Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling
|
|
- Gunilla Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling Anna Holmberg MD, PhD Infektionskliniken Helsingborg/ Vårdhygien Lund 26 maj 2016
2
3 Antal total höftartroplastik i Sverige ; primär operation och revisioner Ref. Svenska höftartroplastik registret. Årsapport Enligt registret reoperationsfrekv ens pga infektion ca 1.1% under första 2 åren efter primär höftprotesop
4 Antal knäprotesoperationer i Sverige : uppdelad efter diagnos Ref. Svenska knäartroplastik registret. Årsapport Enligt registret revision ca 1,5% revisionsfrekvens pga infektion de första 2 åren efter primär knäprotes
5 Mikrobiologi vid knä/höftledsprotes infektioner Patogen Frekvens (%) Gram-positive cocci: Staphylococcus aureus Coagulase-negative-staphylococci Streptococcus species Enterococcus species Aerobic gram-negative bacilli: Enterobactericeae Pseudomonas aeruginosa Anaerobic bacteria: Propionibacterium species Finegoldia magna Polymicrobial 20 Culture-negative 7 Fungi
6 Patogenes
7 Diagnostik av protesinfektion Påvisa bakterier odling - ledvätska - Vävnadsbiopsier PCR (16S rrna) MaldiTof Inflammation i synovia Antal vita i ledvätska Histologi Alfa-defensin Biofilm Sonicering DTT (DL dithiothreitol)
8 - I dagsläget enbart testat för kroniska protesinfektioner - Kan bli ett komplement till övriga diagnostiska metoder - Klar nackdel, ger ingen information om vilken patogen som orsakar infektionen
9 Diagnostik av protesinfektion Systemsvar på inflammation CRP SR IL-6 (Berbari 2012) Kliniska fynd Fistel Pus i leden Bilddiagnostik Slätrtg (osteolytiska zoner, periostal pålagring, sekvestrar) Fistulografi Lågdos CT-PET Skintigrafi Ultraljud
10 PET-CT
11 Symptom och klinisk bild 1. Ibland fulminant bild som vid septisk artrit o smärta o svullnad o rodnad o värmeökning 2. Icke fulminant bild som vid o Postoperativa sårläkningsproblem med sekretion, nekros eller hematom o Belastningssmärta, vilovärk o Ledsvullnad o Fistelbildning
12 Tidig diagnos Lindgren et al. Infect Control Hosp Epidemiol 2014; Dec 35(12): De flesta infektioner som diagnostiseras inom 2 år från primär höftproteskirurgi diagnostiseras inom den första månaden efter operation
13 Tidig diagnos Patienter med infekterad primär knäprotes läker i 75% av fallen om tidig behandling med antibiotika och mjukdelsrevision med byte av tibiaplast genomförs. Stefánsdóttir A et al, Acta Orthopaedica 2015
14 Tidig upptäckt av postoperativ infektion samt infektionsregistrering Tydliga rutiner avseende förbandsval och byte Muntlig och skriftlig information avseende läkningsstörning vid hemgång Muntlig och skriftlig information om var patienten skall vända sig vid postoperativa läkningsbesvär. Tidig aktiv kontakt, inom 2 veckor, med patienten med fokus på läkningsstörning Vid läkningsstörning skall bedömning ske på ortopedisk enhet Kontroll efter cirka 6 veckor med fokus på funktion och infektion Källa: Slutrapport Priss expertgrupp dec 2015
15 Differentialdiagnoser Postoperativ ytlig sårinfektion Vid tidig postoperativ protesinfektion (< 2-4 veckor postoperativt) kan sårläkningsproblem med nekros, hematom och sekretion misstolkas som en ytlig, okomplicerad postoperativ infektion. Mekanisk proteslossning Symtomen vid fördröjd protesinfektion (> 1 mån postoperativt) liknar ofta de orsakade av mekanisk proteslossning. Även röntgenfynden kan vara likartade..
