Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö?
|
|
- Kristin Erika Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö? Malena Wengberg, ST-läkare Capio Stadshusdoktorn Lidingö Maj 2015 Vetenskaplig handledare: Aurelija Dubicke, MD, PhD, ST-läkare Husläkarna i Margretelund Klinisk handledare: Inger Ansved- Blomquist, spec. i allmänmedicin Capio Stadshusdoktorn Lidingö,
2 Innehållsförteckning Sammanfattning..3 Bakgrund.4 Syfte... 5 Frågeställninga...6 Material och metod Statistik.. 8 Etiska överväganden...8 Resultat...9 Diskussion. 13 Styrkor och svagheter.14 Implikationer...15 Fortsatta studier...15 Slutsats Referenser Bilagor
3 Sammanfattning Bakgrund: Svårläkta bensår är ett betydande hälsoproblem, både för den enskilda patienten och samhällsekonomiskt. Riktlinjer för arbetet kring bensår finns, men det saknas rikstäckade data om hur behandlingspraxis ser ut och det vetenskapliga underlaget för behandlingen är begränsat. Syfte: Att undersöka hur Capio Stadshusdoktorn Lidingö under följt de riktlinjer som finns, samt om det föreligger någon skillnad i handläggning mellan kvinnor och män, respektive äldre och yngre. Metod: Studien är en retrospektiv deskriptiv kvantitativ journalstudie. De parametrar som studerades var: andelen patienter där man 1) satt en etiologisk diagnos, 2) kontrollerat ankel- /armindex, 3) återkommande dokumenterat sårstorlek i journalen, 4) dokumenterat smärtskattning, 5) bedömt nutritionsstatus och 6) ordinerat per oral antibiotikabehandling. Deskriptiva data presenteras i antal/procent, skillnader i handläggningen har beräknats med Fischers exakta test. Resultat: Materialet innefattar totalt 57 patientjournaler. Diagnos var satt i 5 fall (9 %), ankel- /armindex var kontrollerat i 22 fall (39 %), sårstorleken var återkommande dokumenterad i 13 fall (23 %), smärtskattning var dokumenterad i 3 fall (5 %), nutritionsstatus var bedömt i 3 fall (5 %), per oral antibiotikabehandling var ordinerad i 33 fall (58 %). Det fanns ingen signifikant skillnad i handläggning mellan kvinnor och män, eller mellan äldre och yngre. Slutsats: Resultatet antyder behandlingsrekommendationerna följs i liten utsträckning. Män, kvinnor, äldre och yngre tycks handläggas utan några signifikanta skillnader mellan grupperna. Större patientmaterial behöver studeras, men man kan ana att det finns ett behov av diskussion och upprättande av lokala riktlinjer, för att säkra en god kvalitet i vården av denna patientgrupp. MeSH- termer Bensår, venöst bensår, retrospektiv journalstudie, journalgenomgång, patientjournaler, regionala vårdprogram, kvalitetsindikatorer 3
4 Bakgrund Ett svårläkt bensår definieras som ett sår nedom knäleden, vilket inte läker inom 6 veckor (1). Det finns en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd, som ligger till grund för att bensåret uppstår, genom att de skapar förutsättningar i vävnaden för sårbildning och en förlångsammad läkningsprocess (2). Venös insufficiens är den vanligaste orsaken (>50 %), nedsatt arteriell cirkulation orsakar % av bensåren, och blandformer av dessa två är vanligt förekommande. Övriga orsaker är diabetes, inflammatoriska tillstånd (vaskulit, trauma, pyoderma gangränosum), icke- inflammatoriska sår (angiodermitis nekrotikans; hypertensivt sår) och tumörer (basaliom, skivepitelcancer). Riskfaktorer är hög ålder, andra sjukdomar (framför allt diabetes och reumatisk sjukdom), nedsatt rörlighet, malnutrition och rökning (1, 2, 3). Bensår är ett hälsoproblem med stora konsekvenser både för patienten, i form av smärta och nedsatt livskvalitet (4), och samhällsekonomisk, då såren är omsorgskrävande under lång tid och dessutom ofta återkommer. Majoriteten av bensårspatienterna är äldre än 65 år, kvinnor löper något större risk att drabbas än män (5, 6). Det finns i nuläget inga tillförlitliga aktuella prevalensdata, men i äldre studier har