Patienter med högt HbA1c
|
|
- Jan-Olof Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport VESTA vp2016 Patienter med högt HbA1c En kartläggning av patienter med diabetes mellitus typ 2 med HbA1c-värde 65 mmol/mol på Fruängens VC Aikanysh Nurdavletova, ST-läkare i allmänmedicin, Fruängens VC. April aikanysh.nurdavletova@gmail.com Klinisk handledare: Gunilla Bergström, spec. i allmänmedicin, Fruängens VC Vetenskaplig handledare: Rune Lundqvist, medicine doktor, specialist i allmänmedicin. 1
2 Sammanfattning Bakrund: Diabetes typ 2 är en kronisk, progressiv folksjukdom som definieras med en hög sockerhalt i blodet pga försämrad insulinsekretion och nedsatt insulineffekt. En bra blodsockerkontroll minskar risker för mikro- och makrovaskulära komplikationer av diabetes. HbA1c-värde används som ett mått på medelblodsocker. Syfte: att kartlägga patienter med DM typ 2 på Fruängens VC som har HbA1-värde på 65mmol/mol, fördelade på ålder och kön samt kartlägga deras behandling. Material och metod: Studien var en kvantitativ, retrospektiv journalstudie utförd på patienter listade på vårdcentralen 2015 med registrerad diagnos DM typ 2(Diabetes E11-E14) och HbA1c-värde 65 mmol/mol. Datainsamling gjordes med hjälp av rapporttvertyget Medrave. Av 399 patienter uppfyllde 59 individer inklusionskriterier för denna studie. Samtliga journaler genomlästes. Statistiska beräkningen gjordes med hjälp av Excell och PAST 3. Chi-2-test och T-test användes för att utvärdera skillnader i insullinbehanling mellan män och kvinnor mellan kön avseende insulin- och icke-insulinbehandling. Resultat: Antalet studiedeltagare blev 59 individer (14,8%) ur populationen på 399 patienter. Medelålder var 67.2 år. 21 ( 35,6%) patienter med medelålder 61,9 år hade inte insulinbehandling och 38 (64,4%) patienter med medelålder 70,0 år hade insulinbehandling. Skillnaden var 8,1 år som var signifikant( p 0,01). Någon signifikant skillnad avseende kön fanns inte angående behandling med eller utan insulin (p<0,917). Slutsats: Vårdcentralen skulle sannolikt kunna göra mera insatser för de 21 patienter som inte hade insulin för att uppnå bra blodsockerkontroll hos DM typ 2 samt förbättra rutiner angående saknade dokumenterad information om utebliven behandling med insulin. MeSH-termer: Diabetes mellitus typ 2, HbA1c, Patientjournaler, Kvalitetskontroll. 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 MeSH-termer... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Material och metod... 7 Teknik... 7 Variabler... 7 Statistik... 9 Etiska överväganden Resultat Allmänt Styrkor och svagheter Implikationer Framtida studier Slutsats Referenser Bilagor Bilaga Bilaga
4 Bakgrund Diabetes är en utbredd folksjukdom med en prevalens på 4-6% i Sverige och 85-90% av patienterna har diabetes mellitus typ 2 (DM typ 2) [1]. DM typ 2 är en kronisk, progressiv sjukdom som definieras med hög sockerhalten i blodet på grund av försämrad insulinsekretion och nedsatt insulineffekt [1]. De flesta patienter med DM typ 2 tas hand om i primärvården [1]. Diabetes kan leda till betydande mikrovaskulära komplikationer som retinopati, nefropati och neuropati och makrovaskulära som kranskärlssjukdomar, perifer kärlsjukdomar och stroke [2]. Komplikationer som även inkluderar perifer neuropati med utveckling av svåra fotsår kan leda till amputationer. Komplikationer till diabetes kan leda till långvarig sjukskrivning, ett ökat behov av omsorg och sjukvård. Autonoma neuropati kan dessutom orsaka gastrointestinala, urogenitala och sexuella dysfunktion [3]. Kardiovaskulära sjukdomar är ett stort globalt hälsoproblem. Dessa