Neutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8)
|
|
- Adam Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INDIKATION Patienter med neutropeni, definierat som neutrofila granulocyter <0,5 x 10 9 /L, löper en betydligt ökad risk att drabbas av livshotande infektioner främst orsakade av bakterier och svampar. Det är viktigt att dessa patienter får ett snabbt och korrekt omhändertagande. Studier visar att mortaliteten minskar om de får adekvat empirisk antibiotikaterapi. Patienter med neutropeni och feber vårdas främst på hematolog och onkologklinikerna. Redan idag sker regelbundna infektionsronder på dessa avdelningar. Instruktionen är framtagen i samarbete mellan infektions, hematolog och onkologklinikerna och Strama Västmanland. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Huvudregeln är att om patienter med konstaterad neutropeni får feber >38,5 grader eller >38 grader vid två tillfällen bör patienten läggas in och bredspektrumantibiotika övervägas. Undantag från denna regel kan givetvis ske av ansvarig läkare exempelvis då patienten är ansluten till hemsjukvård. Diagnostik: En omgång blododlingar (aerob + anaerob flaska) tas från perifer ven Om förekomst av PAC/CVK tas en omgång blododlingar (aerob + anaerob flaska) ur denna. Om dubbellumen kateter tas en omgång ur vardera lumen. Märk på remissen varifrån odlingen är tagen. Urinodling Odling från sputum el NPH om luftvägssymptom Odling från sår och insticksställen i huden om lokala symptom CRP, blodstatus med diff, elstatus, leverstatus, PK INR, APTT, laktat Pulmrtg på vida indikationer. Om infiltrat bör man gå vidare med CT thorax och bronkoskopi NPH sekret med frågeställning Influensa och RS vid säsong och luftvägssymptom Vid diarré tas PCR för Clostridium difficile, samt odling för salmonella, shigella och campylobacter. Vid säsong även calici. Numera svarar laboratoriet ut tid till detektion (TTD) för blododlingar. I de fall en odling från CVK/PAC gett utslag >120 min innan den från perifer ven tyder detta på att infektionsfokus sitter i CVK/PAC, och denna bör i de flesta fall avlägsnas. Speciellt
2 MEDICINSK INSTRUKTION 2 (8) svårbehandlade är infektioner orsakade av Staphylococcus aureus, Pseudomonas aeruginosa och Candida spp. Primärt val av antibiotika: Empirisk antibiotikabehandling ska täcka in både grampositiva och gramnegativa bakterier. Mer ovanliga bakterier som Pseudomonas aeruginosa är klart överrepresenterade i denna grupp, varför all initial behandling måste täcka upp även P. aeruginosa. Något av nedanstående preparat väljs. För att minska framselektionen av antibiotikaresistens är det önskvärt om de aktuella klinikerna driver ett växelbruk av de aktuella preparaten. Detta växelbruk bör ske på både kliniknivå och individnivå. D.v.s. den patient som fått meropenem vid ett tillfälle, bör få piperacillin/tazobaktam alt ceftazidim vid nästa neutropeniepisod. Inf meropenem 0,5 g x 4 Inf piperacillin/tazobaktam 4 g x 4 Inf ceftazidim 2 g x 3 Vid svår allmänpåverkan och sepsis kan tillägg ges i form av engångsdos tobramycin 4,5 7,0 mg/kg. Obs viktigt att beakta njurfunktion och vätskebalans Hos patienter där man inte förväntar sig någon djupare neutropenifas (neutrofila granulocyter 0,5 1,0 x 10 9 /L) kan man till lindrigt påverkad patient ge cefotaxim 1 g x 3. Vid svår allergi mot penicillin, typ 1 reaktion (uttalad urtikaria eller anafylaxi), kan kombinationen trimetoprim/sulfametoxazol 20 ml x 2 + amikacin 7,5 mg/kg x 2 övervägas, alternativt ciprofloxacin 400 mg x 2 + klindamycin 600 mg x 3. Naturalförloppet vid feber och neutropeni är att det tar i genomsnitt 4 dygn till feberfrihet även om antibiotikaterapin är korrekt. Därför är det ingen mening att byta antibiotikabehandlingen de första 72 timmarna. Stigande CRP hos en i övrigt opåverkad patient är inte indikation för antibiotikabyte. Observera att ceftazidim är sämre mot grampositiva bakterier, såsom stafylokocker och streptokocker. Vid verifierad infektion med något av dessa agens bör terapin modifieras. Indikationer för tillägg av vancomycin: Vancomycin behövs främst vid KNS sepsis utgången från infekterad PAC/ CVK. Dessa infektioner är oftast lågvirulenta och ger även hos den neutropene patienten ett långsammare förlopp, så man hinner invänta odlingssvar, som ofta kommer inom 24 timmar. Vancomycin ska endast användas på specifika indikationer och ska inte rutinmässigt ingå i den empiriska behandlingen. Skälet till detta är: Randomiserade studier har visat att det inte påverkar utgången för patienten.
