LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov Ref: AW
|
|
- Vilhelm Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov Ref: AW höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %, Knä 1 %. Viktigt att skilja åt: 1) Tidiga infektioner ( inom 3 mån postop). Fulminant infektion eller långsammare förlopp med sårläkningsproblem. Behandlingen handlar om att rädda protesen. 2) Sena infektioner (mellan 3 månader och flera år postop). Smygande förlopp med värk, svullnad, fistlar. Proteslossning viktigt fynd (rtg). Etiologiskt agens mycket angeläget för den fortsatta behandlingen. Etiologi: Staf. Aureus och KNS dominerar. Övriga: streptokocker,enterokocker, anaerober (ffa propionibacterium acnes). Gramnegativer, bacillus cereus. PCR-DIAGNOSTIK: (Christina Welinder Olsson, mol.biolog) 16 S-DNA-sekvensering: 16 S rrna-genen finns hos alla bakterier. Positivt talar för närvaro av bakterier. Letar även efter variabla gener, artspecifika, typning av bakterien därför möjlig. Fördel: - snabb - känslig - Även döda bakterier kan hittas ( efter insatt ab-beh) Nackdel: - Resistensbestämning ej möjlig. - Svårt att värdera vid dubbelinfektioner - Human-DNA kan ge falskt positiva resultat. BESÖKSADRESS J A Hedlunds väg Kristianstad FAKTURERINGSADRESS Centralsjukhuset Kristianstad S Malmö Tfn: vx Organisationsnummer: E-post: centralsjukhuset@skane.se
2 Studie: 40 patienter med ledprotesinfektion: Odling pos Odling neg PCR pos 10 3 PCR neg 4 23 Av de 10 som var positiva i båda visade 6 samma art, 4 olika resultat. 3/17 bidrog PCR till diagnos. PCR bättre efter insatt ab-beh. - Antalet tagna prover har betydelse ( >5 standard) - Anrikning av proverna viktigt. - PCR och odling i kombination förbättrar diagnostiken. Båda bör alltid tas. - PCR kompletterar men ersätter inte odling. BIOFILM (Åsa Nilsdotter inf klin Linköping) Kliniskt relevant vid: - Främmande kroppsinfektioner - Cystisk fibros ( pseudomonas) - Recidivierande mediaotit ( HI) - Endocardit ( stafylokocker) Många arter ( ett 20-tal) bildar biofilm. Vanligast dock multiresistent KNS. Ofta polykultur i biofilmen. Hur och varför bildas biofilm? Implantatet täcks efter hand av extracellulära matrixproteiner t.ex fibrinogen, kollagen som en del i vävnadsintegration. T.ex Stafylokocker har specifika bindningsproteiner på ytan som gör att de kan adherera till dessa proteiner. Bakterierna börjar producera slime ( ffa polysackarider) och en biofilm bildas, utvecklas och mognar långsamt.fler och fler bakterier ackumuleras och då biofilmen blir för tät ger sig bakterier iväg och kolonisererar nya platser.det är ett välorganiserat samhälle med cellcellsignaler. Syftet för bakterien är att undkomma immunförsvaret och att åstadkomma vävnadsskada som främjer ytterligare spridning av bakt. Bakteriens fenotyp i biofilm är annorlunda än hos de cirkulerande bakterierna: Annorlunda ytprotein, långsammare tillväxt(begränsad tillgång på syre och näring i biofilmen) som ger ett inaktivt, vilande stadium.uppreglering av gener för antibiotika-resistens. Nedreglering av gener som påverkar inflammationen( få symptom av infektionen initialt) Vävnadstoxiska enzymer och toxiner bildas av bakterierna i vilande stadium så småningom, vilket underlättar infektionens spridning.
