Hemovigilans i Sverige
|
|
- Isak Blomqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hemovigilans i Sverige Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp Miodrag Palfi (ordförande), Linköping Mohammad R. Abedi, Örebro Sofia Frändberg, Göteborg Maria Kvist, Stockholm Jonas Nordberg, Lund Maria Remes, Umeå Karin Schneider, Uppsala Jan Säfwenberg, Uppsala
2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 AKTIVITETER... 3 Blodtappningar... 3 Transfusioner... 3 RAPPORTERINGSBENÄGENHET... 3 Rapporter... 3 AVVIKELSER PER AKTIVITETER... 4 Avvikelser... 4 DEFINITIONER OCH KODER... 4 INDELNING... 4 BLODGIVNING... 4 BLODENHETER... 5 PREANALYS, ANALYS, RESERVATION OCH BLODUTLÄMNING... 5 ALLVARLIG AVVIKANDE HÄNDELSE/BIVERKAN VID BLODTRANSFUSION... 5 BLODGIVNING... 6 Allvarlig avvikande händelse/biverkan vid blodgivning... 6 Blodgivare har ej uppgivit sjukdom som skulle ha hindrat blodgivning eller annan händelse som i samband med blodgivning medfört/kunnat medföra allvarlig risk för blodgivarens hälsa... 6 Blodgivare som inte skulle ha godkänts har givit blod med påföljd att detta medfört/kunnat medföra allvarlig risk för blodmottagarens hälsa... 7 BLODENHETER... 7 Felaktigt provsvar avseende sållningstest... 7 Blodkomponentberedning (endast fel som upptäckts då blodenheten frisläppts)... 7 Ej frisläppt blodenhet felaktigt placerad i fritt lager... 7 Övrigt... 8 PREANALYS, ANALYS, RESERVATION OCH BLODUTLÄMNING... 8 Preanalytiska avvikelser... 8 Blodgruppering (endast när svar utlämnats från Blodcentralen)... 9 Förenlighetsprövning (endast slutförd förenlighetsprövning) Reservation och utlämning ALLVARLIG AVVIKANDE HÄNDELSE/BIVERKAN VID BLODTRANSFUSION Allvarlig avvikande händelse/biverkan vid blodtransfusion År 2015 Fördelning efter komponenttyp År 2016 Fördelning efter komponenttyp År 2017 Fördelning efter komponenttyp Akut hemolytisk reaktion Fördröjd hemolytisk reaktion Odlingsfynd i prov taget från transfunderad blodenhet Blodmottagaren har tecken på infektion efter transfusion Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) Transfusionsrelaterade dödsfall med orsakssamband bedömt som troligt, sannolikt eller säkert Biverkningar i samband med blodtransfusion åren
3 Inledning Hemovigilans (blodövervakning) definieras som Standardiserad insamling och bedömning av information om avvikelser vid insamling, testning, framställning, lagring och distribution av blod och blodkomponenter samt ogynnsamma och oväntade effekter av utförd blodtransfusion. Hemovigilans och BIS är beskrivna i kapitel 16, Handbok för blodcentraler. Sedan 2008 hanteras samtliga avvikelser i ett web-baserat system och databasen utgör original. Denna rapport omfattar perioden Rapporten är avsedd att vara överskådlig och lättläst. Språkbruket har anpassats så att det överensstämmer med hemsidans och det i kapitel 16, Handbok för blodcentraler. Under 2009 öppnades för direkt rapportering via internet. Detta innebär att några personer inom varje länsorganisation har fått skriv- och läsbehörighet men att godkännandet ligger kvar hos BIS-ansvarig läkare på regionnivå. Tidigare rapporter för , , , , , , , , , och är publicerade på Föreningens hemsida kitm.se/bis. Aktiviteter Blodtappningar Blodtappningar Transfusioner Erytrocyter Plasma Trombocyter Summa Rapporteringsbenägenhet Fortfarande olika rapporteringsbenägenhet inom olika organisationer och regioner. Rapporter Blodgivning Blodenheter Preanalys till utlämning Transfusionsreaktioner/fel Summa
4 Avvikelser per aktiviteter Avvikelser Typ Antal Per aktivititer Antal Per aktivititer Antal Per aktivititer Allvarlig avvikande händelse/biverkan vid blodgivning Blodkomponentberedning (endast fel som upptäckts då blodenheten frisläppts) Blodgruppering (endast när svar utlämnats från Blodcentralen), Förenlighetsprövning (endast slutförd förenlighetsprövning) , , ,8 5 0,9 2 0,4 5 1,0 41 4,1 41 4,1 26 2,6 Transfusioner , , ,2 - Inga kliniska symtom - Med reaktion (10) (128) (14) (83) (16) (85) För 10 år sedan var motsvarande siffror per aktiviteter för Allvarlig avvikande händelse vid blodgivning 10,3 och för Transfusioner 12,3. Bättre rapportering av vasovagala reaktioner