är en viktig orsak till död och handikapp i hela världen, särskild bland diabetiker. Mer än 70% av patienter med diabetes typ 2 dör i kardiovaskulära sjukdomar [4]. Därför är det viktigt i behandling av diabetes att minska risken för mikro- och makrovaskulära komplikationer. Under de senaste årtiondena har även ökad risk för flera cancerformer inkluderande pankreas, lever, colorectal, endometrial och bröst noteras i samband med vaskulära komplikationer till diabetes [5]. I Sverige har män haft ökad risk att insjukna i DM typ 2 i medel åldern i jämförelse med kvinnor sedan 1940-talet. Män får diagnosen 3-4 år tidigare än kvinnor trots lägre BMI. Detta förklaras av urbanisation i kombination med att män är känsligare för bukfetma [6]. Automatisering i samhälle har minskat tunga arbeten inom industri och skogsbruk. Dessa arbeten har traditionell sett utförts huvudsakligen av män. Dessutom ökar hela tiden användningen av bil för persontransporten. Den förändringen i fysisk arbetsbelastning har påverkat män mer än kvinnor. Män uppvisar inte någon hälsosammare livsstil i jämförelse 4
5 med kvinnor och har även en ökad alkoholkonsumtion sedan 1950-talet som förknippas med en ökad risk för diabetes. [6] 1993 konstaterade Diabetes Control and Complikations Trial (DCCT) betydelsen av HbA1c som indikator för risk för mikrovaskulära komplikationer till diabetes som blindhet, njursjukdomar, nervskador. Sedan 2009 rekommenderade International Expert Kommittee användning av HbA1c-värde för diagnos av diabetes [7] Användning av HbA1c bygger till stor del på uppgifter som visar att de mikrovaskulära komplikationer av diabetes tenderar att inträffa hos patienter med HbA1c 6,5% [7] ( 48 mmol/mol enligt IFCC-International Federation of Clinical Chemists). Värdet HbA1c används som ett mått på medelblodsocker som visar hur blodsockerhalten har legat de senaste 8-12 veckorna [8]. I Sverige används HbA1c som kompletterande metod för diagnostik av diabetes sedan januari 2014 [9]. Socialstyrelsens nya rekommendationer som kom under 2015 föreslår ett behandlingsmål för HbA1c värdet < 52 mmol/mol [1]. M. Laakso och H.Cederberg från Finland påpekar att ökning HbA1c-värde på 1.0% (DCCT- enhet) ökar kardiovaskulär mortalitet med 52,5% för patienter med DM typ1 och med 7,5% för patienter med DM typ 2 [4]. I UKPDS studien (The United Kingdom Prospektiv Diabetes Study) visades att under en 10 årsperiod med intensiv glukoskontroll som sänkte HbA1c med 1% (DCCT-enhet) minskade risken för hjärtinfarkt med 16% (relativ risk 0.84, 95% CI:71-1.0) hos nydebuterade diabetiker. Intensiv glukos kontroll associerades med signifikant minskning av mikrovaskulära komplikationer med 25%. Studien visade även en icke-signifikant (6%) relativ reduktion i total mortalitet associerad med intensiv glukos kontroll [10]. Det var okänt hur många patienter på Fruängens VC som har DM typ 2 och som hade HbA1c-värde på 65mmol/mol och vilken behandling de hade som kostråd, motionsråd, perorala antidiabetika inklusive Glucagon-like peptide -1 agonist (GLP) och /eller insulin. Det var okänt om det fanns någon skillnad med avseende på kön och ålder vad gällde 5
