Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva."

Transkript

1 VESTA 2016 Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. Nigar Sadeghi Baggalan ST-läkare Aleris Vårdcentral Järva Vetenskaplig handledare: Rune Lindkvist Klinisk handledare: Mohamed Al-Hussoni Specialist i allmänmedicin Aleris Vårdcentral Järva Klinisk handledare: Tomas Rosblom Specialist i allmänmedicin Aleris Vårdcentral Järva 1

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 blir allt vanligare i Sverige personer har registrerats i Nationella Diabetes registret under Socialstyrelsen har fastställt flera indikatorer inom diabetesvården 2016 bland annat HbA1c >70mmol/mol till <10% och blodtryck <140/85 mm Hg till 65 %. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga patienter med Diabetes Mellitus Typ2 med fokus på HbA1c, blodtryck och albuminuri och eventuella skillnader mellan könen avseende behandling med ARB/ACE-hämmare (ARB/ACE-i) och/eller Insulin. Material och metod: Studien är en journalbaserad kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie. Studiepopulationen består av listade patienter på Aleris VC Järva där diagnosen Diabetes mellitus typ-2 registrerats i journalsystemet under perioden 1januari- 31december Totalt har 212 personer registrerade värden av HbA1c, blodtryck och u-albumin/kreatinin kvot under den ovannämnda studieperioden. Data presenterades via stapeldiagram och könsskillnader analyserad med CHi2- test via PAST3. Resultat: Antal registrerade patienter var 210, varav 115 män och 95 kvinnor. Antalet diabetiker med hög HbA1c (>70mmol/mol) var 49, varav 29 män och 20 kvinnor. Antalet patienter med u-albumin/kreatinin kvot.värde 3,0g/mol var 50 varav 33 män och 17 kvinnor. 80 % av patienter med u-albumin / kreatinin kvot-värde som 3,0g/mol hade hypertoni och 77% hade behandling med ARB/ACE-i. Ingen signifikant skillnad mellan könen påvisades avseende ovanstående indikatorer. Slutsats: Det finns ett utrymme för förbättring genom optimering av behandling, kontroll på vida indikationer av u-albumin samt ökade preventiva insatse som förskrivning av ACE-i /ARB mot albuminuri hos individer med diabetes mellitus typ-2 och hypertoni. Mesh-termer: Diabetes typ2, HbA1c, albuminuri, nefropati, ARB/ACE-hämmare, hypertoni. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 4 SYFTE 5 MATERIAL OCH METOD 6 Begrepp 8 Matris 8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 8 RESULTAT 9 DISKUSSION 10 Styrkor och svagheter 12 SLUTSATSEN 13 REFERENSER 13 Bilaga

4 BAKGRUND Diabetes mellitus Typ-2 är en av de snabbast ökande icke smittsamma sjukdomarna i världen. Den globala prevalensen av diabetes beräknas öka från 6,4 % år 2010 till 7,7 % år 2030 (1). Diabetes är ett tillstånd med kroniskt förhöjt blodsocker med risk för retinopati, nefropati neuropati och kardiovaskulära skador (2). Enligt årsrapporten 2015 från Nationella Diabetesregistret fanns personer med diabetes registrerade. Av dessa återfanns personer i primärvården (3). Antal diabetiker i Sverige under 2014 var (4). Socialstyrelsen har fastställt målvärden inom diabetesvården för 2016 bland annat bör andelen patienter med HbA1c>70 mmol/mol sänkas till <10%, andelen som når blodtrycksnivån 140/85 höjas till 65% (5). Diabetes mellitus typ 2 (T2DM) ställs ofta först efter att en diabeteskomplikation inträffat (6). HbA1c-värdet återspeglar den långsiktiga blodsockerkontrollen, och har ett starkt samband med risken att utveckla diabeteskomplikationer. Det är därför en viktig kvalitetsindikator avseende den givna vården (6). HbA1c >70 mmol/mol inom primärvården i Sverige 2015 var 11% och andel patienter med blodtryck <140/85 var 53%. Förekomst av albuminuri har registrerats hos 26% av patientmaterialet T2DM i primärvården i Sverige under 2015 (3,7). En italiensk studie följde upp personer med T2DM och hypertoni under 4 år för att belysa utvecklingen av diabetes nefropati. Resultaten visade att långvarig blodtryckskontroll var associerad med en sänkning av prevalansen av diabetes (8). Alla yngre patienter (< 70 år) med albuminuri bör om möjligt få en ACE-i eller ARB även vid normalt blodtryck (9,10). Om urin-albumin/kreatinin-kvoten inte normaliseras bör man överväga ytterligare blodtrycksbehandling om detta är möjligt (9,10). Uppgifterna om albuminuri tyder på att patienter med albuminuri bör få behandling med blodtrycksänkande behandling, även patienter (<70år ) med så kallad normal blodtryck. Att sänka blodtrycket är viktigt och det ar tydligt att albuminuri är en kontinuerlig variabel och är också en riskfaktor. Tidigare föreslogs att använda ACE-i eller ARB. Nu är det finns belägg för att en kombination av dessa preparat vid behov kan användas (11). 4

