Bryggeriets gymnasium

Bryggeriets gymnasium Kvalitetsredovisning Verksamhetsberättelse Verksamhetsplan för året 2009 Bryggeriets gymnasium Ystadvägen 46 214 45 Malmö Tel. 040-320541 www.bryggerietsgymnasium.se

1. Presentation av Bryggeriets gymnasium Bryggeriets gymnasium startade 2006 och driver ett nationellt medieprogram med inriktning foto och rörlig bild. Bryggeriets gymnasium erbjuder dessutom eleverna att välja en passion inom ramen för undervisningen. Under året 2009 erbjöd Bryggeriets gymnasium passionerna skateboarding, dans eller mediefördjupning (grafisk design). Eleverna i årskurs tre har även möjlighet att fördjupa sig i några valbara kurser för att bredda och fördjupa sin utbildning och sin högskolebehörighet. Antalet elever har sedan 2006 gradvis ökat. Läsåret 08/09 var det första läsåret med tre årskurser på skolan. Vårterminen 2009 tog den första elevkullen studenten. Idag går 140 elever på skolan. Bryggeriets gymnasium är beläget på Ystadvägen i Pripps gamla bryggerilokaler. Skolan är inhyst i en unik miljö med tillgång till Bryggeriets skatepark på närmre 2000 m². Från cafeterian kan man sitta och titta ned i skateparken där eleverna skejtar. Skolan har renoverade och pedagogiskt anpassade lokaler. Lärarrummet, där all pedagogisk personal samt skolledning sitter, finns i direkt anslutning till lärosalarna. Bryggeriets gymnasium har 17 anställda varav 14 är pedagogisk personal. Utöver Bryggeriets gymnasiums anställda personal finns även kontrakterade stödfunktioner inom områdena ekonomi, lokalvård, systemadministration, skolhälsovård samt skolrestaurangen. Rektor är Carl Lundgren och biträdande rektor är Marie Svensson. Kvalitetsredovisningen har upprättats av rektor Carl Lundgren. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 2009 Nedan följer en beskrivning av hur kvalitetsredovisningen framtagits och vilka rutiner som har styrt insamlingen av kvalitativt och kvantitativt utvärderingsmaterial. 2.1 Rutiner psykosocial miljö elever Utvecklingssamtal med elever sker en gång varje termin. Varje elev har två utvecklingssamtal per läsår. Utvecklingssamtalsveckorna planeras under uppstartsdagarna i augusti. Under utvecklingssamtalen diskuteras elevens personliga och sociala utveckling. Eleverna i åk 1 åker på ett teambuildingsläger varje höst. Detta läger har varit förlagt till Hästveda. Under denna vistelse gör eleverna en enkät om hur de upplever skolan och trivseln på skolan. Vart annat år gör Malmö stad en enkät för alla elever gällande elevernas skolsituation. I denna behandlas allt ifrån trivsel till upplevd elevinflytande. - 2 -

Enkäten gjordes av åk 2-eleverna under vt-09. Enkäten heter Så här tycker vi och finns att läsa i sin helhet på www.malmo.se. Det görs en utvärdering av skolan som helhet med elever i blivande åk 2 och åk 3 genom skolkonferens med ett lösningsfokuserat innehåll under vecka 23. Under september månad gjorde elever i åk 2 en enkät i Malmö stads regi gällande elevernas levnadsvanor. Denna enkät kommer dock inte att ingå i denna kvalitetsredovisning då svaren inte hinner bli färdiga förrän i januari 2010. Varje elevs studiesituation diskuteras under mitterminskonferenserna. Efter varje mitterminskonferens görs individuella åtgärdsprogram för eleven som sedan diskuteras på det efterföljande utvecklingssamtalet. Om elevens studiesituation eller sociala situation kräver andra åtgärder kallas de till elevvårdskonferens. Skolans elevvårdsteam (EVT) består av kurator, rektor och biträdande rektor tillika ansvarig för stödundervisningen. EVT träffas på onsdagar varje vecka och gör rutinmässiga genomgångar av elever i behov av särskilt stöd och beslutar om eleven ska kallas till elevvårdskonferens. 2.2 Rutiner psykosocial miljö personal Det är framför allt genom medarbetarsamtalet som personalen får delge sina tankar kring verksamheten och den egna personliga utvecklingen. Personalen har två medarbetarsamtal under verksamhetsåret. 