3 MEDICINSK INSTRUKTION 3 (8) Det finns risk för resistensutveckling hos andra bakterier, (enterokocker) Biverkningar främst i form av nefrotoxicitet Kostnad Risk för framselektion av VRE Vancomycin rekommenderas vid: Verifierad infektion med bakterier resistenta mot betalaktamantibiotika; KNS, enterockocker, MRSA Verifierad tunnelinfektion vid CVK eller kring PAC. I dessa fall bör om möjligt katetern avlägsnas. Ovanstående rekommendation stöds av litteraturen och rekommenderas bl.a. av IDSA (Infectious Disease Society of America) och Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset. Modifiering av initial antibiotikaterapi: Vid mikrobiologiskt fynd i blododling som bedöms som adekvat kan terapin riktas in. Dock ej om patienten fortfarande är gravt neutropen, då behålles bred antibiotikatäckning. I händelse av växt av stafylokocker eller streptokocker byts ceftazidim mot annat preparat med bättre effekt. Vid fynd av clostridium difficile tillägg av Inf/T. metronidazol. Vid infektion med resistenta grampositiva kocker (KNS, MRSA, enterokocker) byte till vancomycin eller linezolid (Zyvoxid ). Kontakt bör tas med infektionskonsult. Vid behandling med vancomycin risk för nefrotoxicitet, och vid behandling med linezolid risk för ytterligare benmärgspåverkan. Vid fynd av ESBL producerande gramnegativa bakterier byte till meropenem. Vid fynd av karbapenemasbildande gramnegativa bakterier (ESBL carba) byte till colistin (Tadim ) De flesta fall av bakteremi behöver i denna patientgrupp behandlas ca tio dagar med intravenös terapi. I de fall patienten efter tio dagar är fortsatt neutropen kan det vara aktuellt att förlänga tiden med bredspektrumbehandling tills neutrofila >0,5x10 9 /L alternativt normaliserat CRP. Övergång till peroral antibiotika: Patienter som mår kliniskt bra och endast haft symtom i form av feber och isolerad CRP stegring kan då de varit feberfria i >24 h sättas över på peroral behandling som sedan fortgår i 5 dygn polikliniskt. Lämplig peroral behandling är då ciprofloxacin 500 mg x 2 + amoxicillin/klavulansyra 500/125 mg x 3. Så kallade lågriskpatienter, definierade som patienter med en förväntad neutropenitid < 7 dagar och som inte lider av andra sjukdomar, kan efter en kortare tids observation på sjukhus behandlas polikliniskt med en kombination av
4 MEDICINSK INSTRUKTION 4 (8) ciprofloxacin 500 mg x 2 och amoxicillin/klavulansyra 500 mg x 3 alternativt ciprofloxacin 500 mg x 2 och klindamycin 300 mg x 3. Total behandlingstid 7 dagar. I dessa ovan beskrivna fall där man polikliniserar patienten är det viktigt att det finns möjlighet för patienten att dygnet runt komma i kontakt med vårdinrättningen. I de fall man isolerat en patogen bakterie riktas fortsatt terapi in mot denna. Om patienten är feberfri och inte längre neutropen räcker det med riktad peroral terapi. Intravenös behandling bör fortsätta så länge patienten är febril. Hos de patienter, som endast reagerat med feber, saknar CRP stegring och mår kliniskt bra, kan man överväga att sätta ut iv antibiotika h efter feberfrihet. Någon ytterligare peroral behandling behövs inte. Fortsatt handläggning av patient som inte svarat på initial behandling: Alla neutropena patienter ska dagligen undersökas noggrant av ansvarig läkare. Eftersom patienten