Jämställd behandling vid högt blodtryck
|
|
- Ulla Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämställd behandling vid högt blodtryck Läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen Slutrapport från Gör det Jämt!
2 Läkemedelsenheten, Göteborg 2 Innehåll Innehåll..2 Allmänt...3 Ansvarig chef...3 Projektorganisation...3 Begreppsförklaring...3 Inledning....5 Beskrivning av verksamheten.5 Bakgrund...5 Problembeskrivning...5 Arbetsrutiner Hur ser det ut i Västra Götalandsregionen?...6 Vad säger forskningen?...6 Vad är jämställd vård?...6 Könsskillnader i läkemedelsbehandling Frågeställning Hypotes Syfte och mål Hälso- och sjukvårdsnämnden....8 Metod och resultat Diskussion Slutsats Fortsatt arbete Referenser Kontaktuppgifter.. 16
3 Läkemedelsenheten, Göteborg 3 Allmänt Ansvarig chef Karin Lendenius Projektorganisation Kristina Svenungsson läkemedelschef administrativ samordnare Begreppsförklaring av läkemedel som används vid högt blodtryck Läkemedelsbehandling vid högt blodtryck är till för att minska risken för allvarliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller njurskador som kan leda till en för tidig död. Läkemedelsbehandlingen ger bara ett visst skydd för patienten; exempelvis minskar risken för stroke med ungefär en tredjedel och risken för hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Läkemedelsbehandlingen sänker bara blodtycket så länge patienten tar sin medicin och behandlingen är oftast livslång. Det finns flera olika grupper av blodtryckssänkande läkemedel. Effekten av läkemedlen varierar från person till person och från kvinna till man. För att kunna sänka blodtrycket tillräckligt är det oftast nödvändigt att pröva sig fram till rätt medicinering. Det kan betyda att man behöver byta läkemedel eller kombinera två, tre eller till och med fyra olika mediciner i låga doser för att nå rätt effekt. Fem vanliga grupper av blodtryckssänkande mediciner är diuretika, kalciumflödeshämmare, betablockerare, ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB). Diuretika Är ett vätskedrivande läkemedel som får njurarna att göra sig av med vatten och salt. Blodvolymen minskar då något och blodtrycket sänks. En viss vidgning av blodkärlen sker också. Kalciumflödeshämmare Detta läkemedel motverkar flödet av kalciumjoner i kroppens celler. Ett mindre flöde av kalciumjoner gör att muskelceller slappnar av i de små blodkärlen, vilket gör att blodkärlen vidgas och trycket sänks. Kalciumflödeshämmare sänker också pulsen. Betablockerande läkemedel Förenklat sett blockerar läkemedlet vissa stresshormoners effekt på hjärta och blodkärl. Pulsen sänks och blodvolymen som hjärtat pumpar ut blir mindre. Detta bidrar förmodligen till att blodtrycket sänks. ACE-hämmare ACE-hämmare (Angiotensin Converting Enzyme) motverkar bildningen av en hormonsubstans, angiotensin-2, som är ett kärlsammandragande och blodtryckshöjande ämne som kroppen bildar själv. En inte alltför ovanlig biverkan är rethosta.
4 Läkemedelsenheten, Göteborg 4 ARB ARB (Angiotensinreceptorblockerare) verkar genom att hindra kroppens egna angiotensin-2 att binda sig till den struktur (receptor) som förmedlar den kärlsammandragande och blodtryckshöjande effekten. ARB används oftast som ett alternativ till ACE-hämmare om patienten störs av biverkningar som till exempel rethosta. För att nå ett acceptabelt blodtryck kombineras ofta ACE-hämmare och ARB med andra verksamma blodtryckssänkande medel, till exempel diuretika, betablockerare och kalciumflödeshämmare.