2.3 Rutiner måluppfyllelse För att kunna samla in relevant data utnyttjar vi våra egna program Skola24, Adela och vår egeninsamlade statistik från mitterminskonferenserna samt sommarskolestatistiken. Vi samlar också in meritvärden, nationella provresultat och närvarostatistik från Gymnasieintagningen, CSN och VHS. 2.4 Rutiner elevinflytande Elevrådsstyrelsen väljs varje år och alla elever har möjlighet att ingå i denna formella elevinflytandeinstans. Genom intervjuer av elevrådsstyrelsen får skolledningen en bild av det formella och det individuella elevinflytandet på skolan. Även genom Malmö stads enkät Så här tycker vi förtydligas bilden av det formella och individuella elevinflytandet på skolan. 2.5 Rutiner likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras av elever, personal och även föräldrar en gång per verksamhetsår. Elevrådsstyrelsen och föräldraremissinstansen ges möjlighet att kommentera handlingsplanen under vårterminen. Likabehandlingsplanen revideras i juni månad enligt läsårskalendariet. Alla åk 1 elever får sedan under teambuildingslägret i Hästveda under september månad diskutera och arbeta med innehållet i likabehandlingsplanen. - 3 -

2.6 Rutiner kvalitetsarbetet Under två heldagar under oktober-november utvärderar personalen tillsammans verksamhetens prioriterade mål och diskuterar fram de kommande prioriterade målen inför nästa verksamhetsår. Under detta verksamhetsår förlades dessa dagar till den 27 och 28 oktober 2009. Under juni månad kommer personalen att utvärdera första hälften av verksamhetsåret under en utvärderingsdag. Under denna dag utvärderas likabehandlingsplanen av personalen. 3. Vilka åtgärder har vidtagits sedan förra årets kvalitetsredovisning 2008? Utifrån den lokala arbetsplanen läsåret 2008-2009 har skolan jobbat med fem utvecklingsområden: Kompetensutveckling bland skolans personal. Lärarna utbildades i bedömning, betygssättning, tolkning av styrdokument genom Malmö högskola. Utbildningen hölls vid fyra olika tillfällen under året och personalen är nöjd. Delar av personalen utbildades inom brandskydd. Samtliga utbildades också i ABC - första hjälpen vid ett tillfälle under våren. Nya lokaler var ett mål med ombyggnad till följd. Bygget stötte på förhinder och målet uppfylldes inte. Ämnesövergripande projekt. Två ämnesövergripande projekt per lärare och läsår var målet. Målet har uppfyllts. Till exempel gjordes en anti-rökkampanj där ämnena grafisk kommunikation, mediekommunikation, idrott och hälsa och svenska var involverade. Ytterligare projekt har genomförts t ex mellan mediekunskap och engelska. Formalisera elevinflytande ytterligare med ett självgående elevråd och intressegrupper. Under vt-09 har elevrådsstrukturen formaliserats ytterligare och idag finns ett elevråd med en elevrådsstyrelse som arbetar utifrån en utskottsorganisation. De elever som är intresserade av en fråga arbetar i ett utskott med den frågan. Alla olika utskott verkar under elevrådet och elevrådet blir då den instans som allt formaliserat elevinflytande utgår ifrån. Ett annat mål var att förbättra formerna för skolkonferensen. Detta mål är inte helt uppfyllt. Under 2010 kommer skolkonferenserna att vara mer formaliserade utifrån syfte, deltagande och uppföljning. Återkoppling av skolkonferensen som kommer gå av stapeln under v 23 2010, kommer att ske under unvärderingsdagarna i juni. Skolan ska växa och bli större. Skolan uppfyller målet med tre årskurser parallellt med ca 50 elever i varje årskurs. Skolan har inte 150 elever idag utan 140 elever. Det mest rimliga scenariot är att Bryggeriets gymnasium kommer att ha 150 elever läsåret 2011-2012. - 4 -

Anledningen till detta är att dagens åk 2-elever är färre än 40 elever. Traditionellt är det relativt få elever som börjar i åk 3, vilket gör att åk 2 även kommer att vara ca 40 under nästa läsår. Till ht-09 började 55 elever, vilket är fler än vad vi beräknat. Söktrycket har stadigt ökat och målsättningen är att ta in ungefär lika många elever till ht-10 som till ht-09. 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål I detta kapitel görs en kortfattad verksamhetsberättelse av verksamhetsåret 2009 utifrån två huvudkategorier: organisatoriska och pedagogiska aktiviteter. De aktiviteter som verksamheten arbetat med under året ska ses utifrån de prioriterade målen från den lokala arbetsplanen, men också i ljuset av förändringar som kommit att påverka prioriteringen av aktiviteter. 