inte har någon större mängd leukocyter blir infektionssvaret till en början mycket beskedligt. Patienten bör undersökas med avseende på: Svampinfektion och virusstomatit i munnen Blåsljud på hjärtat Tecken till septiska embolier på fingrar och tår PAC och andra iv infarter Sår perianalt (Obs att rektalundersökning bör undvikas pga. risk för bakteriell translokalisation) Tecken till DVT eller lungemboli Lungauskultation Tarmljud Om patienten inte svarat på initial terapi och blivit kliniskt försämrad, alternativt fortfarande har hög feber efter tre dygn måste annan orsak till patientens tillstånd övervägas. Infektionsfokus ska aktivt eftersökas. Följande orsaker/undersökningar bör övervägas: Bronkoskopi och BAL vid luftvägssymtom CT thorax och buk med frågeställning abscess Antibiotikabyte alternativt tillägg Lungemboli Tumörfeber Svampbehandling (Om inga fynd av svamp, ej indicerat med empirisk svampbehandling förrän efter ca 7 dagar)
5 MEDICINSK INSTRUKTION 5 (8) Bronkoskopi: Vid en bronkoskopi bör prover tas enligt följande: Bakterieodling Legionellaodling Pneumocystis jirovecii, direktpåv, PCR CMV PCR (svårtolkat, bör kombineras med kvantitativ CMV PCR i blod) Svampodling (aspergillus) Tuberkulos, odling, PCR och direktmikroskopi Galaktomannan (GM) (aspergillusantigen) Vid säsong influensa och RS virus Specifik bronkoskopiremiss finns att beställa från Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium. Observera att fynd av Candida species, Enterococcus species och KNS i BAL eller odling tagen via bronkoskopi sällan har någon klinisk relevans. Svampdiagnostik: Två olika svampsorter kan förekomma, jästsvamp (candida) och mögelsvamp (aspergillus). Svampdiagnostik är svår och riktigt bra validerade metoder saknas. Candida spp kan växa ut i aeroba blododlingar men gör sällan det hos hematologpatienter. Vid disseminerad candidainfektion ser man ofta nedslag i lever och mjälte, vilket kan ses på ultraljud eller CT undersökningar. U Arabinitol kvot kan tas. Förhöjt värde ses tidigt i förloppet. Ett observandum är dock att C. glabrata som utgör ca 20 % av alla candidemier inte utsöndrar arabinitol. Provet skickas till Lund eller Umeå. Candida PCR i blod eller annan vätska kan övervägas. Provet analyseras på Karolinska sjukhuset Huddinge. Provresultatet kan vara svårt att värdera, då en avstängd infektionshärd såsom endoftalmit inte behöver ge ett positivt blod PCR svar. Det finns också risk för överdiagnostik. Ev. kan en kvantitativ PCR vara bättre. Vid frågor kan man vända sig till Lena Klingspor Huddinge sjukhus. Antikroppsbestämningar är av mindre värde hos immunsupprimerade patienter. Endast positiv candidaodling i en lokal som faeces eller urin behöver inte indikera spridd candidainfektion, speciellt inte om patienten behandlats med bredspektrumantibiotika. Om det däremot växer candida i förment steril lokal eller i odlingar från många olika lokaler är sannolikheten för spridd candidainfektion större. Candida ger mycket sällan upphov till pneumoni. Växt av candida i BAL motiverar i princip aldrig behandling. Aspergillus manifesterar sig oftast som bollformiga infiltrat på lungröntgen, men kan även kolonisera andra hålrum i kroppen, som sinus. CT thorax bör göras vid minsta misstanke på aspergillusinfektion.
