Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun. Munkedalskolans redovisning



Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Kvalitetsarbete i skolan

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Myggenäs skola Arbetsplan augusti 2015 juni Förskoleklass Fritidshem Grundskola årskurs 1-5 Förberedelseklass

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Samhälle, samverkan & övergång

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Bakgrund och förutsättningar

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Arbetsplan/Beskrivning

Kvalitetsredovisning Vedby skola läsåret 2013/2014

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Myggenäs skola. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Kvalitetsredovisning 2010

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Kvalitetsredovisning läsåret

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

1 (13) Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Handlingsplan för Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Lokal arbetsplan för skolan

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Samhälle, samverkan & övergång

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Kvalitetsredovisning

Resultat Lässcreening åk 2, 4 och åk 7 med analys och åtgärder

Systematiskt kvalitetsarbete Önnegårdens förskola Önnestad

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

KVALITETSRAPPORT 2014

Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

KVALITETSREDOVISNING

Klippans kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Vedby skola Läsåret 2011/2012

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Hällekis Skola, Fritidshemmet Kullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Skärgårdsskolan. Lokal arbetsplan läsåret 2009/10

Kvalitetsredovisning ht vt 2011

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan 2013/14

Transkript:

Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Munkedalskolans redovisning Charlotta Liljedahl Rektor Munkedalskolan Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning

Sida 2 av 11 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Allt kvalitetsarbete ska utgå från kvalitetshjulet : 1. Var är vi? 5. Åtgärder för utveckling 2. Vart ska vi? Mål 4. Hur blev det? Analys 3. Hur gör vi?

Sida 3 av 11 Innehållsförteckning 1 Dokumentation av kvalitetsarbete... 4 1.1 Sammanfattning... 4 1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser... 4 1.3 Verksamhetens förutsättningar, en kort beskrivning... 4 1.4 Uppföljning av planer... 5 1.5 Barn och elevers lärande/ utveckling av undervisningen... 6 1.6 Värdegrundsarbete... 6 1.7 Resultat och måluppfyllelse... 6 1.8 Barn och elevers inflytande...10 1.8.4 Munkedalsskolan...10 1.9 Kommunikation med vårdnadshavare...10 1.9.4 Munkedalsskolan...10

Sida 4 av 11 1 Dokumentation av kvalitetsarbete 1.1 Sammanfattning 1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser Resultat från utvärdering av undervisningen presenterades för alla lärare på utvärderingsdagarna i juni. Varje lärare har inför denna dag fått fundera över sin undervisning och då bla utgått från resultat på screening enligt Matematikplan, Språkplan och Nationella prov i de klasser man haft det och angett åtgärder för förbättring inför kommande läsår på gruppnivå. Utvärderingarna har utgått från frågorna var är vi, var vill vi, hur gör vi. På augustidagarna får pedagogerna sitta med sitt arbetslag och göra verkstad av Hur gör vi-sakerna och bryta ner det till konkreta handlanden. Detta blir grunden för våra nya mål för kommande läsår. På vår första skolutvecklingsträff med skolutvecklingsgruppen tittar denna grupp (specialpedagoger, rektor, förstelärare) på vad vi i juni tänkte utifrån våra resultat och vad denna grupp tänker åtgärda för förbättring på organisationsnivå för kommande läsår. Ett utvecklingsarbete har i år genomförts för att öka förståelsen av vårt gemensamma uppdrag runt elevernas utbildning i fritidshem, förskoleklass och grundskola. Utvecklingsarbetet har resulterat i nya utvecklingsområden med beröringspunkter mellan fritidshem och skola. Trivselenkäten som genomfördes i maj för hela skolan är underlag för Likabehandlingsplanen. Resultatet av den har presenterats och diskuterats på elevrådet och för pedagogisk personal. Ett förslag till ny Likabehandlingsplan revideras/upprättas i år av elevhälsoteamet och skickas för genomläsning och kommentarer till arbetslagen för senare beslut på första APT. Detta läsår har rektor haft möte med elevhälsoteamet varje vecka. 1.3 Verksamhetens förutsättningar, en kort beskrivning Munkedalskolans elever är fördelade på klasserna förskoleklass-år sex. Till enheten hör även kommunens Träningskola 1-6 (fem elever). Elevantalet är totalt 293 elever. Det är en ökning med 18 elever jämfört med förra läsåret och en ökning med 110 elever jämfört med juni 2012. Årets ökning beror på stora barnkullar i förskoleklass samt att det tillkommit nyanlända elever. På skolan arbetar 39 personer varav en rektor, en specialpedagog med grundutbildning grundskollärare i grundskolan, en speciallärare med grundutbildning grundskollärare i grundskolan, 16 lärare, 11 fritidspedagoger, 3 elevasssitenter och en skolassistent. Inom grundskolan har vi en samlad behörighet som täcker in alla ämnen förutom hemkunskap och slöjd. Slöjd köper vi av Kungsmarkskolans slöjdlärare. Under läsåret har fyra lärare läst upp sina behörigheter i SO, teknik, No för att utöka sin behörighet. En lärare läser till speciallärare och har ett läsår kvar att läsa. På Träningskolan arbetar 2 specialpedagoger, en lärare, en förskollärare, en socialpedagog och 2 elevassistenter. På skolan finns tre förstelärare. Två i grundskolan och en i Träningskolan. Förstelärare i Träningskolan representerar hela kommunens Träningskola år 1-gymnasiet.

