Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skillnader mellan manlig och kvinnlig"

Transkript

1 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin Stella Larsson Bitr överläkare

2 Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt iti av tappningspersonalen därefter automatisk märkning i ProSang med utskrift på etikett Påsar från manliga blodgivare används för framställning av plasma för direkt transfusion (etiketten avlägsnas) Start början av Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

3 Plasma från manliga blodgivare Minskad risk för TRALI pga lägre frekvens leukocytantikroppar Minskad frekvens köldaktiverade plasmaenheter pas ae ee 3 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

4 TRALI Transfusion related acute lung injury Trolig patogenes: Antikroppar mot leukocyter i blodgivarens plasma Lipider från lagrade blodkomp ( twohitmodel ) Vissa sjukdomstillstånd innebär ökad risk för att TRALI skall utvecklas Symtom inom 6 timmar efter transfusion: akut påkommen andnöd nedsatt syresättning av blodet kliniska tecken på lungödem ofta feber och frossa samt hypotoni Tillståndet går vanligen tillbaka inom någotnågra några dygn Diagnos: hjärtlung röntgen: lungödem utredning av transfusionsreaktion: förekomst av leukocytantikroppar Behandling: syrgas, vätskedrivande läkemedel, IVAvård Vid ev transfusion: Plasma från individer id som ej har antikroppar mot leukocyter 4 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

5 TRALI Transfusion related acute lung injury Popovsky MA, Davenport RD:Transfusionrelated acute lung injury: femme fatale? Transfusion 2001; 78: Palfi M, Berg S, Ernerudh J, Berlin G: A randomised controlled trial of transfusionrelated acute lung injury: is plasma from multiparous donors dangerous? Transfusion 2001;41: Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

6 SHOT Report (UK) Serious Hazards of Transfusion 6 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

7 Transfusionsreaktioner: TRALI Blodövervakning i Sverige (BIS) Antal rapporterade fall Plasma Ery Ery+plasma Ery+plasma+trc 2 1 Trc (BC) Trc (aferes) Trc ospec Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

8 Köldaktivering Occurence of cold activation of transfusion plasma during storage at +4 C AM Suontaka, A Silveira, T Söderström, M Blombäck Vox Sanguinis (2005) 88, Plasma från 200 manliga blodgivare undersöktes Förvaring av plasma i kyla leder ibland till aktivering av flera proteolytiska system Antalet köldaktiverade plasmaenheter ökade med tiden upp till 42 dagar Variationen mellan olika prov från samma individ var stor Köldaktivering har tolkats som resultatet av minskning av C1 esterasinhibitor i kyla Köldaktivering är associerad med en hög grad av aktivering av koagulationssystemet Inga transfusionsreaktioner rapporterades efter transfusion av köldaktiverad plasma 8 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

9 9 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

10 Köldaktivering Plasma for transfusion: Effects of donor gender and different preparation and storage Rut Norda, Folke Knutsson, Olle Berseus, Olof Åkerblom, Kristina NilssonEkdahl, Bernd Stegmayr, Bo Nilsson (Doktorsavhandling Uppsala maj 2007) Plasma framställt från helblod eller aferes (både leukocytbefriade/ej leukocytbefriade), förvarade i 26 graderc: Köldinducerad kontaktaktivering uppträdde tidigare och med högre frekvens i plasma från kvinnor. Plasmaenheter med tecken på köldaktivering är korrelerade med förändringar i APTtid, PK, Protein C och uppvisar konsumtion av C1 inhibitor under förvaring. Kontaktaktivering kan sätta igång innan dag 14, särskilt i plasma från kvinnor, och kan fortgå som ett resultat av C1 inhibitor konsumtion. För att undvika detta rekommenderas att plasma från manliga blodgivare väljs för transfusion och förvaringstiden begränsas till 7 dagar. 10 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