förklarar den ökade rapportering vid blodgivning. Definitioner och koder BIS är medlem av IHN, International Haemovigilance Network, som i sin tur samarbetar med bl.a. ISBT Working Party on Haemoviglance, AABB och WHO. Befintliga IHN-koder används. Det finns ännu inga IHN-koder för transfusionsreaktioner utan istället används ISBT-definitioner som ett provisorium. Definitionerna är inte avsedda att användas som strikta diagnostiska kriterier utan mera som vägledning de är avsiktligt enkla. Definitioner och koder beskrivs i kapitel 16, Handbok för blodcentraler. Indelning Blodgivning Allvarlig avvikande händelse/biverkan vid blodgivning Blodgivare har ej uppgivit sjukdom som skulle ha hindrat blodgivning eller annan händelse som i samband med blodgivning medfört/kunnat medföra allvarlig risk för blodgivarens hälsa Blodgivare som inte skulle ha godkänts har givit blod med påföljd att detta medfört/kunnat medföra allvarlig risk för blodmottagarens hälsa 4
5 Blodenheter Felaktigt provsvar avseende sållningstest Blodkomponentberedning (endast fel som upptäckts då blodenheten frisläppts) Ej frisläppt blodenhet felaktigt placerad i fritt lager Övrigt Preanalys, analys, reservation och blodutlämning Preanalytiska avvikelser Blodgruppering (endast när svar utlämnats från Blodcentralen) Förenlighetsprövning (endast slutförd förenlighetsprövning) Reservation och utlämning Allvarlig avvikande händelse/biverkan vid blodtransfusion Avvikelser som resulterat i en felaktig transfusion (fel komponent/fel patient transfunderad) rapporteras alltid som typ 4 även om inga kliniska symtom noteras. Språkbruk och bedömning av orsakssamband är helt anpassat till Socialstyrelsens Föreskrifter. Orsakssamband registreras i databasen men redovisas framförallt i samband med TRALI och transfusionsrelaterade dödsfall. Rapporter av följande transfusionsassocierade biverkningar redovisas: Febril icke-hemolytisk transfusionsreaktion Akut hemolytisk transfusionsreaktion Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion Anafylaktisk transfusionsreaktion Svår allergisk transfusionsreaktion Hypotensiv transfusionsreaktion Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) Lindrig TRALI Transfusionsassocierad cirkulatorisk överbelastning (TACO) Transfusionsassocierad dyspné (TAD) Post-transfusionspurpura (PTP) Transfusionsassocierad GvH sjukdom (TA-GVHD) Akut smärta efter transfusion Transfusionsöverförd infektion: bakterier, virus eller parasiter Andra biverkningar 5
6 Blodgivning Allvarlig avvikande händelse/biverkan vid blodgivning Hematom Artärpunktion Tromboflebit Nervskada Nervskada genom hematom Allergisk reaktion, systemisk Infektion, lokal Vasovagal reaktion, omedelbar Vasovagal reaktion, fördröjd Skador i samband med vasovagal synkope Senskada Axelvenstrombos Angina pectoris Andra slags olycksfall Annat Summa Blodgivare har ej uppgivit sjukdom som skulle ha hindrat blodgivning eller annan händelse som i samband med blodgivning medfört/kunnat medföra allvarlig risk för blodgivarens hälsa Givaren ej uppgivit sjukdom som hindrar blodgivning För stor volym tappad Rätt godkänd vid tappning men ny uppgift senare visade att givaren inte borde ha tappats Ej godkänd eller felaktigt godkänd men tappad Felaktig tappning pga brist i datasystem Summa
7 Blodgivare som inte skulle ha godkänts har givit blod med påföljd att detta medfört/kunnat medföra allvarlig risk för blodmottagarens hälsa Givare ej angett händelse som skulle ha gett karens Ej godkänd för den tappning som utfördes Givare anger händelse som ska ge karens den missas Borde aldrig ha godkänts som givare Missad information eller kod felaktigt inlagd i SBS* Avregistrerad givare tappades istället för provtagning Tappad trots ej godkänd ID Summa *) SBS: Samverkande Blodsystem Blodenheter Felaktigt provsvar avseende sållningstest Sållningstest fel men ej hunnit frisläppas Prov analyserat med ej validerat test Summa Blodkomponentberedning (endast fel som upptäckts då blodenheten frisläppts) Felaktig komponentetikett eller komponentetikett saknas Erytrocyter som fått koden Bestrålad var ej bestrålade Signerad som bestrålad men indikator ej "slagit om" Felaktig tappningsetikett eller tappningsetikett saknas Summa Ej frisläppt blodenhet felaktigt placerad i fritt lager Summa Kommentar: En rapport kan omfatta flera blodenheter. 7