1.4 Uppföljning av planer Sida 5 av 11 Enhetens verksamhetsplan, uppföljning och utveckling av utbildningen; se kvalitetshjulet Likabehandlingsplan: Årets prioriterade områden var- Respekt mellan vuxen-vuxen, vuxen-barn, barn-vuxen och barn-barn: Vi har kommit långt i detta arbete och utvärderingar visar att vi på skolan har respekt för varandra. Språkbruk/svordomar: Vi har kommit långt i detta arbete och har i dagsläget inte problem med det. Arbetsro: Här har vi ej nått ända fram. Elevutvärderingar visar att elever fortfarande ser detta som ett problem. Vi kommer inför kommande läsår att ihop med eleverna fundera över vad arbetsro innebär. På trivselenkäten framgår att elever på skolan känner sig trygga men att de tycker det kan vara svårt att hitta rastvakter. Som åtgärd kommer alla vuxna att ha gula västar med namn då de är rastvakter. Verksamhetsplan: Vi ville kvalitetssäkra fritidsverksamheten. Det har vi gjort genom att våra fritidspedagoger under ledning av rektor Christer deltagit i fortbildningsnätverk för fritidspedagoger i kommunen samt att en av våra fritidspedagoger deltagit i fritidspedagogers rikskonferens. Denne fritidspedagog har även ingått i vår skolutvecklingsgrupp och sedan varit drivande för fritidsutvecklingen på samtliga avdelningar genom fritidsnätverk med en ansvarig pedagog från varje fritidsavdelning. Vi ville öka förståelsen av vårt gemensamma uppdrag runt elevernas utbildning i fritidshem, förskoleklass och grundskola. Ett utvecklingsarbete med detta fokus initierades under året. Utvecklingsarbetet har resulterat i nya utvecklingsområden med beröringspunkter mellan fritidshem och skola. Vi har för att öka samarbetet haft gemensamma kvällsapt vilket fallit väl ut. Inför kommande läsårs gemensamma APT kommer en grovplanering av undervisningsåret göras ihop med fritids skola. En organisation för hur fritidspedagog följer en elevgrupp genom åren har skissats på samt att vi kopplat på fritidspersonalen på Unikum. I verksamhetsplanen var även målet att under det gångna läsåret jobba med värdegrundsarbetet bland personalen på skolan genom att jobba utifrån de värdegrundsord vi tidigare jobbat fram (trygghet, respekt, tydlighet, lust att lära, gemenskap). Vid utvärdering framkommer att vi kommit långt i detta arbete och att personal och elever känner sig trygga, respekterade, och har lust att lära. Det ord vi kommer fokusera på under kommande läsår är tydlighet och gemenskap. All personal uppmanas att besöka personalrummet på sina raster samt att vi fortsätter med våra gemensamma kvälls-apt men har mindre information och mer samarbete på dessa träffar och har då istället mer information via mail. Språkplan- alla klasser har screenat enligt Språkplanen. Några klasser har under utprovningsåret screenat enligt Matematikplanen. Resultatet av screening enligt Språkplan visar att vi behöver utveckla följande: Skriva faktatexter, Läsa och tolka instruktioner, Lyssna och tolka muntliga instruktioner, Röd tråd i berättande text, Tala och resonera, Kopplingen mellan talat språk och skriftspråk, en skriven text behöver vara tydligare så att mottagaren förstår (någon annan kan inte veta vad du tänker), Skriva olika sorters texter, Kommunikation. Matematikplan: Begrepp, Följa, läsa, tolka instruktioner, Problemlösning, Lära sig en räknemetod bra, NP visar: Engelska - Kommunikation, Resonemang, Analys, Hörförståelse, NO/SO- jämförelser mellan olika länder, begrepp. Åtgärder för förbättring- lärarnivå - arbeta med bokcirklar där man läser i en liten grupp och diskuterar olika frågeställningar. Viktigt att fortsätta med högläsning där man får diskutera texters innehåll och träna läsförståelse strategierna. Arbeta med olika typer av läsning och skriva olika texter. Arbetslagsnivå- Diskutera tillsammans resultat av testerna och ge varandra återkopplingar/feedback. Utveckla genrerläsningen på skolan.