16 Antibiotikabehandling Skillnad mellan antibiotikakoncentrationer i kortikalt och spongiöst ben God penetration: kinoloner, rifampicin, linezolid, clindamycin Intermediär: tetracykliner, fosfomycin, daptomycin Sämre penetration: betalaktamantibiotika,
17 Antibiotikaval Vissa antibiotika har ingen eller begränsad effekt på biofilm non-biofilm antibiotika : Betalaktam- och glykopeptidantibiotika. Andra har mer eller mindre god effekt, biofilm antibiotika : rifampicin, kinoloner, fusidinsyra, klindamycin, linezolid, doxycyklin, trimetoprim-sulfa, daptomycin. Mot vissa mikroorganismer finns ingen lämplig biofilmsaktiv behandling!
18 Agens Antibiotikabehandling 1-2 veckor vid tidig postoperativ eller sen hematogen infektion. Därefter ges p.o.: S. aureus eller KNS Kloxacillin 2 g x 3 i.v. ELLER Vankomycin 1 g x 2-3 (dalvärde mg/l) i.v. (till kloxacillinresistent stafylokock, dvs MRSA, MRSE) Rifampicin mg/dygn + Ciprofloxacin 750mg x2 ELLER Levofloxacin 500 mg x 2 ELLER Fusidinsyra 500 mg x 3 ELLER Klindamycin 300 mg x 3 Vid multi-resistens eller intolerans kan Linezolid 600 mg x 2 ELLER Doxycyklin 100 mg x 2 ELLER Daptomycin 6-10 mg/kg (OBS! i.v) övervägas, tillsammans med Rifampicin.
19 Agens 1-2 veckor vid tidig postoperativ eller sen hematogen infektion. Därefter ges p.o.: Hemolytiska streptokocker Penicillin G 3 g x 3 i.v Amoxicillin mg x 3 ELLER penicillin V 2 g x 3 Enterokocker Ampicillin 2 g x 4 i.v. ELLER Vankomycin 1 g x 2 i.v. Amoxicillin mg x 3 eller enligt res mönster Anaeroba bakterier Klindamycin 600 mg x 3 i.v Klindamycin 300 mg x 3 ELLER metronidazol 400 mg x 3 Enterobacteriaceae Imipenem/cilastatin eller Meropenem 1 g x 3 i.v. Ciprofloxacin 750 mg x 2. Vid resistens/intolerans kan Trimetoprim-sulfametoxazol 80 mg/400 mg 2 x 2 övervägas.
20
21 OBS! Alla doseringar förutsätter normal njurfunktion Ciprofloxacin och Levofloxacin vid stafylokockinfektion förutsätter känslig stam med MIC <= 1 g/l (E-test) Rifampicin skall inte ges i monoterapi p g a den stora risken för resistensutveckling Behandling med Rifampicin + Vancomycin/Kloxacillin bör undvikas p g a risk för resistensutveckling mot Rifampicin hos stafylokocker i biofilm Rifampicin interagerar med ett stort antal läkemedel Propionibacterium acnes är resistent mot Metronidazol Kombinationen Rifampicin + Daptomycin bygger på data från in vitro- och djurstudier
22 Behandling
23 Protesbevarande kirurgi
24 Behandling
25 Behandlingstid Varierar mellan olika centra Tumregel 3 månader Samma för höft och knäleder Ju bättre kirurgi desto kortare behandling Suppressionsbehandling endast i undantagsfall
26 Extraktion av implantat utan reimplantation Knäartrodes eller slinkled (höft) i de fall som inte lämpar sig för protesbyte. Antibiotikabehandling, men individuell bedömning avseende duration.
27 Suppressionsbehandling med antibiotika Sköra, äldre patienter som inte vill ha eller anses klara en operation, kan behandlas kontinuerligt eller intermittent med enklast möjliga och bäst tolerabla antibiotikaregim, t ex enbart ett betalaktamantibiotikum.
28 Att tänka på Fånga tidiga infektioner- skärp diagnostiken Nära samarbete med ortoped Odla innan antibiotika Noggrann mjukdelsrevision Kombinera aldrig rifampicin med betalaktam/glykopeptid antibiotika pga risk för resistensutveckling mot rifampicin vid akuta infektioner med förmodat höga bakterietal! 3 månaders behandling på både knä och höfter Bäst dokumenterad biofilmseffekt ses hos kinoloner vid enterobacteriaceae samt kinoloner + rifampicin vid stafylokockinfektioner.