8 Övrigt Felaktig placering på Blodcentral Misstänkt kontamination av Parvo B19 till PCR-rör Felaktigt frisläppta blodenheter Felmärkt kontrollgrupperingsrör Givare hade fel blodgrupp i ProSang pga felaktig överföring från testmiljö Patogenreducerade trombocyter bestrålade av misstag Felaktigt tappningsunderlag, använde ett gammalt från samma givare Blodgivare hade fel OBS-kod efter blodtransfusion Fel på tvättkit. Två erytrocyter med ovanlig blodtyp kasserades Prov för sållningstest från samma tappning skickas till två laboratorier med olika svar Avbrott i temperaturloggning Summa Preanalys, analys, reservation och blodutlämning Preanalytiska avvikelser Förväxling av prov för blodgruppering Förväxling av prov för förenlighetsprövning Falsk identitet på prov för blodgruppering Fel rutin vid reservnummer Summa Kunde ha förhindrats av Blodcentralen Kliniken Blodcentralen och kliniken Ej angivet Kommentar: Förlossnings- och mödravården är högt representerade vid förväxling av prov för blodgruppering. Under 2004 insamlades aktivt information om preanalytiska avvikelser se Blodövervakning i Sverige på Föreningens hemsida kitm.se/bis. 8
9 Blodgruppering (endast när svar utlämnats från Blodcentralen) Fel analys utfört Fel inregistrering av personuppgifter Fel vid RhD gruppering Väsentlig information saknas i svaret ID-kontroll ej intygad på remiss eller ofullständig identitet på rör eller remiss Fel vid både ABO och RhD gruppering Fel på fenotypsbestämning Fel vid ABO gruppering Fel vid kvantifiering Fel på DAT bestämning Fel vid antikroppsidentifiering eller ej utförd Preliminärsvar svarades som slutsvar Summa Kunde ha förhindrats av Blodcentralen Kliniken Blodcentralen och kliniken Ej angivet
10 Förenlighetsprövning (endast slutförd förenlighetsprövning) Fel analys utförd BAS-test utförd istället för MG-test Fel registrering av personuppgifter ID-kontroll ej intygad på remiss eller ofullständig identitet på rör eller remiss Felaktig utförd BAS-test Felaktigt utförd MG-test Förväxling av analysresultat vid dataregistrering Märkte inte att blodgruppskontroll ej stämde Använt utdaterat reagens utan godkännande Reagens använt utan föreskriven ibruktagande kontroll BAS-test utfördes trots att blodgruppering saknades Fel vid antikroppsidentifiering eller ej utförd Summa Kunde ha förhindrats av Blodcentralen Kliniken Blodcentralen och kliniken Ej angivet
11 Reservation och utlämning Vid bemannad utlämning fel patient Rätt typ av komponent men fel egenskaper Fel dokument fäst på blodenhet Ej beaktat krav på fenotyp Hämtat i bloddepå inget/felaktigt kontrollmomentet Fel rutiner vid blod till spädbarn Högtitrig trombocytenhet reserverad till fel ABO grupp Transfusionspaket fördröjdes genom MG-test Summa Kunde ha förhindrats av Blodcentralen Kliniken Blodcentralen och kliniken Ej angivet
12 Allvarlig avvikande händelse/biverkan vid blodtransfusion Allvarlig avvikande händelse/biverkan vid blodtransfusion Inga kliniska symtom trots fel komponent/fel patient transfunderad * Febril icke-hemolytisk transfusionsreaktion Akut hemolytisk transfusionsreaktion Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion Anafylaktisk transfusionsreaktion Svår allergisk transfusionsreaktion Hypotensiv transfusionsreaktion Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) Lindrig TRALI Transfusionsassocierad cirkulatorisk överbelastning (TACO) Transfusionsassocierad dyspné (TAD) Akut smärta efter transfusion Transfusionsöverförd infektion: bakterier, virus eller parasiter Andra biverkningar Summa *) Kunde ha förhindrats av Blodcentralen Kliniken Blodcentralen och kliniken Ej angivet