5 Läkemedelsenheten, Göteborg 5 Inledning Gör det jämt! är ett utvecklingsarbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver med landstingen. I Västra Götalandsregionen deltar regionkansliets Hälso- och sjukvårdsavdelning (HSA) med fyra enheter och Läkemedelsenheten är en av dem. Utvecklingsarbetet vänder sig till regionala verksamheter som vill utveckla och förbättra utbudet av tjänster och service för kund, patient och brukare i regionen när det gäller jämställd vård. Beskrivning av verksamheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen har till uppgift att stödja hälso- och sjukvårdsutskottet samt Regionstyrelsen i regionövergripande strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor samt tandvårdsfrågor. Avdelningens enheter bereder ärenden bland annat gällande medicinska riktlinjer, långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor, strukturfrågor samt frågor gällande verksamhetsutveckling, kvalitet och patientsäkerhet. Läkemedelsenheten ingår i hälso- och sjukvårdsavdelningen. Enheten samordnar och bevakar utvecklingen inom läkemedelsområdet och svarar fortlöpande för kontakter med hälso- och sjukvårdskanslier samt primärvårds- och sjukhusförvaltningar. Bakgrund Problembeskrivning Vid behandling av högt blodtryck rekommenderas i första hand läkemedel ur läkemedelsgrupperna diuretika, ACE-hämmare eller kalciumantagonister. Västra Götalandsregionen har haft en bristande följsamhet när det gäller Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) rekommendationer av förskrivningen av ARB till patienter med diagnosen högt blodtryck. Enligt TLV:s rekommendationer för behandling av patienter med primärt högt blodtryck skall patienterna först ha prövat ACE-hämmare innan ARB-läkemedel förskrivs till patienten och full läkemedelsförmån utgår. Flertalet patienter med högt blodtryck i Västra Götaland har fått ARBläkemedel som behandling utan att först ha prövat ACE-hämmare. Förskrivningen innebär att läkemedelsbehandlingen av dessa patienter blir mycket dyrare för regionen än om patienten först hade fått prova ACE-hämmare och sedan förskrivits ARB-läkemedel som ett andrahandsalternativ eller som komplettering till ACE-hämmare enligt TLV:s rekommendation. Syftet med rekommendationer av läkemedel är att få ut så mycket hälsa som möjligt för varje skattekrona. Efter att den här kartläggningen gjordes har TLV beslutat att vissa ARB-läkemedel skall ingå i läkemedelsförmånen utan begränsning då priset sjunkigt betydligt. Arbetsrutiner Socialstyrelsen konstaterade redan i slutet av 90-talet att sjukvården inte var jämställd. På uppdrag av regeringen gjordes en omfattande kartläggning 2004 som sammanställdes i rapporten Jämställd vård En nyligen gjord uppföljning visar att endast marginella förbättringar gjorts, vilket går att läsa i rapporten Mot en mer jämställd vård och socialtjänst uppföljning Västra Götalandsregionen strävar efter att erbjuda sina medborgare en säker vård med hög kvalitet, men samtidigt har uppmärksamheten alltmer riktats mot att kartlägga vården för kvinnor och män för att identifiera könsspecifika skillnader vad gäller diagnostik, behandling, bemötande,