11 Plasmaproduktion 2008 Svensk förening för Transfusionsmedicin: Blodverksamheten i Sverige: omfattning, kvalitet och säkerhet Komponentplasma: kg (70%) Aferesframställd plasma: kg (30%) 11 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

12 Plasma till direkt patienttransfusion Svensk förening för Transfusionsmedicin: Blodverksamheten i Sverige: omfattning, kvalitet och säkerhet kg/ kg kg/ kg kg/ kg kg/ kg 15,8% 17,7% 21,4% 17,5% Ca 50% av universitetssjukhusens blodcentraler använder plasma från manliga blodgivare Ca 50% av universitetssjukhusens blodcentraler använder plasma från manliga blodgivare 12 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

13 Plasmatransfusion Karolinska Ca 30% av plasma används för direkt patienttransfusion För att klara försörjningen krävs att plasma från alla blodgrupper används till patienttransfusion 13 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

14 Önskvärt lager av plasma PLASMA (KYLFÖRVARAD) O+ O A+ A B+ B AB+ AB Summa Solna Huddinge Sös Danderyd Södertälje Summa PLASMA (FÄRSKFRYST) O+ O A+ A B+ B AB+ AB Summa Solna Huddinge Sös Danderyd Norrtälje Summa Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

15 ABO och Transfusion BLOD O AntiA AntiB AB PLASMA A AntiB B AntiA A AntiB B AntiA AB O AntiA AntiB 15 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

16 SCANDAT Scandinavian donor and transfusion Svenskdanskt transfusionsregister med information från bloddatasystem i Danmark och Sverige Finansierat i av National Institute t of Health (NIH), USA Huvudsyfte: Studera cancerincidens bland blodgivare och blodmottagare, flera andra studier av utfall av blodtransfusion gjordes bl.a. jämförelse av ABO förenlig /identisk plasmatransfusion Slutsats: t En liten ökning i mortalitet efter 14 dagar efter transfusion av ABO förenlig plasma jämfört med ABO identisk ABO identisk plasma bör alltid väljas i första hand 16 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

17 Grön plasma Ceruloplasmin koppartransporterande protein påverkas av östrogen: ökade halter, t ex ppiller 17 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

18 Tack för uppmärksamheten! 18 Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015 användarmöte 2015 Christina Lundell expertgrupp Redovisning av plasmaenkät 2015 Syftet med enkäten var att göra en nulägesinventering av hur patientplasma framställs, lagras och används inom olika svenska

Läs mer

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

Plasmakvalitet. Equalis Transfusionsmedicin , Stockholm. Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset

Plasmakvalitet. Equalis Transfusionsmedicin , Stockholm. Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset Plasmakvalitet Equalis Transfusionsmedicin 2012-10-24, Stockholm Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset R Norda, MD, PhD, KITM. Akademiska En enhet plasma, avsedd för transfusion Volym ca 250-300

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD

Läs mer

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2006

Blodövervakning under 2004-2006 1(16) Blodövervakning under 2004-2006 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för

Läs mer

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!

Läs mer

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma ny rekommendation ny rekommendation anordnade den 24 november 2009 ett expertmöte med syfte att ta fram vägledning för behandling med plasma

Läs mer

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen 788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som

Läs mer

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes.

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes. SVENSK FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Svensk Förening för Transfusionsmedicin tillika Läkaresällskapets Sektion för Transfusionsmedicin tisdagen den 9 maj 2006

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter Version 1.0, utgiven 2016-02-17 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas till: helena.lof@akademiska.se HB-kap10-v1r0-2016.pdf

Läs mer

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord RÄTTELSE Sidorna 23 och 24 samt blankettbilagorna 1 och 7 11 ska ha lydelse enligt bilaga. Rättelsen på sidan

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2012-2014

Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från Aktiv transfusionsrapportering Landstinget i Gävleborgs län kommer från 2010 06 01 att uppfylla Socialstyrelsens krav från 2008 0101 Spårbarhet från blodgivare till blodmottagare och omvänt ska upprätthållas

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter

Transfusion av blodkomponenter ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum 4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare

Läs mer

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande

Läs mer

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Intressanta fall, Equalis användarmöte 7/10 2010 Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Fall 1, gravid kvinna 4 tidigare graviditeter och transfusion

Läs mer

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3

Läs mer

Hemovigilans i Sverige

Hemovigilans i Sverige Hemovigilans i Sverige 2015-2017 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp

Läs mer

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes.