3 Konsekvenser av biofilm: - Cellväggshämmande antibiotika ( betalaktam och glykopeptider) begränsad effekt på bakterier i vilande fas. - Nedsatt antibiotikapenetration. - Ökad antibiotikaresistens. - Penetrationshinder för opsoniserande ak och fagocyter aktiveras och verkar sämre. - Vävnadstoxiska enzymer och toxiner bidrar till proteslossning. Hur regleras biofilmen? Man känner nu till en del om cell-cellsignalerna ( små peptider, feromoner). Flera gener hos KNS identifierade, som styr regleringen. Målet är att försöka förhindra och kontrollera biofilmsbildningen medikamentellt. ANTIBIOTIKABEHANDLING ( Bo Söderqvist, Örebro) Cellväggsantibiotika ( betalaktam, glykopeptider): Effekt i bakteriernas tillväxtfas. Sämre utläkningsfrekvens visat vid sena infektioner ( biofilm). Indikation: Inledande behandling vid tidig infektion då stort inokulat föreligger och med bakterier i aktiv tillväxtfas. Rifampicin: Hämmar proteinsyntesen via RNA-polymeras. Effekt på stafylokocker både i vilande och tillväxtfas. Hämmar expressionen av adhesionsproteinerna på bakteriens yta, minskar produktionen av vävnadstoxiska enzymer och toxiner. Mycket låga MIC-värden för Stafylokocker. Således god effekt på bakt i biofilm. God penetration i vävnader och intracellulär avdödning. Ska alltid kombineras med annat aktivt ab, annars R-utv.risk. Endast en punktmutation krävs för Rifampiresistens! Kombination med Ciprofloxacin( 750 mg x 2) rek. i första hand vid stafylokockinfektion ( enda komb som visat goda resultat i studie)mic för cipro måste vara < 32 mg /l. Om högre MIC-värde rek kombination med fucidinsyra, alt klindamycin alt trim-sulfa. OBS! Fucidinsyra och Klindamycin interagerar teoretiskt med Rifampi med risk för subterapeutiska koncentrationer av fusi och klinda, med risk för R-utv mot rifampi. Vad gäller trim-sulfa rifampicin i kombination efterlyses studier.
4 Rifampicindosen: 2 dos d.v.s. 300 mg x 2 rekommenderas vid stafylokockbehandling. Övriga interaktioner: Waran: Noggrann monitorering. Högre warandoser krävs. Steroider: Dosen steroider bör fördubblas. Behandling tidig protesinfektion: Viktigt att upptäcka denna tidigt. Redan efter 4-7 veckor blir infektionen kronisk och därmed mer svårbehandlad. Kirurgisk revision med kvarlämnande av protes + 2 veckor cellväggsantibiotika i.v.( OBS utan rifampicin. cellväggsab skyddar inte mot R-utv. spara rifampicin till senare ) Därefter Rifampicin i kombination enligt ovan. Behandlingslängd: Höft 3 mån, Knä 6 mån. Linezolid( Zyvoxid): Vid multiresistent KNS sannolikt bättre än Vancomycin. God penetration till vävnader. I kombination med Rifampi eller som monoterapi. Metaboliseras via CYP 450 varför liknande interaktioner med Rifampi som ovan kan befaras. Inga studier. Registrerat för max 28 dagars behandling. Biverkningar: illamående, hematologiska biverkningar ( blodkroppsstatus följes 1 gång / vecka under behandlingen), leverpåverkan, perifer neuropati, opticusneurit( ovanligt, 20 fall på 1 miljon). Dyrt! ORTOPEDISKA BEHANDLINGSPRINCIPER ( Anna Stefansdottir, ortoped) Sena protesinfektioner: a) en-stegsrevision b) två-stegsrevision c) artrodes d) extraktion/slinkled(girdlestone) Preoperativ bedömning viktig: 1) Vilken patient? Ålder, Immunosuppression, bakomliggande sjukdomar. 2) Vilka bakterier? Försöka få etiologi via artrocentes. 3) Mjukdelsförhållandena? Abscess, fistlar, tidigare hudsnitt.
5 a) En-stegsförfarande: Vid känd bakterie med bra R-mönster. Inga mjukdelsproblem, gott AT: veckors preoperativ antibiotika i.v. eller p.o kombinationsbehandling(rifampicinkombination enligt ovan) - Protesbyte med antibiotika i cement. - Peroperativ och postop i.v. kombinationsbehandling i 2 6 veckor. - Peroral behandling i 3 mån ( höft), 6 mån ( knä) Utläkningsfrekvens: Höft %. Knä %. b) Två-stegsförfarande: Vid okänd bakterie, multiresistens. Mjukdelsproblem.Sämre AT hos pat. - Preoperativ ab enligt ovan. Sätt ut behandlingen > 2 v före op. - > 5 peroperativa vävnadsodlingar och PCR tas. Protes extraheras.spacer med antibiotika innehållande cement insättes. Efter odlingar insättes ab i.v. - Postoperativ i.v. alt p.o. ab-beh i 6 v.crp och SR följes. - Ab utsättes > 2 v före reimplantation. - Peroperativt, > 5 vävnadsodlingar och PCR tages.därefter insättes ab tills odlingssvar direkt perop. - Om neg odlingar: Antibiotikabehandlingen avslutas. Om > 3/5 positiva med samma agens: Ab 3 mån (höft), 6 mån( knä). Utläkningsfrekvens: % Studie Sverige sena protesinfektioner: Under : N = 969 med höftprotesinfektioner: 2-stegs: 56 % 1-stegs: 27 % Extraktion 17 %. 7,3 % re-reviderade pga infektion. ( ingen skillnad 1-stegs, eller 2-stegs) Liknande resultat för knäprotesinfektioner. Majoriteten av sena infektioner kommer inom 2 år efter op.
