Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets
|
|
- Elsa Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VESTARAPPORT Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets riskmotor En journalstudie på Valsta Vårdcentral 2015 Jairo E. Ruiz Caicedo, ST-läkare i allmänmedicin Valsta Vårdcentral jairo.ruiz-caicedo@sll.se September 2016 Klinisk handledare: Marianna Nemeth, Specialist i allmänmedicin, Valsta Vårdcentral. Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao, Specialist i allmänmedicin, Rosenlunds Vårdcentral
2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Majoriteten av patienterna med typ 2 diabetes mellitus (DM2) dör i förtid av komplikationer till sin diabetes, huvudsakligen i kardiovaskulära sjukdomar (CVD). Mortaliteten orsakad av kardiovaskulära komplikationer uppskattas till 75 % av den totala dödligheten hos patienter med DM2. Syfte: Studien ville med hjälp av NDRs online riskmotor identifiera patienterna i åldrarna år med DM2 och HbA1c 70 mmol/mol listade på Valsta Vårdcentral 2015 med hög risk att utveckla kardiovaskulära komplikationer under de kommande 5 åren. Material och metod: En retrospektiv, kvantitativ, journalstudie angående DM2 patienter inom åldersintervallet år med högt HbA1c utfördes. En online riskmotor utvecklad av Nationella Diabetes Registret användes för risk kvantifiering. Resultat: Den absoluta risken för hjärtkärlsjukdom över 5 år var mycket hög i 31 %, hög i 48 % och måttlig i 21 % av fallen. Alltså har 79 % av patienterna med HbA1c 70 mmol/mol mycket hög/hög risk för allvarliga/livshotande kardiovaskulära händelser inom 5 år. Fördelningen av den absoluta 5 årsrisken för hjärtkärlsjukdom vid aktuell mättning av riskfaktorerna i jämförelse med 5 årsrisken för hjärtkärlsjukdom om normala värden hade förelegat visade den modifierbara andelen av risken var 12.7% ( %) för mycket hög risk, 4.6% ( %) för hög risk och respektive 1.8% ( %) för måttlig risk subgruppen. Slutsats: Studien visar en stor potentiell för förbättring av diabetesvård på Valsta Vårdcentral. Rutiner bör tillämpas som möjliggör en avsevärd minskning av risken för kardiovaskulär sjukdom i patienter med DM2 som inte uppnått HbA1c målen enligt gällande riktlinjer för diabetesvård. MeSH-termer: Diabetes Mellitus, Type 2; Hemoglobin A, glykosylerat; Hjärt-kärlsjukdomar; Riskanpassning. 1
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 Innehållsförteckning... 2 BAKGRUND... 3 Kardiovaskulär risk hos patienter med diabetes mellitus typ SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 MATERIAL OCH METOD... 7 Studiedesign... 7 Material... 7 Metod... 8 Statistik ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT DISKUSSION SLUTSATS REFERENSLISTA BILAGA BILAGA
4 BAKGRUND Kardiovaskulär risk hos patienter med diabetes mellitus typ 2 Enligt Nationella Diabetesregistret (NDR)(1) har 4 % av den svenska befolkningen diabetes mellitus (DM). NDR hade personer med diabetes registrerade i 2014 databasen, varav inskrivna i primärvården (framförallt patienter DM2) (2). DM2 är troligen underdiagnostiserad i hela landet, där uppskattningsvis vart tredje fall ännu är oupptäckt (3)(4). Cirka 85-90% av diabetikerna har DM2. Förekomsten av DM2 ökar med stigande åldern och har en prevalens på 10-20% hos patienter 65 år. Figur 1: Antal registrerade patienter i NDR, åren (2) 2015 har Socialstyrelsen tagit fram nya Riktlinjespecifika indikatorer för diabetesvård (Nationella riktlinjer för diabetesvård) (5), vars syfte är att förbättra DM diagnos och behandling: 3
