Elevdokumentation i praktiken Lisa Asp-Onsj Onsjö Göteborgs Universitet
Styrande för f r arbetet med elevdokumentation; Olika styrdokument påp nationell nivå (som ständigt uppdateras) Riktlinjer för f r det lokala arbetet påp skolan Kokbok för r den perfekta dokumentationen inte möjligm
Lokal pedagogisk planering Utvecklingssamtal UIP med skriftliga omdömen men Åtgärdsprogram
IUP - följa kunskapsutvecklingen i varje ämne. Vad eleven lärt, l inte bara vad han eller hon gjort. Visa påp hur eleven ska kunna komma vidare. IUP och åtgärdsprogram kan inte ersätta varandra.
IUP i matematik, geometri åk k 8 Ur mål m l att sträva mot i matematik. Eleven ska utveckla sin förmf rmåga att förstf rstå,, föra f och använda nda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för f r sitt tänkande. t Strävan ska också vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmf rmåga att förstå och använda: nda: grundläggande ggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser. (Ur Skolverket, 2009)
Mål l till eleven som under perioden ska: Inhämta kunskaper om grundläggande ggande geometriska begrepp, kunna räkna r ut areor, volymer samt känna k till måttsystem. m Utveckla förmf rmåga att jämfj mföra och förstf rstå samband och skillnader mellan olika kroppar. Skriftligt och muntligt redovisa och förklara f hur du tänkt t samt argumentera för f r ditt tänkande t och val av strategi. (Ur Skolverket, 2009)
Vi kommer att bedöma: Din förmf rmåga att: använda nda och tolka enkla geometriska formler. jämföra och förstf rstå samband mellan olika rymdgeometriska kroppar. Muntligt och skriftligt redovisa dina tankar, strategier och problemlösningar. (Ur Skolverket, 2009)
I undervisningen kommer vi att arbeta med: Begrepp som area, omkrets, volym hos geometriska kroppar som cirkel, kvadrat, rektangel etc. Olika måttsystemm (Ur Skolverket, 2009)
Eleverna behöver träna påp att: Utföra beräkningar och enhetsomvandlingar. Jämföra och se samband mellan olika måttsystem. Hur man redovisar sin problemlösning vilka strategier man använt nt skriftligt och muntligt. (Ur Skolverket, 2009)
SFS 2000:1108, kap 5 1 Om det genom uppgifter.. framkommer att eleven kan ha behov av särskilda s stödåtg tgärder, ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt s stöd, ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas f upp och utvärderas. Eleven och dess vårdnadshavare v ska ha möjlighet m att delta när n åtgärdsprogrammet utarbetas.
Skolverkets allmänna råd r d och kommentarer (2008). För r arbete med åtgärdsprogram.
Dokumentera de åtgärder som man från skolans sida gör g r för f r att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar. ttningar. Pedagogiskt utvecklingsinstrument, i första hand förändringar f i den reguljära ra verksamheten.
Sakliga mål (på lång och kort sikt) Undvik värdering av elevens egenskaper Ska vara kopplade både till kunskapsmål och strävansm vansmål Del i skolans kvalitetsarbete Kan medverka vid resursfördelning rdelning och kompetensutveckling
Syftar till att säkersts kerställa att en elevs behov av särskilt stöd d tillgodoses. Redskap för f r planering av den pedagogiska verksamheten kring den enskilda eleven. Skriftlig bekräftelse påp stödåtg tgärder. Överblick
Måste finnas för f r alla elever som har behov av någon n form av särskilt stöd; inte når n r målen, m vantrivs,, svårt att fungera i grupp, hög h g frånvaro, utagerande eller drar sig undan.
Åtgärdsprogrammet grundar sig alltid påp en utredning av elevens behov av särskilt s stöd. I vissa fall kan den göras g relativt enkelt och snabbt. Utredningen ska hållas h skiljd från åtgärdsprogrammet.
Viktigt att se arbete med åtgärds- program som en kontinuerlig process som ska följas f upp och utvärderas. Betonar elevens och vårdnadshavarnas v rätt till delaktighet.
Samtals och dokumentationskultur Kommunalisering Decentralisering Mål l och resultatstyrning
Åtgärdsprogram som samtal och text. Kedja av olika samtal som leder fram till text och som omförhandlas vid senare tillfällen. llen.