Sida 6 av 11 Utveckla skolbiblioteket och fortsätta inköp av temalådor. Rektornivå- Att ge tillfälle att diskutera i arbetslagen resultatet av testen i nära samband med att testerna utfört/sammanställts. Ge tid för forum för pedagogiska samtal, samplanering. Resultat är också ett bra underlag för att resursfördela då vi ser att det finns klasser med avsevärt lägre resultat där vi behöver stärka upp med speciallärare och öka lärartätheten vilket rektor gjort och ihop med speciallärare för hela kollegiet redogjort för genom att påvisa resultat och kopplat det till resursfördelningen. En ojämn men rättvis resurstilldelning har lagts och har i och med redogörelsen fallit i god jord i kollegiet. 1.5 Barn och elevers lärande/ utveckling av undervisningen Lärare har jobbat med kollegial fortbildning där man under året fokuserat på materialet En läsande klass vilket ger pedagogerna verktyg för hur man i klassrummet utvecklar läsförståelsen hos elever på många olika plan. Man har även genomgått den webbaserade kursen betyg och bedömning och därefter i lärarlag jobbat med formativ bedömning av elever och konkretisering av läroplansmålen. Vi har börjat ett arbete på mellanstadiet med sambedömning som vi hoppas kunna fortsätta med under nästa läsår då lågstadiet har Läslyftet. Implementering av Språkplan och Matematikplan har även skett. Arbetet har genomförts under ledning av vår skolutvecklingsgrupp där specialpedagog, speciallärare och förstelärare ingår under ledning av rektor. 1.6 Värdegrundsarbete Elevrådets prioriterade områden under året varit att utveckla tryggheten på rasterna. För att få tryggare elever har vi delat upp rasterna. Förskoleklass till år tre har raster ihop medan fyror, femmor och sexor har sina ihop. Fler vuxna har varit ute som kan finnas stationerade på olika ställen. T.ex. en på fotbollsplan, en vid gungorna och en patrullerande. Eleverna känner sig tryggare men tycker fortfarande inte att de ser eller hittar de vuxna. För att göra det tydligare skall vi se till att alla vuxna som är ute har gul väst med sitt namn på ryggen. Diskussioner gällande regler kring rastaktiviteter såsom King, fotboll etc har varit uppe för diskussion. Även hur man väljer lag har diskuterats i elevrådet och förts vidare till klasserna. Man har i elevrådet enats om att återinföra området Solen vilket är ett område på skolgården dit man kan gå om man känner sig ensam och då få hjälp att komma in i leken. Rektor kände sig till en början tveksam till detta men alla elever och pedagoger på skolan ville gärna aktualisera detta varför vi kommer att prova inför kommande läsår. 1.7 Resultat och måluppfyllelse Här redovisar verksamheterna resultat på nationella prov och betygsresultat samt Sammanställning av Nationella Prov i svenska och matematik årskurs 3, Munkedals kommun i jämförelse med kommuner i V8. År tre svenska 54 elever genomförde alla delproven. 1 elev deltog inte. 11 elever klarade inte alla delprov. = 20% 5 av de 11 eleverna missade på mer än 1 delprov. Delproven EN=ej nått målet A Tala EN = 0 B Läsa berättande text EN= 3 = 5,5% C Läsa faktatext EN= 4 = 7,4% D Elevens högläsning EN= 3 = 5,5% E Elevens textsamtal EN= 2 = 3,7% F Skriva berättelse EN= 1 = 1,8% G Stavning + interpunktion EN= 3 = 5,5%