5 Tabell 1: Riktlinjespecifika indikatorer för diabetesvård (5) I praktiken uppnås inte målet för alla indikatorer hos en individuell patient och detta leder till konsekvenser längre fram i sjukdomsförloppet. Majoriteten av patienterna med DM2 dör i förtid av komplikationer till sin diabetes, huvudsakligen i kardiovaskulära händelser (CVD) (6)(7)(8). I USA uppskattas mortaliteten orsakat av CVD till 75 % av den totala dödligheten hos patienter med DM2 (6). Figur 2: CVD risk i DM2 enligt Amerikan Diabetes Association, Diabetes Care, 1998 (9) 4
6 Patienter med DM2 har två till fyra gånger ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar jämfört med personer med normal glukostolerans. Vissa studier likställer risken för CVD och hjärtdöd för typ-2 diabetiker med den för icke-diabetiker med genomgången hjärtinfarkt (10)(11). Fatala CVDincidenter är upp till 70 gånger vanligare än fatala mikrovaskulära komplikationer hos dessa patienter. Makrovaskulära komplikationer av DM2 (koronär hjärtsjukdom, ischemisk stroke, hypertoni, diabetes kardiomyopati, perifer kärlsjukdom) utgör en större risk hos yngre individer. Eftersom kardiovaskulär risk utgör ett tidigt inslag i DM2, även individer i början av 30-årsåldern kan ha utvecklat betydande CVD (2). Konsekvenserna för folkhälsan av den höga CVD frekvensen hos patienter med DM2 redan är enorma och förväntas öka i hela världen i takt med prevalensen av fetma. Det är av stor betydelse för patienter, sjukvården och samhället att den kardiovaskulära risken vid DM2 undersöks tidigt och behandlas aggressivt. I detta sammanhang bör observeras att höga värden av glykosylerat hemoglobin (HbA1c), en referensprövning som rutinmässigt används för att utvärdera DM behandlingen, dessutom är relaterade till en ökad kardiovaskulär risk. Att däremot bedöma risken för kardiovaskulär sjukdom med stöd av enbart HbA1c bör inte längre vara gängse praxis i primärvården (2)(6)(10)(12). Intensiv diabetes behandling med exklusivt syfte att uppnå HbA1c < 52 mmol/mol har dessutom observerats inte vara en garanti för en adekvat DM terapi (6)(10). Hos patienter med kardiovaskulära komplikationer är en kraftig minskning av HbA1c faktiskt kontraindicerat (11)(13), och högre nivåer av HbA1c (däremot <70 mmol/mol) kan anses som acceptabla, om riskfaktorerna för kardiovaskulär sjukdom är omhändertagna (13)(14). Primärvården har en väldigt speciell plats i identifieringen av riskfaktorerna för kardiovaskulär sjukdom, som kan modifieras innan patienten får livshotande kardiovaskulära komplikationer (15). Olika metoder och modeller används for bedömning av CVD risk och vilken farmakologisk behandling och livsstilsförändringar som krävs (avseende e. g. rökning, alkohol intag, obesitas, fysisk inaktivitet) (4)(14). Ett användbart verktyg för riskskattning är NDRs online riskmotor som utformades 1996 av Svensk Förening för Diabetologi (2), med syftet att kartlägga och förbättra diabetesvården. NDRs online riskmotor kan användas inom primärvården för klinisk bedömning av CVD risken hos den individuella patienten (16). Denna studie vill med hjälp av NDRs online riskmotor identifiera de patienter med DM2 och HbA1c 70 mmol/mol listade på Valsta Vårdcentral 2015 som har hög risk att utveckla CVD i samband med diabetes under de kommande 5 åren. 5
7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syfte Studien vill med hjälp av NDRs online riskmotor identifiera patienterna i åldrarna år med DM2 och HbA1c 70 mmol/mol listade på Valsta Vårdcentral 2015 som har hög risk att utveckla kardiovaskulära komplikationer i samband deras DM2 under de kommande 5 åren. Frågeställningar 1. Hur fördelas riskökningen av den totala absoluta 5-årsrisken för kardiovaskulär sjukdom hos patienter i åldrarna år med DM2 och HbA1c 70 mmol/mol listade på Valsta Vårdcentral 2015 enligt NDRs riskmotor? 2. Hur fördelas den absoluta 5 årsrisken för hjärtkärlsjukdom vid aktuell mättning av riskfaktorerna i jämförelse med 5 årsrisken för hjärtkärlsjukdom om normala värden hade förelegat för de modifierbara riskfaktorerna i studiepopulationen enligt NDRs riskmotor? 6