5 Risken att insjukna i diabetes ökar vid flytt från ett annat land och inflyttade personer insjuknar dessutom ofta tidigare än svenskfödda (4). Det föreligger en kraftigt ökad risk för diabetes för invandrare från icke-europeiska länder i Norden, där både ärftlighet och livsstilsfaktorer kan bidra. Det är väsentligt att denna ökade risk tas på allvar både inom sjukvården och i samhället som helhet, med både förebyggande åtgärder och ett förbättrat omhändertagande (12) Rinkeby är en förort med en hög andel invånare med utländsk härkomst. Den 31 december 2014 hade 91 % av befolkningen utländsk bakgrund (13). I Rinkeby finns det två vårdcentraler, en landstingstyrd och en privatstyrd Aleris VC Järva som öppnades 2009 med 5400 listade patienter. Antalet patienter med T2DM var 212 under På Aleris VC Järva var förekomsten av albuminuri okänd under Denna studie bearbetar den tillgängliga datan för att identifiera antalet och andelen patienter med högt HbA1c, högt blodtryck och albuminuri hos T2DM patienter och de som står på ARB/ACE hämmare (ACE- I). Kunnskap om detta skulle kunna förbättra diabetesvården på vårdcentralen. SYFTE Studiens syfte är kartläggning av T2DM-patienter med fokus på HbA1c, blodtryck och albuminuri och eventuella skillnader mellan könen avseende behandling med ACE-I /ARB och/eller Insulin. FRÅGESTÄLLNINGAR Bland listade patienter med T2DM på Aleris VC Järva under perioden 1januari-31december Hur stor andel av patienterna hade HbA1c>70mmol/mol vid senaste kontrollen -finns det någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor -hur stor andel av patienterna med typ 2-diabetes med HbA1c>70mmol/L har behandling med insulin 2. Hur stor andel av patienterna med typ2-diabetes uppnår blodtrycksmålet<140/85mm Hg -finns det någon skillnad avseende kön 5

6 3. Hur stor andel av patienterna har albuminuri -finns det någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor - hur stor andel av patienter med hypertoni har fått behandling med ACE-i/ARB. MATERIAL OCH METOD Studiedesign Studien är en journalbaserad kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie. Population Aleris Vårdcentral Järva drivs av privataktör Aleris Healthcare AB och har ca 5400 listade patienter och de flesta har utländsk bakgrund. 3 allmänmedicin specialister, en legitimerad samt en ST- och en AT-läkare. Studiepopulationen består av listade patienter på Aleris VC Järva där diagnosen T2DM med ICD-koden E11-14 noterats i journalsystemet under perioden 1januari 31december 2015, totalt registrerades 212 personer. Inklusionskriterier: Alla T2DM patienter som hade kontakt med vårdcentralen under ovannämnda studieperioden. Exklusionskriterier: De som avlidit och /eller flyttat under studieperioden exkluderades Datainsamling görs med rapportgeneratorn Med Rave ur journalsystemet Take Care under ovannämnda perioden. Ur Med Rave förs informationen till ett Excelark och patienternas identitet/personnummer kodas. Kodnyckeln och rådatainformation förvarades inlåst säkert på vårdcentralen. Se studiens flödesschema (Figur1). Statisk Bearbetning av erhållna data har skett i Excel och statistikprogrammet PAST3. Statistiska beräkningar gjordes med hjälp av programmet PAST3. Patientfördelning presenterades i diagram, statistiska beräkningar avseende könsskillnader beräknades med Chi-2. Skillnader betraktades som signifikanta vid p<0,05. 6