6 Läkemedelsenheten, Göteborg 6 och traditionella och strukturella skillnader i vården. Ett regionalt kunskapscentrum för jämställd vård har inrättats i regionen (KJV).som har till uppgift är att klarlägga de könsspecifika skillnader som finns inom vården. Ett balanserat styrkort för jämställdhetsarbetet inom hälso- och sjukvården har tagits fram för att visa vägen för hur ledningssystem för jämställdhet kan skapas. Stora satsningar har gjorts under för att utbilda de högsta ledningarna i genuskunskap. Läkemedelsenhetens uppdrag är att utveckla en regional och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning samt att vara en stödfunktion till regionens förskrivare. För att förändra förskrivningsmönster krävs ett samarbete mellan alla berörda parter: förskrivare, förvaltningar och stödfunktioner. Vård skall ges på lika villkor, vara jämställd och jämlik. Detta innefattar också läkemedelsarbetet som är vårt huvudsakliga uppdrag på Läkemedelsenheten. Hur ser det ut i Västra Götalandsregionen? Västra Götalandsregionen strävar efter att erbjuda sina medborgare en säker vård med hög kvalitet. På senare tid har uppmärksamheten alltmer riktats mot att kartlägga vården av kvinnor och män med målet att identifiera könsspecifika skillnader vad gäller diagnostik, behandling, bemötande samt traditionella och strukturella skillnader i vården. Ett regionalt Kunskapscentrum för jämställd vård (KJV) har inrättats i regionen. KJV:s uppgift är att klarlägga de könsspecifika skillnader som finns inom vården. Ett balanserat styrkort en styrmetod som har andra perspektiv av en verksamhet än enbart det finansiella perspektivet för jämställdhetsarbetet inom hälso- och sjukvården har tagits fram för att visa vägen för hur ledningssystem för jämställdhet kan skapas. Stora satsningar har gjorts under för att utbilda de högsta ledningarna i genuskunskap. Läkemedelsenhetens uppdrag är att utveckla en regional och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och vara en stödfunktion till regionens förskrivare. För att förändra förskrivningsmönster krävs ett samarbete mellan alla berörda parter: förskrivare, förvaltningar och stödfunktioner. Vård skall ges på lika villkor, vara jämställd och jämlik. Detta innefattar också läkemedelsarbetet som är det huvudsakliga uppdraget på Läkemedelsenheten. Vad säger forskningen? Vad är jämställd vård? Socialstyrelsen skriver i sin rapport Jämställd vård 2004: Det saknas en entydig definition av begreppet jämställd vård inom hälso- och sjukvården. Det kan betyda att såväl kvinnor som män, oavsett ålder, socioekonomisk bakgrund och etniskt ursprung har tillgång till vård av god kvalitet på lika villkor. Ett vanligt sätt att definiera vård på lika villkor är att det är behovet av vård som skall ligga till grund för val av strategi för omhändertagande och behandlingsalternativ. Socialstyrelsen skriver vidare i rapporten: Det är numera väl dokumenterat att män ofta kommer senare i sjukdomsförloppet än kvinnor, och att de dör oftare i sjukdomar som hade gått att förebygga och behandla. En rad faktorer kopplade till mäns och kvinnors delvis olika villkor i samhället, såsom ekonomi, utbildningsnivå, kunskaper, attityder, värderingar samt förväntningar verkar påverka benägenheten att söka vård. Likaså kan det finnas människor som söker vård, men som kan vara i behov av andra insatser från samhället. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller sjuklighet och dödlighet. Kvinnor lever i genomsitt fem år längre än männen i Sverige. Kvinnor är mer sjuka under sin livstid och uppsöker sjukvård oftare än männen. Socialstyrelsen skriver i rapporten: Orsakerna till dessa skillnader är komplexa, och har både med biologiska, kulturella, sociala och strukturella (till exempel makt, inflytande och resurs) faktorer att göra.