8 MATERIAL OCH METOD Studiedesign Retrospektiv, kvantitativ, journalstudie av patienter med DM2 listade på Valsta Vårdcentral Material STUDIEPOPULATION, URVALSKRITERIER OCH STUDIEDELTAGARE Studiepopulationen bestod av patienter diagnosticerade med DM2 listade på Valsta Vårdcentral 2015 med HbA1c >70 mmol/mol (Figur 3). NDRs riskmotor är validerad inom åldersintervallet år. Patienter <30 och >75 år exkluderades från studiepopulationen. Studiedeltagarna var patienter med HbA1c >70 mmol/mol inom åldersintervallet år. Patienter år med DM2 och HbA1c 70 mmol/mol n= Variabler/risk faktorer av intresse*: Kön Ålder Diabetesduration Systoliskt blodtryck Total kolesterol HDL-kolesterol Rökning Tidigare kardiovaskulär sjukdom Mikroalbuminuri Makroalbuminuri BMI Förmaksflimmer Mycket hög absolut risk för hjärtkärlsjukdom över 5 år Riskökning >20% Hög absolut risk för hjärtkärlsjukdom över 5 år Riskökning 8-20% Måttlig risk för hjärtkärlsjukdom över 5 år Riskökning 2-7% Figur 3: Flödesschema för studieprocessen av DM2 patienter listade på Valsta Vårdcentral *Vid senast dokumenterad mättning av riskfaktorer ( aktuell mättning ). 7
9 Metod Information hämtades från Take Care med hjälp av MEDRAVE avseende samtliga patienter med DM2 listade på Valsta Vårdcentral DM2 patienterna år med högt HbA1c ( 70 mmol/mol) undersöktes vidare i MEDRAVE, ett program som extraherar information avseende variabler som diagnos, kön, ålder, HbA1c, blodtryck, total kolesterol, HDL, BMI, rökning, mikro- och makroalbuminuri, dokumenterade i journalen vid senast mättning/provtagning ( aktuell mättning ). Om MEDRAVE saknade några av de variabler som ingår i NDRs online riskmotor, genomlästes den enskildes patientjournal av studieledaren och Excel databasen kompletterades manuellt. Tabell 2: Patient variabler och risk faktorer i gruppen DM2 med HbA1c 70 mmol/mol, listade på Valsta Vårdcentral 2015 Nyckel Kön Ålder Diabetes duration HbA1c Systoliskt blodtryck Total kolesterol HDL BMI Rökning Tidigare Kardiovaskulär sjukdom Förmaks flimmer Makro albuminuri Mikro albuminuri Därefter avidentifierades studiedeltagarna (personnumren ersattes med en kod). En kodnyckel skapades där det framgick vilken kod respektive deltagare hade fått. Kodnyckeln förvarades inlåst hos studieansvarig och förstörs efter avslutat godkänt projekt. Insamlade data överfördes sedan till Excel för bearbetning och deskriptiv statistik. NDRs riskmotor användes sedan för att beräkna risken för kardiovaskulära komplikationer inom 5 år för varje studiedeltagare. 8
10 NDRs risk motor för DM2 patienter använder totalt 13 risk variabler: HbA1c, kön, ålder, diabetesduration, systoliskt blodtryck, kvoten total-/hdl-kolesterol, BMI, rökning, mikro- eller makroalbuminuri, förmaksflimmer och tidigare känd hjärtkärlsjukdom: Figur 4: Online NDR risk motor [NDR webbsida (1)] Den kardiovaskulära risken för DM2 patienter i NDR riskmotorn bedöms, enligt de aktuella svenska nationella riktlinjerna, som: Mycket hög absolut risk för hjärtkärlsjukdom över 5 år: Riskökning >20% Hög absolut risk för hjärtkärlsjukdom över 5 år: Riskökning 8-20% Måttlig risk för hjärtkärlsjukdom över 5 år: Riskökning 2-7% 9
