Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 1 (10) PROJEKT NR: 044703035 SLUTREDOVISNING TILL STIFTELSEN LANTBRUKSFORSKNING Är rist på fett en egränsnde fktor för glykogenuppyggnden i muskulturen hos tävlingshästr efter hårt rete? John Bröjer Birgitt Essén-Gustvsson Institutionen för klinisk vetenskper Sverige Lntruksuniversitet.
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 2 (10) BAKGRUND Glykogen är det huvudsklig energisustrtet i muskulturen under intensivt rete men sustrtet nvänds även vid lättre retsformer (Lindholm och Sltin 1974, Vlerg 1986, Schuck et l. 1998). Fullständig återuppyggnd v glykogen hos trvhästen kn t upp till mer än 72 timmr (Hyppää et l. 1997, Lcome et l. 2004). Studier på åde människ (Krlsson och Sltin 1971) och på häst (Lcome et l 1999) hr vist tt glykogenkoncentrtionen i skelettmuskulturen hr etydelse för presttionen. Om glykogenkoncentrtionen är låg sker dessutom en ökd proteinktolism i muskulturen, vilket kn idr till utvecklnde v stress och överträning (Lemon 1987). Att det sker en optiml resyntes v glykogen inför träning och tävling är således v störst etydelse för hästens presttion och träningsfrmgångr. Välfylld glykogennivåer i muskulturen är snnolikt extr viktig hos den ung trännde hästen, vilken hr lägre oxidtiv kpcitet i muskulturen och därmed snnolikt måste utnyttj nero glykogenolys i högre grd n den äldre hästen i träning. Försök på rullmtt hr vist tt intensivt rete efter en krftig glykogensänkning i muskulturen ger upphov till en försämrd nero men inte ero metolism (Lcome et l. 1999). I en nyligen gjord studie visdes också tt minskd tillgång på glykogen minskr kpciteten för högintensivt rete (Lcome et l. 2001). Hästr som sänkte sin glykogennivåer efter ett rete och som sen fick en glukosinfusion hde en snre resyntes v glykogen efter rete och kunde också spring längre på rullmttn. Dess studier visr hur viktigt det är tt snt kunn resyntetiser glykogen och få välfylld glykogendepåer så tt presttionsförmågn lir optiml vid intensivt rete. Jämfört med människ är återildningshstighet för glykogen i muskulturen efter intensivt rete långsm hos häst. Återildningshstigheten v glykogen i muskulturen hos människ kn forcers genom extr tillförsel v lättlöslig kolhydrter. Människ kn dessutom, till skillnd mot hästen, höj sin glykogennivåer till extr hög nivåer efter en krftig glykogensänkning, så klld superkompensering. Hos häst verkr extr tillförsel v kolhydrter h mycket egränsde effekter på resyntesen v glykogen efter rete (Snow et l. 1987, Dvie et l. 1994). Hos häst finns det dessutom fysiologiskt egränsnde fktorer med llt för hög kolhydrtgivor då sådn kn resulter i gstrointestinl störningr och fång. Med tnke på hästens långsmm återildning v glykogen efter intensivt rete och den fysiologisk egränsningen som finns i lltför hög krftfodergivor så hr försök tidigre utförts i syfte tt påskynd resyntesen v glykogen. Dess metoder omfttr lnd nnt tillförsel v extr glukoslösning per orlt och tillförsel v glykogenprekursorn propionsyr (Pösös och Hyppää 1999). Ingen v dess metoder hr emellertid kunnt påskynd återuppyggnden v glykogen hos häst. Resynteshstigheten v glykogen efter rete hos häst kn emellertid höjs krftigt genom tillförsel v hög doser intrvenöst glukos efter rete (Dvie et l. 1995). Förutom glykogen är fett ett viktigt energisustrt för muskeln åde i vil och under rete. Fett är tillgängligt för muskulturen från åde den cirkulernde poolen (fettsyror (NEFA), triglycerider (TG)) och från poolen inne i muskelfiern (intrmuskulär triglycerider, IMTG). Studier på åde människ och häst hr vist tt triglyceridern i muskulturen utnyttjs i smnd med uthållighetsrete och sumximlt rete (Essén 1977, Essén et l. 1977, Essén-Gustvsson et l. 1984, Essén-Gustvsson och Jensen-Wern 2002). På människ hr mn vist tt triglycerider i muskulturen även nvändes i smnd med kort intensiv reten såsom styrketräning (Essén-Gustvsson och Tesch 1990). Ju högre triglyceridinnehållet vr i vil hos personern ju större nedgång skedde under retet. Om triglyceridern utnyttjs som sustrt hos hästr i smnd med kort intensivt rete är inte studert.