7 Läkemedelsenheten, Göteborg 7 Statistiska Centralbyrån, SCB, följer och mäter bland annat utvecklingen av levnadsförhållandena i Sverige på uppdrag av Sveriges riksdag. Undersökningen kallas ULF (utveckling av levnadsförhållanden). I ULF-undersökningen som senast uppdaterats redovisar SCB bland annat: Kvinnor rapporterar större psykisk ohälsa än män. Kvinnor uppger att de har sjukdomar i skelettet och rörelseorganen, av dessa är flera sjukdomar arbetsrelaterade. Risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar ökar med åldern. Män riskerar att drabbas av dessa sjukdomar i högre grad än kvinnor. Skador och förgiftningar är den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler män än kvinnor dör av skador många av dessa är fordonsrelaterade. Våld i hemmet drabbas nästan enbart kvinnor och barn. Våld och hot på arbetsplatsen drabbar främst kvinnor, utgör cirka 70 procent av anmälningarna. Anmälningarna kommer från kvinnodominerade arbetsplatser inom vård och omsorg. Könsskillnader i läkemedelsbehandling Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen i öppenvården. Flera grupper av läkemedel förskrivs och används i större utsträckning av kvinnor än av män. Största skillnaderna finns bland läkemedel mot depression, psykiskt ohälsa och mot smärta. Den totala läkemedelskostnaden för kvinnor per år är högre än för männen. Detta beror till stor del på att kvinnorna är fler i de äldsta åldersgrupperna som är de största konsumenterna av läkemedel. En högre läkemedelkonsumtion bland kvinnor kan också förklaras av könsspecifika förhållanden. Att det förskrivs mer läkemedel till kvinnor kan delvis förklaras av att kvinnor använder preventivläkemedel, läkemedel i samband med graviditet samt att de får läkemedel vid menopaus. Kvinnor har också högre förekomst av vissa sjukdomar som sköldkörtelsjukdomar, autoimmuna sjukdomar (reumatiska sjukdomar) och multipel skleros. En amerikansk studie, som Socialstyrelsen hänvisar till i sin rapport, visar att sannolikheten är större att en kvinna som söker vård lämnar mottagningen med ett recept än att en man gör det. Kostnaden för varje receptförskrivet läkemedel till män är högre än till kvinnor i samtliga åldrar. Detta beror dels på mängden läkemedel som förskrivits och dels på preparatets pris. Den högre läkemedelskostnaden för män beror dels på att de får en större mängd läkemedel förskrivet vid förskrivningstillfället och att de får dyrare läkemedel. Av de läkemedel som används vid hjärt- och kärlsjukdom ordineras kvinnor i högre grad läkemedel i grupperna diuretika och betareceptorblockerare. Män ordineras oftare ACE-hämmare och kalciumantagonister. Uppgifterna är hämtade ur Socialstyrelsens rapport Jämställd vård Frågeställning Får kvinnor och män med högt blodtryck lika läkemedelsbehandling i Västra Götalandsregionen? Hypotes I denna förstudie är hypotesen att det finns könsskillnader vid förskrivning av läkemedel för patientgruppen. Att könsskillnaderna i Västra Götalandsregionen inte skiljer sig från hur det ser ut i övriga landet. Socialstyrelsen redovisar i sin rapport Jämställd vård 2004 att kvinnor får fler läkemedel förskrivet än män. En djupare analys visar att män oftare får nyare och dyrare läkemedel förskrivet.
8 Läkemedelsenheten, Göteborg 8 Syfte och mål Syftet med undersökningen är att kartlägga om det i Västra Götalandsregionen finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller läkemedelsförskrivning vid högt blodtryck. Kartläggningen kan vara ett underlag för en förbättrad läkemedelsförskrivning enligt TLV:s rekommendationer. Med en förbättrad följsamhet av TLV:s rekommendationer kan stora resursbesparingar göras i regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden Politiska beslut fattas i Västra Götalandsregionen i ett stort antal politiska nämnder och styrelser. Den politiska styrningen i regionen grundar sig på allmänna val vart fjärde år. Nämnderna och styrelserna är sammansatta av representanter för de politiska partierna i Västra Götaland. Det finns tolv hälso- och sjukvårdsnämnder, HSN, med politiskt utsedda ledamöter i Västra Götalandsregionen. Nämndernas uppgift är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen i regionen. Nämnderna ska se till att befolkningen får tillgång till den vård som behövs. HSN är befolkningens företrädare och ansvarar för att kartlägga behovet av hälso- och sjukvård och prioritera mellan olika behovs- och patientgrupper. Dessutom har nämnden till uppdrag att föra en dialog med befolkningen för att öka förutsättningarna för ett demokratiskt inflytande. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är: 1. Norra Bohuslän 2. Dalsland 3. Trestad 4. Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale 5. Göteborg centrum-väster 6. Mittenälvsborg 7. Partille, Härryda, Mölndal 8. Sjuhärad 9. Västra Skaraborg 10. Östra Skaraborg 11. Göteborg Hisingen 12. Göteborg nord-östra Metod och resultat I den här förhandsstudien ingår öppenvårdsbesök hos privata vårdgivare, exklusive primärvården, och sjukhusens öppenvårdsmottagningar. Det totala antalet besök är 7 766, fördelade på män och kvinnor, se tabell nedan.