7 Diabetes typ 2(n=210) HBA1c 70mmol/mol n=153 kvinnor n=20 HBA1c n=202 kön män n=29 HbA1c>70mmol/mol n=49 Ja n=28 Insulinbehandling Nej n=21 BLODTRYCK n=207 <140/85mmHg n= /85mmHg n=86 kön kön kviinnor n=56 män n=65 kvinnor n=39 män n=47 U- albumin/kreatininkvoten<3, 0 n=122 kön kvinnor n=54 män n=68 Hypertoni n=124 kvinnor n=59 Patienter som beh med ARB/ACE-i n=99 kvinnor n=34 U- albumin/kreatininkvoten 3,0 n=50 män n=65 kön kvinnor n=17 män n=33 män n=65 Behandling med ARB/ACE-I n=125 män n=73 kvinnor n=52 Figur 1. Flödesschema över urvalsprocess för patienter med diabetes mellitus typ 2 studiepopulationen vid Aleris vårdcentral Järva

8 Begrepp Albuminuri- mätvärde Urin albumin/ kreatininkvoten definieras som utsöndring av albumin urinen därav endast det senast registrerade mätvärdet bearbetades. Erhållet intervall data omvandlades därefter till nominal data ( 3,0 konverterades till 1, samt <3,0 till 0) för att användas i PAST3. Samma datainsamlingsprocess användes för HbA1c där endast det senaste mätvärdet under tidsperioden användes. Intervall datan omvandlades därefter till nominal data (>70mmol/mol konverteras till 1, 70mmol/mol konverteras till 0). Även för blodtrycksvärdena användes endast det senaste mätvärdet. Intervall data omvandlas därefter till nominal data (<140/85 omvandlades till 1, 140/85 omvandlades till 0). Kön- som registrerats i Take Care överfördes direkt som nominal data. Se tabell 1. Matris Tabell 1. Matris för registrerade variabler Patien t ID Kod Nr Kod Nr Kön HbA1c värde (mmol/m ol) Blodtryck (mm Hg) Insulinb ehandlin g Hypert oni Urinalbumin/kre atininkvot(g/mol) ACE- I/ARB Män =1 >70 = 1 <140/85 =1 3,0 = 1 Ja = 1 Ja = 1 Ja = 1 Kvinnor = 0 70 = 0 140/85=0 <3,0 = 0 Nej = 0 Nej = 0 Nej = 0 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Under studien kommer patienternas integritet att kunna kränkas genom datajournalgranskning av icke behandlade läkare utan läkare-patientrelation. Men patienternas personnummer och identitet skall kodas och patienternas identitet kommer att vara anonymt vid presentation av resultatet som enbart sker på gruppnivå. Kodnyckeln efter avslutat studiearbete kommer att förstöras. Patienterna som ingår i studien kommer inte att påverkas fysiskt utan analysen kommer att baseras på insamlade journaldata. På vårdcentralen kommer det att sättas upp information på anslagstavlan i väntrummet om pågående journalgranskningar avseende vårdförbättringsarbete på vårdcentral Anslaget bifogas som Bilaga 1. Det finns risk för integritetsintrång gentemot kollegor och annan personal som gör anteckningar i journalerna och de berörda kollegorna informerades vid ett personalmöte. Inga enskilda läkare identifierades i studieresultatet. 8