antalet patienter beräknats till mellan och i Sverige. Punktprevalensen skulle då uppgå till 0,1-0,3 % av den svenska befolkningen, och med en stigande andel äldre personer och en ökande andel patienter med diabetes, kan man anta att denna siffra är i ökande (7). Kostnaderna för vården har uppskattats till över 900 miljoner kr/år, varav personalkostnaden står för den största delen (8). Utredningen av en bensårpatient bör inledas med att hitta den etiologiska diagnosen, via anamnes, status och kompletterande undersökningar, för att därefter kunna rikta behandlingen mot orsaken/orsakerna. I ett tidigt skede skall man bedöma cirkulationen och överväga kärlkirurgiska åtgärder på patienter där det är relevant. Riktlinjer kring behandling och det kliniska arbetet har utarbetats lokalt (VISS, CeFAM), och de grundar sig till stor del på de europeiska riktlinjerna via European Wound Management Association (EMWA) och Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN). Man har här identifierat en rad faktorer som är av betydelse för en framgångsrik behandling av svårläkta bensår: Identifiera underliggande diagnos/er, optimera medicinsk behandling Mät ankel-armindex, utred cirkulation ytterligare där det är relevant 4
5 Minska ödem, kompressionsbehandling Mät sårytan regelbundet, noggrann dokumentation över sårets utseende och lokalisation Adekvat analgetika Adekvat lokal sårbehandling, som är konsekvent över längre tid Undvik lokala antibiotika, begränsa peroral antibiotika Utvärdera patientens nutritionsstatus Ha ett tidsperspektiv anpassat efter det långsamma läkningsförloppet Omvärdera diagnos/behandling om såret ej är märkbart förbättrat inom 3 månader, eller vid försämring. Patientundervisning Förebyggande åtgärder efter läkning (kompressionsstrumpor livet ut), uppföljning Det nationella kvalitetsregistret för svårläkta sår; RiksSår, syftar till att förbättra vården för denna patientgrupp och leda till snabbare sårläkning, högre livskvalitet, minskad smärta och minskad antibiotikaförbrukning (9). Genom att arbeta via registrets mallar skall vårdarbetet bli mer strukturerat och kontinuerligt och det finns studier som indikerar att ett mer rutinmässigt omhändertagande av bensårspatienterna, enligt riktlinjerna, är gynnsamt (10, 11). Dock används inte detta register i den utsträckning som man önskar, det saknas rikstäckande data om hur svensk behandlingpraxis ser ut idag och det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta bensår är mycket begränsat (3). Det finns flera äldre studier som visar på en stor diversitet i hur vi omhändertar bensårspatienter i Sverige, både avseende sårbehandlingsregim och utredning/diagnosticering (12). Det är i nuläget okänt hur vi handlägger våra patienter med bensår på Capio Stadshusdoktorn Lidingö (CSL), och hur väl våra rutiner möter de riktlinjer som hittills finns upprättade. Genom att kartlägga detta, kan vi identifiera eventuella förbättringsområden. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning vi handlagt patienter med bensår, enligt utarbetade riktlinjer, under 2013 och 2014 på CSL, samt att undersöka om det föreligger skillnader i handläggning mellan kvinnor och män respektive äldre och yngre. 5
6 Frågeställningar Under perioden 1/ till 31/ , på CSL: Hur stor andel av patienterna med bensår har fått en etiologisk diagnos satt av läkare? På hur stor andel av patienterna med bensår har man tagit ankel/armindex? På hur stor andel av patienterna med bensår har sårstorleken dokumenterats regelbundet i journalen? På hur stor andel av patienterna med bensår har smärtskattning dokumenterats i journalen? På hur stor andel av patienterna med bensår har man bedömt nutritionsstatus? Hur stor andel av patienterna med bensår har fått per oral antibiotikabehandling? Finns det skillnader i handläggningen av patienter, inom samtliga frågeställningar, beroende