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 3 (10) I ett nyligen utfört försök på människ hr forskrn vist tt efter intensivt rete då glykogendepåern hr tömts svrr lipider för en stor del v energimetolismen under återhämtningsfsen (Kiens och Richter 1998). Smtidigt är resyntesen v glykogen mycket högt prioriterd. Hyppää och Pösö (1997) hr vist tt efter intensivt rete hos häst då glykogendepåern reducerts krftigt är plsmkoncentrtionen v triglycerider och fettsyror sänkt i upp till 24 timmr efter rete. Resultten indikerr tt det hos häst finns mindre mängd fettsyror tillgänglig för energimetolismen i muskulturen under återhämtningsfsen. Informtionen från försöket är dock egränsd då ing nlyser utfördes på fettinnehållet i muskulturen. Resultt från det nyligen utförd försöket på Wången (Bröjer et l. 2006), där vi studerde återuppyggnden v glykogen efter hårt rete hos häst, visr på en lågprioriterd uppyggnd v glykogen efter rete. Tio hästr utförde intervllrete i cke omfttnde 7 intervller om 500 m och de vr individuellt npsst till vrje hästs träningssttus. Intervllretets upplägg vr överensstämmnde med hur dess hästr träns regelundet. Under försöket utfodrdes hästrn sin norml diet. Resultten från försöket visr tt smtlig hästr fick en mrknt glykogensänkning i muskulturen. Återildningen v muskelglykogen hos hästrn vr emellertid långsm och 72 timmr efter retet hde hästrn kommit upp i den glykogennivå som fnns i muskulturen innn intervllretet. Resultten indikerde tt hästrn istället för tt ygg upp glykogen i musklern under de först timmrn fortstte tt ryt ner glykogen trots tt de vilde i stllet. Dett tlr strkt för tt hästrn hr nvänt glykogen för sin sl energimetolism istället för tt ygg upp energidepåern i musklern i form v glykogen. Dett indikerr tt det glukos som tgits upp v muskelcellern, under den tidig återhämtningsfsen, istället hr nvänts för energiproduktion i cellen. Det är således snnolikt tt minskd energitillgång på IMTG för muskelmetolism skulle kunn led till ökd förränning v kolhydrter i muskelcellern under återhämtningsperioden efter hårt rete hos häst. Mot kgrund v det ovn sgd är vår hypotes tt glukos i muskulturen under hästens återhämtning efter intensivt rete frmförllt nvänds för energiproduktion i muskelcellen på grund v rist på fett såsom triglycerider och fri fettsyror i lod och intrmuskulär triglycerider. Hstigheten på resyntesen v glykogen är lnd nnt reglerd v tillgängligheten v glukos. Fler studier hr vist på en koppling melln metolismen v fett och kolhydrter och det är snnolikt tt tillgången på fett är en viktig fktor för optiml återuppyggnd v glykogen. Resyntesen v glykogen hos häst är troligen för långsm för tt den skll vr optiml med tnke på hur mång gånger trvhästen träns per veck. Tyvärr kn resyntesen v glykogen inte öks genom tt tillför mer kolhydrter till tävlingshästen, vilken redn står på hög krftfodergivor. Vår tidigre försök indikerr tt glykogenuppyggnden efter rete inte prioriters i den grd som skulle kunn vr möjligt på grund v för låg tillgång till IMTG. Syftet med studien är därför tt studer hur fettmetolismen reglers under den tidig återhämtningsfsen då glykogenuppyggnden är låg. För dett ändmål hr vi nvänt mteril från ett tidigre utfört försök på Wången, vilket medfört tt vi åde hft tillgång till en prktisk och verklig träningssitution och till väldokumenterde dt på glykogenmetolismen under återhämtningsfsen. På så sätt hr forskningsinformtion kunnt koppls smmn på ett unikt och effektivt sätt men även stts in i ett prktiskt smmnhng. Är vår hypotes korrekt, tt glykogenuppyggnden är långsm hos häst på grund v rist på fett i muskulturen under
