P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT



Relevanta dokument
Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

APTT konstiga resultat och lupus

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Coatest SP Factor VIII Swedish revision 12/2004

PK (INR) och D-dimer

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Expertgruppen för Koagulation

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia

Utredning av ökad blödningsbenägenhet. Rolf Ljung Lunds Universitet, Barnsjukvården, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Lund

PK-INR PT-INR D-dimer

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Hemostasen. Hemostasen

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

Patient-/vårdgivarguide

HbA1c och Hb-varianter - erfarenheter och praktiska råd

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

KOGENATE Bayer 250 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning.

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson

Johan Benesch. Null Ellipsometry and Protein Adsorption to Model Biomaterials

Fördelning mellan indikationer för warfarin behandling

Ischemi/reperfusion T3

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Södersjukhuset

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet

Nationell Hälsodeklarationsstandard. och lite till

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

Blödningar hos nyfödda


B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

Heparininfusion vuxna US Linköping

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Dugga Klinisk Kemi, DS

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Karolinska Solna

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Del 4_5 sidor_13 poäng

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

P-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR.

Preanalys - webbenkät och diskussion

Fibrinogen. Andreas Hillarp Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland.

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad :14

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Våga Visa kultur- och musikskolor

Vad händer på Equalis

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

UpDate akut blödning. Mårten Söderberg SVK 2015

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Transkript:

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Triolab användarmöte 2016-04-19

Mer än 60 år med (A)PTT Utvecklades för att bl.a. påvisa blödarsjuka Screeningtest för hemostasdefekter (faktorbrist) Monitorering av heparin Påvisa lupus antikoagulans Viktigt testsystem för en-stegs metoder Stor betydelse inom forskningen av både prokoagulanta och antikoagulanta faktorer Bl.a. viktig för upptäckten av APC resistens...

APTT: utförande 1 del plasma 1 del aktivator (ej Ca 2+ ) Inkubation 3-5 min, 37 C 1 del kalciumklorid Bestäm tiden till koagelbildning Mäter summan av alla faktorer i intrinsic-vägen Normal tid ca. 30-40 s Går ej att kalibrera! Påvisa faktorbrist, mäta heparin, lupus antikoagulans, inhibitorer etc.

APTT: reagenssammansättning Aktivator Optimal aktivering av kontaktfasen a) Partikulär: glas, kisel, kaolin celit etc. b) Löslig: ellagsyra, polyfenoler Fosfolipider (partiellt tromboplastin) Substitut för membran/aktiverade trombocyter STOR variation map typ och koncentration: animaliska, vegetabiliska eller syntetiska. Påverkar känsligheten för heparin, lupus etc.

1. Kontaktaktiveringen (reaktioner under inkubationstiden) Aktivator: negativt laddad yta (t.ex. glas, kaolin etc.) Prekallikrein (HMWK) FXII Kallikrein FXIIa FXI (HMWK) FXIa

2. Ca 2+ /fosfolipid-beroende fasen Prekallikrein (HMWK) FXII Kallikrein FXIIa FXI (HMWK) FXIa Ca 2+ FIX FIXa FX FVIIIa PL, Ca 2+ Protrombin FXa FVa PL, Ca 2+ Trombin Fibrinogen Fibrin

Många orsaker till variabilitet av APT-tiden Skillnader i känslighet av faktorbrist. Lotvariationer (fosfolipid innehåll) Stress, fysisk aktivitet Graviditet/post partum period, kirurgi Andra förvärvade tillstånd (DIC, läkemedel, leversjukdom) OBS! Summaaktivitet. Ett ökat FVIII (graviditet, p-piller, post-op, etc.) kan maskera en hemostatisk defekt!

Exempel med mild hemophilia B och APTT Case report: Park C-H et al. Blood Coagul Fibrinolysis 2010;21:368-71. Man 26 år med påtaglig blödning i samband med tandextraktion, har blött tidigare efter mindre trauma. Normal APTT 40 s men lågt FIX:C at 0,27 kie/l) Bror (med liknande blödningshistorik) APTT förlängd, 45 s, FIX:C = 0,34 kie/l

APTT reagens ( märken i Europa) Siemens (4 olika) IL (3 olika) Stago (4 olika) Trinity (5 olika) Hyphen (2 olika) Technoclone (2 olika) Axis-Shield Diagen Grifols Immuno MediRox Pacific Sigma Others >25 olika APTT reagens Används för APTT och/eller som reagens I faktorspecifika enstegsmetoder

Stagos APTT reagens PTT Automat (cefalin, kisel) PTT-LA Cephascreen (cefalin, kisel) (cefalin, polyfenol) C.K. Prest (cefalin, kaolin)