13 År 2015 Fördelning efter komponenttyp Biverkning Ery Plasma Trc Komb eller Granulocyter eller Octaplas Summa Inga kliniska symtom trots fel komponent/fel patient transfunderad (E+P) 10 Febril icke-hemolytisk transfusionsreaktion (E+P) 38 Akut hemolytisk transfusionsreaktion Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion Anafylaktisk transfusionsreaktion Svår allergisk transfusionsreaktion (8 E+P, 1 E+P+T, 1 G) 4 (2 E+P, 2 O) Hypotensiv transfusionsreaktion Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) Lindrig TRALI Transfusionsassocierad cirkulatorisk överbelastning (TACO) (E+P) 4 (2 E+P, 1 E+T, 1 P+T) 5 10 Transfusionsassocierad dyspné (TAD) Akut smärta efter transfusion Transfusionsöverförd infektion: bakterier, virus eller parasiter Post-transfusionspurpura (PTP) Andra biverkningar (E+P) 7 Summa E = Erytrocyter, P = Plasma, T = Trombocyter, G = Granulocyter, O = Octaplas 13
14 År 2016 Fördelning efter komponenttyp Biverkning Ery Plasma Trc Komb eller Granulocyter eller Octaplas Summa Inga kliniska symtom trots fel komponent/fel patient transfunderad (E+P) 14 Febril icke-hemolytisk transfusionsreaktion Akut hemolytisk transfusionsreaktion Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion (E+T) 14 Anafylaktisk transfusionsreaktion Svår allergisk transfusionsreaktion (E+P+T) 17 Hypotensiv transfusionsreaktion Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) (E+P+T) 6 Lindrig TRALI Transfusionsassocierad cirkulatorisk överbelastning (TACO) Transfusionsassocierad dyspné (TAD) Akut smärta efter transfusion Transfusionsöverförd infektion: bakterier, virus eller parasiter Post-transfusionspurpura (PTP) Andra biverkningar (E+P+T) 9 Summa E = Erytrocyter, P = Plasma, T = Trombocyter, G = Granulocyter, O = Octaplas 14
15 År 2017 Fördelning efter komponenttyp Biverkning Ery Plasma Trc Komb eller Granulocyter eller Octaplas Summa Inga kliniska symtom trots fel komponent/fel patient transfunderad (E+P) 16 Febril icke-hemolytisk transfusionsreaktion Akut hemolytisk transfusionsreaktion Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion (E+T) 22 Anafylaktisk transfusionsreaktion Svår allergisk transfusionsreaktion (1 E+P, 2 E+T) 20 Hypotensiv transfusionsreaktion Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) Lindrig TRALI (E+T) 1 Transfusionsassocierad cirkulatorisk överbelastning (TACO) Transfusionsassocierad dyspné (TAD) Akut smärta efter transfusion Transfusionsöverförd infektion: bakterier, virus eller parasiter Post-transfusionspurpura (PTP) Andra biverkningar (1 E+P, 1 E+P+T) 11 Summa E = Erytrocyter, P = Plasma, T = Trombocyter, G = Granulocyter, O = Octaplas 15
16 Akut hemolytisk reaktion Blodgruppssystem Kidd Jk a 0 1 (möjligt) 0 Jk b 1 (säkert) 0 0 MNS M 1 (troligt, sannolikt) 0 1 (troligt, sannolikt) *** Oklar 2 (möjligt) * 1 (möjligt) 1 (inte troligt) ** 1 (möjligt) **** Summa Orsakssamband (graden av sannolikhet att blodenhet orsakat allvarlig avvikande händelse/biverkan hos mottagaren): Säkert Troligt, sannolikt Möjligt Inte troligt *) Två fall med oklar anledning till hemolys. **) Två fall med antikroppar mot An a (ISBT kod GE7, låg frekvens) respektive Cs a (ISBT kod COST1, hög frekvens) ***) Multipla irreguljära erytrocytantikroppar påvisade Nytillkommet anti-m som inte framkom vid MG-test. HLAantikroppsundersökning visar MYCKET höga nivåer med bred specificitet. ****) Prov före och efter visar DAT-positivitet för IgG. Inga irreguljära antikroppar. Fördröjd hemolytisk reaktion Blodgruppssystem Kidd Rh Jk a 1 (säkert) 2 (säkert) 0 Jk b 1 (troligt, sannolikt) 2 (säkert) 0 c, E 1 (säkert) 0 0 E 0 1 (troligt, sannolikt) 0 Duffy Fy a 0 2 (säkert) 0 Oklar 0 1 (säkert) 1 (möjligt) * Summa Orsakssamband (graden av sannolikhet att blodenhet orsakat allvarlig avvikande händelse/biverkan hos mottagaren): Säkert Troligt, sannolikt Möjligt Inte troligt *) ECMO-patient, man, som 2-3 veckor efter transfusion få hemolys. Labvärdena mer patologiska än man brukar se vid ECMO. Vid blodgruppsserologisk utredning hittades ingen orsak. 16
17 Odlingsfynd i prov taget från transfunderad blodenhet Fynd Koagulasnegativa stafylokocker plus Staf. aureus Staphyloccocus simulans/capitis Propionibacterium acnes Summa Kommentar: Rapporterna gäller oftast hudbakterier, med oklar/okänd klinisk betydelse. Blodmottagaren har tecken på infektion efter transfusion För åren 2015, 2016 och 2017 finns inga rapporter. 17