6 insulinbehandlingen i den patientgruppen. Kunskap om detta skulle kunna bidra till att förbättra vård av patienter med DM typ 2 som har HbA1c-värde på 65 mmol/mol på Fruängens VC. Syfte Huvudsyftet med denna studie var att kartlägga patienter med DM typ 2 på Fruängens VC som hade HbA1c-värde på 65 mmol/mol, fördelade på ålder och kön samt kartlägga deras behandling. Frågeställningar Avseende patienter på Fruängens VC med DM typ2 och ett HbA1c-värde på 65 mmol/mol under tiden Hur stor andel av samtliga patienter på VC utgjorde gruppen enligt ovan? 2. Hur stor andel av patienterna hade behandling med: -enbart kost och motion -kost, motion, tablettbehandling och/eller GLP -kost, motion, tablettbehandling och/eller GLP plus insulin -kost, motion och enbart insulin 3. Fanns det någon skillnad med avseende på kön och ålder avseende andelen med insulinbehandling? 4. I hur stor andel av ovannämnda patientgrupp fanns orsak till att insulin ej ordinerats angiven i journalen och vilka orsaker fanns dokumenterade? 6
7 Material och metod Studien var en kvantitativ, retrospektiv journalstudie på Fruängens VC i perioden Fruängen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun och tillhör Hägersten- Liljeholmens stadsdelsområde. Fruängens vårdcentral hade listade patienter. Under 2015 fanns 399 patienter med registrerad diagnos DM typ 2. Inklusionskriterier: Alla patienter med registrerad diagnos DM typ 2(Diabetes E11-E14) med HbA1-värde 65 mmol/mol under tidsperioden inkluderades i studien. Exklusionskriterier: Patienterna som hade flyttat eller avlidit under inklusionstiden exkluderades. Teknik: Datainsamling gjordes med Med Rave rapportgenerator i journalsystemet Take Care. Samtliga journaler genomlästes manuellt för att hitta information om orsak till att insulin inte ordinerats. Patientdata: Deltagarnas namn och personnummer avidentifierades med en kod. En kodnyckel skapades. Rådata överfördes till ett Excelark för sammanställning och bearbetning. Se Tabell 1. Variabler: Ålder definierades som patientens ålder i år vid tidpunkten för journalsökningen. Kön registrerades som det står i Take Care/Med Rave. HbA1c-värde i mmol/mol Kost och motion: om ordinerats- svarades ja; om inte ordinerats- svarades nej. Tablettbehandling: om ordinerats -svarades ja: om inte ordinerats- svarades nej. Insulin: om ordinerats- svarades ja; om inte ordinerats- svarades nej. Om nej- journalen genomlästes för att hitta information varför medicinen inte hade givits. 7
8 Inkluderande patienterna utgjorde studieunderlaget, se Figur 1. Var och en av dessa tilldelades ett löpande kodnummer/id-nummer. Fördelning av variabler redovisades könvis. Tabell 1. Matris för variabler Försöksperson Ålder Kön HbA1c- Behandling * ID-nummer 1=man 0=kvinna värde Kategori 1- Kost och motion Kategori 2- Kost, motion, Kategori 3- Kost, motion, tablettbeh/eller Kategori 4- Kost, motion och tablettbehand GPL och Insulin och/eller insulin GLP Ordinerat=1 Ordinerat=1 Ordinerat=1 Ordinerat=1 Ej ordinerat=0 Ej ordinerat=0 Ej ordinerat=0 Ej ordinerat=0 1 2 *Ordinerat=1; Ej ordinerat=0. 8
9 Figur 1. Flödesschema över registreringsprocessen. Statistik HbA1c-värdet samt ålder är intervalldata som redovisades i form av medelvärden, standardavvikelser och 95% konfidensintervall. Variabler som kost och motion, tablettbehandling och insulin är nominal data och utfallet redovisades med deskriptiva metoder. Skillnad i medelålder är kvotskaledata som har värderats med T-test. Kön är nominaldata och Chi-2-test användes för att utvärdera eventuella skillnader mellan grupper. Signifikansnivå sattes till p<0,05. 9