6 PROFYLAX VID PRIMÄRPLASTIK ( Marie Studahl) Faktorer av betydelse för uppkomst av djup infektion: 1) Patientrelaterade faktorer: - Malignitet oberoende faktorer - Tidigare artroplastik - Narkosriskindex, operationstidens längd. - Postoperativa sårläkningsproblem och infektion. - RA ( dubbel risk jmf med artrospat) - Stora proteser - Tidigare djup infektion - Obehandlad infektion av något slag före el.vid op. - Diabetes - Immunosuppression - Övervikt - Hög ålder 2) Operations-/vårdhygieniska förhållanden: - Preoperativ hudrengöring - Huddesinfektion av op-området - Personalrutiner, kirurgisk teknik ( op.tid, ventilation, op-kläder) - Basala hygienrutiner, handsprit. - Skild vård nyopererade, infekterade patienter (?) - Postoperativt dränage( så kort tid som möjligt, helst drän bort inom 1 dygn.) - Bandagering för att minska sårkomplikationer. Mölndalsförbandet (aquacel + plastfilm). 3) Systemisk antibiotikaprofylax: Störst betydelser för att få ner infektionsfrekvensen. Viktigt med lokala riktlinjer och uppföljning med infektionsregistrering. Kloxacillin 2 g i.v.: Uppfyller kraven på profylax; liten påverkan på normalfloran, god vävnadspenetration, effekt på majoriteten av aktuella bakterier, billigt. Ges i 4-dos under ett dygn:dos minuter före hudincision på op,dos 2-4 efter 4,8, 12 timmar( alt 6,12,18 h) Varför inte profylax som täcker KNS? Många KNS är methcillinkänsliga. Olika ab vid profylax och behandling viktigt pat skulle få Rifampi eller Vancomycin peroperativt! Spara dessa preparat för behandling.
7 4) Antibiotikaimpregnerad cement: Minskar antalet djupa infektioner. Visat i flera studier. 5) Bakteriemi postoperativt: Ska antibiotikaprofylax ges vid dentala ingrepp? < 7% av de djupa infektioner beror på bakterier med oralt ursprung. Lite bevis.studier saknas om samband med tandläkarbesök och om antibiotikprofylax skulle förebygga. 3 retrospektiva studier: 0,1-0,2 % kunde vara relaterade till dentalt ingrepp 2 veckor före. Risken för toxicitet, clostridier, resistensutveckling av antibiotika bedöms som större än risken för infektion. Många individer höga kostnader. Sammanfattning: Tandläkarprofylax rek. ej till pat med ledproteser. Preoperativ tandläkarundersökning/åtgärd rekommenderas. -
8
Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merOrtopediska infektioner
Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.