9 Läsning av patientjournaler och inhämtning av data har godkänts av verksamhetschef. Studien kommer att bli underlag för framtida kvalitetsarbete på vårdcentralen med syfte att förbättra vården och omhändertagandet av patienter med typ 2-diabetes RESULTAT Under studieperioden 1 januari december 2015 identifierades 212 T2DM patienter på Aleris VC Järva. Av dessa exkluderades två patienter en person avled och den andra patienten flyttade. Av totalt 210 patienter var 115 män (55%) och 95 kvinnor (45%). Totalt hade 49 patienter (23%) HbA1c>70mmol/mol varav 29 män (59%) och 20 kvinnor 41%). Det finns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor avseende andelen med HbA1c>70mmol/mol ( p=0,39). 28 patienter ( 57%) hade behandling med Insulin. Se figur män kvinnor total Figur 2. Stapeldiagram över diabetiker typ 2 i patientmaterialet på Aleris vårdcentral Järva 2015 antal med HbA1c>70, Insulinbehandlade, antal med blodtryck (BT) <140/85, urinalbumin/kreatininkvot (ALBK) 3,0, antal med hypertoni (HT-diagnos fördelat och antal ARB/ACE-I-behandlade och på män och kvinnor). (N=210) Antal patienter med blodtryck <140/85mmHg var 121 vilket innebär att endast 58% når det angivna blodtrycksmålvärdet varav 65 (54%) män och 56 (46%)kvinnor. Antal patienter med diagnostiserad hypertoni var 124. Se tabell 2. 9

10 Tabell 2 Andel T2DM patienter med kompletta uppgifter avseende blodtryck på Aleris VC Järva fördelat till män och kvinnor. p=0,89. BT 140/85 BT<140/85 Män Kvinnor Hos 172 av patienterna (82%) som har lämnat morgon urinprov för albuminuri hade 50 (29%) ALBK 3,0g/mol, varav 17 (34%) kvinnor och 33 (66%)män. Ingen signifikant skillnad mellan könen p=0,65 Av patienter med HT och urin-albumin/kreatinin kvoten 3,0 behandlades 37 (74%) med ARB/ACE-i (se tabell 3). Tabell 3 Andel typ 2 diabetiker med kompletta uppgifter avseende hypertoni respektive andel förekomst albuminuri och antal behandlade med ARB/ACE-I på Aleris vårdcentral Järva fördelat till män och kvinnor (p=0,40 avseende skillnad mellan kvinnor och män i andel som behandlas med ARB/ACE-I). HTdiagnos ARB/ACEi HT som har ARB/ACE-i ALBK<3,0 och ARB/ACE- i ALBK 3,0 Män Kvinnor Total DISKUSSION Studien visade att ca en fjärdedel (23%) av patienterna med T2DM hade HbA1c>70 mmol/mol. Detta är mer än dubbelt så högt jämfört med riket och Stockholms landsting (11%) (3). Detta kan tala för att patienterna i denna studie som ofta hade utländsk bakgrund har dålig metabolkontroll jämfört med svenskfödda. Livsstil, utomlands vistelse och bristande compliance kan vara sannolika förklaringar till detta. Andel T2DM patienter med HbA1c >70mmol/mol som behandlades med Insulin var 57%. 10

11 Andel % Studien gav resultat som liknade Pär Wändells tidigare slutsatser inom området diabetes hos utländfödda i avseende till dålig metabolkontroll och detta kan förklaras av skillnaden i livsstil (12). Nästan alla T2DM-patienter studien hade kontrollerat sitt blodtryck och mer än hälften av dem hade ett tryck understigande 140/85mm Hg. Andelen som nådde målvärdet i studien var 58%. Detta var högre än riksnivå (53%) och även Stockholmsnivå (52%) inom primärvården (3). One-sample t-test: p=0,89 visade dock ingen signifikans skillnad mellan de olika mätningarna. Avseende uppgifterna om albuminuri prevalensen, så saknades data hos cirka 1/5 av diabetikerna. Detta kan innebära att det framstår som om andelen patienter med albuminuri var lägre än vad den faktiskt var. Detta talar för att de patienter som saknade data om albuminuri i denna studie, sannolikt inte hade lämnat proverna eller eventuellt hade proverna inte beställts korrekt. Andelen T2DM med rapporterad uppgift om albuminuri (82%) var trots detta högre än rikets nivå (71%) (14). Se figur 3. One-sample t-test: p=0,92 visar ingen signifikans skillnad :49 Rapporterad uppgift om Album inuri ,3 Riket Pågående Riket ,9 7 1,3 7 1, , Figur 3. Rapporterad uppgift om albuminuri NDR. 11