4.1 Organisatoriska aktiviteter Läsåret 2008/2009 är historiskt i Bryggeriets historia. Detta var det första läsår med årskurs treelever och dessa elever var den första kullen elever som tog studenten. Detta firades med studentfest på Heleneholms slott. Ett glatt minne som vi inför framtiden kommer att vilja göra till en tradition. Nästa student är redan inbokad! Under vårterminen 2009 slutade rektor Martin Erberth och biträdande rektor Magdalena Rosén. Marie Svensson, som varit anställd som pedagog på skolan sedan 2007, ersatte Magdalena som biträdande rektor under våren. Martin slutade efter vårterminens slut och i början på augusti tillträdde Carl Lundgren som ny rektor. Under 2009 har också Terrie Warren och Erik von Schantz anställts som nya pedagoger inom medieämnena, bild och form samt humaniora. Monica Rosberg anställdes i januari som ny administratör. Efter vårterminen slutade skolsköterskan och idrottsläraren. Nyrekrytering av skolsköterska pågår. Marie Svensson har också i sin tjänst ansvar för stödfunktionen för elever i behov av särskilt stöd. Denna tjänst är nytillsatt för året. Ytterligare ett led i att förbättra studiemöjligheten för alla elever är att skolan under sommaren inrättade en studieverkstad. Här kan eleverna arbeta ostört och elever som har behov av särskilt stöd har möjlighet till detta då vi även erbjuder lärarledd stödundervisning i studieverkstaden. Bryggeriets gymnasium har många ämnen som behöver datorstödd undervisning. I de programgemensamma ämnena arbetar eleverna med Macdatorer. Under året har skolan gjort inköp för att öka datortätheten per elev. I dagsläget finns 1 dator per 1,5 elev. Alla datorer används inte av alla elever samtidigt, så därför har skolan ett flertal bärbara datorer som kan användas i de olika ämnena. Under året har skolan haft problem med det trådlösa nätverket. När de bärbara datorerna har kopplats upp, har det tagit lång tid att logga in. Under året har nya datakomponenter köpts in i syfte att - 5 -

arbeta bort flaskhalsar i systemet. En ny server, nya accesspunkter, gateway och brandvägg köptes in. Skolan har även beställt nytt abonnemang för bredband och ny 100 Mbit bredbandskabel anslöts till skolans fastighetsnät i somras. Detta för att ge förutsättningar och förbättra snabbheten i nätverksbaserad programvara såsom den webbaserade kommunikationsplattformen IT s learning. Till detta har även säkerheten setts över och skolan har installerat nya larm och säkerhetsfunktioner under året. I kursen Rörlig bild C ingår målet att eleven ska ha arbetat i TV-studiomiljö. Under vårterminen byggdes en ny TV-studio som invigdes i mars. Skateparken har byggts om under året och den nya ytan invigdes i september månad. Skolan har även köpt in en del nya möbler till uppehållsytor och klassrum för att öka trivseln bland elever och personal. 4.2 Pedagogiska aktiviteter I och med att skolan för första gången fått tre hela årskurser, startades flera nya kurser under ht-08. Detta helt i enlighet med poängplanen, men för första gången fick lokaler och logistik testas på allvar. Detta har efter läsåret 08/09 utvärderats och skolledningen har tagit beslut om några förändringar gällande logistiken. När det gäller elever i åk 3 har vi kunnat erbjuda antingen måndag eller fredag som lektionsfri dag. Detta betyder att eleven ges möjlighet till utökat stöd i enskilda ämnen eller att eleven har möjlighet att använda tiden till enskilda studier på annan plats. Inom film och foto har eleverna ofta uppgifter att utföra på annan plats än i skollokalerna. Eleverna har uppskattat alternativet och vi kommer att utvärdera detta under terminens gång. Sedan ht-09 har vi arbetat fram en ny organisation kring elevvårdsteamet (EVT). Rektor, biträdande rektor och kurator utgör grunden i EVT och en fast mötestid är utsatt varje vecka. Under detta möte delges enskilda ärenden eller riktlinjer gällande förebyggande psykosocialt arbete på t ex temadagar för eleverna. Rutinerna kring dokumentationen av elevvårdsprotokoll har också förtydligats. Det finns ett klart samband mellan studieresultat