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 4 (10) återhämtningsfsen, finns möjlighet tt genom utfodring försök korriger denn. Det är viktigt tt försök optimer resyntesen v glykogen i muskulturen hos hästr, som regelundet träns med intervllrete eftersom träningspssen oft sker 2 3 gånger per veck. Vi vill därför esvr följnde frågeställningr: 1. Är muskulturens fettdepåer tömd efter intensivt rete? 2. Finns triglycerider och fri fettsyror tillgänglig i lodet? 3. Hur ser muskulturens fettdepåer ut i återhämtningsfsen? MATERIAL OCH METODER Hästr Tio vrmlodig trvhästr i tävlingskondition, sex vlcker (ålder 6 12 år, vikt 476 514 kg) och fyr ston (ålder 6 8 år, vikt 466 till 542 kg) från Trv- och gloppskoln, Wången nvändes i studien. Smtlig hästr hde vrit i regelunden träning under fler månder innn försöket påörjdes. Hästrn utfodrdes med sin vnlig diet, vilken estod v hösilge (10 13 kg; ts 64%), krosst korn (0,5 2 kg), etfor (0,2 0,8 kg) och krfft sport (1 4 kg). Det dglig intget v metoliserr energi vr 0,217 ± 0.008 MJ/kg kroppsvikt. Hösilge utfodrdes fyr gånger per dg (kl 06.00, 12.00, 17.00 och 21.00). Krftfoder utfodrdes smtidigt som hösilge med undntg för 12.00 utfodringen. Studieupplägg Hästrn genomförde ett normlt träningsrete prvis sert på ders träningskondition estående v uppvärmning, intervllträning och en återhämtningsperiod. Under uppvärmningen joggdes hästrn 4000 m på en flck trvn. Därefter genomförde hästrn ett intensivrete estående v sju 500 m intervller i cke med hstigheten 9 m/s. Melln intervllern skrittdes hästrn nedför cken tillk till utgångspltsen. Bcken hde en stigning på 24 meter per 500 m. Under återhämtningsfsen joggdes hästrn 2000 m på en trvn. Hjärtfrekvensen mättes med en pulsmätre. Under de tre efterföljnde dgrn vilde hästrn i ox med undntg v två tillfällen per dg då de motionerdes i skrittmskin, 1 timm på morgonen smt 40 minuter på eftermiddgen. Muskeliopsier Muskeliopsier togs vid ett djup v 6 cm från höger och vänster M. gluteus medius (Lindholm och Piehl 1974). Biopsiern togs under vil strx före träningsretet strtde, omedelrt efter rete och 1, 4, 8, 24, 48 och 72 timmr efter rete. Biopsiern frystes omedelrt i flytnde kväve och förvrdes i -80 C tills vidre nlys. Innn nlys frystorkdes iopsiern och dissekerdes fri från synligt lod, indväv och fett. Blodprover Blodprover i hepriniserde rör och i lodprovsrör utn tillsts togs från ven jugulris med hjälp v ett vcutinersystem. Provern togs smtidigt som muskeliopsiern smt även omedelrt efter sist intervllen på ckkrönet. Blodprovern förvrdes på is tills de centrifugerdes. Plsm och serum frystes efter centrifugering i - 80 C. Muskelmetoliter
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 5 (10) Muskelglykogen nlyserdes i enlighet med metoden eskriven v Bröjer et l. (2002) och den syrlöslig och icke syrlöslig glykogenfrktionen summerdes för tt erhåll muskeliopsiern totl glykogeninnehåll. Triglycerider extrherdes med hjälp v metnol och kloroform. Efter hydrolys nlyserdes glyceroldelen i triglyceridern (Chernick 1969). Plsm lktt, glukos, fri fettsyror och serum insulin För estämning v plsmlktt nvändes en lkttnlystor (Anlox GM-7). Plsmglukos nlyserdes med en utomtisk nlysutrustning (Konel 30). Fri fettsyror kvntifierdes i plsm med en enzymtisk colorometrisk nlysmetod (NEFA C test kit; Wko). Koncentrtionen v seruminsulin nlyserdes med hjälp v rdioimmunossy (Cot-A-Count Insulin). Värden för plsmlktt och seruminsulin kommer från den tidigre Wångenstudien. Sttistik ANOVA (one-wy repeted-mesures) nvändes för tt nlyser skillnder i muskel- och plsmmetoliter smt skillnder i seruminsulin melln provtgninstidpunktern. När så indikert nvändes en Tukey post hoc test för tt jämför specifik medelvärden. Skillnder nsågs som signifiknt vid P < 0,05. Smtlig klkyleringr utfördes i progrmvrn Sigm Stt softwre 7. Resultten presenters som medelvärden ± stndrd devition (SD). RESULTAT Hjärtfrekvens och träningsförutsättningr Träningen utfördes under feruri månd med god väder- och nförhållnden. Försöken utfördes melln klockn 9.00 till 12.00. Fyr hästr utförde intervllretet under dg ett och sex hästr genomförde sitt retspss under dg två. Vädret vr mulet med en utomhustempertur på -6 C under dg ett och med klr himmel och en utomhustempertur på -7 C dg två. Hstigheten under intervllretet sttes till 9 m/s men vrierde något eroende på ders träningssttus för tt det skulle erhåll en hjärtfrekvens melln 210 och 220 slg per minut efter vrje vslutd intervll i cken. En häst uteslöts från studien då hn tppde en sko och enrt kunde fullfölj 6 intervller. Medelhjärtfrekvensen efter vrje intervll vr 1) 216 ± 15, 2) 220 ± 12, 3) 221 ± 9, 4) 216 ± 13, 5) 215 ± 11, 6) 217 ± 8 nd 7) 214 ± 7. Muskeltriglycerider och glycogen Medelinnehållet v IMTG i vil vr 17,2 ± 13,2 mmol/kg torrvikt (figur 1). Nivån v IMTG vr sedn oförändrd omedelrt efter tt träningspsset vslutts och under den resternde 72 timmr lång återhämtningsperioden. Det intensiv retet orskde däremot en mrknt glykogensänkning i muskulturen (Δ 200 ± 75 mmol/kg torrvikt) (figur 2). Under den först återhämtningstimmen skedde sedn en ytterligre minskning v muskulturens glykogeninnehåll hos 7 v 9 hästr. Muskulturens glykogeninnehåll ökde därefter och efter 48 timmr vr glykogenkoncentrtionen på smm nivå som före det intensiv träningspsset.
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 6 (10) IMTG (mmol/kg torrvikt) 35 70 30 60 25 50 20 15 40 10 30 5 200 10 0 Livsmedel B ensin M otell jn f e mr pr mj jun Vil 0 h 1 h 4 h 8 h 24 h 48 h 72 h Återhämtning - tidpunkter Muskelglykogen (mmol/kg torrvikt) 700 600 500 400 300 200 100 0 Vil 0 h 1 h 4 h 8 h 24 h 48 h 72 h Återhämtning - tidpunkter Figur 1. Koncentrtionen v intrmuskulär triglycerider Figur 2. Koncentrtionen v muskelglykogen före före rete, omedelrt efter rete och under en 72 h rete, omedelrt efter rete och under en 72 h lång återhämtningsperiod. Mätvärden viss som medelvärdet lång återhämtningsperiod. Mätvärden viss som ± SD; n = 9 muskeliopsier per tidpunkt. medelvärdet ± SD; n = 9 muskeliopsier per tidpunkt. signifiknt skild från vil; signifiknt skild under återhämtningsper. från 0 h (P<0,05). Plsm lktt, glukos, fri fettsyror och serum insulin Omedelrt efter sist intervllen i cke oserverdes en ökning v plsmlktt (Δ 14,8 ± 2,5 mmol/l) och plsmglukos (Δ 2,5 ± 1,3 mmol/l) (tell 1). Plsmlkttnivåern återgick till vilovärden då återhämtningsperioden örjde medn plsmglukosnivåern återgick till vilovärden efter 1 återhämtningstimm. Värden för seruminsulin ökde signifiknt efter rete (Δ 7,6 ± 6,8 miu/l) och minskde sedn för tt nå vilovärden efter 1 återhämtningstimm. Plsm NEFA ökde signifiknt efter rete (Δ 400 ± 202 µmol/l) och återgick till vilovärden efter 4 timmrs återhämtning (figur 3). Tell 1. Plsmlktt, glukos och seruminsulin före träning, direkt efter sist intervllen i cke och under återhämtningens först 4 timmr. Vil Efter 0 h 1 h 4 h intervll Lktt 