Läs merOrtopediska infektioner Torbjörn Ahl
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merIndikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och
Läs merOrtopediska infektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder
Läs merLedprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling
Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling Anna Holmberg MD, PhD Infektionskliniken Helsingborg/ Vårdhygien Lund 26 maj 2016 Antal total höftartroplastik i Sverige
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merKvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merKvalitetsregister Endokardit Juli 2011
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:
Läs merSpondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merProtesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Läs merAntibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merantibiotikabruk i praktiken
Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merPeroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet
Läs merIntroduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö
Introduktion till graftinfektioner Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö 3cm Aortaaneurysm - Definition 1,5 X normal diameter Epidemiologi Vanligare hos män ( 6 : 1 ) " debut " ca 10 år senare
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merFortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget
1 Fortbildning för infektionsambassadörer Infektionsverktyget - rapportverktyget 2 Infektionsverktyget Ett IT-stöd -Registrerar vårdrelaterade infektioner (VRI) -Registrerar orsaker till antibiotikaordinationer
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merKvalitetsregister Akut bakteriell meningit
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merIndikationer för antibiotikaprofylax i tandvården
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Ett konsensusdokument utarbetat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Tandvårds-Strama samt odontologiska
Läs merRiktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp
Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Giltighet: t.o.m. 2014-12-31 Reviderat 2013 Författare: Stephan Stenmark, smittskyddsläkare Johan Wiström, stf. smittskyddsläkare Anders Johansson,
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merKnäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår
VÅRD- PROGRAM Knäledsplastik Dnr Version 1:11 Gäller för: Framtagen av/datum: Kirurg/ortopedkliniken Klas Hellgren,öl/Björn Albrektsson,öl/Sara Axelsson,ssk/2005-04-01 Godkänd av/datum: Henrik Jonsson/Verksamhetschef
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merAntibiotikaprofylax vid allmänkirurgi
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland/ Strama Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle
Läs merVanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska
Läs merHur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006
STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 Projektledare: Mats Erntell, Smittskydd Halland Bakgrund Strama genomförde 2003, 2004 och 2006 deskriptiva punktprevalensstudier,
Läs merSakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merAntibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om
Läs merAltargo (retapamulin)
Altargo (retapamulin) Altargo (retapamulin) är avsedd för korttidsbehandling av följande ytliga hudinfektioner: Impetigo, infekterade små rivsår, skrapsår eller suturerade sår. (Tryckt version: 2008;19(5)).
Läs merReferat från Riksstämman Göteborg nov-06 Ref. AW
Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 Referat från Riksstämman Göteborg nov-06 Ref. AW UHIV-AIDS: Blandat från: - Virologisymposiet Hiv-behandling inför 2007 vetenskap och trender (Anders
Läs merKurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER
Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER Uppsala 2016 Infektioner i skelett och leder är vanligen förekommande och de förorsakar stort lidande och höga kostnader. Det finns idag på många håll ett välfungerande
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merInstruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är
Läs merMedicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00. Lärare: Anna-Karin Wahn, Charlotte Gillrell, Eva Åkerman, Margareth Jeppsson m.fl.
DEL A KOD: Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad Medicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00 Maxpoäng (beror av sepsissem.): 60p alt. 56p Godkänt (68%): 41p alt. 38p Väl godkänt
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merHygienombudsutbildning
Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man
Läs merDel 6. 8 sidor, 18 poäng
8 sidor, 18 poäng Du är primärjour på anestesi och blir sökt till en kirurgavdelning där en man född 49 vårdas efter att under gårdagen opererats för en större leverresektion pga en malignitet. Sjuksköterskan
Läs merOrtopediska proteser och implantat dos and donts. Bo Söderquist, Örebro Staffan Tevell, Karlstad
Ortopediska proteser och implantat dos and donts Bo Söderquist, Örebro Staffan Tevell, Karlstad Fall 1 Mobile parts/moduläradelar Alla proteser har inte modulära delar Ex: Armbågsprotes, äldre protesmodeller
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merStafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken
Stafylokocker Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken 2018-10-16 1 Stafylokocker: hudbakterier Staphylococcus (släktnamn) Staphylococcus Aureus Staphylococcus Epidermidis (KNS=koagulasnegativa
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merVårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08
Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-02-25 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget
Läs merRUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent
Läs merSVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merSILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Läs merRiktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten
Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten ANTIBIOTIKA Giltighet: 15-02-01 16-12-31 Författare: Maria Furberg, Jens Backman, Therese Thunberg, Andreas Winroth, Stephan Stenmark
Läs merHund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.
DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. Hundbett vanligare i armen,
Läs merEvidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Läs merRiktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är
Läs merBensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Läs merAntibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Läs merInga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK
Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merRåd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning
Läs merExcellens inom modern cementeringsteknik
Excellens inom modern cementeringsteknik PALACOS GULDSTANDARDEN KVALITET. EXPERTIS. INNOVATION. Modern cementeringsteknik för artroplastik. Sedan mer än 50 år är PALACOS bencement guldstandard vid permanent
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merPM Medicinskt. Gastroenterit
Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merSeptisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012
Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merÅrsrapport från Endokarditregistret 2018
Årsrapport från registret 218 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-1-1, sammanlagt 24 år, med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning
Läs merInklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Läs merOm Strama, resistens och antibiotikaförskrivning
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Läs merVårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs merStrama slutenvård och särskilda boenden 2008
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merAntibiotikaprofylax i tandvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs mer