Plasmakvalitet. Equalis Transfusionsmedicin , Stockholm. Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset
|
|
- Barbro Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plasmakvalitet Equalis Transfusionsmedicin , Stockholm Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset R Norda, MD, PhD, KITM. Akademiska
2 En enhet plasma, avsedd för transfusion Volym ca ml % är citrat, beroende på framställningssätt Proteinnivåerna beror på givaren 60 %* albumin 17 %* IgG, IgM och IgA 7%* extracellulära hämmare 5% koagulationsfaktorer och 3% fibrinogen 5 % komplementfaktorer * Laurell. Klinisk kemi i praktisk medicin, senaste utgåvan
3 Användningsområden för transfusion av plasma Behandla blödningstillstånd vid brist på koagulationsfaktorer Förebygga blödningar vid kirurgiska och andra ingrepp och brist på koagulationsfaktorer
4 Stora skillnader i användning av plasma van der Poel and Jansen: Report on the collection, testing and use of blood and blood products in Europe. Trend report Denmark Finland France Germany Norway Sweden Switzerland UK
5 Bristande vetenskapligt stöd för transfusion av plasma Behandling: få och små randomiserade, kontrollerade studier med motstridiga resultat Yang L et al. Transfusion 52: , 2012 Profylax: många patienter får transfusioner utan påvisad brist på koagulationsfaktorer Walsh TS et al. Crit Care Med 2010;38: transfusionsdoserna är oftast otillräckliga för avsedd effekt Chowdury P et al. Br J Haematology 2004;125:69-73, Abdel-Wahab OI et al. Transfusion 2006;46:
6 Viktiga frågor Risk vs nytta? Kostnad vs nytta? Riktlinjer vs patient Transfusionsgräns? Utvärdering?
7 Rekommendation från LV (2010:21, 3) efter ett expertmöte nov 2009 Plasma ska användas vid stor eller förväntad stor blodförlust som del av transfusionsbehandling inte användas för korrigering av laboratorievärden utan blödning eller påtaglig blödningsrisk inte användas vid blödning orsakad av antivitamin K (warfarin)
8 antal enheter per 1000 inv. Plasmaanvändningen i Sverige Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala-Örebro
9 Plasma, förvarad vid 2-6 C Enhetsplasma Blombäck, Åkerblom et al. Activation of blood coagulation, fibrinolytic and kallikrein systems during storage of plasma (1984): leukocyte depleted, nonfrozen, liquid plasma kept up to 14 days at 2-6 C is clinically equal to FFP - except in cases of isolated FV or FVIII-deficiency Lagrad plasma Stegmayr et al. On the use of liquid stored or cryoprecipitate-poor plasma in plasma echange. An alternative to FFP (1985): fewer adverse reactions with the use of non-ffp stored > 7 day Aferesplasma jfr med komponentplasma: Suontaka et al 2005, Boström et al 2007
10 Europeisk lagstiftning + rekommendationer FFP fryst inom 18 tim efter tappning eller förvarad vid 20º-24º 24 tim snabb infrysning till -30 C inom 60 min i snitt >70 IU/FVIIIC/ 100 ml liksom för andra labila koagulationsfaktorer och hämmare < 6,0 x10 9 /L erytrocyter, < 0,1 x10 9 /L leukocyter, < 50 x10 9 /L platelets; proteininnehåll > 50g/L;
11 Handbok för Blodcentraler Framställning och kvalitetskontroll av plasma fryses inom 8-18 tim efter tappningen i flytande tillstånd upp till 14 dagar (>50 % of F V and F VIII) kliniskt jämförbar med FFP erytrocyter: <6 x 10 9 / L trombocyter: < 50 x 10 9 / L leukocyter: < 10 6 / unit (leukocytbefriad)
12 Plasma för transfusion: många typer Individuella enheter FFP karantänlagrad FFP FP 24 tinad plasma 4t - 14d behandlade med methylen-blått amotosalen/uva riboflavin/uv UV Poolade enheter stora pooler, solvent detergent behandlade små pooler: amotosalen/uva, eller methylen blue treated, eller frystorkad plasma
13 Median och extremvärden för leukocytbefriad FFP skuggade fyrkanter: min-max i tinad Octaplas 70 IU/ml Stanworth, S. J. Hematology 2007;2007: based on data from Cardigan et al, 2005 and adapted with data from Buchta et al, 2004
14 Uppfyller icke-ffp kraven? Förutom för FVIII genomsnittligt värde för koagulationsfaktorer och hämmare: ja Det finns inga specifikationer för andra kaskadsystem. Man kan påvisa ökade nivåer aktiveringsmarkörer: C3d, C3a-desArg, sc5b-9, FXIIa-C1INH och sänkta nivåer av C1INH
15 Ytterligare data för utvärdering av plasma och dess användning Patientdata Scandinavian Donor and Transfusion Database (SCANDAT) Svenska registret för biverkningar vid terapeutisk Aferes (BIVERK) Komponentdata plasmakomponenter som förvarats vid 2-6 C under 42 dagar
16 Patientstudier Mortalitet Shanwell A et al. Post-transfusion mortality among recipients of ABOcompatible but non-identical plasma (2009) Tynell E et al. Should plasma from female donors be avoided? (2010) Norda R et al. The impact of plasma preparations and their storage time on short term posttransfusion mortality (2012) Morbiditet Norda R et al. Recognition of intercenter differences may develop best practice. (2008) Komponentstudier Activation markers Norda R et al. Unexpected effects of donor gender on the storage of liquid plasma. (2007). Norda R et al. Complement activation products in liquid stored plasma and C3a kinetics after transfusion of autologous plasma. (2011).
17 SCANDAT studier Ca vuxna plasmamottagare på svenska sjukhus som enbart fått plasma och erytrocyter 30 dagar före uppföljningens start Uppföljning av överlevnad 1-14 dagar efter första registrerade plasmatransfusionen Ålder, kön, år, sjukhus, indikationsgrupp och antal enheter plasma och erytrocyter är vägda i bedömningen (confounders)
18 Jämförelse i utfall för patienten vid transfusion med FFP i förhållande till icke-fryst plasma efter hänsyn till konfounders RR för död Calendar year
19 RR för död efter transfusion och för varje ytterligare enhet given plasma. Data från i SCANDAT-studienhar använts Plasma type (deaths/person-years) RR (95% CI) Male FFP (3016/389770) 1.01 (1.00, 1.02) Female FFP (2366/292038) 1.05 (1.03, 1.07) Male 1-3 days (273/35019) 1.08 (1.03, 1.12) Female 1-3 days (209/25977) 1.02 (0.95, 1.10) Male 4-14 days (795/123748) 1.05 (1.02, 1.07) Female 4-14 days (659/99075) 1.05 (1.01, 1.09) Male 15+ days (546/79973) 1.07 (1.04, 1.11) Female 15+ days (442/62910) 1.08 (1.03, 1.14)
20 Sammanfattning av patientstudier ABO-kompatibel, ej ABO-identisk, plasmatransfusion leder till en risk motsvarande ca 1 dödsfall per 185 transfusioner - jämför risken för TRALI det är en högre risk för mottagaren när man använder plasma från kvinnliga givare FFP som ej är leukocytbefriad ger en högre risk än icke-fryst leukocytbefriad plasma plasma som förvarats längre tid (7-42 dagar) ger fler biverkningar
21 Biverkningar vid plasma Icke-hemolytiska transfusionsreaktioner: frossa, feber och/eller urtikaria TRALI TACO smitta: virus, bakterier eller andra patogener citrattoxicitet
22 Transfusion-associated circulatory overload after plasma transfusion Narick C, Triulzi DJ, Yazer MH. Transfusion 52; , Transfusion 2102 Dyspné Ökat syrgasbehov Ökat centralvenöst tryck Högt blodtryck, takykardi och takypné Rassel och rhonchi över lungorna Diures på antidiuretika Stegring av BNP Nya eller förvärrade tecken på hjärtsvikt Retrospektivt: 1/1566 (1/1014-1/2564) patienter Prospektivt: 1/68 (1/27-1/259) patienter
23 Transfusionsplasma och kvalitet Plasmakvalitet ska, i bästa fall, bestämmas av de kliniska indikationerna. När sådana krav saknas ska proteaser och hämmare finnas tillgängliga i höga nivåer Heiden et al Thromb Res 2002;107:S47-51 Är >70% eller >70 IU/L en hög nivå? Ska aktiveringsmarkörer vara < 30%? Är snabb tillgänglighet bra kvalitet?