Sida 7 av 11 H Skriva faktatext EN = 3 = 5,5 % Det här gick bra i svenska Delprovet tala klarade alla 54 elever. Delprovet läsa högt, textsamtal och skriva berättande text var delprov som gick bra Det här behöver vi utveckla Läsa och skriva faktatext. Matematik Alla elever genomförde alla delproven. (55 elever) 29 av 55 elever klarade inte alla delprov = 52% 7 av de 29 eleverna missade på mer än 1 delprov. Delproven EN=Ej nått målet A: Kommunikations-/resonemangsförmåga, problemlösning och tolka statistik begrepp EN= 2 elever = 3,6% B: Sannolikhet, ordningstal, huvudräkning i addition och subtraktion samt matematiska likheter EN= 1 elev 1,8% C: Beräkning av naturliga tal, uppdelning av tal och problem (miniräknare) EN= 4 elever = 7,2% D: Omkrets, punkt och sträcka EN= 26 elever = 48% E: Förståelse för räknesätt och enkla problem EN= 2 elever = 3,6% F: Mäta, jämföra, uppskatta massa och skriftliga räknemetoder EN= 6 elever = 10,9% G: Problemlösning EN = 4 elever = 7,2% Det här gick bra i matematik; Det muntliga delproven klarade nästan alla. Skriftlig huvudräkning och beräkningar inom de fyra räknesätten gick bra. Det här behöver vi utveckla På delprov D missade 26 av 55 elever = 48%. Det handlade om att mäta avståndet mellan två sträckor. Utveckla vidare arbetet med problemlösning. Många elever läste inte uppgifterna tillräckligt noga och missade därför poäng då de inte svarade rätt. Analys: Följande behöver utvecklas utifrån resultaten Svenska: Skriva faktatexter Läsa och tolka instruktioner Lyssna och tolka muntliga instruktioner Röd tråd i berättande text Tala och resonera Kopplingen mellan talat språk och skriftspråk, en skriven text behöver vara tydligare så att mottagaren förstår (någon annan kan inte veta vad du tänker) Skriva olika sorters texter Kommunikation Matte: Begrepp Följa, läsa, tolka instruktioner Problemlösning Lära sig en räknemetod bra Kommunikation Engelska: Kommunikation Resonemang Dessa tre gäller samtliga ämnen! Analys

Sida 8 av 11 Hörförståelse Åtgärder för förbättring: Uppmärksammar de elever som behöver extra hjälp. Vid terminsstart (kanske oftare) se över elever och resurspersonal. Behovet är det som skall styra, inte hur det sett ut tidigare. Analysera och reflektera! Återkoppling av resultat, delge varandra, reflektera osv. när vi sitter arbetslag. Bli effektivare på våra möten och ställa andra frågor än vanligt t.ex. hur arbetar vi vidare? Hur gör vi nu? Åtgärder för förbättring- lärarnivå - arbeta med bokcirklar där man läser i en liten grupp och diskuterar olika frågeställningar. Viktigt att fortsätta med högläsning där man får diskutera texters innehåll och träna läsförståelse strategierna. Arbeta med olika typer av läsning och skriva olika texter. Göra eleverna medvetna om vad det handlar om, kunna läsa texten på tv etc. Informera föräldrar/eleverna om att fortsätta lästräning och högläsning även när barnet kan läsa själva. Ta all tid som går i klassrummet till att läsa tillsammans med eleven. Få in mer läsning i klassrummet, i alla dess former, så fort tillfälle ges! Arbetslagsnivå- Diskutera tillsammans resultat av testerna och ge varandra återkopplingar/feedback. Utveckla genrer läsningen på skolan. Utveckla skolbiblioteket och fortsätta inköp av temalådor. Forum för pedagogiska samtal Tid för pedagogiska samtal Tid för samplaneringar Jobba med sambedömningar- mellanstadiet Delta i Läslyftet- lågstadiet Rektornivå- Att ge tillfälle att diskutera i arbetslagen resultatet av testen i nära samband med att testerna utfört/sammanställts. Ge tid för forum för pedagogiska samtal, samplanering. Resultat är också ett bra underlag för att resursfördela då vi ser att det finns klasser med avsevärt lägre resultat där vi behöver stärka upp med speciallärare och öka lärartätheten vilket rektor gjort och ihop med speciallärare för hela kollegiet redogjort för genom att påvisa resultat och kopplat det till resursfördelningen. En ojämn men rättvis resurstilldelning har lagts och har i och med redogörelsen fallit i god jord i kollegiet. Sammanställning av nationella prov i engelska, svenska och matematik, årskurs 6, 9 i jämförelse med vissa andra kommuner. Poängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i prov-/delprovsbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Engelska a 1/34 b 9/34 c 9/34 d 7/34 e 7/34 f 1/34 97% E eller mer 77% över E