och närvaro. Vi har undersökt andelen elever som fått IG i matematik A och som varit anmälda till sommarskolan och hur deras närvarostatistik sett ut. Alla elever hade hög frånvaro på matematikpassen och detta ger avtryck i behovet av särskilt stöd. Ett av skolledningens prioriterade mål är att skärpa närvarorutinerna och på ett tidigt stadium informera eleven och vårdnadshavarna. Denna rutin kommer vi att arbeta vidare med under 2010. För övrigt har vi synliggjort och formaliserat arbetsprocesser i skolan som både personal och elever kan vara involverade i. Här kommer vi att arbeta vidare med utvärderingarna av elevvårdsrutinerna, brandskydd, - 6 -

närvarorutiner, praktikrutiner och andra aktiviteter som sker under läsårscyklen. Eleverna har under året fått ta del av flera externa evenemang. Alla åk 1 åkte till Hästveda. 15 elever deltog i ett EU-projekt och åkte till Nürnberg i Tyskland. Alla avgångselever fick göra en skolresa till Prag i Tjeckien. 5. Måluppfyllelse Eleverna på Bryggeriets gymnasium har av medieprogrammet krav att läsa kärnämneskurserna i matematik, svenska och engelska. Vill eleven fördjupa sig ytterligare i ämnena, har de möjlighet att läsa t ex Matematik B som valbar kurs. Nedan följer statistik som har sin utgångspunkt i det totala jämförelsesnittet (slutbetyg från gymnasiet) och jämförelsen mellan kursbetyg och nationella prov. Alla elever på Bryggeriets gymnasium läser kärnämneskurserna Matematik A (Ma A), Svenska B (Sv B) och Engelska A (En A). I dessa kurser görs nationella prov. Med utgångspunkt från det kan vi göra intressanta iakttagelser gällande nationella studieresultat, betyg som sätts på skolan och se trender över tid. 5.1 Nationella kursprov Tabellen nedan redovisar de resultat som eleverna fick på de nationella proven i de olika kurserna. Antalet elever varierar på de olika kurserna, framför allt i Ma B och En B som inte är obligatoriska kurser. Antalet elever varierar också i de obligatoriska kurserna, då hela provresultatet endast räknas då alla provdelar gjorts. Elev som exempelvis bara gjort två av tre delprov ingår ej i provstatistiken. Sammantagna nationella provresultat vårtermin år 2009 Ämne Antal elever Antal IG G VG MVG Ma A (åk 1) 16 6 6 1 3 Sv B (åk 3) 44 6 27 9 1 En A (åk 1) 23 0 11 10 2 En B (åk 3) 10 2 4 4 0 Läsårets 2008/2009 nationella provresultat visar på en liknande resultatfördelning som året innan. I kursen En A fördelas de flesta eleverna mellan provbetyget G och VG. Den stora skillnaden mellan läsåret 2008/2009 och 2007/2008 är att det skett en förskjutning i riktningen att fler når ett godkänt provresultat eller bättre. I ämnet matematik ser vi att provresultaten fördelas mellan betygen IG och G. Ca hälften av eleverna klarar inte målen för det nationella provet i Ma A och denna grupp är den enskilt största representerade gruppen i sommarskolan. Det som inte provresultatet visar i statistiken är hur nära eleven är att uppnå målen. Det visar sig sedan under sommarskolan att ca 60% av de elever som inte uppnått målen för godkänt i Ma A, uppnår dessa mål efter sommarskolan. - 7 -

5.2 Betyg Bryggeriets gymnasium Enligt Gymnasieintagningen i Malmö stad hade Bryggeriets gymnasium ett meritvärdesintagningssnitt på 163 poäng i den avslutade intagningen den 15 september. Översatt i betyg så har en elev med 160 poäng G i alla ämnen. Eleven med lägst snitt hade 50 poäng. Vårterminen 2009 tog vår första årskull treor studenten. Det var 43 elever som tog studenten och när man sammanställer elevernas kurspoäng får vi ett jämförelsemedelbetyg på 11.02. Elever som har godkänt i alla ämnen hamnar på ett jämförelsetal på 10. När vi gör uträkningen använder vi de nya behörighetsregler som kommer att gälla från 1 jan 2010. I denna uträkning inräknas betyget i Idh A samt att alla utökade kurser bara räknas in om de varit meritvärdeshöjande. Sammanställning relationen mellan nationella provresultat och kursbetyg Engelska A Antal elever Antal kursbetyg Kursbetyg för de Diskrepans mellan NP och betyg Antal 23 39 23 8,69% IG 0 6 0 G 11 15 9 VG 10 15 12 MVG 2 3 2 Engelska B Antal elever Antal kursbetyg Kursbetyg för de Diskrepans mellan NP och betyg Antal 10 19 10 10,00% IG 2 6 1 G 4 8 5 VG 4 5 4 MVG 0 0 0 Svenska B Antal elever Antal kursbetyg Kursbetyg för de Diskrepans mellan NP och betyg Antal 44 45 44 50,00% IG 6 5 6 G 27 18 27 VG 9 15 9 MVG 1 7 0 Matematik A Antal elever Antal kursbetyg Kursbetyg för de Diskrepans mellan NP och betyg Antal 16 38 16 25,00% IG 8 21 6 G 4 10 6 VG 3 3 1 MVG 1 4 3-8 -

