J Infektionssjukdomar Penicillindosering Penicillinallergi



Relevanta dokument
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Öroninflammation Svante Hugosson

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Giltighetstid: längst t om

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård

Rationell antibiotikaanvändning

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD

Multiple choice frågor

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland.

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Multiple choice frågor

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD

Resistensläge i öppenvård:

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Antibiotika Fall-diskussioner. Folke Lagerström Anja Rosdahl

Riktlinjer vid exposition av mässling

URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Kapitel 10 Infektionssjukdomar

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Urinvägsinfektioner hos äldre

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Patientfall akut media otit

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

Resistensläge i öppenvård:

Pneumoni på vårdcentral

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

SKÅNELISTAN Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Innehåll. Antibiotika. Nr

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

antibiotikabruk i praktiken

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Transkript:

Infektionssjukdomar Internationellt sett har flera länder stora problem med resistensutveckling. I Sverige har vi tidigare varit relativt förskonade från detta men de senaste åren har dock ökade resistensproblem uppstått även här. Detta gäller luftvägspatogener såväl som gramnegativa tarmbakterier och MRSA (meticillinresistenta S.aureus). Vårt län har än så länge ett gynnsamt resistensläge och detta kan behållas genom en rationell antibiotikaförskrivning samt undvikande av överförskrivning. Penicillindosering I Sverige doseras penicillin V traditionellt två gånger om dagen. Farmakokinetiska och farmakodynamiska studier talar för att penicillinpreparat bör doseras minst tre gånger per dygn, i alla fall i det initiala skedet av sjukdomen (ex. så länge barnen är hemma från daghem/skola). Vid allvarliga infektioner, ex erysipelas och pneumokock-pneumoni, bör dosering tre ggr /dygn alltid användas. Doseringen som rekommenderas vid tonsillit, erysipelas och pneumoni är 12,5 mg/kg x 3 upp till 1g x 3. Vid sinuit och otit rekommenderas 25 mg/kg x 3 upp till 2g x 3. För isoxasolylpenicillinerna (dicloxacillin/flukloxacillin) rekommenderas dosen 0,5-1 g x 3. Penicillinallergi Penicillin skall ej ges, om det förorsakat allvarliga reaktioner som: anafylaxi mukokutant syndrom serumsjukeliknande bild tidig urtikaria (inom de två första dagarna) eller urtikaria med ansiktssvullnad Penicillin kan prövas första dosen på mottagning och observation i en timme efter: sent exantem urtikaria eller kliande utslag som debuterat efter de två första behandlingsdagarna. G 89

Luftvägsinfektioner fenoximetylpenicillin* tabl 125; 250; 500; 800 mg; 1 g oral susp 50; 100 mg/ml orala dr 250 mg/ml dosgran 250 mg erytromycin Ery-Max enterokaps 250 mg dosgran 200 mg oral susp 40; 100 mg/ml amoxicillin* trimetoprim + sulfametoxazol* tabl/kaps 375; 500; 750 mg; 1 g oral susp 50; 100 mg/ml dosgran 125 mg tabl 80/400 mg oral susp 8/40 mg/ml barndos: 0,4 ml/kg x 2 tabl 160/800 mg doxycyklin Doxyferm tabl. 100 mg klindamycin Dalacin kaps 75; 150; 300 mg oral lösn 15 mg/ml cefadroxil* kaps/tabl 500 mg; 1 g oral susp 100 mg/ml * tillhör Utbytesgrupp De bakterier som har störst betydelse vid uppkomst av luftvägsinfektioner är streptokocker grupp A, pneumokocker och Haemophilus influenzae. Penicillin V är förstahandsmedel vid behandling av tonsillit, otit, sinuit och pneumokockpneumoni. Betahemolytiska streptokocker grupp A är alltid känsliga för pcv. Nedsatt känslighet för pcv förekommer hos pneumokocker, men är fortfarande ovanlig i Gävleborg liksom i övriga Sverige (i genomsnitt 3% med geografiska variationer). Höggradig resistens är sällsynt. H.influenzae kan, framför allt vid otit och sinuit, vara en problembakterie. I Sverige har frekvensen av höggradig resistens hos H.influenzae, beroende på betalaktamasproduktion, pendlat kring 10 % de senaste 10 åren. Vid behandlingssvikt på pcv vid otit eller sinuit rekommenderas i första hand amoxicillin. Först vid odlingsverifierad betalaktamasproducerande H. influenzae bör amoxicillin-klavulansyra, trimetoprimsulfa eller moderna cefalosporiner, exempelvis lorakarbef, användas. Cefadroxil eller erytromycin skall ej användas då de har dålig effekt mot H. influenzae. 90