6 MEDICINSK INSTRUKTION 6 (8) PCR i blod är sannolikt av stort värde eftersom aspergillus är en exogen svamp så felaktigt positiva svar påverkade av den endogena svampfloran torde inte förekomma. Antigenpåvisning i form av Galaktomannan (GM) kan tas på både blod och helst på BAL vätska. Aspergillusantikroppar saknar värde vid diagnostik av inflammatorisk aspergillusinfektion. Sammanfattningsvis skall CT thorax och helst bronkoskopi med GM påvisning i BAL göras vid kliniks misstanke om aspergillusinfektion. OM bronkoskopi ej kan göras tas GM i blod Svampbehandling: Det råder oklarheter när i förloppet empirisk svampbehandling ska sättas in men behövs sannolikt inte under den första veckan med feber och neutropeni. I de fall man väljer att behandla patienten för en empirisk eller verifierad systemisk svampinfektion finns i dagsläget fyra alternativ. De tre första har indikationen empirisk behandling av förmodad svampinfektion hos neutropen patient. Effektmässigt och spektrummässigt är de i princip likvärdiga, men då många patienter har svårt att tåla konventionellt amfotericin B faller det alternativet ofta bort, men kan prövas på njurfriska patienter. Det fjärde preparatet vorikonazol, är främst ett preparat för behandling av aspergillos, där det är förstahandspreparat. Det har dessutom god effekt mot de flesta candida arter, och vid verifierad candidemi med känslig art, är det ett utmärkt alternativ, då det även finns i en tablettberedning. amfotericin B (Fungizone) 0,5 mg/kg. liposomalt amfotericin B (Ambisome) 3,0 mg/kg caspofungin (Cancidas) 70 mg bolusdos dag 1 följt av 50 mg dagligen vorikonazol (Vfend) 6 mg/kg x 2 dag 1 följt av 4 mg/kg x 2 dagligen. Till en patient som inte står på profylaktisk flukonazolbehandling och bedöms ha låg risk för aspergillusinfektion (negativ lungröntgen/ct thorax), kan man överväga att behandla med flukonazol 400 mg/dag. (Laddningsdos 800 mg dag 1) Alla fall av candidemier ska behandlas och i de fall patienten har central infart bör denna avlägsnas. De flesta fall av candidainfektioner orsakas av candida albicans som alltid är känslig för flukonazol. Emellertid kan både artdiagnostik och resistensbestämning ta lång tid, varför patienter med påvisad candidemi alltid bör handläggas i samråd med infektionskonsult. Alla patienter med verifierad candidemi bör genomgå ögonundersökning, så snart som möjligt i förloppet. (För neutropena patienter kan man vänta tills LPK återhämtat sig.)
7 MEDICINSK INSTRUKTION 7 (8) Blododlingar ska upprepas var tredje dag till negativa blododlingar. Behandlingstidens längd är individuell beroende på tid till negativa odlingar och neutropenifasens längd, minimum 14 dagar. Förutom caspofungin finns det nu på marknaden två ytterligare echinocandiner; anidulafungin (Ecalta ) som har en något mer gynnsam biverkningsprofil och framförallt vid leversjukdom utgör ett intressant alternativ, och micafungin (Mycamine ) som har en kostnadsfördel. Dessa båda preparat saknar dock indikationen empirisk behandling vid febril neutropeni, varför dessa preparat i nuläget betraktas som andrahandspreparat. Se vidare instruktion svampinfektioner. Behandling av Pneumocystis jiroveci pneumoni (PCP): Pneumocystis jiroveci, tidigare carinii orsakar svår pneumoni främst hos T cellssupprimerade individer. Initiala symtom kan vara mycket diskreta. Dyspné är det vanligaste. Då behandlingen är behäftad med hög biverkningsfrekvens är det viktigt med korrekt diagnostik. Vid misstanke om PCP kan man börja med sputumprov (Ag påvisning och PCR, utförs på SMI) som har god sensitivitet. Är det negativt men misstanken kvarstår, bör bronkoskopi göras akut, (inom 24 h) för att ta adekvata prover från nedre luftvägar. Behandlingen är: Inf trimetoprim/sulfametoxazol (Eusaprim) 15 resp. 75 mg/kg/dygn uppdelat på tre dostillfällen. (Max dos 20 ml x 3) T trimetoprim/sulfametoxazol (Bactrim Forte, Eusaprim Forte) 2 x 3 Dessa doser är något lägre än de i FASS rekommenderade, men är de som i praktiken ges. Om patienten kan ta tabletter är det tillfyllest, då absorptionen är >90%. Enligt FASS kan man ge dessa doser till patienter med ett clearance >25, men stor försiktighet rekommenderas till patient med känd eller akut njursvikt. Koncentrationsbestämning av trimetoprim som bör ligga > 5 mikrogram/ml för full effekt bör göras vid tveksamhet. Likaledes kan man koncentrationsbestämma sulfametoxazol som inte bör överstiga 600 mikromol/l. För detaljerad info se FASS. Provet skickas till baktlab för vidarebefordran. Vid kraftig andningspåverkan ges tillägg av steroid; prednisolon mg. Vid allergi mot trimetoprim/sulfametoxazol ges pentamidincarinat iv, alternativt kombinationen klindamycin 600 mg x 3 och licenspreparatet primaquine (15 mg bas x 1). All konstaterad pneumocystisinfektion ska handläggas i samråd med infektionsspecialist.
