Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Transkript

1 Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet?

2 Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl

3 Stickan ca 7,5 cm långl

4 Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll?

5 UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group.Intensive blood glucose control with sulfonylureas or insulin compared with conventional treatment and risk for complications in patients with type 2 diabetes Lancet 1998;352: Diabetes Control and Complication Trial (DCCT) The effects of intensive treatment of diabetes on the development and progression of long-term complications in insulin-dependent diabetes mellitus. New Engl.. J Med 1993;329:

6 Vad vet vi om nyttan av egenmätning av glukos?

7 Vid typ 1 diabetes har man kunnat visa ett samband mellan egenmätning av glukos och förbf rbättrad glykemisk kontroll (DCCT 1993, Reichard 1990, Bode 1999) Vid typ 2 ännu inga entydiga bevis

8 Insulinbehandlade med typ 2 diabetes Närr det gällerg insulinbehandlade typ 2 patienter finns studier som visar att SMBG ärr effektivt (Nathan 1996, Karter 2001) ADA rekommenderar egenmätning för patienter med typ 1 diabetes, insulinbehandlade typ 2 samt typ 2 med insulinfrisättande behandling Diabetes Care 27:S91-S93, S93, 2004

9 Nationella riktlinjerna rekommenderar egenkontroll av plasmaglukos förf r alla personer med typ 1 diabetes, insulinbehandlad typ 2 diabetes,, samt i vissa fall vid kost- och tablettbehandling av personer med typ 2 diabetes

10 Vad vet vi om nyttan av glukosmätning hos typ 2 patienter med kost- eller tablettbehandling?

11 Vad ärr studerat? Glykemisk kontroll? Hypoglykemi? Livskvalitet? Välbefinnande? Morbiditet /mortalitet?

12 Systematiska översikter / metaanalyser Faas m.fl Diabetes Care 1997;20(9): Holmes m.fl British Journal of Community Nursing 2002;7(1):41-6 Coster m.fl Health Technology Assessment 2000;4(12):i-iv,1 iv,1-93 Coster m.fl Diabetic Medicine 2000;17(11): Norris m.fl Diabetes Care 24: , 587, 2001 Welschen m.fl The Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Diabetes Care 2005,28: Sarol m.fl Curr Med Res Opin 2005;21(2):173-84

13 Glykemisk kontroll

14 De tre tidigare översikterna Faas,, Holmes och Coster visade ingen skillnad i metabol kontroll mellan grupperna. De bakomliggande studierna var dock av generellt dåligd kvalitet och inte helt jämförbara vilket utgör r en begränsning i analysen. Coster inkluderade även en studie med insulinbehandlade

15 Welschen 2005 review RCT s fram till drar slutsatsen att egenmätning av blodsocker kan vara effektivt i förbättrandet av den glykemiska kontrollen hos patienter med typ 2 diabetes och icke-insulinbehandling. insulinbehandling. Men större randomiserade väldesignadev kontrollerade studier behövs enligt förf. f

16 Förbättring av HbA1c Norris m.fl (review( review) Welschen 2005 (review( review) Schwedes m.fl Sarol 2005 (meta( meta-analys) Allen 1990 Guerci 2003 Karter (2006)

17 Undervisningens betydelse Studier som inkluderat utbildning till patienterna om användandet ndandet av testerna förefaller ha kunnat visa att glukosmätningarna har betydelse förf metabola kontrollen (Norris m.fl. 2001, Schwedes m.fl. 2002, Sarol 2005)

18 Sarol 2005, studerade i sin metaanalys om egenvårdsprogram, som även inkluderar egenmätning av blodsocker, riktade till icke-insulinbehandlade insulinbehandlade typ 2 diabetiker var effektiva jämfj mfört med program som inte inkluderade egenmätning och fann att HbA1c reducerades mer i de program som inkluderade egenmätning av blodsocker.

19 Effectiveness of Self-Management Training in Type 2 Diabetes Norris, Susan L. m.fl. Diabetes Care 24: , 587, 2001 Systematisk översikt baserad påp 72 studier som ger stöd d förf r uppfattningen att utbildning som syftar till ökad egenvård och ansvarstagande förf sjukdomen ärr effektiv. Detta ärr särskilts tydligt i kortare studier 6 månader. m LängreL studier 1 år visade vid genomgången ngen varierande resultat

20 Färska studier 2006 typ 2 Davis et al, Is Self-Monitoring of Blood Glucose Appropriate for All Type 2 Diabetic Patients? Diabetes Care 29: , 1770, 2006 (Freemantle studien) Australisk observationsstudie 5 år, ca 1000 patienter. Varav ca 30% inte mätte blodsocker. Ingen skillnad avseende HBA1C mellan dem som testade eller inte testade. Ej randomiserad, ej kontrollerad, samt andra begränsningar.