11 Modellen har visat bra prestanda när den validerats mot observerad incidens hos patienter med DM2 ur NDR över hela Sverige. Numera används NDRs riskmotor rutinmässigt inom sjukvården för att kvantifiera följande CVD risker: 1. Total absolut 5-årsrisk för kardiovaskulär sjukdom vid aktuell mätning av riskfaktorerna enligt nedanstående formel: 5-year CVD risk = (1 S0(5) exp [ (β1 (age duration ) + β2 (duration ) + β3 (log (TC: HDL) ) + β4 (log(hba1c) ) + β5 (log (systolic BP) ) + β (log(bmi) ) +β7 (sex ) +β8 (smoker ) +β9 (microalbuminuria ) + β10 (macroalbuminuria ) + β11 (atrialfibrillation ) + β12 (previous CVD )]) årsrisk för hjärtkärlsjukdom om normalvärden hade förelegat för de modifierbara riskfaktorerna. 3. Modifierbar andel av 5-årsrisken = totala risken - risken vid normalvärden. 4. Ökad risk = modifierbar andel/risken vid normalvärden. Statistik Deskriptiv statistik användes för att uppskatta frekvenser av den absoluta 5-årsrisken för kardiovaskulär sjukdom vid aktuell mätning av riskfaktorer och 5-årsrisken för hjärtkärlsjukdom om normalvärden hade förelegat för de modifierbara riskfaktorerna hos studiedeltagarna (avseende demografiska variabler och risk faktorer såsom HbA1c, kön, ålder inom år intervallet, diabetesduration, systoliskt blodtryck, total kolesterol, HDL-kolesterol, rökning, tidigare kardiovaskulär sjukdom, mikro- och makroalbuminuri, BMI, förmaksflimmer). 10
12 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Journalgranskning med syfte att samla data för vetenskapliga projekt medför en risk för integritetsintrång för både patient och läkarkollega. Studien var däremot non-interventionell, varför det inte fanns risk för patienternas fysiska och/eller psykiska säkerhet. Läkarkollegorna på vårdcentralen hade informerats om projektet och gett sitt godkännande till att deras journalanteckningar granskades. Ingen information avseende identiteten av behandlade läkare togs fram. Information om att journalgranskningar i kvalitetssyfte gjordes på vårdcentralen sattes upp i väntrummet (för text, se bifogad bilaga). Studiedeltagarnas anonymitet var garanterad genom avidentifiering (personnumren ersattes med en kod). En kodnyckel skapades där det framgick vilken kod respektive deltagare hade fått. Kodnyckeln förvarades inlåst på vårdcentralen och var endast tillgängligt för studieansvarig. Kodnyckeln förstörs efter avslutat godkänt projekt. Verksamhetschefen har godkänt projektet och gett sitt tillstånd till att studieansvarig fick läsa journalerna och logga in i journalsystemet som behörig. De eventuella riskerna med studien (integritetsintrång) bedömdes vägas upp av att vården av diabetikerna på Valsta Vårdcentral kan förbättras med hjälp av studieresultat (patienter med risk för kardiovaskulära händelser kan monitoreras aktivt med tätare intervall, den modifierbara delen av totala risken kan omhändertas mm). 11
13 RESULTAT Totalt screenades 177 patienter med diagnos DM2, varav 71 individer (40 %) hade HbA1c < 52 mmol/mol och 74 (42 %) hade HbA1c mellan mmol/mol och exkluderades därför från studien. Ytterligare tre patienter exkluderades pga. ålder (<30 eller >75 år). Resten, 29 patienter, inkluderades i studien. Patient variabler, risk faktorer samt beräkning av risk för kardiovaskulär sjukdom med hjälp av NDRs riskmotor hos studiedeltagare (n=29) presenteras i Tabell 3, Bilaga 2. Medianålder hos studiedeltagarna var 60,4 år (intervall år). Diabetesdurationen varierade mellan 2 och 35 år, med en median på 13,4 år. Högsta registrerade HbA1c var 146 mmol/mol (median 85,2). Patienter med dålig kontroll av hypertoni utgjorde 8/29 (27%). En patient visade avvikande värde av total kolesterol och 6/29 (21%) individer hade låg HDL. Med undantag av en patient med BMI 24.7, var 9 överviktiga och 19 hade fetma. Fyra studiedeltagare (14%) var aktiva rökare. Tidigare CVD och förmaksflimmer var representerade hos 5/29 (17%) respektive 4/29 patienter (14%). Mikroalbuminuri var mer frekvent än makroalbuminuri: 10/29 (34%) vs 4/29(14%). Av de 29 patienterna hade 23 (79%) mycket hög eller hög risk för allvarliga/livshotande kardiovaskulära händelser inom 5 år. Den totala absoluta 5-årsrisken för kardiovaskulär sjukdom hos patienterna i åldrarna år med DM2 och HbA1c 70 mmol/mol listade på Valsta Vårdcentral 2015 var fördelad i tre riskgrupper (för komparativ risk distribution se figur 5): Mycket hög risk: 31% (9 patienter) Hög risk: 48% (14 patienter) Måttlig risk: 21% (6 patienter) 12