Akut otit Enstaka episod Spontanläkning kan förväntas ske hos ca 70% av fallen. Behandling ges till alla barn under 2 år och till samtliga barn med allmänpåverkan, perforation eller med komplicerande faktorer (exempelvis annan sjukdom ) oavsett ålder. Till alla övriga kan man avvakta med antibiotika, med överenskommelse om att föräldern hör av sig efter två dygn om symptomen inte försvunnit alternativt tidigare om barnet försämras. pcv i 5 dagar Vid penicillinallergi: erytromycin i 10 dagar Terapisvikt ( utebliven förbättring trots 3 dygns antibiotikabehandling) Orsakas vanligen av H.influenzae, vilka dock sällan är betalaktamasbildande. Efter nasofarynxodling: amoxicillin i 10 dagar amoxicillin-klavulansyra är ett alternativ vid förekomst av odlingsverifierad betalaktamasbildande bakterie Vid penicillinallergi: trimetoprim-sulfa alternativt doxycyklin till barn > 8 år och vuxna Recidiv (ny otit inom en månad efter föregående episod) Är vanligen orsakad av pneumokocker, men även H.influenzae förekommer. Efter nasofarynxodling: pcv i 10 dagar Vid tidigare otillfredsställande svar på pcv och/eller fynd av H. influenzae behandling som vid terapisvikt Akut tonsillit orsakad av GAS (grupp A streptokocker) Risken för komplikation motiverar för närvarande inte antibiotikabehandling, men sådan kan förkorta sjukdomsförloppet och minska tiden för smittsamhet. Enstaka episod pcv i 10 dagar Vid penicillinallergi: erytromycin alt klindamycin. Recidiv (ny akut tonsillit inom 2 veckor efter avslutad antibiotikabehandling) Svalgodling skall alltid utföras vid recidiv. cefadroxil alt. klindamycin i 10 dagar. Akut maxillarsinuit De flesta rhinosinuiter är inte bakteriella men antibiotikabehandling insättes i regel efter minst 1 veckas sjukdomsduration. Behandling på enbart kliniska grunder av enstaka maxillarsinuit kan accepteras. Vid tveksam diagnos hos opåverkad patient, eventuellt ytterligare 2 3 dagars expektans. 91

Enstaka episod pcv i 10 dagar avsvällande näsdroppar eller spray Terapisvikt/ recidiv Vid recidiv eller terapisvikt: obligatoriskt med ultraljud eller röntgen följt av punktion och odling på aspiratet. amoxicillin i väntan på odlingsresultat Vid penicillinallergi: trimetoprim-sulfa alt. doxycyclin till barn > 8 år och vuxna Pneumoni hos barn Virus vanligare än hos vuxna. Pneumokocker och H.influenzae dominerar bland bakterier. Mycoplasma pneumoniae (M.pneumoniae) orsakar ofta pneumoni hos skolbarn, men är mycket ovanlig hos barn < 5 år. pcv i 7 10 dagar Vid penicillinallergi: erytromycin alt klindamycin Vid misstanke om M.pneumoniae: erytromycin Pneumoni hos vuxna Vanligast orsakad av pneumokocker men M.pneumoniae och Chlamydia pneumoniae kan dominera vissa år hos yngre vuxna. H.influenzae kan förekomma hos patienter med KOL. pcv i 7 10 dagar vid penicillinallergi: erytromycin alt klindamycin vid misstanke om mycoplasmapneumoni: erytromycin alt doxycyklin Influensa Vaccinationsprofylax Årlig vaccination av riskgrupperna är den viktigaste åtgärden för att begränsa de medicinska konsekvenserna av influensa. Inom Landstinget Gävleborg erbjuds avgiftsfri influensavaccination till alla länsinnevånare som fyller 65 år eller mer samt oavsett ålder till personer med: hjärtsjukdom, lungsjukdom inklusive astma, njursjukdom, diabetes och immunbrist. 92