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes. SVENSK FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Svensk Förening för Transfusionsmedicin tillika Läkaresällskapets Sektion för Transfusionsmedicin tisdagen den 10 maj 2005

Läs mer

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom

Läs mer

Årsrapport Jan-Olof Hildén

Årsrapport Jan-Olof Hildén Årsrapport 2010 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Hård Equalis Johanna Strindberg Immunhematologi Jan Säfwenberg

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2008

Blodövervakning under 2004-2008 1(24) Blodövervakning under 2004-2008 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod

Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod Blodregistret Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod 1. Vad vill vi med ett Blodregister? 2. Kan vi lyckas i vårt uppsåt? 3. Har vi stöd för

Läs mer

Transfusionsöverförd bakterieinfektion

Transfusionsöverförd bakterieinfektion Transfusionsöverförd bakterieinfektion BIS 2013 Equalis användarmöte 2014-10-16, Miodrag Palfi Fall nr 1 Patientens ålder: 70 Patientens kön: Man Diagnos: skivepitelcancer med metastaser, pneumoni Datum

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på Sida

Läs mer

Blodövervakning i Sverige 2004-2005

Blodövervakning i Sverige 2004-2005 1(15) Blodövervakning i Sverige 2004-2005 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Vad gör Equalis? Arrangerar och rapporterar provningsjämförelser Materialleverantör Equalis Equalis Kund (laboratorium)

Läs mer

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 213 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING...

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2007

Blodövervakning under 2004-2007 1(21) Blodövervakning under 2004-2007 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning

Läs mer

Centrala funktioner på region Öst

Centrala funktioner på region Öst Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser

Läs mer

Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21. Rut Norda överläkare

Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21. Rut Norda överläkare Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21 Rut Norda överläkare Innehåll Erfarenhet som bakgrund Allmänt om kompetens och kompetensutveckling Urvalsprocessen: kvalitet

Läs mer

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2009-2011

Hemovigilans i Sverige 2009-2011 Hemovigilans i Sverige 2009-20 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus 2013-02-23 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03).

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus 2013-02-23 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03). Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03). Bakgrund Blodförsörjningen under Försvarsmaktens utlandsengagemang har hittills skett

Läs mer

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Att öppna InterInfo via Cosmic: InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet

Läs mer

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe) Ditt blod behövs Nästan alla kan bli blodgivare I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe) Ditt blod behövs Varje minut, dygnet runt, behöver hundratals patienter blodtransfusioner. Hur många

Läs mer

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2008-2010

Hemovigilans i Sverige 2008-2010 Hemovigilans i Sverige 2008-200 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering InterInfo Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund I EU-direktiv 2002/98/EC, kommissionsdirektiv och SOSFS 2009:29 finns krav på att en vårdgivare

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2010-2012

Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin Blodprover vid trauma Jonas Eriksson Leg. veterinär Specialist i hundens och kattens sjukdomar Laktat >2,0-2,5 mmol/l hypoperfusion Helst jugulärt Monitorera din chockbehandling med Htk/TP Htk sjunker

Läs mer

L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning

L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning 1.10.2005 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/61/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om krav

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014 BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 214 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2011-2013

Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror)

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror) Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror) Enheten för sexualitet och hälsa KOMMENTARER Antalet förlossningar i Stockholms län under första halvåret 2011 uppgick

