färg. Odling på patienten bör utföras vid hemolys eller chocktillstånd, dessutom vid frysning, temperaturstegring eller smärtor i korsryggen om detta/dessa symtom kvarstår mer än 4 timmar och gärna i samråd med blodcentralsläkare. 4. Kontrollera att patientens identitet stämmer med blodenhetens följesedel och att ABO- och RhD-grupp på blodenhetens etikett är förenlig med patientens journaluppgift om blodgrupp (blodgrupperingssvaret). 5. Kontrollera att tappningsnumret på blodkomponenten stämmer överens med följesedelns. 6. Transfusionsrapportering kan vid transfusionskomplikation utföras av blodcentralen alt i InterInfo under flik Rapportera/Transfusion med reaktion, för utförande se Användarinstruktioner InterInfo. Kontakta dock alltid blodcentralen innan rapportering utförs. 7. Skicka Ifyllt formulär Rapport vid Transfusionskomplikation till blodcentralen, oavsett svårighetsgrad, formuläret kan skrivas ut från intranätet. Reaktionstyp Symptom Orsak Klinisk handlingsplan Allergisk (Lätt) Septisk och Allergisk (Svår) Akut hemolytisk Klåda, urtikaria Ångest, klåda, feber, frossa, oro, ansiktsrådnad, takykardi, blodtrycksfall, anafylaktisk reaktion Ångest, bröst- och ländsmärtor, huvudvärk, oro, dyspne, frossa, feber, chock, blodtrycksfall, röd urin, hemoblobinemi, oförklarlig blödning Oftast okänd, ev antikroppar mot plasmaproteiner Antikroppar mot leukocyter, trombocyter, plasmaproteiner (IgA); bakteriell kontamination som gett toxikemi/sepsis Intravaskulär hemolys på grund av blodgruppsoförenlighet. Septisk på grund av bakteriell kontamination av blodkomponent. Steg 1-5 ovan. Ge antihistamin eller kortikosteroider iv. Fortsätt ev transfusionen om symptomen upphört inom 30 min. I annat fall tillämpa något av alternativen nedan. Steg 1-5 ovan. Ge antihistamin, kortikosteroider, antipyretica. Vid fortsatt transfusionsbehandling, ge leukocytfria produkter. Chockbehandling vid anafylaktisk reaktion. Till pat. Med anti-iga: ge tvättade erytrocyter resp albumin. Vid misstänkt sepsis ge antibiotika. Steg 1-5 ovan. Chockbehandling, adrenalin, oxygen, kortikosteroider. Forcerad diures med vätska och diuretika vid hemoglobinemi. Kontakta dialysavdelningen för ev plasmabyte vid massiv hemoglobinemi eller DIC. Vid misstänkt sepsis, blododla, ge antibiotika. 6

7 Transfusionsmedicin Sid: 7 (7) Transfusionsrapportering av blodenheter Transfusionsrapportering ska utföras på alla påbörjade transfusioner. Rapportering utförs i InterInfo, se Användarinstruktion InterInfo. För avdelningar som saknar InterInfo eller i de fall då elektronisk transfusionsrapportering inte är möjlig, ska kopia på ifyllt transfusionsdokument skickas till blodcentralen. Ett beslut har tagits att ProSang är en del i patientens samlade vårddokumentation vilket möjliggör förändringar i hanteringen av alla pappersdokument som produceras i samband med att transfusion genomförs. Två krav ställs från blodcentralen: A. Om den som "sätter blodet" utför transfusionsrapportering elektroniskt via InterInfo, behövs ingen mer dokumentation. B. Om det är någon annan befattningshavare än den som "satt blodet" som rapporterar transfusionen elektroniskt via Interinfo, skall den person som gjort kontrollen inför transfusion och "satt blodet" dokumentera detta i patientens vårdjournal (Cosmic eller Swedstar). Kontrollera i InterInfo vid rapportering att datum och tid stämmer överens med när transfusionen påbörjades. När vårdgivaren har rapporterat elektroniskt så kan, under förutsättning att ovanstående följts, transfusionsdokumentet kasseras tillsammans med den använda transfunderade enheten. Detta får göras tidigast 4 timmar efter transfusion, pga. att dokument och blodenhet är underlag för eventuell komplikationsregistrering. När elektronisk rapportering inte kan utföras eller då det finns någon annan anledning att sända transfusionsdokumentet till blodcentralen, kommer blodcentralen att utföra trasnfusionsrapporteringen. Det åligger då den som har satt blodet att dokumentera detta i patientens vårdjournal (Cosmic eller Swedstar) alt att transfusionsjournalen sparas och scannas in i patientens vård dokumentation. Blodcentralen kommer regelbundet att söka ut vilka enheter som ej rapporterats och skicka en lista som påminnelse till de avdelningar som ej rapporterat utlämnade enheter. Listan innehåller de enheter som lämnats ut 99 dagar tillbaka i tiden och som saknar information om den slutliga användningen. Det innebär att ej rapporterade enheter kommer upp på listan varje dag i 99 dagar för att därefter bli Indirekt transfusionsrapporterade. Temperaturövervakning Erytrocyter som lämnas ut till op Väst-, Öst och IVA, som har godkända blodkylar och även till cytostatikamottagningen som har blodbox, ska kunna tas i retur till blodcentralen. För att blodcentralen ska kunna veta att erytrocyter som kommer i retur håller fullgod kvalitet förses en del av erytrocyterna med temperaturknappar. Detta utförs som stickprov. Med hjälp av temperaturknappen kan blodcentralen se att erytrocyten inte förvarats under för hög temperatur dvs > 10 C. Temperaturknappen kommer att sitta på erytrocyten hela dess livslängd, vilket medför att även andra avdelningar kommer att få erytrocyter med temperaturknapp ibland. För erytrocyter med temperaturknapp gäller följande: 7