0,5 ± 0,2 15,3 ± 2,6 2,0 ± 0,8 0,9 ± 0,3 ND Glukos 5,6 ± 0,3 8,1 ± 1,1 6,9 ± 1,2 5,4 ± 0,4 5,4 ± 0,2 Insulin 7,0 ± 3.6 6,4 ± 2,9 14,6 ± 8,9 c 8,4± 1,9 7,1 ± 2,7 Plsmlktt, glukos (mmol/l) och seruminsulin (miu/l) före träning (vil), direkt efter sist intervllen i cke (efter intervll) och under återhämtningsfsen (1 4 timmr) redovisde som medelvärdet ± SD. Signifiknt skild från vil och under 1 4 timmrs återhämtning. Signifiknt skild från vil, efter intervll och återhämtning 1 4 timmr. c Signifiknt skild från vil, efter intervll och vid 4 timmrs återhämtning
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 7 (10) Fri fettsyror (umol/l) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Vil Efter intervll 0 h 1 h 4 h 8 h 24 h 48 h 72 h Återhämtning - tidpunkter Figur 3. Koncentrtionen v fri fettsyror (NEFA) i plsm före träning (vil), direkt efter sist intervllen i cke (efter intervll), omedelrt efter rete (0 h) smt under en 72 timmr lång återhämtningsperiod. Mätvärden viss som medelvärdet ± SD; n = 9 muskeliopsier per tidpunkt. signifiknt skild från 0 h; signifiknt skild från återhämtning 1 h (P<0,05). DISKUSSION Det huvudsklig fyndet från den här studien vr tt intermittent intensivt rete orskr en nedrytning v muskelglykogen men inte v IMTG. Under återhämtningsfsens 72 timmr sker ingen förrukning v IMTG för energiproduktion i muskelcellern och återuppyggnden v glykogen i hästmuskeln är en mycket långsm process. Under den först återhämtningstimmn är NEFA förhöjd i plsm, vilket potentiellt skulle kunn skp förutsättningr för en förändring från kolhydrt- till fettförränning i muskelcellen och på så sätt prioriter tt glukos nvänds för glykogenuppyggnd och inte för energiproduktion. Trots dess förutsättningr minskr glykogeninnehållet i skelettmuskulturen hos 7 v 9 hästr under den först återhämtningstimmn, vilket tlr för tt hästen nvänder glukosmolekylern i glykogen för muskelcellens sl energiproduktion istället för NEFA eller IMTG. Efter rete sker den huvudsklig syntesen v muskelglykogen från lodglukos och i mindre utsträckning från lktt (Bngso et l. 1997). Glykogensynts är det hstighetsegränsnde enzymet för glykogenproduktion i muskelcellen och det reglers v koncentrtionern v glukos- 6-fosft, insulin och muskelglykogen. Upptget v glukos till muskelcellen kontrollers huvudskligen v insulinktiverde glukostrnsporter (GLUT-4), vilk även ktivers v rete (Lcome et l. 2003). Plsmglukos och seruminsulin steg direkt efter rete hos hästrn i studien men återgick snt under återhämtningsperioden till vilovärden. Det är möjligt tt
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 8 (10) glukos och insulinökningen vrit för kortvrig för tt ge ett tillräckligt potent svr för glykogenuppyggnd i muskulturen hos studiens hästr. Tidigre försök hos häst med tt ök glykogenuppyggnden efter rete genom tt stimuler insulinfrisättningen med hjälp v leucin hr emellertid inte vrit frmgångsrik (Pösö och Hyyppä 1999). Vid dett försök erhölls en signifiknt insulinökning hos hästrn under den tidig återhämtningsperioden men trots dett ökde inte glykogeninnehållet i muskulturen mer än hos kontrollhästrn. Det är således tydligt tt ndr fktorer än insulin egränsr glykogenuppyggnden hos häst. Sustrttillgången för glykogenuppyggnd i form v glukos skulle kunn vr en egränsnde fktor för hästens långsmm resyntes v glykogen efter rete. En diet med lättlöslig kolhydrter eller perorl tillförsel v glukos hr emellertid inte vists sig påskynd resyntesen v muskelglykogen hos häst under de 24 först timmrn