Urinvägsinfektioner (UVI) pivmecillinam Selexid tabl 200 mg nitrofurantoin Furadantin tabl 5; 50 mg Tabletterna kan lösas i vätska eller blandas i maten trimetoprim* tabl 100; 160; 300 mg oral susp 10 mg/ml trimetoprim + tabl 80/400 mg sulfametoxazol* oral susp 8/40 mg/ml barndos: 0,4 ml/kg x 2 tabl 160/800 mg cefadroxil* kapsl/tabl 500 mg; 1 g oral susp 100 mg/ml norfloxacin* tabl. 200; 400 mg ciprofloxacin* tabl.100; 250; 500; 750 mg oral susp 50; 100 mg/ml * tillhör Utbytesgrupp Escherichia coli (E.coli) är den vanligaste (>80%) orsaken till UVI hos barn, kvinnor och män i alla åldrar. Under de senaste åren har för E.coli rapporterats en ökande resistens mot trimetoprim. I Gävleborg uppgår resistensen bland isolerade kolistammar från såväl sluten som öppen vård till 20%. Risk för resistens är särskilt hög om patienten nyligen har behandlats med trimetoprim. Därför bör växelbruk av antibiotika tillämpas och nitrofurantoin bör användas i större utsträckning för behandling av cystit hos kvinnor, oavsett ålder. Risken för allvarliga biverkningar är liten, i synnerhet med de korta kurer som rekommenderas idag. Dosreduktion med hänsyn till njurfunktion, särskilt hos äldre, bör dock göras och preparat ska inte ges vid njursvikt. Kinoloner skall fortfarande användas restriktivt vid nedre urivägsinfektioner hos kvinnor pga tilltagande resistens. Nedre UVI hos kvinnor Sporadisk akut cystit E.coli och S.saprophyticus orsakar > 90% av cystitepisoder i primärvården. Urinodling och uppföljning är inte nödvändiga vid sporadiska, okomplicerade cystiter hos patienter som blir besvärsfria efter behandling. nitrofurantoin 50 mg x 3 (kvinnor > 70 års ålder 50mg x 2) i 5 dagar pivmecillinam 200 mg x 2 i 7 dagar cefadroxil 1g x 1 i 5 dagar trimetoprim 300 mg x1 eller 160 mg x 2 i 3 5 dagar 93