5.2.1 Diskrepans mellan betyg och resultat NP i Ma A, Sv B och En A Diskrepansen handlar om hur relationen mellan nationella provresultat och kursbetygen ser ut. De nationella provens syfte är att verka rådgivande i ett nationellt målrelaterat betygssystem som ger den enskilde läraren ett stort tolkningsutrymme. Läraren har eleven i kursen under lång tid och under kurstiden ser läraren hur eleven utvecklas inom ämnet. Det nationella provet är en mätpunkt bland många. Det som dock gör relationen mellan det nationella provet och kursbetyget extra intressant, är att man kan få en kvantitativ måttstock på hur skolan sätter betyg i förhållande till ett nationellt prov som framtagits i Skolverkets regi. Detta ger en procentsats utifrån hur många betyg som skiljer sig ifrån resultatet på nationella provet. Om en elev av tio får ett annat betyg på NP än vad eleven får i kursbetyg är diskrepansen 10%. Är det få elever med i uträkningen blir varje elevs påverkan procentuellt större. Ser vi till våra betygsresultat i språkkurserna Sv B, En A och En B får 7 av 10 elever betyget G eller VG. Sedan fördelas de övriga 3 eleverna av 10 mellan antingen IG eller MVG-betyget. Om man jämför betygen med NP-resultaten i engelska ser vi att diskrepansen mellan NP-resultat och kursbetygen i första hand berör skillnad mellan betygen G och VG. Diskrepansen förklaras av att två elever arbetade sig upp från G till VG. I kursen En B har en elev arbetat sig upp från IG till G. Antalet elever är såpass litet i En B, så en elev påverkar diskrepansen med 10%. I Sv B är det större spridning i betygsfördelningen. NP-resultaten och betygen är till stor del förskjutna ett betygssteg uppåt. Detta gör att diskrepansen blir stor. En förklaring är att bedömningsförfarandet är lite annorlunda i förhållande till engelska A och B. Alla resultat har räknats in, även de provdelar som inte eleven gjort. Detta gör att avvikelsen mellan NPresultatet och betygen till stor kan förklaras med att svarsfrekvensen kanske inte är helt rättvis. Vi ska under nästa år diskutera fram ett mer likformigt bedömningsunderlag mellan ämnena svenska, matematik och engelska. Av alla elever som läst Ma A är bara 55% godkända. Diskrepansen har påverkats genom att två elever har gått från G till IG emedan två elever har lyft sig från VG till MVG. Matematikresultaten har inte gått oss förbi, utan vi arbetar aktivt med att hitta vägar genom pedagogiska och organisatoriska förändringar för att stärka elevernas måluppfyllelse. Under 2010 kommer vi att förändra strukturen för matematiken ytterligare och utöka antalet undervisningstimmar. Detta är ett prioriterat pedagogiskt mål för 2010. 5.3 Sommarskola Bryggeriets gymnasium erbjuder alla elever möjligheten att komplettera studieresultaten genom sommarskola. Tidsmässigt erbjuds eleven att få extra lärarstödd undervisning utanför läsårstid motsvarande en 50- poängskurs. 2009 erbjöds sommarskola en vecka efter terminens slut samt en vecka innan höstterminen började. Eleverna har möjlighet att arbeta med alla - 9 -

ämnen som skolan erbjuder, d v s att alla ämneslärarna finns tillhanda under sommarskolan. Eleverna har möjlighet att använda sommarskolan under hela sin studietid. Detta kan innebära att en elev läser upp samma kurs två somrar i rad. Därför har vi bl a elever som läser in Ma A i åk 3. Kursen läses som ordinarie kurs i åk 1. Sommarskola 2009 Antal IG Antal G efter sommarskolan MaA (åk 1) 19 9 MaA (åk 2) 7 4 MaA (åk 3) 3 1 MaB (åk3) 0 0 SvA (åk 1) 12 0 SvA (åk 2) 1 0 SvB (åk 3) 5 2 EnA (åk 1) 7 2 EnA (åk 2) 2 0 EnB (åk 3) 6 0 Totalt 62 18 29% av totala antalet icke godkända betyg har genom sommarskolan blivit godkända. Statistiken är intressant att titta på utifrån två synvinklar. Dels andelen elever som går sommarskola i åk 3 med