Läs mer

Prislista transfusionsmedicin

Prislista transfusionsmedicin Diarie nr Dokument nr version Dokumentägare Gertrud Angergård Fastställd av Mats G Karlsson Fastställd 2010-02-04 Giltig t.o.m. Nedanstående prislista gäller från 2010-01-01 Blodgruppsserologiska analyser

Läs mer

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009 Nr 3 2009-09-18 LABORATORIET INFORMERAR 1(5) Nyheter från och med 29 september 2009 P-Troponin T - ny förbättrad metod Vi byter nu till en metod med avsevärt bättre prestanda i det låga mätområdet. Beslutsgräns

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror)

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror) Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror) Enheten för sexualitet och hälsa KOMMENTARER Under första halvåret 2012 var antalet förlossningar 14 392, vilket är 178

Läs mer

Information från transfusionsmedicin

Information från transfusionsmedicin November 2009 Information från transfusionsmedicin Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund Socialstyrelsen har i samband med tillsynsbesök på landets

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION

Läs mer

Hundra år transfusionsmedicin Docenterna och seniorkonsulterna Jan S och Olle Å - still going strong!

Hundra år transfusionsmedicin Docenterna och seniorkonsulterna Jan S och Olle Å - still going strong! Hundra år transfusionsmedicin Docenterna och seniorkonsulterna Jan S och Olle Å - still going strong! Historik ur Handbok för Blodcentraler 1916 första kända transfusionen i Sverige 1934 första blodgivarecentralen,

Läs mer

KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128

KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128 KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128 Grundversion 1.0, utgiven 2007-04-04 Plats för revisionstabell Synpunkter inför nästa revision lämnas senast: 2007-12-31

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter till barn

Transfusion av blodkomponenter till barn 1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma

Läs mer

Användning av Ca-profylax vid trombocytgivning. Equalis användarmöte Transfusionsmedicin Rut Norda, överläkare, KITM Uppsala

Användning av Ca-profylax vid trombocytgivning. Equalis användarmöte Transfusionsmedicin Rut Norda, överläkare, KITM Uppsala Användning av Ca-profylax vid trombocytgivning Equalis användarmöte Transfusionsmedicin 2016 10 05 Rut Norda, överläkare, KITM Uppsala Antal trombocytafereser Aferesverksamhet i Sverige 2000-2014 120000

Läs mer

Användarmöte Stockholm November 2012. Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter

Användarmöte Stockholm November 2012. Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter Användarmöte Stockholm November 2012 Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter Spädningslösningar till ID-systemet ID-Diluent-1 Enzymlösning, Bromelin ID-Diluent-2

Läs mer

KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL

KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL Grundversion 4.0 utgiven 2014-01-21 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2015-03-01 till hans.gulliksson@karolinska.se eller till folke.knutson@akademiska.se.

Läs mer

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan ALLMÄN INFORMATION 2-4 Förfrågningar 2 Blodsmitta 2 Provtagning 3 Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 Tabell över undersökningar som även

Läs mer

Styrelsens sammansättning för verksamhetsåret 2012-2013 (mandattidens utgång i parentes):

Styrelsens sammansättning för verksamhetsåret 2012-2013 (mandattidens utgång i parentes): SVENSK FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Svensk Förening för Transfusionsmedicin tillika Läkaresällskapets Sektion för Transfusionsmedicin måndagen den 14 maj 2012,

Läs mer

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala HLA matchade trombocyter Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala 170315 1 HLA matchade trombocyter Vad kommer vi att ta upp idag? Varför behöver

Läs mer

Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder?

Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder? Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder? Hans Gulliksson, Ann-Sofie Nordahl-Källman Karolinska Institutet och Karolinska Universitetsjukhuset, Stockholm När kan temperaturavvikelser

Läs mer

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Equalis användarmöte 2015-10-15 Gunilla Gryfelt Anti-M Anti-M är vanligtvis en ofarlig antikropp och M-negativa erytrocyter behöver inte väljas

Läs mer

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Immunologi vid anemi och trombocytopeni Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Antikroppar Blodgrupper Direkt och indirekt antiglobulintest (DAT/IAT) Transfusionsreaktioner

Läs mer

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes. 4 Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2003-2004.