9 Läkemedelsenheten, Göteborg 9 Öppenvårdsbesök totalt VGR, H Serie Man Kvinna Totalt Tabellen nedan visar hur öppenvårdsbesöken är fördelade i regionens tolv Hälso- och sjukvårdsnämnder. Antal öppenvårdsbesök per HSN, H Antal besök Kvinnor Män Hälso- o sjukvårdsnämnder (HSN) Underlaget för det här utvecklingsarbetet är alla öppenvårdsbesök gjorda hos privata förskrivare och på sjukhusens öppenvårdsmottagningar under första halvåret 2009 med huvuddiagnos essentiell hypertoni (högt blodtryck utan känd orsak), I10.9 enligt ICD:s internationella klassifikationssystem. ICD är en internationell sjukdomsklassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker som i sin tur är underlag för statistiska sammanställningar och analyser.
10 Läkemedelsenheten, Göteborg 10 Uppgifterna är hämtade ur Västra Götalandsregionens patientdatabas, VEGA. Alla öppenvårdsbesök med någon form av hjärtsjukdom som bidiagnos har tagits bort. Patienter med både högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ordineras samma läkemedel för både högt blodtryck och hjärtsjukdomen. Öppenvårdsbesöken i förstudien visar om patienten är man eller kvinna och vilken hälso- och sjukvårdsnämnd patienten tillhör. Urvalet av öppenvårdsbesöken har samkörts med Socialstyrelsens läkemedelsregister. I registret finns uppgifter om förskrivna läkemedel vid öppenvårdsbesöket som patienten hämtat ut på apotek under första halvåret Uthämtade förskrivna läkemedel mot högt blodtryck som finns med i kartläggningen är: ACE-hämmare, inklusive kombinationer. Diuretika. Kalciumantagonister. Beta-receptorblockerare. ARB inklusive kombinationer. ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare, enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser 2009 som är statistik på årsbasis som jämför kvalitet på vård och omsorg i hela Sverige. Statistiken ger insyn och bidrar till lärande, uppföljning och förbättring inom vård och omsorg i Sverige. Frågeställningar: 1. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ACE-hämmare inklusive kombinationer? 2. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut diuretika? 3. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut kalciumantagonister? 4. Hur många i gruppen har perioden hämtat ut beta-receptorblockerare? 5. Hur många individer i gruppen har under perioden hämtat ut ARB inklusive kombinationer? 6. Hur många individer i gruppen har under perioden har hämtat ut ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser 2009? Frågeställning 1 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ACE-hämmare, inklusive kombinationer, diuretika och kalciumantagonister?
11 Läkemedelsenheten, Göteborg Andel (%) individer med uttag av ATC-kod C09A+B redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 Fler män får ACE-hämmare inklusive kombinationer förskrivet än kvinnor i alla tolv HSN i Västra Götalandsregionen (VGR). I Västra Götalandsregionen totalt får fler män än kvinnor ACE-hämmare inklusive kombinationer av diuretika eller kalciumantagonister. I gruppen som hämtade ut ACE-hämmare inklusive kombinationer ingick totalt individer. Av dem var män och var kvinnor. Frågeställning 2 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut diuretika? Andel (%) individer med uttag av diuretika, ATC-kod C03A redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 3 HSN 2 HSN 1 HSN 9 HSN 8 HSN 7 VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10
12 Läkemedelsenheten, Göteborg 12 I diuretikagruppen ingår totalt individer fördelat på 896 kvinnor och 539 män. I diagrammet ovan redovisas kvinnor och män i procent uppdelat på HSN-nivå samt i Västra Götalandsregionen totalt. Det är fler kvinnor än män som får diuretika förskrivet i samtliga HSN och i Västra Götalandsregionen totalt. Frågeställning 3 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut kalciumantagonister? Andel (%) individer med uttag av kalciumantagonister, ATC-kod C08 redovisat på kvinnor och män Kvinna Man Andel (%) VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10 HSN 9 HSN 8 HSN 7 HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 3 HSN 2 HSN 1 I den här gruppen ingår totalt individer, fördelat på män och kvinnor. Fler män än kvinnor har hämtat ut kalciumantagonister i Västra Götalandsregionen totalt. Detta gäller i alla HSN förutom i HSN 10 där fler kvinnor hämtat ut kalciumantagonister. Totalt i Västra Götalandsregionen hämtar män ut mer kalciumantagonister än kvinnor. Frågeställning 4 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut beta-receptorblockerare?