Vad bör APTT mäta? Heparin? Lupus antikoagulans? Brist på enskild koagulationsfaktor? The APTT should be able to detect factor deficiencies of 30% or less (Proctor & Rapaport, 1961; CLSI H47-A). A reliable APTT reagent should be sufficiently sensitive to record an abnormal result when the level of any single or combined intrinsic clotting factor deficiency is reduced to a level which may cause spontaneous bleeding, or haemorrhage following a haemostatic challenge (Poller, 1999)

APTT (sekunder) 60 50 40 30 FVIII koncentration och APTT test av nio olika APTT reagens Vid 0.30 kie/l FVIII: APTT = 36 44 sekunder 0.10 0.20 0.30 0.40 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 Faktor VIII (kie/l) 0.50! "##$%& Reag 1! "##$' & Reag 2! "##$( & Reag 3! "##$) & Reag 4! "##$*& Reag 5! "##$+& Reag 6! "##$, & Reag 7! "##$- & Reag 8! "##$. & Reag 9

Blood Coagul Fibrinolysis 2014; 25: 851-855.

Hansson KM et al., Blood Coagul Fibrinolysis 2014; 25: 851-855.?

APT-tid (sek.) Heparin och APT-tider 160 140 120 100 80 60 40 Exempel från NEQAS: Plasmapool från hepariniserade patienter 433 deltagande laboratorier 26 olika APTT-reagens Medelvärde 80,2 ± 24 sek. Intervall: 45-147 sekunder!!! APTT-reagens (n=26)

Equalis: P-APT-tid (s); Youden plot 2016:01; n=100 (n=66) (n=22) (n=11) (n=1)

Hur ska vi hantera en lång APT-tid?

Exempel på hur en lång APTT kan utredas på lab (Kamal A et al., Mayo Clin Proc 2007;82:864-873) Förlängd APTT Finns felkällor? Upprepa testning Normal Abnormal Ingen ytterligare testning Kan lång APTT förklaras av antikoagulantia eller systemisk sjukdom Ja Nej Ingen ytterligare testning Utför APTT-mixning med normal plasma

Hematologiska sjukdomar Ex. lymfom kan orsaka lång APTT M-komponent Fibrinogen/fibrinolys Lång APTT, mix 1:1 ofta oförändrad eller ger ännu längre APTT Andra koag.tester påverkade, ofta PK(INR) Ser ut som lupus men både screen och konf. förlängda = drvvt-kvot ofta normal Kontrollera fibrinogen/d-dimer Om möjligt, inspektera koagulationsprofilen på instrumentet.

Lupus antikoagulans Lång APTT (ofta, men reagensberoende) Mix APTT 1:1 förlängd, eller längre Andra koag. tester påverkade men (oftast ) inte PK(INR). Fosfolipidberoende; screen >> konfirmation

Diagnos 1 Ung man, 18 år, uppvisar blödning efter tandextraktion, ingen annan historik. En morbror uppges ha avlidit av en blödningskomplikation efter kirurgi. Lab: Blodstatus, PK(INR) ua, APTT = 45 s (23-33 s) Vilken av följande alternativ är mest troligt? a) von Willebrands sjukdom b) Ärftligl FVIII-brist c) Ärftlig FXI-brist d) Ärftlig FXIII-brist e) Ärftlig FVII-brist Ref: Kamal A et al., Mayo Clin Proc 2007;82:864-873

Diagnos 2 Kvinna 30 år, med kraftig blödning efter tandextraktion. Ingen familjehistoria med blödning. Hon tar 6 tabletter ibuprofen varje dag mot smärta. Lab: Blodstatus, PK(INR) ua, APTT = 60 s (23-33 s) APTT korrigeras efter mixning med normal plasma. Övriga faktoranalyser visar på normal FVIII, FIX, FXI but low FXII (0.02 IU/ml; ref range: 0.60 1.60 IU/ml) Vilken av följande alternativ är mest trolig förklara blödningsproblemen? a) Intag av ibuprofen b) Faktor XII-brist c) Brist på prekallikrein d) Lupus antikoagulans Ref: Kamal A et al., Mayo Clin Proc 2007;82:864-873

Summering APTT ett viktigt test för förståelsen av blodkoagulationen APTT mäter summaeffekten av tio olika koagulationsfaktorer Lär känna ditt APTT reagens: Faktorkänslighet Heparin Lupus antikoagulans Etablera lokalt referensintervall Finns ingen klar gräns mellan mild blödningsrubbning och resultat från friska individer klinik + lab! En förlängd APTT är inte nödvändigtvis kliniskt intressant En normal APTT kan inte alltid exkludera en mild hemofili

Tack för uppmärksamheten Med hälsningar från Region Halland