12 Nästan 3/4 av patienterna med påvisad albuminuri hade behandling med ACEhämmare//ARB. I denna studie framgår dock inte på vilken indikation behandlingen satts in, vilket innebär att för en del av patienterna med denna behandling kan hypertoni och inte albuminuri har varit indikationen vid behandlingsstart. Studien visade ingen signifikant skillnad mellan könen på de ovannämnda variablerna. Sannolikt påverkade studiens låga deltagande frekvens signifikansen. Resultaten i studien följer könsmönstret på senare tid i Sverige d v s med en lätt mansdominans. Könsmönstret för diabetes i Sverige som har skiftat från lätt kvinnodominans på 1940-talet till lätt mansdominans. Män utvecklar T2DM 2-5 år före kvinnor och vid lägre BMI (15). Könsmönstret i studien var lätt mansdominans dock oväntat p-värde var mer än 0,05 och detta betingas sannolikt av liknande livsstilsfaktorer hos både könen. Att det inte var en signifikant skillnad kan bero på just det en lätt mansdominans ingen stor dominans, samt studiematerialet är litet. I en prospektiv italiensk studie där man tittat på utveckling av nefropati bland diabetiker som har hypertoni så framgick att blodtryckskontroll var associerad med sänkning av diabetesnefropati prevalensen (8). I vår studie som är retrospektiv var blodtrycksmåluppfyllelse lite högre än hälften men relativt bättre än riks och Stockholms landstingnivån (3). Styrkor och svagheter Styrkor med denna studie att alla att alla T2DM-patienter (ICD-10 diagnoskod E11) under år 2014 inkluderades. Det var samma studieledare som utförde alla journalgenomgångar vilket gör tolkningen för alla journalanteckningar var enhetliga under studieperioden. Datan var tillförlitlig för att totalt 210 journaler genomlästes av studieledaren manuellt. En svaghet i metoden var att endast välja ett värde för att identifiera albuminuri trots att minst två patologiska provtagningar för att identifiera albuminuri rekommenderats. Av den data som insamlats framgår inte vilka patienter som haft diagnostiserad albuminuri redan före studieperioden. 12

13 SLUTSATSEN Studien visar att det finns utrymme för förbättring avseende intensifiering av behandling av diabetikerna med hög HbA1c och det finns ett utrymme för utöka antalet diabetiker som behandlas med ARB/ACE-i för att minska risken för utveckling av albuminuri. REFERENSER 1. Hjärt-lungfonden. Diabetes- vad är det. [Internet]. Hjärt-Lungfonden. [citerad 26 april 2016]. Tillgänglig vid: 2. Batallanes E. Kartläggning av mikroalbuminuri hos patienter med diabetes typ 2 i primärvården [Internet]. [citerad 26 april 2016]. Tillgänglig vid: TV/Rapporter/2012/2012_1.pdf 3. Socialstyrelsen. Nationella Diabetesregistret 2015 [Internet]. [citerad 11 oktober 2016]. Tillgänglig vid: 4. Nationella Diabetesregistret. Årsrapport, 2014 års resultat [Internet]. Nationella Diabetesregistret. [citerad 26 april 2016]. Tillgänglig vid: 5. Socialstyrelsen S. Socialstyrelsen Målnivåer för diabetesvård. [Internet]. Målnivåer för diabetesvård [citerad 26 april 2016]. Tillgänglig vid: 6. Lilja M, Jansson S. HbA1c blir kompletterande metod för diagnostik av diabetes [Internet]. Läkartidningen. [citerad 26 april 2016]. Tillgänglig vid: 7. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Indikatorer och underlag för bedömningar [Internet]. [citerad 06 februari 2015]. Tillgänglig vid: 8. De Cosmo S, Viazzi F. Blood pressure status and the incidence of diabetic kidney disease in patients with hypertension and type 2 diabetes. Publ Online 2016 Sep 21 Doi s Attvall S, Widgren BR. Metabola syndromet [Internet]. Tillgänglig vid: Fors P. Diabeteshandboken [Internet]. [citerad 26 april 2016]. Tillgänglig vid: Mogensen CE. Twelve shifting paradigms in diabetic renal disease and hypertension. Diabetes Res Clin Pract. 13 november 2008;82 Suppl 1:S Wändell P. Ökad diabetesprevalens bland invandrare. l Curr Diabetes Rev 2010;6: Rinkeby [Internet]. [citerad 13 oktober 2016]. Tillgänglig vid: 13