13 Läkemedelsenheten, Göteborg Andel (%) individer med uttag av ATC-kod C07 redovisat på kvinnor och män Kvinna Man Andel (%) HSN 3 HSN 2 HSN 1 HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 9 HSN 8 HSN 7 VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10 I gruppen ingår totalt individer, fördelat på kvinnor och män. Fler kvinnor hämtar ut beta-receptorblockerare totalt i Västra Götalandsregionen. I HSN 2 och 12 hämtar fler män än kvinnor ut beta-receptorblockerare. Avvikelsen i HSN 2 beror på att det är ett lågt antal individer, endast 15 kvinnor och 11 män. Frågeställning 5 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ARB inklusive kombinationer? Andel (%) Andel (%) indivder med uttag av ATC-kod C09C+D redovisat på kvinnor och män Kvinna Man HSN 2 HSN 1 HSN 4 HSN 3 HSN 6 HSN 5 HSN 8 HSN 7 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 I gruppen ingår totalt individer, varav kvinnor och män. I den här gruppen är det relativt jämt fördelat mellan kvinnor och män totalt sett i Västra Götalandsregionen, även om antalet män som hämtat ut de här medicinerna överväger en aning.
14 Läkemedelsenheten, Göteborg 14 Frågeställning 6 Antal och andel i procent av individer i gruppen som under perioden har hämtat ut ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare, enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser Andel (%) nya ARB-användare som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) HSN 2 HSN 1 HSN 4 HSN 3 HSN 6 HSN 5 HSN 8 HSN 7 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 I gruppen ingår totalt 492 individer, 272 kvinnor och 220 män. Också här är en liten övervägande del män totalt sett i Västra Götalandsregionen. I sex av nämnderna, HSN 1, 4, 5, 8, 10 och 12 finns fler män som är ARB-användare och som inte tidigare förskrivits ACE-hämmare. I övriga HSN 3, 6, 7, 9 och 11 är fler kvinnor än män ARB-användare och har inte förskrivits ACEhämmare tidigare. Diskussion Socialstyrelsens rapport visar att män oftare får ACE-hämmare och kalciumantagonister ordinerat än kvinnor. I denna förstudie av öppenvårdsbesök hos privata vårdgivare och på sjukhusens öppenvårdsmottagningar inom Västra Götalandsregionen visar på samma förhållande. Fler män än kvinnor hämtar ut dessa ordinerade läkemedel. Intressant är att det skiljer sig mellan de tolv Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Beror skillnaderna på olika ordinationsvanor hos förskrivarna i våra nämnder? Västra Götalandsregionen har tidigare varit uppdelad på fyra landsting och regionen bildades I dessa fyra landsting fanns också fyra läkemedelskommittéer som slogs sammas Kan detta bidra till att det finns olikheter idag i våra tolv nämnder? Finns det biologiska skillnader? Till exempel olika biverkningsprofil för män och kvinnor? Kan det vara olika ålder på kvinnor och män i gruppen när de får sitt läkemedel? Det finns också en möjlighet att en individ kan få en kombination av flera läkemedel för att uppnå sitt blodtrycksmål. Kan det i den här gruppen också kanske finnas bortfall på grund av dålig diagnossättning?