24 Sammanfattning Leukocytbefriad plasma, standardiserat och snabbt infryst Så långt möjligt ABO-identisk, ej AB-plasma till O-mottagare Från manliga givare Förvarad kort tid vid 2-6 C (< 7 dagar) that would probably be the best plasma in the world
25 Information om plasmakvalitet Blodgrupp Förvaringstid Leukocytinnehåll Ungefärlig volym 2/3 från manliga givare andel ABO-identiska plasmatransfusioner?
26 Tack för uppmärksamheten! Frågor?
Skillnader mellan manlig och kvinnlig
Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt
4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)
Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,
RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala
RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD
Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma
Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma ny rekommendation ny rekommendation anordnade den 24 november 2009 ett expertmöte med syfte att ta fram vägledning för behandling med plasma
Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015
användarmöte 2015 Christina Lundell expertgrupp Redovisning av plasmaenkät 2015 Syftet med enkäten var att göra en nulägesinventering av hur patientplasma framställs, lagras och används inom olika svenska
EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg
EUROPARÅDSGUIDEN Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Europarådet Europarådet grundades 1949 47 länder och ett antal observatörer 820 millioner innevånare 28 medlemsländer
Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.
Innehållsansvarig: Krister Löfving ( krilo ) (Läkare/K6/Skaraborgs Sjukhus); Ylva Lindström ( ylvli5 ) (Läkare/K6/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Christer Printz ( chrpr ) (Patientsäkerhetsfunktion/Förvaltningskontoret/Skaraborgs
Transfusionsmedicin. Anna Willman
Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)
Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder?
Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder? Hans Gulliksson, Ann-Sofie Nordahl-Källman Karolinska Institutet och Karolinska Universitetsjukhuset, Stockholm När kan temperaturavvikelser
NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare
SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca
Positiv direkt antiglobulintest (DAT)
Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin
FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL
FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen
Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod
Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)
Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ
En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3
Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod
Blodregistret Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod 1. Vad vill vi med ett Blodregister? 2. Kan vi lyckas i vårt uppsåt? 3. Har vi stöd för
RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION
RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION Nedanstående indikationer och koder för blodtransfusion är hämtade från Storbritanniens nationella riktlinjer och är accepterade av ISBT (lnternational
Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)
Ditt blod behövs Nästan alla kan bli blodgivare I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe) Ditt blod behövs Varje minut, dygnet runt, behöver hundratals patienter blodtransfusioner. Hur många
Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid
Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören
Transfusion av blodkomponenter till barn
1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma
Hundra år transfusionsmedicin Docenterna och seniorkonsulterna Jan S och Olle Å - still going strong!
Hundra år transfusionsmedicin Docenterna och seniorkonsulterna Jan S och Olle Å - still going strong! Historik ur Handbok för Blodcentraler 1916 första kända transfusionen i Sverige 1934 första blodgivarecentralen,
Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen
788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som
TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus
TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus Tromboelastografi Monitorering av koagulationsprocessen i helblod Koagulationstid - bildandet
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 213 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING...
TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER
Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER
Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion
Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande
KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING
KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r0-2006-10-16
Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!