8 Transfusionsmedicin Sid: 8 (8) Vit mittpunkt indikerar en temperatur i blodpåsen under +10 grader. Efter retur till blodcentralen kan denna enhet användas till ny patient. Röd mittpunkt indikerar en temperatur i blodpåsen över + 10 grader. Efter retur till blodcentralen kasseras denna enhet. OBS! Måste returneras till blodcentralen för kassation i datasystem. Blodpåse med röd mittpunkt kan ges till patient under förutsättning att påsen inte förvarats utanför godkänd blodförvaringskyl mer än 2 timmar. Ej använda blodenheter Blodenheter som inte ska användas kan återlämnas till blodcentralen inom 15 minuter. Dessa blodenheter kan då återgå till blodlagret. Op Väst-, Öst och IVA kan förvara erytrocyter och plasma i sina godkända blodkylar under tiden blodenheterna är reserverade till patient. Blodenheter som inte transfunderats ska återlämnas till blodcentralen omedelbart efter reservationstidens slut. Även skadade eller på annat sätt förstörda blodenheter ska återlämnas till blodcentralen för dokumentation. Det är viktigt för spårbarhet (t.ex i samband med smittspårning) att blodcentralen alltid får information om att blodenheten inte är transfunderad. Akutblod (Finns tillgängligt i Karlstad, Arvika och Torsby) Akutblod transfunderas i de fall då omedelbart transfusionsbehov föreligger och blodgruppering ej hinner utföras. Transfusion utförs enligt SOSFS 2009:29, Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter. Varje enskild blodkomponent för akut transfusion är försedd med följande dokument: Transfusionsdokument Dokumentet handhas enligt nedan: Transfusionsdokument 1. Notera patientidentitet, personnummer och namn alt. reservnummer för oidentifierad patient. 2. Notera betalande avdelning. 3. Klistra etikett från transfunderad enhet. Datera och signera. Notera ev. komplikation. 4. Ta kopia på transfusionsdokumentet och återsänd till Blodcentralen för registrering av uppgifter i blodcentralens datasystem. 5. När enheten är transfunderad har Transfusionsdokumentet övergått till att vara Transfusionsjournal och blir då en journalhandling och ska sparas som en sådan. Transfusionspaket Vid massiv blödning kan Transfusionspaket beställas från blodcentralerna i Karlstad, Arvika och Torsby. Transfusionspaket innehåller erytrocyter, plasma och trombocyter i en proportion 4:4:1 (Trombocyter levereras inom 2 8