efter rete (Dvie et l. 1994). Däremot hr intrvenös tillförsel v glukos vist sig ök resyntesen v muskelglykogen. En snnolik förklring till dett är tt hästen hr en sämre förmåg tt digerer stärkelse i tunntrmen jämfört med övrig djurslg pg egränsd frisättning v myls (Comline et l. 1969). Hästen är en grovtrmsförjäsre och endst en del v stärkelsen ryts ner och ts upp som glukos i tunntrmen medn övrig del v de lättlöslig kolhydrtern förjäses i cecum och grovtrm till lnd nnt propionsyr. Extr tillförsel v glukosprekursorn propionsyr under återhämtningsperioden hr emellertid inte kunnt påviss ge någon ökd glykogensynteshstighet under det först dygnet efter rete (Pösö och Hyyppä 1999). Persisternde glykogenolys under återhämtningsperiodens fyr först timmr hr tidigre rpporterts hos vrmlodig trvhästr efter upprepde episoder v intensivt rete (Hyyppä et l. 1997). I likhet med den studien tyder vår resultt på tt glykogen i muskulturen fortsätter tt ryts ner under den tidig återhämtningen efter intensivt rete i cke istället för tt resyntetisers. Vi hr tidigre spekulert i (Bröjer et l. 2006) tt fett skulle kunn vr en egränsnde fktor för åde den persisternde glykogenolysen och den långsmm resyntesen v muskelglykogen hos häst. Hyyppä och medretre (1997) fnn tt tillgången på fettmetoliter i plsm (glycerol, NEFA, triglycerider) under 2 till 72 timmr efter intensivt rete vr egränsd och signifiknt lägre än vilonivåern före rete hos vrmlodig trvhästr. Vi hr inte kunnt påvis ett likrtt mönster i den här studien då nivåern v NEFA före rete och melln 4 och 72 timmr efter rete vr likrtde i plsm. Dessutom visr vår resultt tt NEFA under den först återhämtningstimmn vr förhöjd och tt IMTG nivåern under återhämtningsperioden vr oförändrde jämfört med vilovärden innn rete. Insulin och glukoskoncentrtionern sjönk även snt efter rete, vilket teoretiskt skulle inneär tt ders ntilipolytisk effekt och hämningen på fettoxideringen reducerts. Det orde således teoretiskt funnits möjligheter för hästrn tt i likhet med människ kunn skift från kolhydrtförränning till fettoxidering under återhämtningsperioden och på så sätt spr glukos till glykogenuppyggnden. Tillgången på fett verkr således inte vr en egränsnde fktor för glykogenuppyggnden hos häst, vilket även stöds v utfodringsförsök efter rete där extr tillförsel v fett till hästr inte vists sig ge någon ökd glykogensyntes under det först dygnet efter rete (Hyyppä et l. 1999). Snrre är det så tt IMTG och NEFA finns tillgänglig för fettoxidering efter rete men tt dess sustrt i låg grd utnyttjs för energiproduktion under återhämtningsfsen v muskelfiern. Orsken till dett är okänd. PUBLIKATIONER
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 9 (10) Resultten v forskningen erets just nu i mnuskriptform. När mnuskriptet är klrt kommer det tt skicks till Equine veterinry journl där det kommer tt frmgå tt finnsiell medverkn hr skett från Stiftelsen Lntruksforskning. REFERENSER Bngso, J., Mdsen, K., Kiens, B. & Richter, E.A. (1997) Muscle glycogen synthesis in recovery from intense exercise in humns. Am. J. Physiol. 273, E416-E424. Bröjer, J., Holm, S., Jonsson, R., Hedenström, U, & Essén-Gustvsson, B. (2006) Synthesis of proglycogen nd mcroglycogen in skeletl muscle of Stndrdred trotters fter intermittent exercise. Equine Vet. J. Suppl. 36, 335-9. Chernick, S.S. (1969) Determintion of glycerol in cyl glycerols. Meth. Enzymology. 14, 627-630. Comline, R.S., Hll, L.W., Hickson, J.C.D., Murillo, A. & Wlker, R.G. (1969) Pncretic secretion in the horse. J. of Physiol. 