8 MEDICINSK INSTRUKTION 8 (8) Profylax i samband med behandling som förväntas ge övergående neutropeni: Antibakteriell profylax: Rekommenderas ej rutinmässigt. Stor risk för resistensutveckling och framselektion av svårbehandlade bakterier som t.ex. VRE. Till patienter där den förväntade neutropenitiden är >7 dagar (framförallt patienter som genomgått allogen benmärgstransplantation eller som genomgår induktionsbehandling för akuta leukemier) samt som sekundärprofylax till patient som fått gramnegativ sepsis under tidigare neutropenifas rekommenderas ciprofloxacin 500 mg x 2. Att därutöver ge profylax med grampositivt spektrum har inte visat sig ytterligare förbättra överlevnaden, och bör därför undvikas. Profylaxen ska avslutas så snart som patientens neutrofiler är > 0,5 x 10 9 /L. Profylax mot herpes simplex: Patienter med hematologiska maligniteter och stamcellstransplantation (SCT) rekommenderas profylax med aciklovir 400 mg x 2 3. Vid solida tumörer är det inte nödvändigt. Profylax mot svampinfektion: Profylax mot candidainfektion rekommenderas till patienter som genomgått SCT eller patienter med akut leukemi som genomgår induktionsterapi. Vissa patienter som är höggradigt koloniserade med candida eller som tidigare under behandlingen haft invasiv candidainfektion kan också komma i fråga. Flukonazol 400 mg x 1. Profylax mot PCP: Profylax mot PCP är indicerad hos SCT patienter, och högriskgrupper som ALL och lymfompatienter med T cellssupprimerande behandling. (T. Bactrim Forte 1x2 mån, ons, fre)
Invasiva svampinfektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Det är i huvudsak två huvudgrupper av svamp som orsakar klinisk sjukdom hos människa; jästsvamp och mögelsvamp. Till gruppen jästsvamp räknas bl.a. candida
Läs merMEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merPCP, Aspergillus och Candida
PCP, Aspergillus och Candida Svenska njur- och transplantationsföreningarnas höstmöte 2013-10-02 Anders Lignell, MD, PhD Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Epidemiologi - SOT Pappas et al. Clin Infect
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merHandläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Handläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter Syfte Patienter med neutropeni sekundärt till hematologisk malignitet eller cytostatikabehandling måste handläggas
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merSVAMPINFEKTIONER Rune Andersson Skaraborgs sjukhus Tel ,
SVAMPINFEKTIONER 080227 Rune Andersson Skaraborgs sjukhus rune.andersson@vgregion.se Tel. 0500-431137, 0706-441238 www.vgregion.se/fouskas Faktorer som ökar infektionsrisk 1.Organöverförd infektion 2.Anatomisk
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter
Läs merPneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta
Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merFeber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS
Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merOpportunistiska infektioner vid AIDS och andra bristtillstånd av T-hjälparceller (CD4 celler)
Opportunistiska infektioner vid AIDS och andra bristtillstånd av T-hjälparceller (CD4 celler) Utfärdad av: Lars Hagberg Godkänd av: Rune Wejstål Granskad av: Magnus Gisslén Godkänd datum: 2012-02-07 Bakgrund
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merSVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Läs merCandida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?
Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA? I vad mån ska guidelines styra behandlingen? Jan Sjölin Infektionskliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala Jävsredovisning Advisory board, konsultuppdrag,
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare 20181113 Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Vanligt
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket
Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merOrtopediska infektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder
Läs merRandare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)
I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merBlododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.
Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merPEDIATRISK FEBRIL NEUTROPENI
Febril neutropeni v 120201 1 PEDIATRISK FEBRIL NEUTROPENI BASALA RIKTLINJER FÖR INITIAL HANDLÄGGNING VID CYTOSTATIKAORSAKAD NEUTROPENI FÖRORD Febril neutropeni är en utmaning för barncancervården och handläggningen
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs mer1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merMEQ-fråga 1 Sida 1 (5)
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) En 29-årig kvinna med insulinbehandlad diabetes inkommer till akuten den 4 november tillsammans med sin pojkvän. Hon har sedan 3 dygn tillbaka besvärats av illamående, feber och
Läs merDelexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)
MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid
Läs merInklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Läs merLista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion
Fastställd av Läkemedelskommittén Utarbetad av apotekare Anna Berglin, Läkemedelsenheten anna.berglin@lvn.se Medicinskt faktagranskad och godkänd av överläkare Örjan Andersson, Infektionskliniken, Länssjukhuset
Läs merREK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se
REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (16) MEDICINSK INDIKATION Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig diagnos i alla åldrar och utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning. Målsättningen med dokumentet
Läs merSpondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Läs merNeutropen feber - utredning och behandling läk, HEM 13556
Godkänt den: 2017-10-25 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Neutropen feber - utredning och behandling läk, HEM 13556 Denna upplaga endast överflyttad till DocPlus, EJ FAKTAGRANSKAD. Senast godkända
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merCefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2017-10-03 Utfärdad av: Lars Hagberg, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef, överläkare Revisionsansvarig: Lars Hagberg,
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
Läs mer1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk
1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit
Läs merKirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått
Läs mer2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merVirusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors
Virusinfektioner hos immunsupprimerade Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Disposition Luftvägsvirus: fall och diagnostik Reaktivering herpesgruppen: fall och
Läs merÅterkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merFrån ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merMikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Christian G. Giske Docent / Med. Ansv. Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet 17 maj 2017 Etiologiska
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merNeutropen feber - utredning och behandling läk, HEM 13556
Godkänt den: 2019-01-14 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Neutropen feber - utredning och behandling läk, HEM 13556 Innehåll Innehåll...1 Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2
Läs merBehandling av svåra svampinfektioner
Behandling av svåra svampinfektioner Sammanfattning av Pfizers symposium på Riksstämman i Stockholm 2007 2 SAMMANFATTNING 2007 Pfizer infektion Pfizer satsar intensivt på forskning och har de senaste 15
Läs merResistensrapport Region Västernorrland 2017
Resistensrapport Region Västernorrland 2017 Källa: Laboratoriemedicin Sundsvall Kontakt: Strama Västernorrland Maria Tempé maria.tempe@rvn.se Maria Book maria.book@rvn.se E. coli är den vanligaste urinvägspatogenen.
Läs merProfylax och behandling av invasiv svampinfektion vid hematologisk sjukdom samt efter stamcellstransplantation
Profylax och behandling av invasiv svampinfektion vid hematologisk sjukdom samt efter stamcellstransplantation uppdaterad rekommendation Läkemedelsverket anordnade tillsammans med Referensgruppen för antimykotika
Läs merAntibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merJanusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merAntibiotika på sjukhus i Sverige
Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs mer2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Antibiotika - Spädningsföreskrifter för intravenös administration
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2017-12-18 4 Innehållsansvarig: Aylin Yilmaz, Överläkare, Läkare (aylyi1) Godkänd av: Lars Magnus Andersson, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merAmikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier
Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling
Läs mer