på patientens kön eller ålder? Valet av parametrar baserades på vilken information som ansågs vara rimlig att kunna få fram via genomläsning av journaler, inom studietiden. Material och metod Capio Stadshusdoktorn Lidingö, ligger centralt på Lidingö, strax öster om Stockholm. Vårdcentralen har 7000 personer listade. I kommunen finns invånare (2014), medelåldern är 41,1 år (Sverigemedel 41,2 år). Socioekonomiskt ligger nivån högt i populationen, med låg andel arbetslösa och förtidssjukskrivna, hög andel högskoleutbildade och hög årsinkomst, jämfört med Sverigemedel. Studien är en retrospektiv deskriptiv kvantitativ journalstudie. Studiepopulationen bestod av de patienter som fått vård på CSL på grund av bensår, under perioden 1/ till 31/ Med hjälp av Medrave 4 söktes patienterna fram ur journalsystemet Journal III, och sökningen begränsades till patienter 65 års ålder, då det huvudsakligen är i den åldersgrupp bensårspatienterna finns. Sökdiagnoser enligt ICD-10 var I702C (perifer ateroskleros med bensår), I832P (venöst bensår), L97 (bensår), L979 (bensår som ej klassificeras annorstädes) och L979X (icke specificerat bensår som ej klassificeras annorstädes). För att fånga de patienter som eventuellt endast besökt distriktssköterska, och således inte fått någon 6
7 sårdiagnos, innefattade sökningen en rad omvårdnadsåtgärder: QDB10 (omläggning eller förbandsbyte, nedre extremitet), DQ017 (omläggning av sår UNS), DP005 (kompressionsbehandling), AP032 (dopplerundersökning av enstaka perifera kärl). Diabetiskt fotsår sattes som ett av exklusionskriterierna, då flertalet av patienterna med diabetiskt fotsår på CSL helt eller delvis sköts på annan specialistenhet. Medicinska data och undersökningsresultat var därmed ej tillgängliga för studien. Även de patienter med sår som läkte snabbt (< 6 veckor), de som hade sår på annan lokalisation än underben/fot eller de som genomgått såromläggning, kompressionsbehandling eller dopplerundersökning av andra orsaker än bensår, skulle exkluderas. De journaler som genererades i sökningen, genomlästes manuellt och de patienter som uppfyllde kriterierna enligt ovan exkluderades. De kvarvarande studiedeltagarna avidentifierades och överfördes i kodad form till Excel, tillsammans med relevant journaldata enligt de variabler som skulle studeras. Åldern som registrerades är den som patienten hade under studieperioden. De etiologiska diagnoserna som eftersöktes i journalerna, utgjordes av venös insufficiens (ICD-10: I872), ateroskleros (ICD-10: I702, I702X, I708, I709), pyoderma gangränosum (ICD-10: L889, L889X), basaliom (ICD-10: C449B-E, C447B-E) och skivepitelcancer (ICD- 10: C449S, C447S, C448S). Tabell 1: Matris för insamling och kodning av journaldata, som underlag för att studera handläggningen av bensårspatienter på CSL. Id Ålder Kön Etiologisk Ankel-/arm- Sårstorlek Smärta Nutritions- Antibiotika diagnos index status Kod År Man=0 Nej=0 Nej=0 Nej=0 Nej=0 Nej=0 Nej=0 Kvinna=1 Ja=1 Ja=1 Ja=1 Ja=1 Ja=1 Ja=1 I enighet med projektplanen valdes initialt sökperioden 1/ / Dock blev bortfallet större än väntat, då många uppfyllde exklusionskriterierna, och enbart 35 patientjournaler genererades. Därför utökades sökningen med ytterligare 1 år (1/
8 31/ ). Patientlistan som genererades vid andra sökningen, kontrollerades manuellt mot den första, för att undvika dubbelregistrering av de patienter med sårbehandlingsförlopp som sträckte sig över båda perioderna, samt för att fånga de patienter som fått ett nytt sår under 2014, vare sig de exkluderades i första sökperioden, eller hade 1 separat sårhändelser under respektive sökperiod. Statistik Insamlade data från Journal III sammanställdes och analyserades i Microsoft Excel. Deskriptiva data presenterades i antal och procentandelar, och visade hur stor andel av bensårspatienterna som handlagds utifrån de variabler som studerats, samt