10 Etiska överväganden. Det fanns en etisk risk då jag under arbetet tog del av patientens journaler för datainsamling. Risken för integritetsintrång gällde både patient- och lärarkollegor. För att minska risken för patienter gjordes kodning av patients personnummer och skapades en kodnyckel som förvarades i ett skåp hos studieansvarig. Alla koder med kodnyckel ska förstöras efter godkänt arbete. Min verksamhetschef har godkänt arbetet och kan svara på eventuella frågor. Ett anslag om att ett kvalitetsarbete pågår på vårdcentralen finns i väntrummet. Muntlig information har getts till mina läkar-kollegor avseende projektarbetet. Projektarbetet skedde i samråd med den vetenskaplige handledaren, kliniska handledaren och verksamhetschefen. Projektet skulle kunna bidra till att förbättra vård av patienter med DM typ 2 med HbA1cvärde på 65 mmol/mol vilket bedöms uppväga de etiska riskerna. Resultat Antalet patienter med HbA1c 65mmol/mol uppgick till 65 (16,3%) av populationen på 399 DM typ 2 patienter. 59(14,8%) patienter uppfyllde inklusionskriterierna, 6 patienter exkluderades. Således utgjordes studiepopulationen av 59 patienter, vilket beskrivs i detalj i tabell 2. Tabell 2. Beskrivning av studiepopulationens karakteristika, patienter med HbA1c värde 65 mmol/mol på Fruängens VC under 1 januari 2015 till 31 december N 59 Ålder min 35 Ålder max 95 Medelålder 67.2 KI 95% 64,1-70,2 SD 11,83 Medianålder 65 10
11 Svar på fråga 2 hur stor andel av patienterna har behandling med olika kategorier ges i tabell 3. Tabell 3. Beskrivning av studiepopulationens fördelning i behandling med antal och andel och medelålder för respektive kategori. Kategori 1-Kost och motion N=0 Kategori 2-Kost, motion, tablettbehandling och/eller GLP-1 N=21 (35,6%) Medelålder KI 95% SD Kategori 3-Kost, motion, tablettbehandling och /eller GLP-1 och insulin. N=20 (33,9%) 61,9 58,0-66,1 9,9 Medelålder KI 95% SD 65,8 62,3-69,2 8,0 Kategori 4-Kost, motion, och enbart insulin. N=18 (30,5%) Medelålder KI 95% SD 74,8 68,6-81,2 13,9 11
12 Tabell 4. Antal och andel patienter med avseende på kön och ålder med och utan insulinbehandling. N=59 Medelålder Man Kvinna Insulinbeh 70,0 23(38,9%) 15(24,42%) n=38 Icke-insulin behandling 61,9 13(22,03%) 8(13,55%) n=21 Patienter med insulinbehandling var äldre än de utan. Skillnaden i medelålder var 8,1 år (p=0,01). Se tabell 4. Studien visade inte på någon skillnad mellan könen avseende andelen med insulin och utan insulinbehandling (p=0,917). Se diagram 1. 12
13 antal Man kvinna 5 0 icke-insulin Insulin Diagram 1. Antal insulin- respektive icke-insulinbehandlade patienter uppdelat på kön. Svar på fråga 4 I hur stor andel av ovannämda patientgrupp fanns orsak till att insulin ej ordinerats angiven i journalen och vilka orsaker fanns dokumenterade? 21 patienter stod inte på insulinbehandling och dokumenterad information varför insulin inte givits saknades i 19 fall. Genomläsning av dessa journaler har visat att de två fallen med dokumenterad information rörde dels en 63-årig manlig patient med HbA1c på 74 mmol/mol som inte ville börja med insulin och dels en 60-årig man med HbA1c på 81 mmol/mol som hade avslutat insulinbehandling på egen initiativ. Diskussion Allmänt Sammanfattningsvis visar denna studie att vårdcentralen hade 16,3% patienter med HbA1c 65 mmol/mol under studietiden. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen med avseende andelen med insulin och icke-insulinbehandlade gruppen. Under studieperioden stod 64,4% av patienterna på insulinbehandling och 35,6% saknade sådan. Patientgruppen med insulin var 8,1år äldre i jämförelse med de som inte hade insulin i sin behandling. 13