14 5,5% 4,6% 3,5% 2,0% 13,3% 12,4% 9,2% 10,7% 7,7% 11,7% 5,3% 13,4% 10,3% 4,8% 4,4% 9,4% 7,0% 9,7% 6,0% 7,6% 8,0% 5,4% 10,1% 4,2% 4,5% 2,8% 5,5% 1,6% 7,2% 6,9% 8,9% 9,9% 7,9% 5,3% 7,6% 14,2% 17,2% 23,5% 22,3% 15,2% 19,6% 17,8% 13,1% 13,5% 11,0% 11,3% 14,3% 15,6% 21,3% 26,5% 24,1% 24,0% 21,5% 23,7% 31,5% 29,3% 35,3% 59,4% KOMPARATIV RISK FÖR KARDIOVASKULÄR SJUKDOM Total absolut 5-årsrisk för kardiovaskulär sjukdom vid denna mätning av riskfaktorerna 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom om normalvärden hade förelegat för de modifierbara riskfaktorerna Figur 5. Total absolut 5-årsrisk för kardiovaskulära händelser med omodifierade, aktuella riskfaktorer, i jämförelse med 5-årsrisk om normalvärden hade förelegat hos patienter med högt HbA1c på Valsta Vårdcentral (n=29). 13
15 Patienter med mycket hög absolut risk (>20%) utgjorde 31 % av studiepopulationen (n=9) (Figur 6, Bilaga 2). Dessa var äldre patienter (median ålder 69, intervall år) i jämförelse med hela gruppen (vars median ålder var 60). De hade längre duration av sjukdomen, 16 år (13 år i studiepopulationen). HbA1c nivåerna visade en minimal skillnad i rapport till hela gruppen, 86,8 vs 85,2 mmol/mol. I denna grupp återfanns de flesta patienter med andra riskfaktorer för CVD: 4/8 individer med hypertoni; patienten med hög total kolesterol; 3/6 personer med låg HDL; en av de 2 patienter med fetma klass III, 3/9 klass II, 2/8 klass I och 3/9 överviktiga; 3/5 med tidigare CVD och 4/4 patienter med förmaksflimmer; 3/4 personer med makroalbuminuri och 6/10 med mikroalbuminuri. Endast en patient var aktiv rökare. Den modifierbara andelen av 5-årsrisken (totala risken - risken vid normalvärden) i mycket hög risk subgruppen hade ett medelvärde på 12,7% (intervall 2,4 27,9%). För de flesta patienterna kan CVD risken minskas med livsstilsförändringar samt adekvat farmakologisk behandling av diabetes och övriga kardiovaskulära riskfaktorer. Patienter med hög absolut risk (8-20%) utgjorde 48 % (14/29) av studiepopulationen (Figur 7, Bilaga 2). Dessa patienter delade karakteristiker med hela studiegruppen, t.ex. liknande värden avseende ålder, diabetesduration, systoliskt blodtryck, BMI. HbA1c nivåerna var bättre kontrollerade i jämförelse med studiegruppen och med patienterna med mycket hög CVD risk. Obesitas fortsatte uppmärksammas: den andra individen med fetma klass III, 3/9 klass II, 5/8 klass I och 4/9 överviktiga tillhörde hög risk subgruppen. Två patienter var aktiva rökare. Däremot fanns det 2/5 med tidigare CVD och ingen individ med förmaksflimmer; en makroalbuminuri och 3/10 mikroalbuminuri. Kombinationen av relativ avsaknad av tidigare CVD samt makro- och mikroalbuminuri minskar den totala absolut 5-årsrisken, samtidigt som den modifierbara risken också minskar (subgruppen har ett lägre terapeutiskt index). Den modifierbara andelen av 5-årsrisken (totala risken - risken vid normalvärden) i hög risk subgruppen hade ett medelvärde på 4.6% (intervall %). Patienter med måttlig absolut risk (<8%) utgjorde 21 % (6/29) av studiepopulationen (Figur 8, Bilaga 2). De var yngre patienter i jämförelse med hela gruppen (vars median ålder var 60), med kort(are) diabetesduration (median 8,8 år), varav 3/6 med okontrollerad HbA1c. Två patienter var överviktiga, 1 med fetma klass I och 3 fetma klass II. Denna överallt yngre subgrupp har inte haft tid att utveckla kardiovaskulära riskfaktorer, men risken kan inte avfärdas i längden. Den modifierbara andelen av 5-årsrisken (totala risken - risken vid normalvärden) i måttlig risk subgruppen hade ett medelvärde på 1.8% (intervall %). 14