medelålder och könsfördelning i materialet. För att i studera eventuella skillnader i handläggning mellan ålders- och könsgrupper, delades materialet in i dels två åldersgrupper, med medianålder som cut-off, och dels i två grupper beroende på kön. För signifikanttest av dessa variabler i nominalskala, användes Fishers exakta test, via då statistikprogrammet PAST ej möjliggjorde dessa beräkningar i material med fler rader än 30. Chi-2 testet valdes bort till förmån för Fishers exakta test, för att ge ett mer exakt p-värde i detta relativt lilla material. Etiska överväganden Det fanns vid denna typ av studie risk för integritetskränkning av såväl studiedeltagare som behandlande läkare/sjuksköterska, då studieledaren som ej är behandlare ändå läst igenom och granskat journalerna. Verksamhetschefen gav sitt tillstånd att studieledaren läste journalerna och loggades i journalsystemet som behörig. Journaler genomlästes enbart i syfte att samla in de variabler som studerats. Kodning av journaler skedde direkt, och inga patientuppgifter var synliga i materialet. Kodnyckeln förvarades inlåst, och endast studieledaren, som skrivit under sekretessavtal, hade tillgång till den. Efter avslutad studie förstördes kodnyckeln. Analys av materialet har skett på gruppnivå och inga enskilda studiedeltagare har kunnat identifieras vid presentation av resultatet. 8
9 Läkare och sjuksköterskor informerades muntligen av studieledaren i samband med arbetsplatsträff. Upprepad skriftlig information lämnades ut i postfacken innan datainsamlingen påbörjades (bilaga 1). Information angående journalstudien anslogs även i väntrummet på vårdcentralen, och verksamhetschefens kontaktuppgifter ingick, så att eventuella frågeställningar från patienter skulle kunna bemötas (bilaga 2). Risken för studiedeltagarna uppvägdes av att studien syftade till att kartlägga rutiner kring omhändertagandet, vilket bedömdes kunna komma att ligga till grund för en bättre handläggning av denna patientgrupp på CSL framöver. Även de behandlande yrkeskategorierna bedömdes kunna ha nytta av mer fastställda rutiner, för att framöver göra arbetet mer effektivt och säkra kvaliteten på vården. Resultat Av de 178 patientjournalerna som genererades i sökningen, uteslöts 121 stycken i samband med genomläsningen, då de uppfyllde något av exklusionskriterierna (se tabell 2). Detta gav en studiepopulation på 57 patientjournaler. 9
10 178 st bensårspatienter under perioden 1 januari december ICDdiagnoser: I702C, I832P, L97, L979, L979X ICD-åtgärder: AP032, DP005, DQ017, QDB st exkluderades: diabetiskt fotsår, läkning < 6 veckor, utförda åtgärder av annan orsak än bensår. 57 st bensårspatienter Avidentifiering. Variabler extraherades ur journaler. Figur 1: Flödesschema över urvalsprocessen, inför bearbetning av journaldata för att studera handläggningen av patienter med svårläkt bensår på Capio Stadshusdoktorn Lidingö. 10
11 Tabell 2: Orsaker till exklusion, och antal exkluderade, i urvalsprocessen enligt figur 1. Diabetiskt sår Trycksår Traumatiskt sår, snabb läkning Post- operativ åtgärd/omläggning Paronyki Fästing Eksem Tåfraktur Böld Suprapubisk kateter Blåsa Kompressionsbehandling av annan orsak Felkodad åtgärd Enstaka besök, uppföljning framgår ej Totalt 7 st 6 st 40 st 27 st 8 st 4 st 3 st 4 st 3 st 1 st 5 st 2 st 4 st 7 st 121 st I hela materialet (n=57) hade 5 patienter (9 %) fått en etiologisk diagnos, hos 22 patienter (39 %) var ankel-/armindex mätt, sårstorleken var dokumenterad hos 13 st (23 %), smärtskattning var dokumenterad hos 3 st (5 %), nutritionsstatus var värderat hos 3 st (5 %) och per oral antibiotikabehandling hade ordinerats i 33 fall (58 %). Medelåldern i materialet var 83 år, 41 st (72 %) kvinnor, 16 st (28 %) män. Inga skillnader i handläggning utifrån köns- och åldersgrupperna kunde påvisas, se tabell 3 och 4. 11