14 NDRs statistik för 2015 visade att i Stockholm låg 10,7% av diabetiker typ 2 på ett HbA1c öhverstigande 70 mmol/mol. [11] En högre siffra på Fruängens Vc kunde bero på att HbA1c lagts lägre än i NDR. NDR registrerar inte gruppen med HbA1c 65 mmol/mol. Patienter med HbA1c 65 inkluderats i denna studie för att få en ungefärlig uppfattning om andelen med icke tillfredställande diabetesbehandling på Fruängens vårdcentral i jämförelse med hela Stockholmsområdet. Fruängens VC hade enbart 39 patienter (9,8%) med HbA1c värde >70 mmol/mol under studietiden värför det inte syntes meningsfyllt att utgå från gruppen med detta värde. Enligt Socialstyrelsens rekomendationer skall vårdcentraler ha <10% av HbA1c som ligger >70mmol/mol. [1] I oktober 2015 publicerades en ny svensk studie i New England Journal of medicine som baserades på NDR som visar att genomsnittlig riskökning med 1% (10 mmol/mol) ökning i HbA1c-värde var 12% vid analys av totalmortalitet och var 14% vid analys av cardiovaskulärmortalitet. NDRs statistik 2015 för visar att i patientgruppen med HbA1c > 70 mmol/mol behandlades 27,1% med en kombination av tabletter och insulin [11] jämfört med 33,9% i vår studie med HbA1c 65 mmol/mol där 4 patienter även hade GLP. Den föreliggande studien på Fruängens Vc visade att 33,9% av patientgruppen stod på en kombination av tablett, GLP och insulin under Åskilliga patienter (35,6%) saknade insulinbehandling med ett medel-hba1c på 72.5 mmol/mol och skulle sannolikt ha haft nytta av sådan behandling. En ny svensk observationsstudie som baserades på NDR som publiserdes i BMJ oktober 2015 visade att enbart tablettbehandling i monoterapi ökar risk för övergång till tilläggsbehandling pga behandlingsvikt och försämrad glukoskontroll. [12] En annan svensk studie baserad på NDR visar att insättning av insulin leder till ökad behandlingskostnad och ökade vårdkontakter men att det i sin tur oftast leder till minskade vårdkostnader. [13] Saknade uppgifter att insulin inte givits i behandling i 19 fall av 21 kan bero på att läkare inte dokumentera sådan information pga otillfredställande kunskap. Kan också bero på bristande rutiner för att dokumentera information. Ytterligare en orsak kan vara att nya typer av diabetesläkemedel kan ha minskat förskrivningen av insulin. Styrkor och svagheter 14
15 Styrkor med studien var att datainsamlingen kompletterades med journalgranskning vid oklarheter kring någon variabel samt att samtliga diabetiker på vårdcentralen utvärderades för eventuella deltagande i studien. Svagheter med studien var den korta inklusionstiden på ett år, liten studiepopulation vid en och samma vårdcentral och att sex patienter exkluderades. HbA1c-värde som användes 65 mmol/mol i studien var lägre än det som användes i NDR vilket gjorde jämförelser svåra. Implikationer Denna studie kommer att vara grundläggande till förbättring av vården av dåligt inställda diabetespetienter framför allt dom som står enbart på kost, tablett och eller GLP behandling. Dessutom kommer studien att leda till förbättrade rutiner för journalföring. Samtliga läkare kommer att infomeras om resultatet av studien. Framtida studier Denna studie har inte undersökt hur många patienter som ligger < 52 mmol/mol i HbA1cvärde som uppfyller målkriterier från Socialstyrelsen vilket vore av värde i framtiden samt se hur stor andel som ligger >70 mmol/mol. Slutsats Av de 399 patienterna med diabetes typ 2 på Fruängens VC under 2015 var det 65 patienter (16,3%) som hade HbA1c-värde 65 mmol/mol. 59 (14,8%) uppfylde inklusionskriterierna och som utgjrde studiepopulationen. Det var signifikant skillnad i ålder mellan gruppen som stod på insulin och ickeinsulinbehandlade och skillnaden var 8,1 år mellan grupperna, dock ingen skillnad mellan kvinnor och män avseende insulin och icke-insulin behandlade. Studien har även påvisat att vårdcentralen skulle kunna göra förbättringsarbete genom att dokumentera information varför 15