18 Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) Diagnos Ålder, kön Komp Kvinnlig givare Utgång Utredning Orsakssamband 2015 Lungfibros, MDS 81 år, man 2 E Nej Dödsfall Avlider 5 dagar efter transfusionen. Möjligt 2016 Respiratorisk svikt 67 år, man 1 P Nej Okänt Odling u.a. Analys av HLA antikroppar hos givaren vid nästa tappning. Möjligt GI-blödning, leverciros, sepsis 56 år, kvinna 1 T Ja Okänt Patienten och alla 8 blodgivare till buffy-coat trombocytenheten (6 kvinnor och 2 män) saknar HLA antikroppar. Troligt, sannolikt Solid cancer 62 år, kvinna 5 E 4 P Ja U.a. Alla 9 blodgivare testades för HLA-antikroppar. En manlig plasmagivare (ej tidigare transfunderad) hade hög halt antikroppar riktade mot patientens HLA-B49. Troligt, sannolikt Brännskador 5% 59 år, Man 2 E 2 P Ja U.a. En kvinnlig givare till en erytrocytenhet: Inga HLA- och/eller granulocytantikroppar påvisade. Troligt, sannolikt Anemi, GI-blödning? 81 år, kvinna 4 E Ja U.a. Tre av blodgivarna hade inga HLA- och/eller granulocytantikroppar. Hos patienten och hos en manlig blodgivare (ej tidigare transfunderad) påvisades svaga HLA klass II antikroppar. Möjligt Myom, sectio 29 år, kvinna 2 E Ja U.a. Hos patienten påvisades HLA klass I och II antikroppar i prov före men inte i prov efter transfusionsreaktionen. De båda kvinnliga givarna hade inga HLA antikroppar. Möjligt 2017 AML 28 år, man 10 P Nej Okänt Patienten saknar HLA antikroppar vid transfusionstillfället, men är positiv vid uppföljande undersökning ca 6 veckor senare (massivt transfunderad). Samtliga plasmagivare är icke-transfunderade män varför ingen ytterligare utredning av dessa utförs. Möjligt E = Erytrocyter, P = Plasma, T = Trombocyter Orsakssamband: Graden av sannolikhet att blodenhet orsakat allvarlig avvikande händelse/biverkan hos mottagaren Transfusionsrelaterade dödsfall med orsakssamband bedömt som troligt, sannolikt eller säkert För åren 2015, 2016 och 2017 finns inga rapporterade dödsfall med orsakssamband troligt, sannolikt eller säkert. Orsakssamband: Graden av sannolikhet att blodenhet orsakat allvarlig avvikande händelse/biverkan hos mottagaren 18
19 Biverkningar i samband med blodtransfusion åren Biverkning Inga kliniska symtom trots fel komponent/fel patient transfunderad Febril icke-hemolytisk transfusionsreaktion x x x x Akut hemolytisk transfusionsreaktion Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion Anafylaktisk tranfusionsreaktion Svår allergisk transfusionsreaktion * * * * Hypotensiv transfusionsreaktion x x x x Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) Lindrig TRALI x x x x x x Transfusionsassocierad cirkulationsöverbelastni ng (TACO) x x Transfusionsassocierad dyspné (TAD) x x x x Posttransfusionspurpura (PTP) Transfusionsassocierad GvH sjukdom Akut smärta efter transfusion x x x x x x Transfusionsöverförd infektion: bakterier, virus eller parasiter Andra biverkningar Summa *) Under har anafylaktisk reaktion och svår allergisk reaktion räknats tillsammans. x) Ej införd som egen grupp 19
Hemovigilans i Sverige
Hemovigilans i Sverige 2014-2016 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp Miodrag Palfi
Hemovigilans i Sverige
Hemovigilans i Sverige 2013-2015 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan
Hemovigilans i Sverige 2012-2014
Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan
Hemovigilans i Sverige 2011-2013
Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan
Hemovigilans i Sverige 2010-2012
Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan
Hemovigilans i Sverige 2009-2011
Hemovigilans i Sverige 2009-20 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg
Hemovigilans i Sverige 2008-2010
Hemovigilans i Sverige 2008-200 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg
Positiv direkt antiglobulintest (DAT)
Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin
Blodövervakning i Sverige 2004-2005
1(15) Blodövervakning i Sverige 2004-2005 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok
Blodövervakning under 2004-2006
1(16) Blodövervakning under 2004-2006 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för
Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum
4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare
Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!