ämnen från åk 1 (Ma A, En A och Sv A), dels hur förhållandet mellan antalet elever som läst sommarskola och antalet godkända betyg har förändrats över tid. Vi kan inte av denna statistik utläsa hur många elever som är representerade bakom statistiken. De elever som läser sommarskola kan ha IG i flera ämnen samtidigt och på så sätt kan en enskild elev finnas med i statistiken i flera ämnen. Antalet IG i ma, sv och en är inte direkt överförbart till antalet elever. Tonvikten på sommarskoleverksamheten är att arbeta med elever i åk 1 och åk 2 så att de i första hand ser till att nå målen i A-kurserna så att de sedan kan läsa B-kursen. Inom ämnet svenska har vi många elever med svårigheter och detta är vi medvetna om och eleverna har individuella åtgärdsprogram för att läsa upp dessa ämnen. Matematik är också ett ämne som eleverna har svårt att nå målen i. Den bedömning vi gjort i år är att eleverna som ej nått målen i Ma A har prioriterats i tid under sommarskolan för att klara målen. Ca 6 av 10 elever i åk 1 har genom sommarskolan nått målen i MaA. 7. Uppföljning av planen för kränkande behandling och likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling utvärderas och revideras av elever, personal och även föräldrar en gång per verksamhetsår. Elevrådsstyrelsen och föräldraremissinstansen ges möjlighet att kommentera handlingsplanen under vårterminen. Likabehandlingsplanen revideras i juni månad enligt läsårskalendariet. Alla åk 1 elever får sedan under - 10

teambuildingslägret i Hästveda under september månad diskutera och arbeta med innehållet i likabehandlingsplanen. 8. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Personalstyrkan har förändrats en del under året, inte minst då Bryggeriets gymnasium har en ny skolledning samt en ny administratör. Personalgruppen är en mycket väl fungerande grupp och samarbetet är väl utvecklat. Starten av höstterminen varit innovativ och personalgruppen har varit mycket involverad i verksamhetens arbetsområden. Under vårterminen gjorde alla åk 2-elever enkäten Så här tycker vi. Enkäten görs av de flesta åk 2-elever i Malmö stad och den görs vartannat år. Denna enkät är mycket heltäckande gällande elevernas uppfattning om skolans psykosociala och studieorienterande arbetsmiljö. Av den anledningen väljer vi att redovisa delar av resultatet för att på ett tydligt sätt beskriva hur eleverna uppfattar skolans olika områden. Svarsfrekvensen för denna enkät var 91%. Det arbete som vi bedriver på skolan är uttalat att eleven ska känna sig trygg och uppleva sig studera i en god psykosocial miljö. Då är det med glädje vi läser resultaten av Malmö stads stora elevenkät där det framgår att eleverna upplever sig trygga och har möjlighet att utvecklas under sin skoltid på Bryggeriets gymnasium. Ett av de frågesvar som vi absolut är stoltast över är att 95% av eleverna svarar att de rekommenderar vår skola till andra elever. Det är ett mycket gott tecken på nöjdhet överlag. På Bryggeriets gymnasium upplever sig 98% av eleverna trivas bra eller mycket bra på skolan. 100% av eleverna upplever att de för det mesta eller alltid är trygga på skolan. 93% av eleverna har aldrig under sin studietid upplevt att de blivit mobbade. 9 av 10 elever tycker att de i de flesta ämnena upplever undervisningen varierande och att eleven själv vet vad som krävs för att klara kurserna. 93% av eleverna tycker att lärarna sätter rättvisa betyg och 85% upplever undervisningen som meningsfull. De områden där eleverna visar mest missnöje är sex- och samlevnadsundervisningen och elevrådets arbete på skolan. När det gäller frågan kring formellt elevinflytande tycker bara 4 av 10 eleverna generellt att elevrådet på skolan arbetar aktivt med frågor som ökar trivseln på skolan. 5 av 10 elever tycker att sex- och samlevnadsundervisningen under gymnasietiden hittills har haft brister. Sammantaget kan sägas att våra elever trivs bra på skolan och att de tycker att skolan erbjuder goda förutsättningar för att bedriva studier. Eleverna - 11