12 Tabell 3: Handläggning enligt könsindelning, där beräkning med Fischers exakta test inte påvisar någon signifikant skillnad i handläggning mellan könen. Kvinnor (n=41) Män (n=16) p-värde Diagnos satt 3 (7 %) 2 (13 %) 0,613 Ankel-/armindex mätt Sårstorlek dokumenterad 16 (39 %) 6 (38 %) 1 10 (24 %) 3 (19 %) 0,740 Smärta skattad 2 (5 %) 1 (6 %) 1 Nutrition skattad 3 (7 %) 0 (0 %) 0,552 Antibiotika per os 25 (61 %) 8 (50 %) 0,554 Tabell 4: Handläggning enligt åldersfördelning i två grupper, med medianålder 83 år som cut-off. Beräkning med Fischers exakta test påvisar inte någon signifikant skillnad i handläggning mellan de två åldersgrupperna. Äldre (n=30) Yngre (n=27) p-värde Diagnos satt 1 (3 %) 4 (15 %) 0,179 Ankel-/armindex mätt Sårstorlek dokumenterad 14 (47 %) 8 (30 %) 0, (33 %) 3 (11 %) 0,061 Smärta skattad 2 (7 %) 1 (4 %) 1 Nutrition skattad 3 (10 %) 0 (0 %) 0,239 Antibiotika per os 19 (63 %) 14 (52 %) 0,430 12
13 Diskussion De studerade variablerna i handläggningen av bensårspatienterna, verkar generellt följas i låg grad. Journaluppgifter om smärt- och nutritionsstatus förekommer i lägst grad, därefter har diagnos, sårstorlek och ankel-/armindex registrerats i stigande utsträckning. Förskrivning av per oral antibiotikabehandling sker i högre grad än vad riktlinjerna rekommenderar. Det tycks inte föreligga någon skillnad i handläggning mellan kvinnor och män eller mellan äldre och yngre. I endast ett fåtal av fallen, har den underliggande sjukdomen fått en diagnoskod. Då det saknas rikstäckande data om hur svensk behandlingspraxis ser ut (3), har det inte gått att hitta några uppgifter att jämföra med. På VISS.se rekommenderas att en etiologisk diagnos skall sättas innan bensårsbehandlingen inleds, eller omvärderas innan behandlingen ändras (1), vilket inte verkar vara rutin på CSL mot bakgrund av resultatet. Läkaren på CSL ser ofta bensårspatienterna mer sporadiskt och kortfattat, då misstanke om sårinfektion föreligger, eller då läkningsförloppet inte går som förväntat. Man bör kunna anta att journaldokumentation och diagnossättning blir mer knapphändig i dessa situationer, än vid mer rutinartade besök. Ankel-/armindex har undersökts, och sårstorlek dokumenterats, i lite högre utsträckning än övriga parametrar. Inte heller här har det varit möjligt att få fram jämförande data, för att se om förhållandena på CSL korrelerar med dem i riket i övrigt. I de rekommendationer som finns, har dessa parametrar en framträdande roll (1). Kanske kan det högre resultatet förklaras av att cirkulationsförhållanden och sårstorlek sedan länge har en väl befäst och tydlig koppling till bensår och dess läkning (2), och att de därför har en mer självklar plats i handläggningen? Dopplerundersökning (som används vid mätningen av ankeltrycket) har också en egen åtgärdskod i journalsystemet, vilket möjligtvis gör att just den insatsen registreras i högre grad än andra. Patientens smärtskattning och nutritionsstatus är de parametrar som dokumenterats i journalen i lägst omfattning. Tillförlitliga vetenskapliga data för jämförelse saknas även här. Man vet att både smärta och dålig nutrition påverkar läkningsförloppet negativt (2), men resultatet antyder att patienterna på CSL bedöms avseende detta i mycket låg grad. Om det tagits i beaktande 13
14 utan att uppgifterna registrerats i journalen, återspeglar studieresultatet isåfall istället bristande rutiner i hur vi dokumenterar Antibiotikaförskrivning har skett i över hälften av fallen. Överförskrivningen av antibiotika är utbredd till patienter med svårläkta bensår, och ofta sker insättandet efter positiv sårodling med patogener som inte påverkar sårläkningsförloppet (13). Det saknas fastställda data kring hur stor del av bensårspatienterna som drabbas av behandlingskrävande infektioner, och hur antibiotikaförskrivningen ser ut på riksnivå, varför det inte gått att hitta jämförande