Slutsatser från n enkäten Föräldrars delaktighet ca 50 %. Elevens delaktighet ca 40 %. Om eleven inte alls är r delaktig lyckas pedagogen sällan s med insatsen (17 %). Om eleven är r mycket delaktig lyckas man oftast (93 %). Ungefär r samma siffror för f föräldramedverkan
Elevens problematik komplex, många m elever bedöms ha flera olika svårigheter samtidigt. Dubbelt sås vanligt med åtgärdsprogram för f r pojkar än n för f flickor.
Institutionella samtal har flera olika funktioner: Ofta planerade och har specifika målm Informera och skapa relation Alla röster r ska komma till tals, samtidigt som institutionen har ett övertag - spänning
Sex fallstudier Intervjuer med elev, förälder, f klasslärare, rektor, specialpedagog och eventuell resurspedagog. Samtalsutskrifter från n arbetslagsmöten ten och möten m med förälder f och elev. Klassrumsobservationer Sociogram Samtliga åtgärdsprogram bakåt t i tiden
Gustav, skolår r 3-43 Koncentrationssvårigheter righeter och epilepsi Placerad i liten grupp nästan n påp heltid
Motivera Gustavs placering Diagnostisk praktik
Ellen, skolår r 3-43 Grav utvecklingsstörning, hör h r till träningsskolan. Går r i vanlig klass med resurspersonal Fokuserar inte funktionsnedsättningen ttningen men ser den heller inte som oviktig.
Mer symetrisk dialog alla kommer till tals Öppet ppet samtal Fokus påp pedagogiska och interaktionella aspekter Okonventionella lösningar, l prövande inställning Dialogisk praktik
Nils, skolår r 5-65
Nils, skolår r 5-65 Koncentrationssvårigheter, righeter, diffus problematik som ständigt omformuleras. Inga särskilda s åtgärder. Omfattande men oprecist åtgärdsprogram många sidor men vad står r det egentligen. Delegationsdiskurs.
Åtgärdsprogram Syfte: Nils vill förbf rbättra sin inställning till skolarbetet och vuxna och vill utnyttja sin förmåga bättre. b Mål l 1: Nils ska inte svära åt t vuxna utan samtala vänligt v och trevligt. Hur: Nils ska tänka t efter innan han pratar så han inte säger s tråkiga och negativa saker
Nils vilja annekteras han påstp stås s vilja vissa saker som han inte uttryckt Skolan menar att Nils självdisciplinering är bristfällig Exempel på p mild maktutövning vning
Anna skolår r 7-97 I gränslandet till lättare l utvecklingsstörning Utagerande beteende och skolk
Annas och hennes föräldrars f röster r svaga Stängt samtal Bristande dialog Fokus påp Annas fysiska person Pedagogiska aspekter och relationer ej synliga Omsorgsinriktad praktik
Handlingsplan....Önskad situation: Att Anna tar emot den hjälp som erbjuds henne. Att vårdnadshavare v ger sitt samtycke till att hon följer f särskolans s kursplan Underskrifter: specialpedagog, klassförest reståndare, målsman. m
Elevdokumentation som påtryckningsmedel Skolan producerar en sanning - svårt för f föräldrar att göra g sina röster r hördah Underskrifter som binder upp föräldrar f o elev Konsekvenser diskuteras ej
Slutsatser Personalen kommit överens innan förälder f och elev ev görs delaktiga. Driver en bestämd linje Dialog ibland spel för f r gallerierna. Delvis dold agenda. Gäller att få med förälder och elev.
Personalen agerar som ett team, eventuell oenighet skyls över. Oerfaren personal rättar in sig i ledet. Finslipar argumentationen i arbetslaget.
Viktigt att inte dölja d samtalets ojämlika karaktär r men sträva efter ökad jämlikhetj Dialogens betydelse
Utredning/kartläggning ggning (eget bruk) Insamlat material Samtal Observationer Test/diagnoser Analys/diskussion
Åtgärdsprogram Namn datum Närvarande Elevens behov (kort) Mål l (kort o lång l sikt) Åtgärder Ansvarig Utvärdering/uppf rdering/uppföljning