15 Läkemedelsenheten, Göteborg 15 Slutsats Helt klar är att det inom Västra Götalandsregionen finns skillnader i förskrivningen av läkemedel till kvinnor och män i den här patientgruppen. Det behövs fler undersökningar för att ta reda på om skillnaderna går att förklara medicinskt, men samma mönster finns i Västra Götalandsregionen som Socialstyrelsen tar upp i sin rapport om jämställd vård i Sverige. Fler kvinnor får diuretika och betablockerare förskrivet än män i regionen precis som i övriga landet. Diuretika och betablockerare är äldre och billigare läkemedel. Kvinnorna i patientgruppen är oftast äldre än männen när de drabbas av högt blodtryck. Kan det vara så att kvinnor i högre ålder inte prioriteras lika mycket som männen som oftast är yngre när de drabbas av högt blodtryck? I patientgrupperna som får ACE-hämmare och ARB med eller utan kombinationer är patienterna fler män än kvinnor. Det är dyrare och nyare läkemedel. En annan orsak till att fler män än kvinnor får ACE-hämmare förskrivet skulle kunna vara att kvinnor oftare får biverkningar av ACE-hämmare. Torrhosta är en biverkning som kvinnor får oftare än män. Dessa frågor kan man fortsätta fundera kring. Antalet patienter har ibland varit få i vissa nämnder och det kan då ge en missvisande bild av resultatet. Nämnd 2 har ett lågt befolkningsunderlag. Nämnd 9 och 10 har få privata vårdgivare. Men om man tittar på resultatet totalt för Västra Götalandsregionen får man en mer rättvis bild. Jag valde att redovisa underlaget per nämnd och inte bara resultatet från Västra Götalandsregionen totalt eftersom en fortsatt analys av materialet i den här förstudien kan ge en mer detaljerad bild om siffrorna från alla nämnderna finns med. Det vore intressant att analysera hur könsfördelningen ser ut för denna patientgrupp idag i Västra Götlandsregionens primärvård. Primärvården har sedan resultaten i rapporten inhämtades omorganiserats och idag har vi en primärvård där både privata och offentliga vårdcentraler konkurrerar på lika villkor. I ersättningen som nu utgår till primärvården finns verktyg som styr hur bland annat den rekommenderade läkemedelshanteringen ska se ut. Följer inte vårdcentralen riktlinjerna för till exempel läkemedel utgår lägre ersättning. Kan detta kanske bidra till att skillnaderna vid läkemedelsförskrivningen mellan män och kvinnor suddas ut? Är detta verktyg mer kraftfullt även vid snedfördelning mellan könen vad gäller läkemedelsbehandling över lag? Fortsatt arbete Det finns fortfarande många frågor kvar att besvara och flera kartläggningar som behöver göras för att få ett fullständigt svar på frågan om män och kvinnor med högt blodtryck behandlas jämlikt när det gäller läkemedelsbehandlingen i Västra Götalandsregionen. Nedan finns ett antal frågeställningar, förslag och kommentarer som man på olika vis skulle kunna arbeta vidare med i framtiden. Hur ser det ut med förskrivningen av läkemedlen idag? Finns könsskillnaderna kvar? En möjlighet är att göra en större kartläggning av förskrivningen av läkemedel vid högt blodtryck när det gäller både den offentliga och den privata primärvården. Kan man i det regionala läkemedelsarbetet nå ut med information till förskrivare om könsskillnader vid läkemedelsförskrivning? Hur skulle det i så fall gå till? Att med hjälp av den här kartläggningen visa att nya förskrivningsmönster behöver utvecklas. Att jobba för att den här kartläggningen och det fortsatta arbetet skall leda till en ökad kunskap och medvetenhet om könsaspekter i hälso- och sjukvården. Att fortsätta med utvecklingsinsatser som förhindrar könsskillnader i behandling av sjukdomar i hälso- och sjukvården. Men det är inte helt okomplicerat att arbeta för fortsatt jämställd vård.