Terapisvikt Odling bör göras, helst på urin som varit blåsinkuberad > 4 timmar. Differentialdiagnosiskt bör övervägas urogenital infektion orsakad av chlamydia och herpes, vulvovaginit och icke-infektiösa orsaker som slemhinneatrofi, prolaps eller andra gynekologiska åkommor Om odlingssvar inte kan inväntas norfloxacin 200 mg x 2 ciprofloxacin 250 mg x 2 Recidiverande cystit (>2 det senaste halvåret / > 3 det senaste året) Enskild episod Handläggs och behandlas som vid sporadisk infektion. Urinodling bör dock tas före insättandet av antibiotika. Vid upprepade fynd av stenbildande bakterier, som ex Proteus bör utredning göras Växelbruk av antibiotika rekommenderas, dvs ej samma preparat som vid närmast föregående tillfälle gäller i synnerhet trimetoprim som bör undvikas inom 3 6 månader efter föregående behandling. Profylax för att minska recidivfrekvensen Följande råd kan ges för att försöka minska risken för recidiv: regelbunden och fullständig blåstömning, undvika pessar och spermicida samt undvika avkylning av fötter och skinkor. Behandla slemhinneatrofi hos postmenopausala kvinnor. Därutöver kan övervägas någon av följande strategier: nitofurantoin 50 mg alt trimetoprim 100 mg som engångsdos efter samlag nitrofurantoin 50 mg alt trimetoprim 100 mg som engångsdos till natten i 3 6 månader Asymtomatisk bakteriuri (ABU) hos kvinnor Ingen behandling annat än under graviditet eller efter akut pyelonefrit UVI hos gravida se kapitel G (Gynekologi och urologi) Nedre UVI hos män Prostataengagemang förekommer nästan alltid, trots avsaknad av klassiska prostatitsymtom. Underliggande kronisk bakteriell prostatit är den vanligaste orsaken till recidiverande UVI hos män. Val av antibiotika begränsas till kinoloner och trimetoprim, eftersom höga koncentrationer måste uppnås i prostata. Betalaktamantibiotika och nitrofurantoin är mindre lämpliga vid UVI hos män pga otillräcklig penetration till prostatavävnad. Behandlingstiden är alltid minst 2 veckor, oavsett om 94

feber förekommit eller inte, för att om möjligt eliminera samtidig infektion i prostata. Odling skall alltid göras före insättande av antibiotika samt vid efterkontroll 4 veckor efter avslutad behandling. Vid komplikationsfritt förlopp är urografi/cystoskopi ej nödvändig Vid anamnes på miktionsbesvär bör residualurinbestämning och urinflödesmätning övervägas. Förstahandspreparat norfloxacin 400 mg x 2 i 14 dagar ciprofloxacin 500 mg x 2 Andrahandspreparat trimetoprim 160 mg x 2 eller 300 mg x 1 i 14 dagar Terapisvikt Antibiotikabyte efter resistensmönster. Avflödeshinder bör uteslutas. Recidiv Tidiga symtomgivande recidiv eller täta recidiv alt. asymtomatiska recidiv med stenbildande bakterier, ex Proteus. ciprofloxacin alt trimetoprim, dos enligt ovan, i 4 6 veckor Utredning med urografi/ cystoskopi, residualurinbestämning och urinflödesmätning. Asymtomatisk bakteriuri hos män (ABU) Ingen behandling annat än efter symtomgivande infektion eller efter avveckling av KAD. Hög UVI hos vuxna Urinodling skall alltid tas innan behandling påbörjas. Efterkontroll med odling för att se om klinisk och bakteriologisk utläkning skett rekommenderas 2 4 veckor efter avslutad behandling. Utredning behövs inte vid första pyelonefritattacken om förloppet är komplikationsfritt och utläkning har skett. ciprofloxacin 500 mg x 2 i 10 14 dagar alternativt trimetoprim-sulfa x 2 i 10 14 dagar (dosen bör halveras hos äldre>70 år) Terapisvikt (trots adekvat antibiotikaval): avflödeshinder eller njurabscess bör misstänkas i första hand och uteslutas med akut urografi/ ultraljud. Recidiv utredning med urografi/ cystoskopi samt för män residualurinbestämning och urinflödesmätning ❿ 95