21 Färska studier 2006 typ 2 Karter et al, Longitudinal Study of New and Prevalent Use of Self-Monitoring of Blood Glucose Diabetes Care 29: , 1763, 2006 Kalifornien, observationsstudie, sjukkassan betalade stickorna 2 grupper: Ca som tidigare icke testat, Ca som tidigare testat Kost- tablett- insulinbehandlade Följdes under 3-4 år Hba1c sjönk signifikant, främst hos dem som började testa. Även relaterat till mängdenm tester per dag (upp till 3)

22 Livskvalitet De studier som gjorts visar motstridiga resultat (Franciosi( m.fl. 2001, Schwedes 2002)

23 Hypoglykemi Ej studerat

24 Morbiditet/ Mortalitet Self-monitoring of blood glucose in type 2 diabetes and long-term outcome: : an epideiological cohort study Martin, S. m.fl Diabetologia vol.49, nr 2, 2006 The ROSSO Study Group

25 Retrospektiv, jämfj mförande epidemiologisk cohort studie 3268 patienter Uppföljningstid medel 6,5 år Resultaten visar lägrel antal fatala events Och lägrel antal fatala events Statistiskt signifikant skillnad som även bestod i den grupp som ej var insulinbehandlad Endpoints: Icke-fatala (MI, stroke, blinhet,, amputation, dialys) SMBG 7,2 mot 10,4% p=0,002 Fatala SMBG 2,7 mot 4,6%

26 Sammanfattning Inte behov av fler metaanalyser/översikter Finns tecken som tyder påp att egenmätning har effekt påp glykemisk kontroll Nu behövs fler studier

27 Vad behöver dåd studeras vidare?

28 Långtidsstudier avseende Metabol kontroll Morbiditet/mortalitet Livskvalitet välbefinnande Hypoglykemi

29 De börb r vara Randomiserade Kontrollerade Prospektiva Innefattande typ 2 med olika behandling i avgränsades grupper Innefattande undervisning och stöd d i agerande påp sina mätningarm

30 Pågående studier Storbritannien DIGEM-studien start 2002, beräknas klar 2008

31 Sverige Karin Wikblad Randomiserad kontrollerad prospektiv studie primärt rt påp 1 år, Uppföljning även efter 5 år Primärv rvårdspatienterrdspatienter Delas in i kost-,, tablett-,, insulinbehandlade Kontroller >50 per grupp

32 Pågående studier forts. Interventionsgrupperna fårf r undervisning i hur de skall agera påp sina blodsockermätningar och fårf målvärden att agera mot Kontrollgruppen fårf r mätam som vanligt

33 Pågående studier forts. Intervjudel - Lena Insulander Intervjuer med patienter och diabetessjuksköterskor terskor dels innan studiestarten och dels efter ett år

34 Framgångsfaktorer förf egenmätningars betydelse som ses vid granskning av studierna Kopplade till utbildningsinsats Patienten vet sitt målblodsocker Kontinuerlig tätt t kontakt med vårdgivarenv Resultaten av mätningarnam efterfrågas av diabetesteamet Typ av behandling Stöd d från n familjen

35 Om, närn r och hur ofta skall olika patienter testa sitt blodsocker?

36 Rekommendationer bygger påp beprövad klinisk erfarenhet Riktlinjer förf egenmätning av blodglukos vid diabetes 2002 Diabetolognytt 2002 ADA 2004 Diabetes Care vol 27, suppl 1, jan 2004 Medicinska riktlinjer förf Egenmätning av plasmaglukos Västra GötalandG Rekommendationer förf egenmätning av glukos vid diabetes mellitus Stockholms länsl landsting Rekommendationer förf egenmätning av blodsocker Örebro länsl landsting lakemedel

37 Mångfasetterat behov hos typ 2 Hos nyupptäckt inför r val av behandling Förr uppföljning av behandling Vid förändringf av behandling I pedagogiskt syfte Vid risk förf hypoglykemi Vid sjukdom, cortisonbehandling

38 Revidering av riktlinjer förf glukosmätning Samarbete SFSD, SFD barnläkarf karföreningen. reningen. SFSD har uppdrag att leda arbetet.

39 Tack!