16 DISKUSSION Studien visade att risken för allvarliga kardiovaskulära komplikationer var mycket hög eller hög hos 79% av patienterna med HbA1c 70 mmol/mol. Studien visade också att den modifierbara andelen av risken var 12.7% ( %) för gruppen med mycket hög risk, 4.6% ( %) för gruppen med hög risk och 1.8% ( %) för gruppen med måttlig risk. Rekommendationen om t.ex. statinbehandling fokuserar numera på total hjärtkärlrisk och rekommenderar behandling vid mycket hög och hög risk (>20 respektive >8 procents risk för kardiovaskulär händelse inom fem år i NDR:s riskmotor). Med LDL-kolesterol kan följsamhet till behandlingen monitorernas, men LDL kommer inte längre att ingå som indikator för diabetesvård. Patienter med etablerad hjärt- kärlsjukdom eller måttlig till svår kronisk njursvikt har en mycket hög kardiovaskulär risk och bör i de flesta fall ha behandling med lipidsänkande läkemedel (11) (12) (16). Blodtrycksmål bör uppnås hos personer med albuminuri eller andra tecken på njurskada, samt för unga (5) (8). I studien 8 individer hade högt blodtryck; av dem, 2 hade endast microalbuminuri och 2 hade också macroalbuminuri. Genom aktiv diabetesbehandling och insättning av ACEhämmarbehandling redan vid förekomst av mikroalbuminuri kan utvecklingen av njursvikt förebyggas helt eller åtminstone fördröjas (6) (8) (11). Styrkor Studien besvarade frågeställningarna och identifierade patienterna med DM2 och HbA1c 70 mmol/mol listade på Valsta Vårdcentral 2015 med hög risk att utveckla CVD i samband med diabetes under de kommande 5 åren. Journalgenomläsningen var detaljerad eftersom studiepopulationen var liten och data som samlades in bedömdes som säkra, med tanke på att de var kombinerade med data från MEDRAVE 4. Frekvenser bedömdes ändamålsenliga för att uppskatta andelen patienter i risk. Svagheter Att studiepopulationen var liten och studien skedde bara på en vårdcentral omöjliggör generalisering av resultanter till primärvården i Sverige. För att bekräfta resultaten, icke-parametriska statistiska metoder hade kunnat användas. 15
17 SLUTSATS Studien visar att det finns en stor potential för förbättring avseende identifiering och behandling av riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom hos diabetiker på Valsta Vårdcentral. NDRs online riskmotor används redan inom primärvården för en snabb klinisk bedömning av kardiovaskulär risk hos den individuella patienten, förutsatt att provsvar finns tillgängliga för behandlande läkare. Dessutom kan behandlingen och riskbedömningen följas upp med hjälp av NDRs motor, vilket kan motivera patienten att ta ytterligare aktiva steg i sin behandling och livsstilsförändringar. Valsta Vårdcentral bör tillämpa rutiner som möjliggör en avsevärd minskning av risken för kardiovaskulär sjukdom i patienter med DM2 som inte uppnått HbA1c målen enligt gällande riktlinjer för diabetesvård. 16
18 REFERENSLISTA 1. Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetesregistret - Arsrapport Diabetesförbundet. Om diabets Typ 2-diabetes Kirkman M., Jones Briscoe V., Clark N., Florez H., Haas L., Halter J., m.fl. Diabetes in Older Adults: A Consensus Report - Journal of the American Geriatrics Society - Wiley Online Library - JAGS December 2012; Vol. 60, No. 12; Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer Utvärdering. Diabetesvård: Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Di Angelantonio E., Gao P., Khan H., Butterworth A., Danesh J. Glycated Hemoglobin Measurement and Prediction of Cardiovascular Disease - The Emerging Risk Factors Collaboration - JAMA. 2014;311(12): Powers A. Diabetes Mellitus: Diagnosis, Classification, and Pathophysiology. In Kasper D., Fauci A., Hauser S., Longo D., Jameson J., Loscalzo J. (Eds), Harrison s Principles of Internal Medicine, 19e. Retrieved April 09, 2016 McGraw-Hill Education from Powers A. Diabetes Mellitus: Complications. In Kasper D., Fauci A., Hauser S., Longo D., Jameson J., Loscalzo J. (Eds), Harrison s Principles of Internal Medicine, 19e. Retrieved April 11, 2016; McGraw-Hill Education from Consensus Development Conference on Insulin Resistance: 5 6 November 1997; American Diabetes Association. Diabetes Care February :
