Handbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på?

Transkript

1 Handbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på? Jill R. Storry, Ph.D. Processansvarig, Blodgruppsimmunologi Delprocess blodgruppsserologi Inst. för Laboratorimedicin Avd. för hematologi och transfusionsmedicin Lundsuniversitet Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Medicinsk service Lund

2 Författarna v.3.0 Agneta Wikman, KI Lene Gustafsson, KI Catharina Andersson, KI Jill Storry, Region Skåne

3 Kapitel 8 - Namn Version 2.0 Antikroppsidentifiering Version 3.0 Erytrocytantikroppsidentifiering Vad betyder det? Ingen särskilt men ändringen diskriminerar mellan antikroppar till röda blodkroppar och allt annat, t.ex. trombocyter, HLA, granulocyter. Mer definitivt!

4 Ändringar i Innehållsförteckning 1. > 1. Definitioner 2. > 2 Faktorer av betydelse vid antikroppsundersökning har blivit Preanalytiska faktorer 3. > 3. Metoder Kontroller har flyttat ner till > 4. Antikroppsscreening är nu erytrocytantikroppsscreening 6. > 5. Antikroppsidentifiering är nu erytrocytantikroppsidentifiering

5 Ändringar i Innehållsförteckning 7. > 7. Direkt antiglobulintest har flyttat ner NY 6! Kvantifiering av erytrocytantikropp Flyttade ur sektionen Erytrocytantikroppsidentifiering 8. > 9. Avläsning, protokollföring, bedömning, uttolkning och besvarande blev Avläsning och dokumentation NY 10! Misstänkt hemolytisk transfusionsreaktion Bilaga i v2.0 NY 11! Svarsrutiner Flyttade ur sektionen Avläsning.besvarande 9. Referenser finns kvar med utan sektion nummer

6 Innehållet - Preanalytiska faktorer Provtagning nu hänvisar till kap. 7 och 9 Förvaring 2-8 o C istället för 2-6 o C Reagenser nämnde men hänvisar till kapitel 7 och 11 Testerytrocyter: Antigenbestämning detsamma som före En mening om egenberedning Hantering ska valideras/verifieras Genotypning har tillkommit för: tysta gener (men vilka inte definierade) svaga antigenuttryck, t.ex. Fy x

7 Flera krav på testerytrocyter Specifikation att panelen ska innehålla minst 8 olika blodgivare Skulle finnas minst 2 antigenpositiva och 2 antigennegativa för kliniskviktiga antigener C W, Kp a och Lu a bör vara representerade Mer detaljerade om vilka Rh fenotyper skulle finnas

8 Testerytrocyter på panelen System ISBT nomenklatur Antigenuppsättning Minsta antal paneltesterytrocyter Rh RHD*01/01 RHCE*02/02 RHD*01/01 RHCE*02/02.08 RHD*01/01 RHCE*03/03 R1R1 (CCDee) 1 R1wR1 (CwCDee) 1 R2R2 (ccdee) 1 RHCE*01/02 r r (Ccdee) 1 RHCE*01/03 r r (ccdee) 1 Kan inte bestämma med fenotypning Inget krav att genotypa panelceller Dock kan vara en fördel att bekräfta RHD zygositet RHCE*01/01 rr (ccddee) 3

9

10 Testerytrocyter på panelen System ISBT nomenklatur Antigenuppsättning Minsta antal paneltesterytrocyter Kell KEL*01 K 2 KEL*02/02 kk 1 Duffy FY*01/01 Fy(a+b-) 1 FY*02/02 Fy(a-b+) 1 Kidd JK*01/01 Jk(a+b-) 1 JK*02/02 Jk(a-b+) 1 MNS MNS*03 S 1* MNS*04 s 1* MNS*01/01 M+N- 1 MNS*02/02 M-N+ 1

11 Metoder samt antikroppsscreening hänvisas till kap. 7: Innehåller både manuella och automatiserade metoder för blodgruppering Kan förtydliggöras??

12 Erytrocytantikroppsidentifiering Tydligt syfte Identifiering utförs vanligen vid: positiv erytrocytantikroppsscreening positiv förenlighetsprövning avvikande reaktionsmönster vid blodgruppering misstanke om hemolytisk transfusionsreaktion misstanke om HDFN

13 Identififiering - principer V För att säkert bevisa en irreguljär erytrocytantikropp krävs tre positiva och fyra negativa reaktioner, där de testerytrocyter som har antigenet ger positiv reaktion och de som saknar antigenet ger negativ reaktion. Sannolikheten är då >95% att specificiteten stämmer. V3.0 För att med acceptabel sannolikhet kunna identifiera en erytrocytantikropp krävs reaktivitet med minst 2 antigenpositiva testerytrocyter och negativt resultat med minst 2 antigennegativa testerytrocyter för respektive erytrocytantikropp. Har vi gått för långt??