Centrala funktioner på region Öst
Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser
Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen
788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som
Handbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på?
Handbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på? Jill R. Storry, Ph.D. Processansvarig, Blodgruppsimmunologi Delprocess blodgruppsserologi Inst. för Laboratorimedicin Avd. för hematologi och
Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid
Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören
Blodövervakning under 2004-2007
1(21) Blodövervakning under 2004-2007 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok
L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning
L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning 1.10.2005 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/61/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om krav
Blodövervakning under 2004-2008
1(24) Blodövervakning under 2004-2008 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok
KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter
KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter Version 1.0, utgiven 2016-02-17 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas till: helena.lof@akademiska.se HB-kap10-v1r0-2016.pdf
Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering
InterInfo Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund I EU-direktiv 2002/98/EC, kommissionsdirektiv och SOSFS 2009:29 finns krav på att en vårdgivare
Att öppna InterInfo via Cosmic:
InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet
Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN
TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk
Transfusionsmedicin. Anna Willman
Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)
Socialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord RÄTTELSE Sidorna 23 och 24 samt blankettbilagorna 1 och 7 11 ska ha lydelse enligt bilaga. Rättelsen på sidan
InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang.
Dokument ID 1(10) 1 Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning
RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala
RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD
Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod
Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)
KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING
KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser
4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)
Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,
KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING
KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser
Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från
Aktiv transfusionsrapportering Landstinget i Gävleborgs län kommer från 2010 06 01 att uppfylla Socialstyrelsens krav från 2008 0101 Spårbarhet från blodgivare till blodmottagare och omvänt ska upprätthållas
TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER
Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på Sida
Årsrapport Jan-Olof Hildén
Årsrapport 2010 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Hård Equalis Johanna Strindberg Immunhematologi Jan Säfwenberg
Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner
Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer
InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem
sida 1 (10) Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem ProSang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 214 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH
Transfusionsöverförd bakterieinfektion
Transfusionsöverförd bakterieinfektion BIS 2013 Equalis användarmöte 2014-10-16, Miodrag Palfi Fall nr 1 Patientens ålder: 70 Patientens kön: Man Diagnos: skivepitelcancer med metastaser, pneumoni Datum
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 213 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING...
Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion
Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande
TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN
TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning
Skillnader mellan manlig och kvinnlig
Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt
SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter Transfusion av blodkomponenter Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd.
Information från transfusionsmedicin
November 2009 Information från transfusionsmedicin Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund Socialstyrelsen har i samband med tillsynsbesök på landets
Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ
En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3
Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION
Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17
FÖRESKRIFT 2/2008 LL Dnr 7098/0.6.1./2008 3.12.2008 KVALITETSSYSTEM FÖR INRÄTTNINGARNA FÖR BLODTJÄNST Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 Målgrupper Inrättningarna
Transfusion av blodkomponenter till barn
1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma
Årsrapport Jan-Olof Hildén
Årsrapport 2014 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Gunilla Gryfelt Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Thorén Equalis Wiveka Lundberg
Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21. Rut Norda överläkare
Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21 Rut Norda överläkare Innehåll Erfarenhet som bakgrund Allmänt om kompetens och kompetensutveckling Urvalsprocessen: kvalitet
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 215 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING... 15
KAPITEL 16 HEMOVIGILANS
KAPITEL 16 HEMOVIGILANS Grundversion 1.0, utgiven 2009-09-01 Förslag till ändring vid nästa revision senast: 2011-09-01 till: Jan Säfwenberg (e-post: jan.safwenberg@akademiska.se) HB-kap16-v1r0-2009.pdf
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
1 BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2016 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 BLODGIVNING OCH AFERESER.. 7 SMITTSCREENING
Anvisningar för Blodcentralen
1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner
Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.
1 I. Vad gör vi inom transfusionsmedicin? II. Blodgruppsserologi (ABO, RhD, mm) Transfusionsmedicin Norbert Lubenow Akademiska Sjukhuset Uppsala Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin 2015-05-28 III.