14 14. Socialstyrelsen. Nationella Diabetesregistret Wändell P, Carlsson AC. Män har högre risk för typ 2-diabetes än kvinnor. Läkartidningen C9PH [Internet]. [citerad 15 oktober 2016];2014(Läkartidningen. 2014;111:C9PH). Tillgänglig vid: 14

15 Bilaga 1. Anslag: På Aleris Vårdcentral Järva granskar vi datajournaler i syfte att förbättra och utveckla vården. Angående synpunkter och frågor kan verksamhetschefen kontaktas. 15

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist

Läs mer

Rapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober

Rapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober Rapport för VESTA Diabetes typ 2 på Rågsved Vårdcentral Uppnås ett av målvärdena på HbA1c enligt Nationella riktlinjer? Andel patienter med riskfyllda värden för både HbA1c och blodtryck. Edith Bardales

Läs mer

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?

Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:

Läs mer

TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD?

TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? ST-uppsats VESTA höstprogrammet 2014 TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? En studie av 2014 års resultat avseende blodtryck, HbA1c, LDL och lipidsänkande behandling. Författare: Caroline

Läs mer

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein egfr

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.

Läs mer

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer

Ett Kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby Vårdcentral. Författare: Dr. Tomas Al-Banna ST-läkare på allmänmedicin i Alby vårdcentral

Ett Kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby Vårdcentral. Författare: Dr. Tomas Al-Banna ST-läkare på allmänmedicin i Alby vårdcentral 1 Ett Kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby Vårdcentral Författare: Dr. Tomas Al-Banna ST-läkare på allmänmedicin i Alby vårdcentral Dr. Håkan Killgren Specialist i allmänmedicin klinisk handledare

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker

Läs mer

Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral

Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral Vesta-Projekt Susanna Solhaug 2013-05-03 Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral Susanna Solhaug, ST-läkare, Tranebergs Vårdcentral Klinisk Handledare: Monica Bäck, specialist i allmänmedicin,

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska

Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska Uppnår patienter med diabetes mellitus typ 2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral målvärde avseende blodtryck och HbA1c enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan

Läs mer

Patienter med högt HbA1c

Patienter med högt HbA1c Projektrapport VESTA vp2016 Patienter med högt HbA1c En kartläggning av patienter med diabetes mellitus typ 2 med HbA1c-värde 65 mmol/mol på Fruängens VC Aikanysh Nurdavletova, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.

Läs mer

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt

Läs mer

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2?

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? En retrospektiv journalstudie på Vår Vårdcentral i Katrineholm under perioden 2013-04-01 till 2014-04-01 Jimena Steffens ST-läkare Allmänmedicin

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN

Läs mer

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016. ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med

Läs mer

Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen

Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen Projektrapport VESTA vp2015 Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen - vad vet vi om patienterna med riskfyllt HbA 1c? Tove Eriksson, ST-läkare i allmänmedicin, Din Vårdcentral Bagarmossen Oktober

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Guide för att rapportera in patienter till Luftvägsregistret via medrave4. medrave4 Primärvård samlar verksamhetsdata från ert befintliga journalsystem, analyserar

Läs mer

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne 1 Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2016-09-15 Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne *Flash glukosmätningssystem Rekommendation

Läs mer

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn

Läs mer

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets

Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets VESTARAPPORT Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets riskmotor En journalstudie på Valsta Vårdcentral 2015 Jairo E.

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 2017-08-23 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet rita.fernholm@sll.se 2017-08-23

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin Rave3 Användarmanual Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin 1 Rave3 - Den medicinska resultatrapporten för primärvården Dataprogrammet ger dig information om verksamheternas utveckling

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård.

Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. B Fil för data avseende medicinska kvalitetsindikatorer enligt ASAK (för utförligare beskrivning se dokument

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.

BESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass. BESLUT 1 (5) Datum 2013-06-13 Vår beteckning FÖRETAG Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Metabol kontroll och HbA1c-mål Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral

Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

PNA-dagar. Upptäck njurskadan..innan det är försent!! mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg

PNA-dagar. Upptäck njurskadan..innan det är försent!! mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg Upptäck njurskadan..innan det är försent!! PNA-dagar 13-14 mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg Answers for life. Mer än enbart diabetes. Hjärta/Kärl, Blodtryck & BMI Nefropati Högt blodtryck

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378

Läs mer