upplever att lokaler, lärare, undervisningsformer samt möjligheter till individuellt anpassad studiegång är tillfredsställande. Dock visar statistiken från de nationella proven, betygsstatistiken, närvarostatistiken samt sammanställningen av sommarskolestatistiken att det finns en stor variation i inställning till studierna på skolan. Matematiken är det ämne som enskilt sticker ut gällande frekvensen IG. I denna fråga ska vi ha en fortsatt diskussion mellan skolledning, lärare och elever om hur vi förbättrar matematikresultaten. Elevrådet uppfattas som mindre verksamt av eleverna och denna fråga har sedan vt-09 aktualiserats och idag arbetar elevrådet mer utskottsorienterat så att enskilda frågor kan bli tydligare och hanteras mer effektivt i elevrådet av de som vill driva frågorna. 9. Prioriterade mål för 2010 Prioriterade områden inför nästa år kommer att vara av både pedagogisk och organisatorisk karaktär. 9.1 Organisatoriska prioriterade mål 1) Bryggeriets gymnasium kommer till hösten att fasa ut passionen dans och istället kommer vi att starta serieteckning som ny passion. Denna förändring kommer att skapa nya behov i lärarkompetens och inköp av material. Tanken är att vi under våren 2010 kommer att se över möjligheten att skapa en ateljé där serieteckningen och den estetiska verksamheten kan ha en bas. Lärarkompetensen finns redan på skolan då en av skolans anställda är utbildad bild- och formpedag samt att vi redan har ett samarbete med en professionell serietecknare. Vårt prioriterade mål blir att implementera vår nya passion. Målsättningen är att minst 10 elever väljer passion serieteckning till ht-10. 2) Det nya gymnasieförslaget blev godkänt av riksdagen i oktober och kommer att innebära stora förändringar för gymnasieskolan i Sverige. Detta kommer drabba Bryggeriets gymnasium på så sätt att medieprogrammet som det idag ser ut helt kommer att försvinna. Skolledningen har valt att redan nu, utifrån de förslag som Skolverket angivit, göra små förändringar som gradvis anpassas till de förändringskrav som Gy2011 ställer. Bryggeriets gymnasium kommer att behöva förändra sin programstruktur efter 2011. Skolverket har ännu inte presenterat det färdiga förslaget, men skolledningens strategi är att anpassa Bryggeriets gymnasium till den nya gymnasiereformen med så liten förändring att vi kan fortsätta vår unika utbildning med passionerna skate, serieteckning och grafisk design. 3) Skolledningen kommer att fortsätta verka för att få tillgång till de oanvända lokaler som finns bakom elevskåpsrummet. Där finns en yta på ca 200-300 m² som skulle göra sig utmärkt till nya studiesalar. Målsättningen är att under - 12

2010 ha kommit överens om byggförfarande och att det finns en tydlig arbetsplan med ansvarsfördelning och tidsplan. 4) Bryggeriets gymnasium har under 2009 lagt stora ekonomiska resurser på att skapa goda förutsättningar för den datorstödda undervisningen. Under 2009 har skolan investerat i ett nytt bredbandsnät och fastighetsnät. Inne i skolan har nyinköp gjorts gällande server, gateway, accesspunkter och brandvägg. Nya datorinköp har också gjorts för att anpassa undervisningen till det ökade elevtalet. Dock har ingen riktig IT-strategi tagits fram. Detta är ett prioriterat mål för 2010. Målsättningen är att Bryggeriets gymnasium ska ha en dokumenterad IT-stategi som inkluderar allt från säkerhetsaspekter till användandet av gemensamt operativsystem. Detta arbete ska vara klart innan terminsslut vt-2010. 9.2 Pedagogiska prioriterade mål 1) Ett led i förändringsarbetet inför Gy2011 är att öka kompetenskravet för några kurser som skolan erbjuder. Fr o m ht-10 kommer alla elever på Bryggeriets gymnasium att läsa kurserna Engelska B, Matematik B och Historia A oavsett inriktning och passionsval. Dessa ämneskurser erbjuds redan på skolan, men de är obligatoriska på alla andra studieförberedande program. Det vi kommer att erbjuda fr o m hösten är en akademiskt kompetenshöjande anpassning gentemot andra nationella program samt att vi redan nu vet att Engelska B, Matematik B och Historia A kommer att bli obligatoriska kurser efter gymnasiereformen 2011. Samtidigt kommer poängplanen att förändras lite med anpassningar för det nya passionsupplägget och förändringar för att få ett tydligare pedagogiskt kursflöde för eleverna under tre år. Tanken är att eleverna ska kunna göra ett extraval under åk 3 som ger eleven ytterligare möjlighet att fördjupa sitt kursval. Här ska eleven få möjlighet att t ex läsa Matematik C och Engelska C efter eget val. Poängplanen anpassas även på så sätt att eleverna läser färre kurspoäng under åk 3, då det sista året har en större andel praktikveckor än de två första årskurserna. 