data heller i detta fall. En möjlig förklaring till den höga antibiotikaförskrivningen på CSL, skulle återigen kunna vara bristen på rutinmässiga besök med tid för grundat ställningstagande till odling/behandling. Handläggningen avseende de olika parametrarna skilde sig inte åt mellan de olika köns- och åldersgrupperna, vilket skulle kunna indikera en jämställd vård av dessa patienter på CSL. Avseende dokumentation av sårstorleken, närmade sig värdena signifikant nivå, vid jämförelse mellan åldersgrupperna, där man dokumenterat oftare i äldregruppen. Dock är det svårt att värdera samband mellan undergrupper i en så liten studiepopulation, och könsfördelningen i materialet blev dessutom mycket ojämn. Förvisso förekommer bensår i något större utsträckning hos kvinnor än hos män (5, 6), men proportionerna i studiematerialet överskrider den skillnaden stort. Förklaringen till detta kan inte ses i populationen som är listad på CSL, då könsfördelningen där är relativt jämn, och ej heller kan någon uppenbar orsak till snedfördelningen identifieras i studiemetoden. Man har i tidigare studier sett att det föreligger en stor diversitet i hur vi omhändertar bensårspatienterna och att arbetet lokalt ofta saknar fastställda rutiner (12), vilket denna studie ändå kan tänkas antyda. Samtidigt saknas rikstäckande data kring behandlingspraxis i Sverige (3) och det vetenskapliga underlaget för behandling av bensår är mycket begränsat (7), vilket försvårar tolkningen av resultatet. Styrkor och svagheter En styrka med studien är att en stor del av den insamlade datan är tillförlitlig, då den samlats in via tydligt sökbara koder (diagnos- och åtgärdskoder), och parametrar såsom ålder, kön och förskriven behandling är pålitliga. Manuell hantering därefter, av journalerna via noggrann 14
15 genomläsning, har även gjort att uppgifter där vi saknar koder eller särskilda sökord i journalen, har kunnat fås fram med stor exakthet (uppgifter om nutritionsstatus, sårstorlek, smärta). Samtidigt innebär sökning via koder en svaghet, då det första urvalet sker då, och de fall där diagnos- eller åtgärdskoder inte registrerats, eller felregistrerats, faller utanför redan där. En del patienter kan därutöver ha fått diagnos eller genomgått undersökning/utredning på annan klinik, och därmed finns inte uppgifterna tillgängliga för studien. Risken finns således att vi inte hittat alla patienter med bensår. På grund av det stora bortfallet, blev studiematerialet relativt litet, varför resultaten måste tolkas med försiktighet, framför allt då sambanden mellan subgrupperna värderas. Urvalet är begränsat av att det gjort på enbart 1 vårdcentral, vilket gör att det inte kan anses vara generaliserbart på primärvården i stort. Socioekonomisk status i en population, har ju tydliga effekter på hälsan, och Lidingös befolkning kan ur denna aspekt inte anses representera ett medel i Sverige. Incidensen för bens r ökar hos patienter som röker, har en samsjuklighet försämrad rörlighet och som använder flera mediciner dagligen 7 varför man borde kunna förvänta en lägre incidens av bensår hos Lidingös befolkning i stort, vilket förstås också påverkar urvalet. Implikationer Resultatet kan komma att ligga till grund för en diskussion på CSL, kring hur vi lokalt skall handlägga våra patienter med svårläkta bensår, för att uppnå kvalitet och säkerhet i omhändertagandet och kanske skapa rutiner som underlättar arbetet för oss. Framtida studier Det behövs större studier för att kartlägga hur svensk behandlingspraxis faktiskt ser ut, och det hade varit intressant att försöka klargöra hur journaldokumentationen stämmer överens med det som faktiskt åtgärdas/bedöms/tas i beaktande. Det skulle också vara av stort värde med studier som ökade det vetenskapliga underlaget för olika behandlingsmetoder, samt hur ett mer rutinmässigt omhändertagande faktiskt påverkar läkningsförloppet och patientens livskvalitet. 15