19 10. Jarmul J., Pignone, M., Pletcher M.. Interpreting Hemoglobin A1C in Combination With Conventional Risk Factors for Prediction of Cardiovascular Risk. Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes, Volume 8(5), September 2015, p Mandal A. In treating diabetes, what is important? Glucose levels or outcome measures? - World J Diabetes Oct 10; 6(13): Penno G., Solini A., Zoppini G., Orsi E., Fondelli C., Zerbini G., m.fl. Hemoglobin A1c variability as an independent correlate of cardiovascular disease in patients with type 2 diabetes: a cross-sectional analysis of the Renal Insufficiency and Cardiovascular Events (RIACE) Italian Multicenter Study. Cardiovascular Diabetology 2013;12: Zethelius B., Cederholm J. Comparison between indexes of insulin resistance for risk prediction of cardiovascular diseases or development of diabetes. Diabetes Research and Clinical Practice, , Volume 110, Issue 2, Pages Zethelius B., Gudbjörnsdottir S., Eliasson B., Eeg-Olofsson K., Svensson A., Cederholm J. Risk factors for atrial fibrillation in type 2 diabetes: report from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Diabetologia 2015; 58: Cederholm J., Eliasson B., Zethelius B., Eeg-Olofsson K., Gudbjörnsdottir S. Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom: Resultat från Nationella diabetesregistret jämförs med internationella studier. Läkartidningen. 2013;110: CAEI. 16. Zethelius B., Eliasson B., Eeg-Olofsson K., Svensson A., Gudbjörnsdottir S., Cederholm J. A new model for 5-year risk of cardiovascular disease in type 2 diabetes, from the Swedish National Diabetes Register (NDR) - ClinicalKey. Diabetes Research and Clinical Practice 93 (2001)
20 BILAGA 1 'På denna vårdcentral gör vi en granskning av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. Kontaktuppgifter verksamhetschef: ' 19
21 BILAGA 2 Tabell 3: Patient variabler, risk faktorer samt beräkning av risk för kardiovaskulär sjukdom med hjälp av NDRs riskmotor hos studiedeltagare (n=29). 20
22 Mycket hög risk patienter Total absolut 5-årsrisk för kardiovaskulär sjukdom vid denna mätning av riskfaktorerna 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom om normalvärden hade förelegat för de modifierbara riskfaktorerna 70,0% 60,0% 59,4% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 23,5% 13,3% 35,3% 21,3% 26,5% 24,1% 22,3% 15,2% 24,0% 7,6% 21,5% 11,0% 31,5% 23,7% 11,3% 29,3% 15,6% 0,0% Figur 6: Mycket hög absolut risk (>20%) patienter (n=9). Hög risk patienter Total absolut 5-årsrisk för kardiovaskulär sjukdom vid denna mätning av riskfaktorerna 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom om normalvärden hade förelegat för de modifierbara riskfaktorerna 25,0% 20,0% 17,2% 19,6% 17,8% 15,0% 10,0% 5,0% 12,4% 11,7% 10,7% 9,2% 7,7% 5,3% 14,2% 13,4% 10,3% 9,4% 9,7% 7,0% 6,0% 7,2% 7,6% 10,1% 8,0% 5,4% 4,2% 14,3% 13,1% 13,5% 9,9% 8,9% 6,9% 0,0% Figur 7: Hög absolut risk (8-20%) patienter (n=14) 21
23 Måttlig risk patienter Total absolut 5-årsrisk för kardiovaskulär sjukdom vid denna mätning av riskfaktorerna 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom om normalvärden hade förelegat för de modifierbara riskfaktorerna 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 7,9% 5,5% 5,3% 5,5% 4,6% 4,8% 4,4% 4,5% 3,5% 2,8% 2,0% 1,6% Figur 8: Måttlig risk (<8%) patienter (n=6) 22
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?
Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merDiabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?
Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merBakgrundsdata för studien i Kalmar Län
FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre
Läs merNår patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?
VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.
Läs merDiabetes på Tranebergs Vårdcentral
Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merRapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober
Rapport för VESTA Diabetes typ 2 på Rågsved Vårdcentral Uppnås ett av målvärdena på HbA1c enligt Nationella riktlinjer? Andel patienter med riskfyllda värden för både HbA1c och blodtryck. Edith Bardales
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merEKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,
EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral Uppsala, 2012-2014 Mohammadreza Shojaeddin, ST-läkare Samariterhemmets vårdcentral
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merJohan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merPMO-guide primärvården
Nationella diabetesregistret (NDR) Fr.o.m. 5 november 2018 sker automatisk överföring av data från PMO till NDR varje natt. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten till NDR.
Läs merPatienter med högt HbA1c
Projektrapport VESTA vp2016 Patienter med högt HbA1c En kartläggning av patienter med diabetes mellitus typ 2 med HbA1c-värde 65 mmol/mol på Fruängens VC Aikanysh Nurdavletova, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Läs merKartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva.
VESTA 2016 Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. Nigar Sadeghi Baggalan ST-läkare Aleris Vårdcentral Järva Vetenskaplig handledare: Rune
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merDiabetes på Hässelby Vårdcentral:
Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Läs merSamband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merDiabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen
Projektrapport VESTA vp2015 Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen - vad vet vi om patienterna med riskfyllt HbA 1c? Tove Eriksson, ST-läkare i allmänmedicin, Din Vårdcentral Bagarmossen Oktober
Läs merLedtal för diabetessjuksköterskor
Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merTandhälsa diabetes och parodontit
Tandhälsa diabetes och parodontit Pia Skott och Claes-Göran Östenson FoUU-samverkan Parodontit-behandling som diabetesbehandling Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården (2015): Diabetes med
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merBilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.
Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil
Läs merNationella kvalitetsregister (och lite annat om vårddata) Praktiska synpunkter. Staffan.bjorck@registercentrum.se
Nationella kvalitetsregister (och lite annat om vårddata) Praktiska synpunkter Staffan.bjorck@registercentrum.se Register Registercentrum Västra Götaland Register RC 2008-2012 Nationella Diabetesregistret
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merProjektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne
Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merPMO-guide primärvården
Nationella diabetesregistret (NDR) Automatisk överföring av data från PMO till NDR-registret sker runt den första helgen varje månad. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merSynnedsättning kopplad till diabetes
Synnedsättning kopplad till diabetes Karl-Johan.Hellgren@liv.se Sen synnedsättning, kärlskador ger sekundär nervpåverkan Tidig synnedsättning, primär nervpåverkan innan synliga kärlskador Ingen mild måttlig
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merUpprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland
Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera
Läs merVärldsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merEffekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merHbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv
HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Nr 49-50, 2013 Varför ska vi
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merAteroskleros i halskärlen hos KOL-patienter
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg
Läs merNår vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2?
Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? En retrospektiv journalstudie på Vår Vårdcentral i Katrineholm under perioden 2013-04-01 till 2014-04-01 Jimena Steffens ST-läkare Allmänmedicin
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merHjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merHandläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs mer