UVI hos patienter med KAD Alla kateterbärare har bakteriuri efter 10 14 dagar med inte sällan multiresistent, polymikrob flora. Odling och behandling är aktuell främst vid symtomgivande, febril infektion. Uppföljning behövs inte vid kvarkateter och symtomregress. Kateterbyte är indicerad under pågående antibiotikakur och utredning med avseende på konkrement i blåsan bör övervägas vid terapisvikt och recidiv. Om stenbildande bakterier, som ex Proteus isoleras bör dessa elimineras genom antibiotikabehandling och kateterbyte även hos asymtomatiska patienter. norfloxacin 400 mg x 2 i 14 dagar ciprofloxacin 500 mg x 2 i 14 dagar Profylax Kroniska kateterbärare som ofta drabbas av febril infektion vid kateterbyte bör ges profylax några timmar före kateterbyte. norfloxacin 400 mg alternativt ciprofloxacin 500 mg som engångsdos KAD avveckling Kvinnor som haft KAD behandlas endast vid symtomgivande infektion. KAD-avveckling hos män skall efterföljas med odling efter 1 2 veckor och behandling ges vid positivt odlingsfynd med efterföljande odlingskontroll. norfloxacin 400 mg x 2 i 2 veckor ciprofloxacin 500 mg x 2 i 2 veckor trimetoprim 160 mg x 2 eller 300 mg x 1 i 2 veckor UVI hos barn > 2 år Det är svårt att skilja mellan nedre och övre UVI hos barn under 2 års ålder och infektioner hos dessa bör handläggas av eller i samråd med barnläkare. Följande rekommendationer avser barn äldre än 2 år. Asymtomatisk bakteriuri(abu) Ingen behandling. ABU kan vara en markör för blåsdysfunktion och utredning bör övervägas i samråd med barnläkare. Låg UVI Odling tas alltid före behandling samt 2-4 veckor efter utsättandet av antibiotika. Utredning med flödes/residualurinmätning är indicerad vid förstagångscystit hos pojkar och vid recidiverande UVI eller patologisk miktionsanamnes hos flickor. furadantin 1 mg/kg x 3 i 5 dagar cefadroxil 25 mg/kg x 2 i 5 dagar trimetoprim 3 mg/kg x 2 i 5 dagar 96

Hög UVI Odling tas alltid före insättandet av antibiotikum samt 2 4 veckor efter avslutad behandling. Klinisk uppföljning rekommenderas efter 3 5 dagar. Ultraljud alltid indicerad, flödes/residualmätning alltid på pojkar, flickor vid recidiv eller patologisk miktionsanamnes. trimetoprim/sulfa 0,4 ml/kg kroppsvikt två gånger per dygn i 10 dagar ceftibuten 9 mg/kg/dygn en gång per dygn i 10 dagar Hud- och mjukdelsinfektioner fenoximetylpenicillin* tabl 125; 250; 500; 800 mg; 1 g oral susp 50; 100 mg/ml orala dr 250 mg/ml dosgran 250 mg klindamycin Dalacin kaps 75; 150; 300 mg oral lösn 15 mg/ml flukloxacillin Heracillin tabl. 125; 500; 750 mg oral susp 50 mg/ml doxycyklin Doxyferm tabl. 100 mg trimetoprim + sulfametoxazol* tabl 80/400 mg oral susp 8/40 mg/ml barndos: 0,4 ml/kg x 2 tabl 160/800 mg * tillhör Utbytesgrupp Impetigo se kapitel D (hudsjukdomar) Follikulit/ Furunkel/Karbunkel Dessa infektioner som utgår från hårsäcken orsakas av Staphylococcus aureus. Incision och dränage är indicerad vid utvecklad abscess. Antibiotika ges vid utbredd infektion, lymfangit, feber, lokalisation till ansiktet eller lednära. flukloxacillin vid allergi: klindamycin Hidroadenit Bölder som orsakas av sekundär, bakteriell invasion av tilltäppta talg- och apokrina körtlar. Frekventa recidiv hör till sjukdomsbilden och leder till vävnadsdestruktion. Ärr- och hålrum bildas, vilket skapar grogrund för kronisk, lågvirulent infektion med koagulasnegativa staphylokocker, lågvirulenta S.aureus och anaerober. Punktion eller incision kan prövas 97