Ledningssystem för blodcentraler
Bilaga 2 Ledningssystem för blodcentraler Vårdgivaren ska i enlighet med 3 kap. 1 ansvara för att ledningssystemet innefattar ett kvalitetssystem som säkerställer att blodverksamheten använder de beteckningar
KAPITEL 8 ERYTROCYTANTIKROPPSUNDERSÖKNING
KAPITEL 8 ERYTROCYTANTIKROPPSUNDERSÖKNING Grundversion 2.0 utgiven 2006-01-30 Förslag till ändringar senast 2006-12-01 till Johanna.Strindberg@karolinska.se HB-kap. 8v2.0-2006.doc 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)
Nytt från Handboken om hantering av blodkomponenter och val av blod inför transfusion. Diagnostikforum IBL
Nytt från Handboken om hantering av blodkomponenter och val av blod inför transfusion Diagnostikforum IBL 2016 09 28 Rut Norda överläkare tidigare Ansvarig/sakkunnig och MLA i Dalarna, Gävleborg och Västmanland
Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.
Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering
Transfusion av blodkomponenter
ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,
Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015
användarmöte 2015 Christina Lundell expertgrupp Redovisning av plasmaenkät 2015 Syftet med enkäten var att göra en nulägesinventering av hur patientplasma framställs, lagras och används inom olika svenska
PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU
PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuella telefonnummer sid. 2 Viktigt att veta sid. 3 InterInfo sid. 3 Blodgruppering sid. 4 BAStest / MGtest sid. 67 DAT sid. 8 Antikroppsundersökning
Prislista transfusionsmedicin
Diarie nr Dokument nr version Dokumentägare Gertrud Angergård Fastställd av Mats G Karlsson Fastställd 2010-02-04 Giltig t.o.m. Nedanstående prislista gäller från 2010-01-01 Blodgruppsserologiska analyser
Anvisningar för Blodcentralen
1 (37) Region Kalmar län 2019-04-16 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning 1. Kontakta oss... 2 2. Allmän information... 3 3. Provtagningsföreskrifter... 4 4. Övergripande svarsrutiner...
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE
1 BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2017 Omfattning, kvalitet och säkerhet 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 BLODGIVARES KÖN OCH ÅLDER. 7 BLODGIVNING OCH
Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax
Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Blodverksamheten i Sverige
Blodverksamheten i Sverige Den nationella statistiken 2018 Omfattning, kvalitet och säkerhet 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE...
1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes.
SVENSK FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Svensk Förening för Transfusionsmedicin tillika Läkaresällskapets Sektion för Transfusionsmedicin tisdagen den 10 maj 2005
Anvisningar för Blodcentralen
1(26) 2011-02-03 Anvisningar för Blodcentralen Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Hur säkert är svaret från blodcentralen? 6 5. Blodgruppering
Komponentkoder enligt svensk tillämpning av ID- och märkningssystemet ISBT128
Arbetsgruppen för samordning av ISBT128 komponentkoder i Sverige 1(5) Komponentkoder enligt svensk tillämpning av ID- och märkningssystemet ISBT128 Det internationella systemet ISBT128 utvecklades först
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2017-3-12 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
1(5) Första besöket på MVC; Endast vid tidigare känd immunisering görs blodgruppering med antikroppsundersökning. Graviditetsvecka 25; Antikroppsundersökning på alla. Graviditetsvecka 35; Antikroppsundersökning
Krav på blodgivares lämplighet
Bilaga 5 Krav på blodgivares lämplighet A. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE AV BLOD FÖR ALLOGEN TRANSFUSION 1. Sjukdomar och behandlingar En person får inte godkännas, om han eller hon har 1.