204, 10P-11P. Dvie, A.J., Evns, D.L., Hodgson, D.R. nd Rose, R.J. (1994) The effects of n orl glucose polymer on muscle glycogen resynthesis in Stndrdred horses. J. Nutr. 124, 2740S-2741S. Dvie, A.J., Evns, D.L., Hodgson, D.R. nd Rose, R.J. (1995) Effects of intrvenous dextrose on muscle glycogen resynthesis fter intense exercise. Equine vet. J. Suppl 18, 195-198. Essén-Gustvsson, B. nd Jensen-Wern, M. (2002) Effect on n endurnce ride on muscle mino cids, pro- nd mcroglycogen nd triglycerids. Equine vet. J. Suppl. 34, 209-213. Essén, B., Hgenfeldt, L. & Kijser, L. (1977) Utiliztion of lood-orne nd intrmusculr sustrtes during continuous nd intermittent exercise in mn. J. Physiol. 265, 489-506. Essén, B. Intrmusculr sustrte utiliztion during prolonged exercise. (1977) The Annls of New York Acdemy of Sciences. 301, 30-44 Essén-Gustvsson, B., Krlström, K. & Lindholm, A. (1984) Fire types, enzyme ctivities nd sustrte utiliztion in skeletl muscles of horses competing in endurnce rides. Equine vet. J. 16, 197-202. Essén-Gustvsson, B. & Tesch, P.A. (1990) Glycogen nd triglyceride utiliztion in reltion to muscle metolic chrcteristics in men performing hevy resistnce exercise. Eur. J. Appl. Physiol. 61, 5-10. Hyyppä, S., Räsänen, L. nd Pösö, R. (1997) Resynthesis of glycogen in skeletl muscle from Stndrdred trotters fter repeted outs of exercise. Am. J. vet. Res. 58, 162-166.
(10) Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 10 Hyyppä, S., Sstmoinen, M. & Pösö, R. (1999) Effect of post exercise ft-supplemented diet on muscle glycogen repletion. Equine vet. J. Suppl. 30, 493-498. Krlsson, J. nd Sltin, B. (1971) Diet, muscle glycogen, nd endurnce performnce. J. ppl. Physiol. 31, 203-206. Kiens, B. & Richter, E.A. (1998) Utiliztion of skeletl muscle tricylglycerol during postexercise recovery in humns. Am. J. Physiol. 275, E332-337. Lcome, V.A., Hinchcliff, K.W., Geor, R.J. nd Bskin C.R. (2001) Muscle glycogen depletion nd susequent replenishment ffect neroic cpcity of horses. J. Appl. Physiol. 91, 1782-1790. Lcome, V.A., Hinchcliff, K.W., Geor, R.J. nd Luderdle, M.A. (1999) Exercise tht induces sustntil muscle glycogen depletion impirs susequent neroic cpcity. Equine vet. J. Suppl. 30: 293-297. Lcome, V.A., Hinchcliff, K.W., Tylor, L.E. (2003) Interctions of sustrte vilility, exercise performnce, nd nutrition with muscle glycogen metolism in horses. JAVMA. 223, 1576-1585. Lemon, P.W.R. (1987) Protein nd exercise: updte 1987. Med. Sci. Sports. Exerc. 19, 179-190. Lindholm, A. & Piehl, K. (1974) Fire composition, enzyme ctivity nd concentrtions of metolites nd electrolytes in muscles of Stndrdred horses. Act. Vet. Scnd. 15, 287-309. Lindholm, L. nd Sltin, B. (1974) The physiologicl nd iochemichl response of stndrdred horses to exercise of vrying speed nd durtion. Act. Vet. Scnd. 15, 310-. Pösö, A.R. & Hyyppä, S. (1999) Metolic nd hormonl chnges fter exercise in reltion to muscle glycogen concentrtions. Equine vet. J. 30, 332-336. Schuck, K. nd Essén-Gustvsson, B. (1998) Muscle neroic response to mximl tredmill exercise test in Stndrdred trotters. Equine vet. J. 30, 504-510. Snow, D.H., Hrris, R.C., Hrmn, J.C. & Mrlin, D.J. (1987) Glycogen repletion following different diets. In: Equine Exercise Physiology 2. Eds: J.R. Gillespie nd N.E. Roinsson. ICEEP Pulictions, Dvis, Clifirni. pp 265-270. Vlerg, S. (1986) Glycogen depletion ptterns in the muscle of stndrdred trotters fter exercise of vrying intensities nd durtions. Equine vet. J. 18, 479-484.