9 Transfusionsmedicin Sid: 9 (9) timmar till beställarna i Arvika och Torsby). Syftet är att ge blodkomponenter i en proportion som liknar helblod. Denna policy håller på att bli standard generellt i Sverige. Vanliga regler för förenlighetsprövning gäller. Transfunderade blodenheter rapporteras i InterInfo. Blodenheter som inte används ska returneras omedelbart till Blodcentralen. Komponenter som returneras kan tas tillbaka till lagret om tiden efter utlämning inte överskridit 10 timmar och under förutsättning att erytrocyterna och plasman förvarats i kylväskan. Det är viktigt att informera blodcentralen om att det är en stor blödning och att kontinuerligt ge information om blodbehovet. Riktlinjer för behandling vid stor blödning finns utarbetade i ett nationellt vårdprogram, Hemostas vid allvarlig blödning, se 9

10 Transfusionsmedicin Sid: 10 (10) Ändringar sedan föregående version 1.7 Följande rubriker är nya/omarbetade: Förvaring Temperaturövervakning 10

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering InterInfo Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund I EU-direktiv 2002/98/EC, kommissionsdirektiv och SOSFS 2009:29 finns krav på att en vårdgivare

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Transfusionsmedicin 1 24 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Per-Olof Forsberg Medicinskt ledningsansvarig läkare Inger

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på Sida

Läs mer

InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang.

InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang. Dokument ID 1(10) 1 Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning

Läs mer

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem sida 1 (10) Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem ProSang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning

Läs mer

Information från transfusionsmedicin

Information från transfusionsmedicin November 2009 Information från transfusionsmedicin Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund Socialstyrelsen har i samband med tillsynsbesök på landets

Läs mer

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Att öppna InterInfo via Cosmic: InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)

Läs mer

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från Aktiv transfusionsrapportering Landstinget i Gävleborgs län kommer från 2010 06 01 att uppfylla Socialstyrelsens krav från 2008 0101 Spårbarhet från blodgivare till blodmottagare och omvänt ska upprätthållas

Läs mer

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter Version 1.0, utgiven 2016-02-17 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas till: helena.lof@akademiska.se HB-kap10-v1r0-2016.pdf

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION

Läs mer

Blodprodukter-blodbeställning, förvaring, transfusion Thorax

Blodprodukter-blodbeställning, förvaring, transfusion Thorax Godkänt den: 2018-03-17 Ansvarig: Fredrik Lennmyr Gäller för: Thoraxkirurgi och -anestesi; Thoraxintensivvårdsavdelning 50 B; Thoraxkirurgavdelning 50 D; Thoraxoperation Blodprodukter-blodbeställning,

Läs mer

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter Transfusion av blodkomponenter Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd.

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuella telefonnummer sid. 2 Viktigt att veta sid. 3 InterInfo sid. 3 Blodgruppering sid. 4 BAStest / MGtest sid. 67 DAT sid. 8 Antikroppsundersökning

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter

Transfusion av blodkomponenter ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1(26) 2011-02-03 Anvisningar för Blodcentralen Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Hur säkert är svaret från blodcentralen? 6 5. Blodgruppering

Läs mer

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan ALLMÄN INFORMATION 2-4 Förfrågningar 2 Blodsmitta 2 Provtagning 3 Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 Tabell över undersökningar som även

Läs mer

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen 788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som

Läs mer

Centrala funktioner på region Öst

Centrala funktioner på region Öst Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser

Läs mer

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,

Läs mer

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD

Läs mer

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 11575 su/med 2018-03-15 6 Innehållsansvarig: Erika Backlund Jansson, Vårdenhetschef, Avdelning 139 Transplantation (eriba3) Godkänd av: Helena Rexius,

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter till barn

Transfusion av blodkomponenter till barn 1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma

Läs mer

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!

Läs mer

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande

Läs mer

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser

Läs mer

Blodprodukter, hantering SOP ssk, HEM 13444

Blodprodukter, hantering SOP ssk, HEM 13444 Godkänt den: 2017-08-31 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Innehåll Syfte och omfattning... 3 Bakgrund... 3 Termer och förkortningar... 3 Säkerhetsaspekter... 3 Behörighet... 3 Information från

Läs mer

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1 (37) Region Kalmar län 2019-04-16 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning 1. Kontakta oss... 2 2. Allmän information... 3 3. Provtagningsföreskrifter... 4 4. Övergripande svarsrutiner...