Blodprodukter-blodbeställning, förvaring, transfusion Thorax
Godkänt den: 2018-03-17 Ansvarig: Fredrik Lennmyr Gäller för: Thoraxkirurgi och -anestesi; Thoraxintensivvårdsavdelning 50 B; Thoraxkirurgavdelning 50 D; Thoraxoperation Blodprodukter-blodbeställning,
KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128
KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128 Grundversion 1.0, utgiven 2007-04-04 Plats för revisionstabell Synpunkter inför nästa revision lämnas senast: 2007-12-31
Blodprodukter, hantering SOP ssk, HEM 13444
Godkänt den: 2017-08-31 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Innehåll Syfte och omfattning... 3 Bakgrund... 3 Termer och förkortningar... 3 Säkerhetsaspekter... 3 Behörighet... 3 Information från
Transfusionsmedicin -målbeskrivning
Transfusionsmedicin -målbeskrivning Kunna redogöra för de viktigaste hälsokraven och reglerna för blodgivning I stora drag kunna redogöra för framställning, förvaring och hantering av blodkomponenter Känna
Regeringens proposition 2007/08:2
Regeringens proposition 2007/08:2 Ändringar i lagen om blodsäkerhet m.m. Prop. 2007/08:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2007 Fredrik Reinfeldt Göran
Blodverksamheten i Sverige 2009: omfattning, kvalitet och säkerhet
1 2 Blodverksamheten i Sverige 2009: omfattning, kvalitet och säkerhet INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Förord 3 Organisation 4 Blodgivartillgång och utnyttjande 5 Autologgivning 9 Plasmagivning 10 Smittscreening
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS 2018 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15 19 10 Manualen är utarbetad April 2018 Karin Olsson 2 Nationell registrering
Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, transfusionsmedicin 1329
ABO och RhD gruppering, akut Direkt agglutination/ BioVue System kassetter Direkt agglutination/ rörteknik ABO och RhD gruppering inkl. antikroppsscreening ABO och RhD gruppering, spädbarn inkl direkt
KAPITEL 15 KVALITETSSYSTEM FÖR BLODCENTRALER
KAPITEL 15 KVALITETSSYSTEM FÖR BLODCENTRALER Grundversion 3.0, utgiven 2012-12-12 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas till katarina.wallstrom@vll.se HB-kap15-v3r0-2012.pdf 1 (27) Huvudansvariga
Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017
Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Vad gör Equalis? Arrangerar och rapporterar provningsjämförelser Materialleverantör Equalis Equalis Kund (laboratorium)
Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod
Blodregistret Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod 1. Vad vill vi med ett Blodregister? 2. Kan vi lyckas i vårt uppsåt? 3. Har vi stöd för
Länge har serologi med hemagglutination
Nordiskt referenslaboratorium för genomisk blodgruppstypning finns i Lund AV ÅSA HELLBERG, ANNIKA HULT, MARTIN L OLSSON, OCH ELISABETH SJÖBERG WESTER, BLODCENTRALEN SKÅNE, UNIVERSITETSSJUKHUSET, LUND Länge
Transfusionsanvisningar
Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information
Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset
Immunologi vid anemi och trombocytopeni Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Antikroppar Blodgrupper Direkt och indirekt antiglobulintest (DAT/IAT) Transfusionsreaktioner
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 SUMMARY... 6 ORGANISATION... 7 Tabell 1 Antal blodverksamheter 2011... 7 BLODGIVARE... 8 Blodgivare...
KAPITEL 7 BLODGRUPPERING
KAPITEL 7 BLODGRUPPERING Grundversion 3.0 utgiven 2010-03-01 Revision av Kap. 7, version 3.1 Version Datum Avsnitt Ändringar Ansvarig 3.1 2014-01-21 Nytt avsnitt 10 Tillägg av nytt avsnitt: 10 GENOMISK
Transfusionsanvisningar
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Transfusionsmedicin 1 24 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Per-Olof Forsberg Medicinskt ledningsansvarig läkare Inger
BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan ALLMÄN INFORMATION 2-4 Förfrågningar 2 Blodsmitta 2 Provtagning 3 Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 Tabell över undersökningar som även
Styrelsens sammansättning för verksamhetsåret 2012-2013 (mandattidens utgång i parentes):
SVENSK FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Svensk Förening för Transfusionsmedicin tillika Läkaresällskapets Sektion för Transfusionsmedicin måndagen den 14 maj 2012,
Program. 10.00-11.30 Presentation av IVO, återkoppling från tillsynen, årsrapporter samt avvikelser och biverkningar
Välkomna! 9.30-10.00 Registrering, kaffe och smörgås 10.00-11.30 Presentation av IVO, återkoppling från tillsynen, årsrapporter samt avvikelser och biverkningar 11.30-12.30 Lunch 12.30-14.00 Fortsättning
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom
KOMPENDIUM I TRANSFUSIONS- MEDICIN 2011
KOMPENDIUM I TRANSFUSIONS- MEDICIN 2011 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 2 Sida: Historik 3 Regelverk 4 Blodgrupper & blodgruppsantikroppar 5 ABO-systemet 6 Rh-systemet
Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen
Transfusionsmedicin Immunhematologi emoterapi lodgruppsserologi Transplantationsimmunologi Framställning av blodkomponenter Transfusion av blodkomponenter 1 lodgruppsserologi att påvisa förekomst av olika
Klinisk immunologi och transfusionsmedicin
Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen
Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 11575 su/med 2018-03-15 6 Innehållsansvarig: Erika Backlund Jansson, Vårdenhetschef, Avdelning 139 Transplantation (eriba3) Godkänd av: Helena Rexius,