Sida 9 av 11 Svenska a 2/34 b 5/34 c 11/34 d 10/34 e 6/34 f 100% av eleverna fick E eller mer. När samma elevgrupp skrev vt 2012 hade 81% av eleverna E. Matematik a 4/34 b 6/34 c 10/34 d 7/34 e 6/34 f 1/34 97% av eleverna fick E eller mer. När samma elevgrupp skrev NP vt 2012 hade 79% av eleverna E. Ökning med 18% för elevgruppen. PISAS operativa mål dvs att 2012-2015 halvera lägstanivån och öka högstanivån har uppnåtts med råge då en halvering av lägstanivån är en ökning på 10,5% och vi har en ökning på 18% för perioden. Analys: Denna elevgrupp lämnar oss nu och har gjort en stor resa. Framgångsfaktorer tror vi är att de haft en lärare i matematik som är utbildad upp till år nio i matematik. Man har jobbat utifrån sin ämnesbehörighet. Man har konkretiserat kunskapsmålen för eleverna och gjort de till medaktörer i sitt lärande. Till stor hjälp har Unikum varit i arbetet. En liten intensivgrupp i matematik har jobbat sedan år fyra. Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen. 94 % Analys: Det är ett mycket bra resultat. Speciellt med tanke på att det i elevgruppen finns en elev som är helt nyanländ och en elev som har rätt att läsa efter särskolans läroplan men inte gör det. 2015 års Meritvärde för åk 9:

Sida 10 av 11 Analys Åtgärder för förbättring Resultat Pisas operativa mål 97% av eleverna fick E eller mer. När samma elevgrupp skrev NP vt 2012 hade 79% av eleverna E. vi vilket innebär en Ökning med 18% för elevgruppen. PISAS operativa mål dvs att 2012-2015 halvera lägstanivån och öka högstanivån har uppnåtts med råge då en halvering av lägstanivån är en ökning på 10,5% och vi har en ökning på 18% för perioden. Resultatmål: Alla elever ska kunna läsa med god avkodning i årskurs 1. Resultat I den ena ettan var det 30 % av eleverna som ej nådde målet och i den andra ettan var det 14% av eleverna som ej nådde målet. Totalt för de båda klasserna är det 22% som ej når målet men då är det som sagt dubbelt så många utfallselever i den ena ettan varför jag inför detta läsår lagt huvuddelen av resurserna i denna klass. Även utfallseleverna i den andra ettan får specialpedagogiskt stöd men en extra förstärkning ligger i den etta som faller ut mest. Detta har redovisats för personalen så det skall bli tydligt varför jag ihop med specialpedagog på skolan valt att fördela på det sätt vi gjort. Motsvarande scenario finns i våra sexor varför det även där är re4sursfördelat till fördel för den ena sexan. Förskolechef/rektors handlingsplan för att förbättra resultaten 1.8 Barn och elevers inflytande Åtgärder för förbättring 1.8.1 Munkedalsskolan På Munkedalskolan har vi elevråd varje månad. Det är rektor och kurator som medverkar vid elevrådet. På elevrådet finns representanter från alla klasser närvarande. De punkter som tas upp i elevrådet förs vidare till lärare via protokoll samt kommer upp till diskussion vid personalens gemensamma APT en gång per månad. Elevråd och pedagogernas APT är i kalendariet förlagda tidsmässigt nära varandra så frågor ej behöver vänta länge. Elevers tankar förs även vidare till andra forum såsom vaktmästare, bespisningspersonal, fastighet, park och mark. Matpersonal har kontinuerligt besökt elevrådet för att lyssna på elevernas tankar om maten. 1.9 Kommunikation med vårdnadshavare 1.9.1 Munkedalsskolan Föräldraråd har vi haft på våren och hösten. Det är rektor som bjuder in och håller i föräldrarådet. De första åren var det bara enstaka föräldrar som kom till föräldrarådet men under årens lopp har antalet föräldrar ökat och är nu uppe i ett tjugotal. Vid uppstarten på hösten hade vi i år ett gemensamt föräldramöte där all personal från fritids och skola medverkade. Respektive klass hade sedan eget föräldramöte i anslutning till mötet i respektive klass. Denna kväll fanns även möjlighet för de föräldrar som önskade att lära sig använda vår lärplattform Unikum. Alla pedagoger använder Unikum för att göra föräldrar delaktiga i sina barns skolgång. Sammanfattat av rektor Charlotta Liljedahl 2015-08-28

Sida 11 av 11