Läs mer

ANVISNINGAR. utfärdade av

ANVISNINGAR. utfärdade av ANVISNINGAR utfärdade av TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNING blodgruppering förenlighetsprövning DAT antikroppsundersökning typning av blodgruppsantigen vävnadstypning HLA-antikroppar BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell Gäller för specialitet Dokumentnamn: Sid nr: Klinisk immunologi och transfusionsmedicin 907 Identitetskontroll vid hantering av stamceller Utfärdad av: Införd: Revision: Christina Sandell 2011-06-30 4

Läs mer

Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax

Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015 användarmöte 2015 Christina Lundell expertgrupp Redovisning av plasmaenkät 2015 Syftet med enkäten var att göra en nulägesinventering av hur patientplasma framställs, lagras och används inom olika svenska

Läs mer

Blodövervakning i Sverige 2004-2005

Blodövervakning i Sverige 2004-2005 1(15) Blodövervakning i Sverige 2004-2005 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

Provtagningsanvisningar och information Transfusionsmedicin

Provtagningsanvisningar och information Transfusionsmedicin Provtagningsanvisningar och information Transfusionsmedicin Innehåll KONTAKTUPPGIFTER... 2 REGLER FÖR UNIVERSALGIVNING... 3 VIKTIGT ATT VETA:... 4 INTERINFO... 4 BLODGRUPPERING... 5 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

Läs mer

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin Blodprover vid trauma Jonas Eriksson Leg. veterinär Specialist i hundens och kattens sjukdomar Laktat >2,0-2,5 mmol/l hypoperfusion Helst jugulärt Monitorera din chockbehandling med Htk/TP Htk sjunker

Läs mer

Prislista transfusionsmedicin

Prislista transfusionsmedicin Diarie nr Dokument nr version Dokumentägare Gertrud Angergård Fastställd av Mats G Karlsson Fastställd 2010-02-04 Giltig t.o.m. Nedanstående prislista gäller från 2010-01-01 Blodgruppsserologiska analyser

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r0-2006-10-16

Läs mer

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2006

Blodövervakning under 2004-2006 1(16) Blodövervakning under 2004-2006 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2009-2011

Hemovigilans i Sverige 2009-2011 Hemovigilans i Sverige 2009-20 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning 1 (5) RÅD Signering, bekräftelse, låsning 2 (5) Innehåll 1 Inledning...4 2 Signering...4 2.1 Undantag från signering...5 3 Bekräftelse...5 4 Låsning...5 3 (5) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum

Läs mer

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum 4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord RÄTTELSE Sidorna 23 och 24 samt blankettbilagorna 1 och 7 11 ska ha lydelse enligt bilaga. Rättelsen på sidan

Läs mer

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Innehållsansvarig: Krister Löfving ( krilo ) (Läkare/K6/Skaraborgs Sjukhus); Ylva Lindström ( ylvli5 ) (Läkare/K6/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Christer Printz ( chrpr ) (Patientsäkerhetsfunktion/Förvaltningskontoret/Skaraborgs

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling (M) Föreskrifter Blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler.

Läs mer

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...

Läs mer

4. Ordination av läkemedel.

4. Ordination av läkemedel. 4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2010-2012

Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Vad gör Equalis? Arrangerar och rapporterar provningsjämförelser Materialleverantör Equalis Equalis Kund (laboratorium)

Läs mer

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION Nedanstående indikationer och koder för blodtransfusion är hämtade från Storbritanniens nationella riktlinjer och är accepterade av ISBT (lnternational

Läs mer

LOKAL ANVISNING till Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Identifikation 3 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

LOKAL ANVISNING till Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Identifikation 3 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Identifikation 3 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Identifiering, gömda flyktingar, 2016-03-01 papperslösa, ID-band Utfärdande

Läs mer

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 3, februari 2018

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 3, februari 2018 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Labnytt LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN...2 Nya funktioner i koppling mellan TakeCare

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2011-2013

Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Identitetskontroll - legitimering av patient

Identitetskontroll - legitimering av patient Riktlinje Process: Patientprocesser Område: Administrativt stöd Giltig fr.o.m: 2016-11-07 Faktaägare: Ulrika Sjögren, Verksamhetsutvecklare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2012-2014

Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Läkemedelshantering - kvalitetsgranskning

Läkemedelshantering - kvalitetsgranskning Godkänt den: 2017-10-19 Ansvarig: Astrid Forsström Gäller för: Akademiska sjukhuset Besvara enkäten och gör det gärna i team bestående av avdelningschefer, verksamhetschefer och läkemedelsansvariga. Detta

Läs mer

Parenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg

Parenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vätska och nutrition Giltig fr.o.m: 2016-10-26 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska komittén

Läs mer

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7 Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin.

