BioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Dagens agenda 09.30 10.00 Fika 10.00 10.15 Region Västerbo8en och Kunskapslänken hälsar välkommen 10.15 10.30 PresentaBonsrunda 10.30 11.30 PresentaBon av uppdraget Kunskapslänken bakgrund, behov, incitament etc. Återkoppling från: - Regionala möten i Jämtland, Norrbo8en, Västernorrland och Västerbo8en - Möten i den nabonella aktörsgruppen - Möten i det nabonella myndighetsnätverket - Övriga nabonella möten 11.30 11.45 PresentaBon av RCE North Sweden 11.45 12.15 Några exempel från pågående arbeten i Norrland. 12.15 13.00 Vi bjuder på lunch 13.00 13.30 Hur kan vi arbeta vidare med dessa frågor mot frambden? - E8 konkret förslag på insatser 13.30 14.30 Gemensam diskussion - Vad behöver göras? - Vem gör vad? 14.30 15.00 Summering och kaffe

BioFuel Region Morgondagens transporter Framtiden är ung Från råvara till produkt

Bakgrund - KNUT- projektet Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klima:rågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden. Stödja förskolor och skolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling enligt gällande läroplaner och därigenom bidra All en hållbar samhällsomställning. - 2008 Regionala projekt inom LHU med olika innehåll 2008 Skolverket bjuder in 4 regionala aktörer med erfarenhet av LHU 2009 Förstudie 2010 2012 Genomförandeprojekt del 1 2013 2014 Genomförandeprojekt del 2 2015 våren Kunskapslänken

Resultat KNUT- projektet AkBviteter för implementering som ger avtryck i utbildningen: Erfarenhetsutbyte & spridning av goda exempel. IniBerat och utvecklat nätverk på regional och nabonell nivå Fortbildning av 16.000 pedagoger Metodutveckling Konferenser på regional och nabonell nivå Lokala och regionala sektorsövergripande utvecklingsprocesser Förstudier och enkäter (pedagoger, skolledare, tjänstemän & polibker) Forskning - rapporter

Lärande för hållbar utveckling

Hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling Ekologisk dimension Social dimension Ekonomisk dimension

DefiniHonen (Källa: Skolverket) Hållbar utveckling i undervisningen handlar om a8 få barn, ungdomar och vuxna a8 förstå förutsäiningarna för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och kursplanernas kunskapskrav. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på e8 sä8 som förbereder eleverna på e8 akhvt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga a8 ta e8 personligt ansvar för sii handlande. E8 lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokrabska arbetssä8. kribska förhållningssä8. ämnesövergripande samarbeten. mångfald av pedagogiska metoder. delakbghet och inflytande.

Skapa aktuella och relevanta kontexter för undervisningen! Hälsa Miljö IntegraBon Jag är nyfiken! KonsumBon

Varför? Behov & utmaningar

54% av 12- åringarna oroar sig för klimatet *Ojala, UU SegregaBon & intolerans ökar 76% av ungdomar anser a8 hållbarhetsfrågor är vikbga eller mycket vikbga *Ungdomar.se 2014 Sjunkande intresse ger sjunkande skolresultat *ROSE Bara 37% anser a8 hållbar utveckling får Bllräckligt utrymme i skolan *Ungdomar.se 2014 Ungdoms- arbetslösheten är hög Bara 44% anser sig ha dåliga möjligheter a8 påverka samhället de bor i *Ungdomar.se 2014

Vi hinner inte planera ämnesövergripande arbeten *KNUT- enkäter 2015 Bara 19% av oss får regelbunden fortbildning inom hållbar utveckling *SNF 2014 LHU är inte e8 prioriterat område *KNUT- enkäter 2015 Vi styrs Bll a8 ha fokus på enskilda ämnen, kunskapsnivåer och bedömning *KNUT- enkäter 2015 Vi behöver hjälp med a8 implementera hållbar utveckling i undervisningen *KNUT- forskn. 2014 Vår skola får så många påknackningar a8 vi har börjat tacka nej Bll allt *Mediadeba8 2014-2015

Täta sko8 mellan nämnder och förvaltningar Regionala utvecklingsmedel används inte Bll skolan Det skiljer så mycket mellan våra skolor Vår lilla kommun är inte med i några satsningar Vi når inte ut Bll medborgarna med våra budskap Transportplan, avfallsplan, energi- & klimatstrategi, integrabonsstrategi, likabehandlingsplan, stadsmiljöplan, landsbygdsprogram, Bllväxtstrategi.