14 Att räkna sannolikhet med 2 + 2: Fakultet värde 0! = 2! 1 x 2! x 2! x 2! 4! x 2! x 0! x 2! x 0! 1! = 1 x 1 = 1 2! = 1 x 2 = 2 = 2! x 2! 4! = 2 x 2 24 = 4/24 = ! = 2 x 3 = 6 4! = 6 x 4 = 24 5! = 24 x 5 = 120 6! = 120 x 6 = 720 7! = 720 x 7 = ! = 5040 x 8 = 40,320 Judd, Johnson, Storry. Judd s Methods in Immunohematology, 3:e utg. 2008

15 Att räkna sannolikhet med 2 + 3: 2! x 3! x 2! x 3! 5! x 2! x 0! x 3! x 0! = 2! x 3! 5! = 2 x = 12/120 = 0.1 Judd, Johnson, Storry. Judd s Methods in Immunohematology, 3:e utg Viktigt att fenotyp stämmer

16 Andra anmärkningar En serologisk teknik är tillräcklig när endast en erytrocytantikroppsspecificitet föreligger Det är inte ett krav att utesluta antikroppar mot följande antigen: C W, Kp a och Lu a Anti-Kp a kanske viktigt med gravida kvinnor Viktigt att skapa lokala anvisningar med medicinskansvariga

17 Akut antikroppsutredningar (Uppsala modelen) 1 timme Att utreda kliniskt viktiga singelantikroppar som anti-d, -E, -K, -c, -Fy a, -Jk a samt enkla kombinationer, t.ex. anti-d+ -C, anti-e + -K I rutinen bör ingå: fenotypning på C, c, E, e, K och kontroll med reagens av IgM-typ utvalda testerytrocyter och autologkontroll med IAT teknik (anti-igg) protokoll med förenklat antigram dokumenterad systematik vid tolkning av resultatet Vid blodutlämning väljs K- erytrocytenheter om patienten är K-, samt väljs Rh-typ efter patientens fenotyp, om möjligt.

18 Ny! Tabell 2. Övriga tekniker vid antikroppsidentifiering Lista av olika tekniker som kan hjälpa i svåra fall, t.ex. DTT behandling av erytrocyter: Patienter som behandlas med anti-cd38 (Daratumamab - behandling vid myelom). Utredning vid misstanke om erytrocytantikroppar mot högfrekvent antigen. Förstör K-antigen. Fler monoklonala antikroppar för klinisk bruk under klinisk provning, t.ex. anti-cd47, för AML, MDS Väldigt stark uttryck på erytrocyter Svårt att gruppera Kan adsorberas med trombocyter!

19 Kvantifiering av erytrocytantikroppar Tydlig definierad: graviditetsimmunisering ABO oförenlig transplantation, stamceller/organ bestämning av koncentration anti-a och anti-b hos blodgivare Rekommendation att följa nationella rekommendationer enligt ARG rapport Graviditetsimmunisering

20 Flera tabell och faktrutor att göra det lättare att plocka fram viktiga punkter FAKTARUTA 1. Krav på kontroller och tolkning Frekvens och kriterier för internkontroller ska dokumenteras. Deltagande i externt kontrollprogram för antikroppsidentifiering krävs. För varje identifierad alloantikropp krävs positiva reaktioner med 2 antigenpositiva och negativa reaktioner med 2 antigennegativa testerytrocyter, samt att patientens erytrocyter ska sakna motsvarande antigen.

21 Flera tabell och faktrutor att göra det lättare att plocka fram viktiga punkter FAKTARUTA 2. Transfusionsreaktioner Blodgruppsserologisk utredning ska utföras så snart som möjligt efter reaktion på erytrocyttransfusion. Det ska finnas en beskriven rutin med protokoll (manuellt eller automatiserat) som minst innefattar kontrollgruppering, DAT och screening på prov före och efter reaktion, samt MG-test på prov före och efter reaktion. Preliminär/akutsvar ska ges till beställaren när den akuta utredningen är slutförd.

22 Svarsrutiner - förenklat Princip Svarsrutiner ska beskrivas. Svar till beställare ska ges av läkare eller BMA som har utbildning och kompetens för det. Svarstexter ska vara konsekventa och tydliga. En rutin med preliminär/akutsvar och slutsvar kan tillämpas. Svarstider (tid inom vilket ett svar ges till beställaren) ska finnas angivet. Om telefonsvar ges ska det dokumenteras.

23 Handbokens framtid? Bakgrund Motion i korthet som inkom till SFTMs årsmöte 2017 med följande yrkanden: 1.Att ansvaret för Handboken flyttas från SFTM/KITM till SweBA 2.Att SFTM/KITM avsätter medel för inrättande av nya verktyg för handboksarbetet 3.Att handboksarbete görs till en obligatorisk del av ST-utbildningen inom KITM Årsmötet avslog motionen och beslutade i stället att: KITMs styrelse skulle tillsätta en arbetsgrupp för att se över hur handboksarbetet kan moderniseras

24 Arbetsgruppen Sofia Nyström Linköping (smk., vice ordf KITM och KITMs representant i SweBA) Maria Kvist Stockholm Jill Storry Lund Rut Norda Uppsala Helena Löf Uppsala

25 Arbetsgruppens rekommendationer Handboken bör flyttas till SweBA 2.Medicinsk redaktör och huvudförfattare ersätter Handboksgruppen 3.Handboken byter namn till Handbok för blodverksamhet

26 Handbok för blodverksamhet A. Blodverksamhet: stöd och krav Rut Norda Uppsala, Lena Göransson O rebro, Jenny Käck Umeå och Mattias Aldrimer Värmland B. b. Blodgivning Maria Kvist Stockholm, Fredrik Toss Umeå och Marie Trinks, Linköping samt Bengt Ekermo, senior resursperson C. c. Komponentframställning Folke Knutsson Uppsala, Hanna-Stina Martinsson Ahlzen Stockholm och Jesper Bengtsson Lund D. d. Immunhematologi Jill Storry Lund, Magnus Nordström Umeå, Helena Lindblom Linköping och Cecilia Pardi Göteborg e. Klinisk E. användning av blodkomponenter Agneta Wikman Stockholm, Norbert Lubenow Uppsala

27 Tack till: Kapitel 8 medförfattare Handboks arbetesgruppen Sofia Nyström Er!