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin. PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Albumin Biotest 200 g/l infusionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Humant albumin Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2008-2010

Hemovigilans i Sverige 2008-2010 Hemovigilans i Sverige 2008-200 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

Vägledning vid venprovtagning

Vägledning vid venprovtagning Beskrivning 1(6) Fastställandedatum: 2018-04-03 Upprättare: Jessika M Ljusner Fastställare: Lars Hansson Vägledning vid venprovtagning Laboratoriemedicins hemsida: http://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vardoch-tandvard/diagnostik/laboratoriemedicin/

Läs mer

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen

Läs mer

Nytt från Handboken om hantering av blodkomponenter och val av blod inför transfusion. Diagnostikforum IBL

Nytt från Handboken om hantering av blodkomponenter och val av blod inför transfusion. Diagnostikforum IBL Nytt från Handboken om hantering av blodkomponenter och val av blod inför transfusion Diagnostikforum IBL 2016 09 28 Rut Norda överläkare tidigare Ansvarig/sakkunnig och MLA i Dalarna, Gävleborg och Västmanland

Läs mer

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Equalis användarmöte 2015-10-15 Gunilla Gryfelt Anti-M Anti-M är vanligtvis en ofarlig antikropp och M-negativa erytrocyter behöver inte väljas

Läs mer

Utbildning Perifer provtagning Lärcentrum

Utbildning Perifer provtagning Lärcentrum Utbildning Perifer provtagning Lärcentrum Information från Laboratoriemedicin Västmanland Version 2019-05-17 Lärandemål för perifer provtagning Provtagning, odling och transfusionsmedicin Efter utbildningen

Läs mer

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma ny rekommendation ny rekommendation anordnade den 24 november 2009 ett expertmöte med syfte att ta fram vägledning för behandling med plasma

Läs mer

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Rubrik Immunisering, erytrocyt immunisering, under graviditet Dokumenttyp Riktlinje Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Gäller from 2016-03-29 Giltigt t o m 2018-03-29 Sida: 1 (5) Författare Thurn

Läs mer

L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning

L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning 1.10.2005 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/61/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om krav

Läs mer

Kontrollera förvaring och läkemedel

Kontrollera förvaring och läkemedel Godkänt den: 2017-02-05 Ansvarig: Henrik Toss Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Syfte och omfattning...2 Kontrollera kyl- och frystemperaturer dagligen...2 Temperaturavvikelse...2 Folktandvården...2

Läs mer

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Blodbyte (utbytestransfusion) vid neonatalavdelning

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Blodbyte (utbytestransfusion) vid neonatalavdelning Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 12040 su/med 2017-10-24 9 Innehållsansvarig: Karin Jonsson, Sjuksköterska, Bemanningsservice Poolmedarbetare (karjo20) Godkänd av: Ola Hafström, Verksamhetschef,

Läs mer

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper 9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

Avvikelser för hälso- och sjukvård Rutin och lathund

Avvikelser för hälso- och sjukvård Rutin och lathund SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Avvikelser för hälso- och sjukvård Rutin och lathund Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 FÖRESKRIFT 2/2008 LL Dnr 7098/0.6.1./2008 3.12.2008 KVALITETSSYSTEM FÖR INRÄTTNINGARNA FÖR BLODTJÄNST Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 Målgrupper Inrättningarna

Läs mer

DOKUMENTATION I MELIOR Förtydligande angående våra dokumentationsrutiner hänvisas till TIVA:s Meliorpärm.

DOKUMENTATION I MELIOR Förtydligande angående våra dokumentationsrutiner hänvisas till TIVA:s Meliorpärm. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13675 su/med 2017-06-26 3 Innehållsansvarig: Martina Larsson, Undersköterska, Thoraxintensivavdelning (marel21); Marie Mörk, Undersköterska, Thoraxintensivavdelning

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2010

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2010 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3. 1 I. Vad gör vi inom transfusionsmedicin? II. Blodgruppsserologi (ABO, RhD, mm) Transfusionsmedicin Norbert Lubenow Akademiska Sjukhuset Uppsala Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin 2015-05-28 III.

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Hemovigilans i Sverige

Hemovigilans i Sverige Hemovigilans i Sverige 2015-2017 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp

Läs mer

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Intressanta fall, Equalis användarmöte 7/10 2010 Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Fall 1, gravid kvinna 4 tidigare graviditeter och transfusion

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.

Läs mer