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes. 4 Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2003-2004. SVENSK FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Svensk förening för Transfusionsmedicin tillika Läkaresällskapets sektion för transfusionsmedicin tisdagen den 11 maj 2004

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

MacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

MacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge MacoSpin - en centrifug, två studier Eller: det var en gång en väldigt busig centrifug, som trots allt gav riktigt fina resultat! Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska

Läs mer

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent alirokumab alirokumab PRALUENT (alirokumab) Rx (EF) förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med primär

Läs mer

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent alirokumab alirokumab PRALUENT (alirokumab), Rx, (EF) C10B, förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1(26) 2011-02-03 Anvisningar för Blodcentralen Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Hur säkert är svaret från blodcentralen? 6 5. Blodgruppering

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Albunorm 40 g/l infusionsvätska, lösning. Humant albumin

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Albunorm 40 g/l infusionsvätska, lösning. Humant albumin BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Albunorm 40 g/l infusionsvätska, lösning Humant albumin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information

Läs mer

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Transfusionsmedicin -målbeskrivning

Transfusionsmedicin -målbeskrivning Transfusionsmedicin -målbeskrivning Kunna redogöra för de viktigaste hälsokraven och reglerna för blodgivning I stora drag kunna redogöra för framställning, förvaring och hantering av blodkomponenter Känna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om blodsäkerhet; SFS 2006:496 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet

Läs mer

Krav på blodgivares lämplighet

Krav på blodgivares lämplighet Bilaga 5 Krav på blodgivares lämplighet A. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE AV BLOD FÖR ALLOGEN TRANSFUSION 1. Sjukdomar och behandlingar En person får inte godkännas, om han eller hon har 1.

Läs mer

Hemovigilans i Sverige

Hemovigilans i Sverige Hemovigilans i Sverige 2014-2016 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp Miodrag Palfi

Läs mer

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt

Läs mer

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter Transfusion av blodkomponenter Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd.

Läs mer

Årsrapport Jan-Olof Hildén

Årsrapport Jan-Olof Hildén Årsrapport 2014 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Gunilla Gryfelt Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Thorén Equalis Wiveka Lundberg

Läs mer

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 11, 12 2 mom, 13, 16 och 17

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 11, 12 2 mom, 13, 16 och 17 FÖRESKRIFT 1/2008 LL Dnr 7097/0.6.1./2008 3.12.2008 TEKNISKA KVALITETS- OCH SÄKERHETSKRAV PÅ BLOD OCH BLODKOMPONENTER Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 11, 12 2 mom, 13, 16 och 17 Målgrupper

Läs mer

Blodverksamheten i Sverige 2009: omfattning, kvalitet och säkerhet

Blodverksamheten i Sverige 2009: omfattning, kvalitet och säkerhet 1 2 Blodverksamheten i Sverige 2009: omfattning, kvalitet och säkerhet INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Förord 3 Organisation 4 Blodgivartillgång och utnyttjande 5 Autologgivning 9 Plasmagivning 10 Smittscreening

Läs mer

Blodprodukter, hantering SOP ssk, HEM 13444

Blodprodukter, hantering SOP ssk, HEM 13444 Godkänt den: 2017-08-31 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Innehåll Syfte och omfattning... 3 Bakgrund... 3 Termer och förkortningar... 3 Säkerhetsaspekter... 3 Behörighet... 3 Information från

Läs mer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet

Läs mer

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Några inspel Räcker det med en läkare för att framgångsrikt behandla en patient? Utnyttjar vi den

Läs mer

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET Föreskrift 10.12.2013 Dnr 640/03.01.01/2013 6/2013 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET Lääkealan turvallisuus- ja kehittämiskeskus Säkerhets- och

Läs mer