vid akuta hidroadeniter. Vid svårare skov: klindamycin flukloxacillin Antibiotika har dålig effekt på kroniska förändringar och remiss till hudklinik eller plastikkirurg bör övervägas för excision och sekundär läkning. Erysipelas Erysipelas orsakas av betahemolyserande streptokocker grupp A, mindre vanligt grupp G. Resistens mot penicillin V har hittills inte rapporterats, däremot förekommer resistens mot klindamycin och erytromycin. Högläge vid benros och kompression vid ödem pga venös insufficiens eller lymfstas rekommenderas så fort smärtan tillåter. pcv 12,5 mg/kg x 3 till barn 1g x 3 till vuxna i 10 14 dagar vid penicillinallergi: klindamycin vid misstanke om dubbelinfektion med Staphylococcus aureus, ex infekterad sår som inkörsport eller abscessbildning: flukloxacillin Efter insatt behandling sjunker feber först, medan hudrodnaden kan öka initialt. Detta är inte uttryck för terapisvikt. Flegmone Bakteriell infektion i den subkutana vävnaden, djupare än erysipelas och ofta utgången från infekterade sår. Orsakas av främst Staphylococcus aureus och betahemolytiska streptokocker grupp A. flukloxacillin vid penicillinallergi: klindamycin Infekterade hund- och kattbett Pasteurella multocida vanligaste orsak. Ofta tidiga smärtor trots beskedlig lokalstatus. Kort inkubationstid på 1 2 dygn, till skillnad från Staphylococcus aureus som kommer senare, oftast > 2 dygn. Noggrann sårrengöring och revision viktigt. Tidig klinisk uppföljning vid bett nära leder och senor. Manifest infektion pcv 25 mg/kg x 3, 2g x 3 till vuxna i 10 dagar vid penicillinallergi: till vuxna doxycyklin 200 mg dag 1, därefter 100 mg x1, till barn trimetoprim-sulfa 0,4 ml/kg kroppsvikt 2 gånger dagligen Tidig behandling/profylax (före kliniska infektionstecken) Värdet av tidig behandling är ej bevisad. Noggrann sårrengöring är den viktigaste preventiva åtgärden. Behandling i 5 dagar med preparat enligt ovan kan övervägas: till äldre och immunosupprimerade patienter (ex splenectomerade) 98

vid djupa, svårreviderade skador vid lokalisation till händer och armar Tarminfektioner ciprofloxacin* tabl.100; 250; 500; 750 mg oral susp 50; 100 mg/ml erytromycin Ery-Max enterokaps 250 mg dosgran 200 mg oral susp 40; 100 mg/ml metronidazol Flagyl tabl 200; 400 mg oral susp 40 mg/ml * tillhör Utbytesgrupp Tarminfektioner orsakade av bakterier är oftast kortvariga och antibiotika är sällan indicerad. Oral rehydrering är grunden i behandlingen. Antibiotikabehandling före odlingssvar, jämte sjukhusvård bör övervägas vid svår akut kolit (frekventa blodiga eller slemmiga diareer och feber). Behandling rekommenderas också vid septisk salmonellinfektion, immunosuppression, inflammatorisk tarmsjukdom, kärlgraft eller aneurysm. Ciprofloxacin: 500 mg x 2 i 5 dagar Vid fastställd etiologi: salmonellaenterit: i regel ingen behandling, om långvarigt (>3 månader) bärarskap kan man överväga ciprofloxacin 500 mg x 2 i 3v shigella: behandling rekommenderas, ciprofloxacin 500 mg x 2 i 3 dagar campylobacter: i regel ingen behandling, vid svår eller långdragen infektion erytromycin 500 mg x 2 i 5 10 dagar clostridium difficile: avsluta pågående antibiotikabehandling, avvakta om milda symtom ( förbättring inträffar inom 2-3 dagar hos 25% av patienterna utan specifik behandling), om svårare infektion metronidazol 400 mg x 3 i 10 dagar ❿ 99