2) En av skolans stora pedagogiska utmaningar är att minska frånvaron och framför allt den oanmälda frånvaron. Under ht-09 har lärare, skolledning och övriga medarbetare skärpt rutinerna kring frånvarohanteringen. Varje mentor har ett viktigt uppdrag i att anmäla och hålla ordning på elevens frånvaro så att vi kan få ett så bra statistiskt underlag som möjligt. Här har mentorerna gjort ett mycket noggrant arbete. Sedan har skolan utarbetat en rutin för hur eleven i olika steg ska bli medveten om sin frånvaro och hur vi tillsammans ska sätta upp mål för att öka närvaron och förbättra studiesituationen. Här är elevhälsoarbetet en viktig kugge. Under ht-09 har antalet elevvårdskonferenser ökat i takt med att vi aktivt arbetar med elever som inte närvarar i tillräcklig utsträckning. Målsättningen är att minska den totala anmälda och oanmälda frånvaron till max 10% under ht-10. 3) Bryggeriets gymnasium ska prioritera det ämnesöverskridande arbetet under 2010. Under vt-10 och ht-10 kommer vi att hålla två veckors - 13

sammanhängande och schemabrytande temaarbeten. Upplägget för dessa temaperioder kommer planeras under studiedagarna den 4 och 5 januari. Målsättningen är att eleverna under fyra veckor under 2010 kommer att delta i två ämnesöverskridande temaperioder. 4) Skolan ska aktivt arbeta för att förbättra måluppfyllelsen i matematikämnet. Under 2010 kommer antalet lektionstillfällen och antalet undervisningstimmar öka, särskilt i kursen matematik A. Målsättningen är att öka måluppfyllelsen i Ma A till minst 80% efter kursslut och totalt 90% efter sommarskolan. 5) Eleverna gör APU under sina tre år. Detta är en viktig och stor del av den totala tiden på gymnasiet (15 veckor). I januari kommer skolans nya SYV att börja. Hon har många års erfarenhet av praktiksamordnande på gymnasiet. Tillsammans ska vi verka för att skapa en mer effektiv och näringslivsförankrad praktikrutin där eleverna upplever sin APU-period som givande. Målsättning är att revidera den nuvarande praktikrutinen och att minst 90% av eleverna har en praktikplats som de upplever meningsfull och givande. 6) Det finns ett antal elever med behov av särskilt stöd på skolan. Idag upplever vi att skolan har gjort stora kvalitativa förbättringar gällande elevvårdsrutiner och att Marie nu arbetar som stödlärare samt ansvarar för samordningen av detta arbete. Trots dessa satningar upplever vi att tiden för eleverna ändå inte riktigt räcker till. Vi skulle behöva utöka personalgruppen med en speciallärare eller specialpedagog. Målsättningen är att göra en kravspecifikation gällande pedagogbehov och sedan rekrytera ytterligare en. Detta ska vara klart senast under mars 2010. 10. Framtiden efter 2010 Genom att prioritera mål kan vi fokusera våra insatser som vi sedan kan utvärdera. En fråga som vi diskuterat för framtiden rent generellt är hur vi ska göra undervisningen mer konkret och verklighetstrogen. Detta är ett arbete som förs hos pedagogerna i de enskilda ämnena, men det är också ett arbete som kan föras upp som ett prioriterat mål för hela skolan. Just nu är vi mitt i läsåret 2009/2010 och kommer under nästa läsår att arbeta vidare med denna fråga inför nästa års kvalitetsredovisning. Exempel på detta är att skapa utrymme i kursplanerna för att hålla årliga skatetävlingar, utställningar, filmvisningar, portfolio och andra mer stående projekt som drivs av en konkret målsättning som eleverna får redan i ett tidigt skede. Läsåret 2011/2012 kommer Bryggeriets gymnasium att nå full kapacitet. Då kommer vi att ha minst 150 elever. Idag har vi en årskull på 40 elever i åk 2 och dessa kommer även under nästa läsår troligtvis att vara runt 40 elever. Detta innebär att vi har möjlighet att vara 50 elever i tre årskurser först under 2011. - 14