16 Slutsats De rekommendationer som finns avseende svårläkta bensår, följs i liten utsträckning på CSL. Handläggningen skiljer sig inte nämnvärt åt mellan män och kvinnor, eller mellan yngre och äldre. Studiematerialet är i minsta laget, för att några större slutsatser skall kunna dras av resultatet, men det kan ligga till grund för vidare diskussion på lokal nivå kring omhändertagandet av denna patientgrupp. Referenser 1. VISS- medicinsk och administrativt webbstöd för primärvården. Lindberg B (uppdaterad av Wilson- Claréus B. 2012; citerad oktober 2014) Lindholm C. Sår. Upplaga 3:1. Studentlitteratur AB Forssgren A, Nelzén O (2012). Changes in the aetiological spectrum of leg ulcers after a broad-scale intervention in a defined geographical population in Sweden. European Journal of Vascular and Endovascular surgery, 44:5, Herber OR, Schnepp W, Rieger MA (2007). A systematic review on the impact of leg ulceration on patients quality of life. Health and Quality of Life Outcomes, 5: Margolis DJ, Bilker W, Santanna J, Baumgarten M (2002). Venous leg ulcer: Incidence and prevalence in the elderly. Journal of American Academy of Dermatology, 46, Bergqvist D, Lindholm C, Nelzén O (1999). Journal of Vascular Surgery, 29:4, SBU Svårläkta sår hos äldre - prevention och behandling. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 226. ISBN Citerad oktober Lagerin A et al. Vårdutvecklingsplan för patienter med bensår. Stockholm: Centrum för allmänmedicin;
17 =L2ZvcnRiaWxkbmluZy92YXJkdXR2ZWNrbGluZ3NwbGFuZXI= 9. RiksSår Ylönen M, Stolt M, Leino-Kilpi H, Suhonen R (2013). Nurses knowledge about venous leg ulcer care: a literature review. International Nursing Review, 61, Öien RF, Forssell HW (2013). Ulcer healing time and antibiotic treatment before and after the introduction of the Registry of Ulcer Treatment: an improvement project in a national quality registry in Sweden. BMJ Open, 3:e Ebbeskog B (2003). Elderly patients with slow-healing leg ulcers-an embodied suffering. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet. 13. Norman C, Mölstad S (2010). Bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i primärvård. Läkartidningen, 107:47, Bilagor 1. Skriftlig information om studien, till personal på Capio Stadshusdoktorn Lidingö. 2. Anslag om studien, information till patienterna på Capio Stadshusdoktorn Lidingö. 17
18 VESTA-projekt om bensår- Information till medarbetare på Capio Stadshusdoktorn Lidingö Bilaga 1: Som jag tidigare informerat om, kommer jag under perioden december 2014 till april 2015, genomföra en journalstudie på vårdcentralen. Patienter som fått vård här för bensår under 2013 kommer att studeras avseende handläggning, via genomläsning av journalerna, och jag skall sedan jämföra vår handläggning med de riktlinjer som finns upprättade. Genomläsningen görs enbart i syfte att få fram de variabler jag har valt att fokusera på, för att försöka kartlägga våra rutiner. Syftet med studien är att identifiera förbättringsområden, för att på längre sikt förhoppningsvis kunna upprätta lokala rutiner och därmed underlätta i arbetet för oss att ge patienterna en säker och god vård av hög kvalitet. Så fort jag fått fram patientmaterialet (sökning i Journal III via RAVE), kommer det att ske en avidentifiering och varje journal förses istället med en sifferkod för att kunna kopplas till de uppgifter som skall behandlas i studien. Kodnyckeln kommer att förvaras inlåst och bara jag kommer att ha tillgång till den. Då studien är slutförd kommer kodnyckeln att förstöras. Inga uppgifter som kan kopplas till en enskild patient eller behandlare kommer således att finnas i rapporten, och studiedeltagarna garanteras därmed full anonymitet. Jag har fått godkännande av vår verksamhetschef att läsa journaler trots att jag ej är behandlare, och jag har i samband med min anställning undertecknat ett sekretessavtal. En kortfattad information angående studien kommer också att anslås i väntrummet, som vänder sig till vårdcentralens patienter. Jag kommer där att hänvisa till verksamhetschefen om någon har frågor, men skulle man ändå vända sig till någon av er vore jag tacksam om även ni hänvisar till Britt-Inger Kajnäs. Om ni har några frågor, vill veta mer eller känner några tveksamheter inför det här, så kontakta mig. Med vänliga hälsningar 18