16 Läkemedelsenheten, Göteborg 16 Vården är en del av ett större samhälle där mäns och kvinnors liv ser olika ut. Vården får ibland kompensera för ojämlika förhållanden i samhället, till exempel olika arbetsvillkor, löner, hälsa, kvinnors och mäns olika roller inom både familjen och i samhället. Det är viktigt att framtida forskning av könsskillnader tar hänsyn till att vården utgör en del av samhället. Referenser Socialstyrelsens rapport Jämställd vård 2004 Socialstyrelsens rapport Mot en mer jämställd vård och socialtjänst uppföljning 2004 Öppna jämförelser 2009 Statistik på årsbasis från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting Statistiska Centralbyråns ULF-undersökning Västra Götalandsregionens hemsida, :s hemsida, Hjärt- och lungfondens hemsida, hjart-lungfonden.se Wikipedia, Kontaktuppgifter Ansvarig chef Karin Lendenius Läkemedelschef karin.lendenius@vgregion (växel) Arbetsgrupp Kristina Svenungsson Administrativ samordnare kristina.svenungsson@vgregion
Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merOmprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid
Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Presenterades 9 mars 2011 Besluten träder i kraft den 1 maj 2011 Bakgrund TLV inledde en omprövning
Läs merEtt tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merHandlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård
ÄRENDE 11 RSK 124 2011 Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård Delrapport 2013 01 09 I föreliggande delrapport ges en sammanfattning av olika insatser som ingår i Handlingsplan
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merDirektiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merKjell-Åke Halldén Sekreterare
14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merBehovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson
Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merDet statliga tandvårdsstödet
Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merHandlingsplan för gynekologi och urologi
1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merär centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av
2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens
Läs merVärmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7
Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merSeminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå
Handläggare: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå Michael Sjöberg - Planeringsdirektör och kanslichef, Örebro läns landsting Michael introducerar
Läs merJämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL
Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller
Läs merTingsryd i toppform med FYSS
1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merBESLUT. Datum 2012-04-25
BESLUT 1 (6) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Rubin Medical AB Box 30044 200 61 Limhamn SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar
Läs merRAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg
RAPPORT (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg (S)-förslag om höjda arbetsgivaravgifter hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter slår
Läs merKontaktsjuksköterska i cancersjukvården
ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merJämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd
JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merEn rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merBESLUT. Datum 2012-04-25
BESLUT 1 (8) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Medtronic AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar att nedanstående
Läs mer2013-05-23. Jämlik hälsa
2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Borås 27 febr ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 Varför en handlingsplan? 291.664
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s. r egistr ator@reger ingskansliet. se s.fs@r egeringskansliet. se
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 15 juni 2015 Dnr.nr S2014/9003/FS Vår referens Sofia Karlsson s. r egistr ator@reger ingskansliet. se s.fs@r egeringskansliet. se Remissvar: Läkemedel för djur, maskinell
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt
Läs merJämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting
2009-01-30 Strategisk handlingsplan för Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 1. INLEDNING... 3 1.1 VAD INNEBÄR JÄMSTÄLLDHET?... 3 1.2 GENUS... 3 1.3 METOD JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 2.
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merMål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens
Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merFörslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv
Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merUppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015)
Uppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015) En del av Nationellt ordnat info rande av la kemedel (pilotfo rso k) Bakgrund SKL:s projekt Ordnat info
Läs merNKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt
Tjänsteskrivelse 1 (7) 2012-09-12 SN 2011.0089 Handläggare: Patrik Jonsson, 22. socialkansliet Socialnämnden NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt Sammanfattning NKI (nöjd kund
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merVerksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som
Läs merVad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14
Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14 Innehåll Vad är god vård? Vad är jämlik vård Jämställd vård vad är det? Genusbias i medicinen Genusperspektiv på vårdkvalitet
Läs merInterpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18
Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar
Läs mer2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs mer