Tularemi (harpest) doxycyklin Doxyferm tabl. 100 mg ciprofloxacin* tabl.100; 250; 500; 750 mg oral susp 50; 100 mg/ml * tillhör Utbytesgrupp Tularemi uppträder endemiskt i Gävleborg med anhopning av fall under framförallt sensommaren. Under en pågående epidemi är klinisk diagnos oftast tillräcklig och pålitlig vid den ulceroglandulära formen med en typisk bild (ett sår och regional adenit ). Bakterien kan påvisas med odling eller PCR på sårsekret, vilket kan vara till hjälp i tveksamma fall. Man skall dock vara restriktiv med provtagning pga risk för självinokulalation. Serologi är negativ vid insjuknande (antikroppar är påvisbara först inom 2 3 veckor), men kan vara användbar för att vid tveksamhet verifiera den kliniska diagnosen, framförallt vid misstanke om respiratorisk, orofaryngeal eller tyfoid form. doxycyklin 200mg x 1 i 14 dagar alternativt ciprofloxacin 500 mg 1 x 2 i 14 dagar till barn ciprofloxacin 15 20 mg/ kg uppdelad på 2 doser Tularemi är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen, anmälan kan göras på kliniska grunder. Initial handläggning av akut bakteriell meningit i primärvård Bedöm patienten: medvetandenivå enligt RLS och neurologisk status Delegera under tiden någon att ordna med ambulans och/ eller helikoptertransport Ge syrgas Sätt iv. infart. Börja vätskeinfusionen med Ringeracetat Kontakta närmaste sjukhus med intensivårdsavdelning Om vänt- och transporttider beräknas till 60 minuter eller längre: tag blododling och ge en dos antibiotika + kortison: Vuxna: cefotaxim 3g samt betametason 8 mg iv. Barn: cefotaxim 125 mg/kg samt betametason 0,12 mg/kg iv. 100

Virusinfektioner orsakade av herpes simplex (HSV) och varicella/zoster (VZV) aciklovir* tabl 200; 400; 800 mg oral susp 40; 80 mg/ml ögonsalva 3% * tillhör Utbytesgrupp Antiviral behandling måste ges tidigt, medan virusreplikation pågår, helst inom 24 48 timmar efter utslagsdebuten. Patienter med nedsatt immunförsvar löper risk för allvarligt förlopp och behandling skall alltid övervägas utan fördröjning, oavsett tidpunkten för symtomdebuten, helst i samråd med den specialist som sköter patientens grundsjukdom samt en infektionsläkare. Vid immunosuppression kan det vara aktuellt att behandla intravenöst alternativt i utvalda fall peroralt med valaciklovir eller famciklovir. Valaciklovir och famciklovir har bättre biotillgänglighet än aciklovir, men är betydligt dyrare. I normalfallet rekommenderas aciklovir. Orolabial herpes Primär infektion och gingivit/stomatit: aciclovir 200 mg x 5 i 5 dagar till vuxna och barn>2år, 100mgx5 till barn 3 månader 2år Recidiv med täta skov och utbredda utslag kan man överväga: lokal behandling med penciklovir alternativt aciclovir 200 mg x 3 i 5 dagar Genital herpes se kapitel G (gynekologi och urologi) Vattkoppor (varicella) Till patienter > 20 år ges inom 24 timmar från debuten: aciclovir 800 mg x 5 i 7 dagar Herpes zoster (HZV) Antiviral behandling ges till patienter > 60 år och/eller vid uttalad akut smärta inom 72 timmar från exantemdebuten, vid zoster oftalmicus (i synnerhet om n.nasociliaris angrips - blåsor på nästippen) samt zoster oticus: aciklovir 800 mg x 5 i 7 dagar. Dos av aciklovir (och valaciklor) ska minskas vid nedsatt njurfunktion (OBS för äldre). vid zoster oftalmicus ev aciklovir 3% ögonsalva x 5 samt bedömning av ögonläkare. 101

102