19 Malena Wengberg telefon Bilaga 2: Journalstudie om bensår på Capio Stadshusdoktorn Lidingö Under december 2014 till maj 2015, kommer det på denna vårdcentral att göras en granskning av datajournaler i kvalitetssyfte, för att förbättra och utveckla vården för patienter med svårläkta bensår. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. Malena Wengberg Britt-Inger Kajnäs ST-läkare Allmänmedicin Verksamhetschef Studieledare britt-inger.kajnas@capio.se 19
Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merInförande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN
Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merSYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merMAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler
MAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler Dessa riktlinjer är giltiga under projekttiden för införandet av Nationell Patientöversikt under 2013. 1(8) Innehåll Logghantering
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merStyrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Läs merSTYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården
STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merSymptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom
Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom Ett förbättringsarbete inom gastromottagningen CLV Charisis D. ST läkare Internmedicin Jönsson K-Å. överläkare gastroenterologi, Docent Medicinkliniken
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merPilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten
Läs merAkuta narkotikarelaterade dödsfall
Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merRiktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens
Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merBilaga Ersättning 2016
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merGemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik
Uppdatering: Datum för anmälan för boende samt datum för middag. Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Examensarbetet ska ni genomföra på det universitet som ni är
Läs merUNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Läs merTandvårdsutbudet i Örebro län 2009
Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merRegistrera i SveDem manual
Registrera i SveDem manual INTRODUKTION Denna manual förklarar hur man registrerar och tar ut rapporter i SveDem. Varmt välkomna att kontakta oss med frågor och synpunkter. Registret är under ständig utveckling.
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merÅrsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merVetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng
Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merSAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merKvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ
Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merSjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
Läs merVägledning NMiS Neuromuskulära sjukdomar i Sverige
Vägledning NMiS Neuromuskulära sjukdomar i Sverige Registret startade 2010 och en större förändring av de olika formulären och dess inmatning har gjorts under 2013. Finns frågor om registreringen hör av
Läs merAntagningen till polisutbildningen
Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp
STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs mer