29 T A C K
30 Referenser Widmer AF. New developments in diagnosis and treatment of infection in orthopedic implants. Clin Infect Dis 2001; 33 (Suppl 2): Zimmerli W, Trampuz A, Ochsner PE. Prosthetic-joint infections. N Engl J Med 2004; 351: Sendi P, Zimmerli W. Antimicrobial treatment concepts for orthopaedic device-related infection. Clin Microbiol Infect 2012; 12: Sendi P, Zimmerli W. Diagnosis of periprosthetic joint infections in clinical practice. Int J Artif Organs 2012; 10:
Ortopediska infektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder
LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW
Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW 25-30 000 höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %,
Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Spondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Ortopediska infektioner
Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Neurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Sår, mindre kirurgiska ingrepp, postoperativa infektioner. Hygienombud primärvård,
Sår, mindre kirurgiska ingrepp, postoperativa infektioner Hygienombud primärvård, 20160414 Innehåll Rena rutiner vid såromläggningar Mindre kirurgiska ingrepp Postoperativa infektioner Rena rutiner innebär
Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012
Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:
av MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir
Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Ortopediska infektioner Septisk artrit Ledprotesinfektioner (Osteomyelit) Spondylit Profylax Septisk
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER
Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER Uppsala 2016 Infektioner i skelett och leder är vanligen förekommande och de förorsakar stort lidande och höga kostnader. Det finns idag på många håll ett välfungerande
Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
PM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.
Ortopediska proteser och implantat dos and donts. Bo Söderquist, Örebro Staffan Tevell, Karlstad
Ortopediska proteser och implantat dos and donts Bo Söderquist, Örebro Staffan Tevell, Karlstad Fall 1 Mobile parts/moduläradelar Alla proteser har inte modulära delar Ex: Armbågsprotes, äldre protesmodeller
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.
SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR
Knäprotesinfektioner SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR 20, 2006 Behandling av infekterad knäprotes Infektionsläkare Bertil Christensson, Lund bertil.christensson@infek.lu.se Ortopeder Lars Carlsson,
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
Hud- & Mjukdelsinfektioner
Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud- & Mjukdelsinfektioner
10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam
INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell
Aminoglykosider vid endokardit nytta - risk. Katarina Westling Infektionsläkarföreningens programgrupp för endokardit
Aminoglykosider vid endokardit nytta - risk Katarina Westling Infektionsläkarföreningens programgrupp för endokardit Synergistisk effekt streptokocker Vid streptokockendokardit utnyttjas den synergistiska
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Årsrapport endokarditregistret 2016
Årsrapport endokarditregistret 2016 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Delexamen 4 Infektion Facit. Kortsvarsfrågor Sida 1 (6)
Kortsvarsfrågor Sida 1 (6) 1) Du arbetar som läkare på en vårdcentral och träffar där Martin, en 16-årig yngling som söker med uttalad halssmärta, huvudvärk och illamående. Du finner svullna tonsiller
SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Bakgrund Studier angående antibiotikas farmakokinetik (pharmacokinetics; PK) och farmakodynamik (pharmacodynamics;
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Postoperativa sårinfektioner Elisabeth Persson Flodman 2016
Postoperativa sårinfektioner Elisabeth Persson Flodman 2016 Postoperativa infektioner Tredje vanligaste VRI:n SKL 2013 markörbaserad journalgranskning Ägs av landstingen och regionerna Utreder skadeanmälninger
Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta
Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk
Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle
Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle Disposition Antimikrobiell resistens hos enterokocker (Species och resistensbestämning) (Genotypning)
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är
PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS
PROJEKTPLAN Kan vi fortfarande behandla Staphylococcus aureus i Sverige med bensylpenicillin? En kartläggning av känslighet för bensylpenicillin hos Staphylococcus aureus från Lund/Helsingborg/Kristianstad.
PM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m juni 218 Datakälla och måttenheter i presentationen Data över läkemedelsförsäljning via recept utskrivna på sjukhuset rekvisition till sjukhuset Enheter:
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle
Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk