Magelungen Grundskola Södermalm. Systematiskt kvalitetsarbete 15/16



Relevanta dokument
Arbetsplan/Beskrivning

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Verksamhetsplan för Storåskolan

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Insjöns skola och fritidshem 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2015/16

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Lokal arbetsplan för skolan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Skolans kvalitetsredovisning

Verksamhetsbeskrivning

Östra Frölunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

Samhälle, samverkan & övergång

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad

S cheele. kolan. kolan. Lokal arbetsplan Scheeleskolan Åtgärder att vidta under lå 10/11 vid Scheeleskolan. Scheeleskolan KÖPING KÖPING

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Kvalitetsredovisning Magelungen grundskola Västerås

Samhälle, samverkan & övergång

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolans plan för särskilt stöd

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

L J U S p å k v a l i t e t

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nykyrka skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

KVALITETSREDOVISNING

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

LIKA-behandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Reviderad Tegnérskolan

Verksamhetsplan för Tallbackens fritidshem 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT 2014

RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15

Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan läsåret Göran Åkerberg rektor

Tollereds förskola Kvalitetsrapport läsåret 12/13

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Elevhälsoplan för Tuna skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan för likabehandling, mot kränkande behandling och diskriminering

Primaskolan Farsta. Resultat- och kvalitetsanalys 2013/2014-1/11-

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som är kränkande av en elevs värdighet utan att ha någon diskrimineringsgrund.

Den individuella utvecklingsplanen

Upprättad av elever och lärare

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Likabehandlingsplan

Värdegrund Ellös Skola F-6

Kvalitetsredovisning

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten Antal svar: 51

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Handlingsplan för Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Munkfors kommun Skolplan

Den individuella utvecklingsplanen

Hälsa och rörelse Februari 2015

Transkript:

Magelungen Grundskola Södermalm Systematiskt kvalitetsarbete 15/16 Rektor Peter Franzén Magelungen Grundskola Södermalm & Magelungen Gymnasium Södermalm Rektor Peter Franzén E-post: peter.franzen@magelungen.com. Tel direkt: 076-555 65 92 MAGELUNGEN UTVECKLING AB BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 190 FAX 08-641 31 01 ORG.NR 556489-1447 info@magelungen.com 1

Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Kunskap och lärande Normer och värden Delaktighet och inflytande Samverkan och övergångar 2

Var är vi (14/15)? KUNSKAP OCH LÄRANDE Vi utarbetar en pedagogisk kartläggning efter elevens tre första veckor, sedan kompletteras denna med elevs och vårdnadshavares egna uppfattningar. Alla elever har ett åtgärdsprogram. Vi utvärderar ÅP och IUP vid mitterminskonferens. Vi har köpt in, varit på föreläsning och börjat använda Ipad och projektor i undervisningen. Lärarna är tydliga med betygskriterier. Läsprojekt har startat under läsåret och fokus ligger på att hjälpa elever vidare i sin läsutveckling. Eleverna läser en kvart varje dag. Vi har genomfört en temavecka med fokus sex och samlevnad där vi är ämnesöverskridande. NORMER OCH VÄRDEN Vi har upprättat plan mot kränkande behandling. Vi är närvarande på raster och luncher och har fortlöpande värdediskussion med eleverna. Vi genomför enkäter enskilt med elever inför varje utvecklingssamtal med fokus på trivsel och likabehandling. Vi tar upp elevgruppen på konferens för att förebygga konflikter. Vi skriver incident/avvikelserapporter som rektor arkiverar. Kurator deltar i EHT där vi tar upp enskilda elever. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Föräldramöte har genomförts, vi informerade om planen mot kränkande behandling. 3

Elevhälsan har tät kontakt med vårdnadshavare som gör dem delaktiga i sina barns vardag. Vi ger ofta positiv feedback till elever och vårdnadshavare. Uppföljningsmöten hålls regelbundet runt varje elev där vårnadshavare och elev är delaktiga. Vi skickar ut veckobrev med information till vårdnadshavare varje vecka. Vi använder schoolsoft som en kanal för informationsutbyte. SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR Fördjupa samarbetet med IA-programmet inom gymnasieskolan. Utveckla samarbetet med SYV samt samarbetet med externa lärare. Återkoppling från EHT och samverkan. Hur blev det (14/15) KUNSKAP OCH LÄRANDE Alla elever har en pedagogisk kartläggning. Vi skall fortsätta att utveckla och följa upp pedagogiska kartläggningar. Vi utarbetar efter elevens tre första veckor, denna kompletteras med elevs och vårdnadshavares uppfattning. Vi sammanställer tillsammans efter tre veckor. Alla elever har ett åtgärdsprogram. Ja. Vi utvärderar ÅP och IUP vid mitterminskonferens. Vi kan bli bättre och snabbare att följa upp på målsamtal. Vi har köpt in, varit på föreläsning och börjat använda Ipad och projektor i undervisningen. Ja och uppdatering av elevdatorer. Lärarna är tydliga med betygskriterier.ja. Läsprojekt har startat under läsåret och fokus ligger på att hjälpa elever vidare i sin läsutveckling. Vi kommer att ha läsprojekt på tjugo minuter. Eleverna läser en kvart varje dag. Se ovan. Vi har genomfört en temavecka med fokus sex och samlevnad där vi är ämnesöverskridande. NORMER OCH VÄRDEN Vi har upprättat plan mot kränkande behandling. Ja utefter mall från DO.Vi har tagit upp konkreta exempel och diskuterar detta.på konferenstid skall detta tas upp som en punkt även på klassrådstid. 4

Vi är närvarande på raster och luncher och har fortlöpande värdediskussion med eleverna. Skapat trivselregler som arbetats fram och är välkända av eleverna Vi genomför enkäter enskilt med elever inför varje utvecklingssamtal med fokus på trivsel och likabehandling. Vi tar upp elevgruppen på konferens för att förebygga konflikter. Vi skriver incident/avvikelserapporter som rektor arkiverar. Kurator deltar i EHT där vi tar upp enskilda elever. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Innan vi träffar föräldrarna efter tre veckor skall kartläggningsmaterial skickas ut. Föräldramöte har genomförts, vi informerade om planen mot kränkande behandling. Föräldramöten tidigare på terminen, viktigt på hösten. Elevhälsan har tät kontakt med föräldrar som gör dem delaktiga i sina barns vardag. Ja. Vi ger ofta positiv feedback till elever och föräldrar. Ja. Uppföljningsmöten hålls regelbundet runt varje elev där föräldrarna och elev är delaktiga. Ja. Vi skickar ut veckobrev med information till vårdnadshavare varje vecka. Veckobrevet har blivit mer levande och det skall sättas upp på en anslagstavla. Vi använder schoolsoft som en kanal för informationsutbyte. Ja, det har ökat vårdnadshavarna har givits tillgång och läser bla om betygen. SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR Fördjupa samarbetet med IA-programmet inom gymnasieskolan. Har påbörjats. Utveckla samarbetet med SYV samt samarbetet med externa lärare. SYV inte samspelta. Har varit otydlig vad det gäller för att komma vidare. Vad gäller vid skrivandet av bilagor? Är det bilagorna som styr om eleven kommer in på IA? Samarbetet med externa lärare har utvecklats men vi saknar dem på mötena. Samarbetet kring kartläggningsperioden bör utvecklas Externa lärare har svårt att förstå hur systemet är uppbyggt. Bjuder in externa lärare till kartläggningsmötet efter ca tre veckor. Återkoppling från EHT och samverkan. Önskan om att det sker på återkommande basis och att sjuksyster är med och ev psykologen 3-4ggr/termin). APT har inte rullat som det ska. 5

Hur gör vi (15/16) Kunskap och lärande Alla elever har en pedagogisk kartläggning. Vi skall fortsätta att utveckla och följa upp pedagogiska kartläggningar. Vi utarbetar efter elevens tre första veckor, fyller på med elevens egna uppfattningar. Vi sammanställer tillsammans efter tre veckor. Alla elever har ett åtgärdsprogram. Vi utvärderar ÅP och IUP vid mitterminskonferens. Vi kan bli bättre och snabbare att följa upp på målsamtal. Att eventuellt gå tillbaka till skolverkets typ av åtgärdsprogram istället för Draftits åtgärdsprogram. Skolverkets är enklare att handha. Lärarna är tydliga med betygskriterier gentemot elever och vårdnadshavare. Läsprojektet fortsätter med insatser direkt till varje elev. Vi kommer att ha läsprojekt på tjugo minuter per vecka. Vi skall utbilda oss inom dyslexi och autismspektrat. Kontakta en föreläsare/psykolog. Elevhälsan är med i mån av tid på lektionerna i de teoretiska ämnena i starten för att kunna göra kartläggningen. Vi skall utveckla ett formulär kring elevens uppfattning kring dess behov inför utvecklingsmötet efter tre veckor. Övergripande projekt angående screening och forskning skall implementeras. 6

NORMER OCH VÄRDEN Nolltolerans mot all form av kränkningar och mobbing på skolan. Vi tar upp konkreta exempel och diskuterar detta på en punkt även på klassrådstiden. Vi är närvarande på raster och luncher och har fortlöpande värdediskussion med eleverna. Trivselregler som arbetats fram i samråd med eleverna skall hållas aktuella. Vi genomför enkäter enskilt med elever inför varje utvecklingssamtal med fokus på trivsel och likabehandling. Vi tar upp elevgruppen på konferens för att förebygga konflikter. Vi skriver incident/avvikelserapporter som rektor arkiverar. Utveckla former för elevhälsmötet på den nya verksamheten. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Innan vi träffar föräldrarna efter tre veckor skall kartläggningsmaterial skickas ut. Föräldramöte genomförs varje termin innan novemberlovet, vi informerar om planen mot kränkande behandling. Elevhälsan har tät kontakt med föräldrar som gör dem delaktiga i sina barns vardag. Uppföljningsmöten skall hållas regelbundet runt varje elev där vårdnadshavare och elev är delaktiga. Vi skickar ut veckobrev med information om varje ämne samt vad som är på gång till vårdnadshavare varje vecka samt att veckobrevet anslås på anslagstavlan. Vi fortsätter att utveckla användandet av schoolsoft vilket innebär att vårdnadshavare har tillgång till informationen där. SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR Fortsätta fördjupa samarbetet med IA-programmet inom gymnasieskolan. Bjuda in SYV på enhetskonferensen för att diskutera och tydliggöra vad som gäller vid sökandet till gymnasiet samt vid skrivandet av bilagor. Göra en tidsplan för information samt sökande till gymnasiet för åk 9. Vi har nu fått fler ämnen under samma tak men fortfarande behövs en diskussion angående samarbete med de externa lärare som är kvar, slöjdämnena, musiken, bilden samt vid behov moderna språk. Handlar om några möten per termin med fokus på kartläggningsperioden samt när det sker utvärderingar. Utveckla elevhälsoteamarbetet där vi skall skolsköterska och psykolog ett antal gånger per termin. 7

APT skall läggas in på enhetskonferens 1 ggr/månaden. 8