Prislista transfusionsmedicin
Diarie nr Dokument nr version Dokumentägare Gertrud Angergård Fastställd av Mats G Karlsson Fastställd 2010-02-04 Giltig t.o.m. Nedanstående prislista gäller från 2010-01-01 Blodgruppsserologiska analyser
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 214 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH
B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)
Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed
XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare och specialist i vårdhygien Region Uppsala Hur kan en
Soliris - eculizumab. Hälsoekonomisk utvärdering. Marie Evans, MD, PhD
Soliris - eculizumab Hälsoekonomisk utvärdering Marie Evans, MD, PhD Bakgrund I e@ beslut från i somras beslutade NT- rådet a@ inte godkänna subveneonerad behandling med Eculizumab för ahus medan det har
HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala
HLA matchade trombocyter Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala 170315 1 HLA matchade trombocyter Vad kommer vi att ta upp idag? Varför behöver
Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21. Rut Norda överläkare
Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21 Rut Norda överläkare Innehåll Erfarenhet som bakgrund Allmänt om kompetens och kompetensutveckling Urvalsprocessen: kvalitet
Användning av Ca-profylax vid trombocytgivning. Equalis användarmöte Transfusionsmedicin Rut Norda, överläkare, KITM Uppsala
Användning av Ca-profylax vid trombocytgivning Equalis användarmöte Transfusionsmedicin 2016 10 05 Rut Norda, överläkare, KITM Uppsala Antal trombocytafereser Aferesverksamhet i Sverige 2000-2014 120000
Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma bakgrundsdokumentation
Bakgrundsdokumentation Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript.
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER
Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015
Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 SUMMARY... 6 ORGANISATION... 7 Tabell 1 Antal blodverksamheter 2011... 7 BLODGIVARE... 8 Blodgivare...
ANELÄK Massiv transfusion
1 (5) ANELÄK Massiv transfusion Detta dokument kompletterar (Ersättning av blod och vätska i samband med operation och trauma) och gäller situationer med mycket stora blodförluster, vanligen överstigande
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion
UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD
FÖRESLAGNA TEKNISKA KRAV BLOD OCH BLODKOMPONENTER Dokument 1 UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD BILAGA I INFORMATIONSKRAV A. OBLIGATORISK INFORMATION TILL BLODGIVARE 1. Korrekt, men allmänbegripligt informationsmaterial
Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum
4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare
Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?
Damage Control Kirurgi- -har något ändrats? Lovisa Strömmer Överläkare, docent Akut Trauma och Kirurgi sektionen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Damage Control Kirurgi- -har något ändrats? NEJ
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
1 BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2016 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 BLODGIVNING OCH AFERESER.. 7 SMITTSCREENING
Implementering av patogenreducerade blodkomponenter
Implementering av patogenreducerade blodkomponenter Linköpingsdagarna, 2015-09-22, Bengt Ekermo Testning av blodgivare i Sverige Obligatorisk omfattning av test- Smittest: Införd: ning (enligt nu gällande
Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin
Blodprover vid trauma Jonas Eriksson Leg. veterinär Specialist i hundens och kattens sjukdomar Laktat >2,0-2,5 mmol/l hypoperfusion Helst jugulärt Monitorera din chockbehandling med Htk/TP Htk sjunker
Hemovigilans i Sverige
Hemovigilans i Sverige 2015-2017 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp
MacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
MacoSpin - en centrifug, två studier Eller: det var en gång en väldigt busig centrifug, som trots allt gav riktigt fina resultat! Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska
När ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden
Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Blodverksamheten i Sverige 2006: omfattning, kvalitet och säkerhet
0 Rev.2b 07-12-19 1 2 Blodverksamheten i Sverige 2006: omfattning, kvalitet och säkerhet INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Förord 3 Organisation 4 Blodgivartillgång och utnyttjande 5 Autologgivning 9 Plasmagivning
Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Anvisningar för Blodcentralen
1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner
INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS
INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS INTERCEPT Blood System för plasma är en medicinsk klass III-produkt som är avsedd för beredning
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda
Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör
Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com
Faktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin.
PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Albumin Biotest 200 g/l infusionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Humant albumin Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l
Transfusionsanvisningar
Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information
Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1
Kvalitetsindikator Registrering av Sederingsskala och sederingsmål 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1 Är det dags att gå vidare? 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 2 Varför
Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne
Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska
LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency
Late-Onset Combined Immune Deficiency 2017-09-07 Anna-Carin Norlin Immunbristenheten I56 Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Referens: Marion Malphettes et al. Late-Onset Combined Immune Deficiency:
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA Labnytt. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI... 2 Proteinfraktionering, analys i serum istället
Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård
Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård Vem betalar för innovationen? Rikard Althin, Rolf Färe, Katarina Gralén, Shawna Grosskopf, Bengt Jönsson, och Nils Wilking IHE:s nätverksmöte för hälsoekonomer
Årsrapport Jan-Olof Hildén
Årsrapport 2010 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Hård Equalis Johanna Strindberg Immunhematologi Jan Säfwenberg
Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi
Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Clas Göran Axelsson överläkare Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin Norrlands Universitetssjukhus Historia Virchows triad Blodets sammansättning
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?
Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN
TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk
TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset
TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset TRAUMASYSTEM I SVERIGE TRAUMASYSTEM I NORGE 0,9 milj 2 milj 2,1 milj 1,7 milj 1 milj 1,7
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL
KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL Grundversion 4.0 utgiven 2014-01-21 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2015-03-01 till hans.gulliksson@karolinska.se eller till folke.knutson@akademiska.se.
Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros
Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset Vad menas
Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset
Immunologi vid anemi och trombocytopeni Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Antikroppar Blodgrupper Direkt och indirekt antiglobulintest (DAT/IAT) Transfusionsreaktioner
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes.
SVENSK FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Svensk Förening för Transfusionsmedicin tillika Läkaresällskapets Sektion för Transfusionsmedicin tisdagen den 9 maj 2006
Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen
Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen Anders Oldner Professor/ Överläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset/ Institutet Behövs intensivvården?? Av vad och när dör man efter trauma? Maryland US
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan
Information från. Läkemedelsverket. Nya läkemedel. TLV informerar. Behandling med plasma ny rekommendation. Lyrica ska vi oroa oss för missbruk?
Information från Läkemedelsverket Årgång 21 nummer 3 maj 2010 sid 11 Behandling med plasma ny rekommendation I november 2009 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Socialstyrelsen ett expertmöte med
Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus
Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus Bakgrund Vaskulära accessen är hemodialyspatientens akilleshäl CDK har högre
α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken
α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken Andlös upptäckt hos två patienter från Eksjö med emfysem 1962 Proteas- antiproteas imbalans Proteas Hämmare Proteas- antiproteas
Därför behöver vi ett nationellt kvalitetsregister för blod!
Därför behöver vi ett nationellt kvalitetsregister för blod! Gösta Berlin Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Universitetssjukhuset, Linköping Equalis användarmöte transfusionsmedicin 2017-10-25
Blodövervakning under 2004-2006
1(16) Blodövervakning under 2004-2006 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Tankar runt användandet av olika blodprodukter
Regiondagar för blodcentraler Uppsala 14-15 mars 2017 Elite Hotel Academia Tankar runt användandet av olika blodprodukter 14 mars 2017 Dr. med. Rainer Dörenberg Överläkare AnOpIVA, Akademiska sjukhuset,
Patogeninaktivering! Eller?
Patogeninaktivering! Eller? Equalis användarmöte 131023 Folke Knutson R.N.,M.D.,Ph.D. Klinisk immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Hur bedömer vi storleken på en risk? Calman.
Blodplasma används som läkemedel Men nationella, evidensbaserade behandlingsriktlinjer saknas
rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Blodplasma används som läkemedel Men nationella, evidensbaserade behandlingsriktlinjer saknas JAN PALMBLAD,