16 insulin ej givits i behandling. Studien har fastslagit att det finns avsvärt antal diabetiker som sannolikt skulle ha nytta av tillägg av insulinbehandling Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård [Internet]. [cited 2016 Apr 12];Available from: 2. Terry T, Raravikar K, Chokrungvaranon N, Reaven PD. Does aggressive glycemic control benefit macrovascular and microvascular disease in type 2 diabetes? Insights from ACCORD, ADVANCE, and VADT. Curr Cardiol Rep 2012;14(1): Syed IAA, Khan WA. Glycated haemoglobin--a marker and predictor of cardiovascular disease. JPMA J Pak Med Assoc 2011;61(7): Laakso M, Cederberg H. Glucose control in diabetes: which target level to aim for? J Intern Med 2012;272(1): Nathan DM. Diabetes: Advances in Diagnosis and Treatment. JAMA 2015;314(10): Wändell PE, Carlsson AC. Gender differences and time trends in incidence and prevalence of type 2 diabetes in Sweden--a model explaining the diabetes epidemic worldwide today? Diabetes Res Clin Pract 2014;106(3):e Juarez DT, Demaris KM, Goo R, Mnatzaganian CL, Wong Smith H. Significance of HbA1c and its measurement in the diagnosis of diabetes mellitus: US experience. Diabetes Metab Syndr Obes Targets Ther 2014;7: O Keeffe DT, Maraka S, Rizza RA. HbA1c in the Evaluation of Diabetes Mellitus. JAMA 2016;315(6): Lilja M. HbA1c blir kompletterande metod för diagnostik av diabetes [Internet]. Läkartidningen [cited 2016 Apr 26];Available from: Macisaac RJ, Jerums G. Intensive glucose control and cardiovascular outcomes in type 2 diabetes. Heart Lung Circ 2011;20(10):
17 11. Arsrapport_NDR_2015.pdf. [Internet] Ekström N, Svensson A-M, Miftaraj M, Sundell KA, Cederholm J, Zethelius B, et al. Durability of oral hypoglycemic agents in drug naïve patients with type 2 diabetes: report from the Swedish National Diabetes Register (NDR). BMJ Open Diabetes Res Care 2015;3(1):e Svensson A-M, Lak V, Fard MP, Eliasson B. Total costs of basal or premixed insulin treatment in 5077 insulin-naïve type 2 diabetes patients: register-based observational study in clinical practice. Clin Diabetes Endocrinol 2015;1(1):17. Bilagor Bilaga 1 HbA1c-värdet mäts i % i DCCT(NGSP)-enhet i USA, artiklar som använts i arbetet där det står HbA1c i % kan konverteras från DCCT till IFCC enligt nedan: HbA1c Conversion Chart. Older DCCT-aligned (%) and newer IFCC-standardised (mmol/mol) concentrations. Conversions are grouped according to each percentage point on the current DCCT-aligned measurement scale. IFCC-standardised values are rounded to the nearest whole number. DCTT (%) IFCC (mmol/mol)
18 Bilaga 2 Skriftligt anslag som sitter i väntrummet under tiden som studien pågår: På denna vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler för perioden i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården av diabetes. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. 18
19 19
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merär en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.
VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån
Läs merKartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva.
VESTA 2016 Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. Nigar Sadeghi Baggalan ST-läkare Aleris Vårdcentral Järva Vetenskaplig handledare: Rune
Läs merDiabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen
Projektrapport VESTA vp2015 Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen - vad vet vi om patienterna med riskfyllt HbA 1c? Tove Eriksson, ST-läkare i allmänmedicin, Din Vårdcentral Bagarmossen Oktober
Läs merBEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA
BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?
Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merAllmänläkardagarna 2011-01-27
Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna
Läs merKartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets
VESTARAPPORT Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets riskmotor En journalstudie på Valsta Vårdcentral 2015 Jairo E.
Läs merGlukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?
Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK
Läs merDiabetes på Hässelby Vårdcentral:
Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:
Läs merRapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober
Rapport för VESTA Diabetes typ 2 på Rågsved Vårdcentral Uppnås ett av målvärdena på HbA1c enligt Nationella riktlinjer? Andel patienter med riskfyllda värden för både HbA1c och blodtryck. Edith Bardales
Läs merHur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?
Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merVad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en
Läs merHjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merDavid Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB
David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level
Läs merHar kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes?
Har kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes? -en journalstudie på Handens Vårdcentral Emma Andersson, ST-läkare, Handens Vårdcentral 2013 Klinisk handledare:
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merNår patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?
VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merDiabetes på Tranebergs Vårdcentral
Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merTYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD?
ST-uppsats VESTA höstprogrammet 2014 TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? En studie av 2014 års resultat avseende blodtryck, HbA1c, LDL och lipidsänkande behandling. Författare: Caroline
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merSnart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen
1 Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 2 Typ 1-diabetes står för 5-10% av alla diabetesfall. Denna form av diabetes
Läs merBESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.
BESLUT 1 (5) Datum 2013-06-13 Vår beteckning FÖRETAG Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merFarmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs merHbA 1c i diagnostiken (PRO)
HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,
Läs merLedtal för diabetessjuksköterskor
Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merBohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merInnebär nya riktlinjer för diabetsbehandling förbättrade värden hos patienten?
Innehåll Innebär nya riktlinjer för diabetsbehandling förbättrade värden hos patienten?... 2 Sammanfattning... 2 Introduktion... 2 Syfte... 4 Metod... 4 Diskussion... 5 Referenser... 7 PROJEKTBESKRIVNING
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merLÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?
LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Läs merHbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv
HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Nr 49-50, 2013 Varför ska vi
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merKVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merKardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS
Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant
Läs merEconomics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merDiabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL
Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Diabetes i Sverige Omfattning 350 000 svenskar eller cirka 4 procent av Sveriges befolkning har diabetes. 10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten typ 2-diabetes.
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merSamband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN
Läs merAvd Klinisk Kemi o TM Ny HbA1c-rapportering
Ny HbA1c-rapportering HbA1c - Bakgrund 30000 Antal 25000? 20000 15000 Patienter Hbg Prover Hbg Prover Växjö 10000 5000 0 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 1920202020202020202020
Läs merDiabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?
Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merBehandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling
Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT
Läs merBilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Läs mer1. Inledning. Uppdraget. Bakgrund och syfte
1. Inledning Uppdraget Denna rapport handlar om egna blodglukosmätningar med hjälp av teststickor (SMBG) hos patienter med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin. Rapporten utförs på uppdrag av
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merIdag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska minuter per dag, 5 dagar i veckan för
o o o Idag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska 20-40 minuter per dag, 5 dagar i veckan för 400 patienter Vårt värdeerbjudande - Datadriven
Läs merMetaboll kontroll hos diabetiker med journaldokumenterad psykisk ohälsa - Journalstudie på Vingåkers Vårdcentral under perioden 2011-06-01 2012-05-31
1 Metaboll kontroll hos diabetiker med journaldokumenterad psykisk ohälsa - Journalstudie på Vingåkers Vårdcentral under perioden 2011-06-01 2012-05-31 Cristina Oprisa Lövdahl ST-läkare Allmänmedicin ST-projektarbete
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merDiabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merEKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,
EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral Uppsala, 2012-2014 Mohammadreza Shojaeddin, ST-läkare Samariterhemmets vårdcentral
Läs merDiabetesläkemedel från MSD
Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg
Läs merDiabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral
ST uppsats Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral Maria Palmberg ST- läkare i allmänmedicin Handledare: Per Olof Kaiser Medicine doktor Specialist i allmänmedicin, CeFAM Innehållsförteckning
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merBilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Läs mer