NaBonell skolmyndighet vs. lokala skolhuvudmän Uppfyllelse av nabonella mål inom HU Sjunkande skolresultat i PISA NaBonella aktörer och nabonella satsningar som inte når ut bre8 Hållbar utveckling är e8 uppdrag som återfinns hos flera departement och myndigheter Mycket teori- & ämnesforskning. Lite praxisnära forskning. Bristande implementering

Incitament

Sustainable Development goals (SDG) 17 mål med 169 underliggande mål som ska beslutas i september SDG4: Säkerställ inkluderande, jämlik och kvalitabv utbildning och möjliggör för alla individer a8 ha e8 livslångt lärande Ø Främja värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar Bll en hållbar utveckling Alla länder ska uppfylla målen Politk för Global Utveckling (PGU). Alla polibkområden ska sträva åt samma håll såväl nabonellt som lokalt. Processer pågår och koordineras just nu av UD.

Tydlig del i Lpfö98, Lgr11 och Gy2011! Förskolan: Grundläggande värden Mål Grundskolan: Värdegrund PerspekBv Mål Kursplaner Gymnasieskolan: Grundläggande värden PerspekBv Examensmål Ämnesplaner

OECD- report on Swedish school system Policy achon 1.1: Ställ högre förväntningar på alla elever genom a8 bygga på den befintliga läroplanen Högre förväntningar på elever bör bygga på de kunskaper och färdigheter som redan definierats som vikbga mål för utbildningssystemet, som många refererar Bll som kompetens för det 21: a århundradet: Befästa grundläggande färdigheter i läs- och skrivkunnighet, matemabk och naturvetenskap Vidareutveckla problemlösning, krihskt och oberoende tänkande, globala kompetenser och miljömässig hållbarhet. Lärarnas förmåga a8 leverera kommer a8 kräva professionell utveckling för a8 stärka lärarnas kunskap om läroplanen och pedagogiska färdigheter för a8 svara på enskilda elevers inlärningsbehov.

Global AcHon Programme (on ESD) Rapport från Dekaden (2005-2014) 32 RekommendaBoner framtagna Sverige åtar sig a8 ha en ledande posibon i arbetet NaBonell handlingsplan NaBonell fokalpunkt www.unesco.se Johannesburg Dekaden inleds Rio +20 Nagoya GAP - Sverige Ödesåret 2015 2002 2005 2012 2014 2015

Kunskapslänken Våren 2015

Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsikbg och väl förankrad nahonell kunskapsorganisahon som möjliggör samordning, erfarenhetsutbyte och satsningar på fortsa8 utveckling inom lärandet för hållbar utveckling, i det svenska utbildningssystemet. Säkerställa en långsikhg finansiering. IniBera och/eller vidareutveckla regionala noder som erbjuder stöd Bll skolor, skolhuvudmän samt andra utbildningsanordnare med behov a8 utveckla lärande för hållbar utveckling. Projektmål: Ta fram e8 färdigt förslag på en kunskapslänk för a8 kanalisera forskning, informabon och kunskap om Lärande för hållbar utveckling mellan å ena sidan akademin, myndigheter, näringslivet och intresseorganisaboner och å andra sidan barn och ungdomar, skolledare, pedagoger och skolorganisaboner Vidareutveckla befintliga nätverk på nabonell och regional nivå som syrar Bll a8 stärka samverkan mellan skolan, akademin och omgivande samhälle inom området hållbar utveckling Energimyndigheten med stöd av Skolverket och SMHI

Process i bred dialog! HUT- gruppen NaBonella aktörer Myndigheter PoliHken NaBonellt + lokalt RCE / GAP RCE x 4 Unescorådet SWEDESD Forskningen Forskargrupp + regionalt Regionalt Regionala dialogmöten, nätverk och enkäter

HUT- gruppen Gruppering med nabonella aktörer som verkar för e8 ökat hållbart lärande. Har träffats sedan 2012 på inibabv av KNUT- projektet. Syret är a8 få Bll samverkan och ökad spridning av befintliga akbviteter och verktyg. Gruppen fylls konstant på med nya aktörer. WWF, Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent, Den Globala Skolan, Naturskoleföreningen, Svenska Science Center Föreningen, NTA, PUSH Sverige, Ungdomar.se, Folkbildningsrådet, Global AcBon Plan. Ø Det behövs resurser för spridning av befintliga verktyg Ø VikBgt a8 påverka polibken för a8 lyra frågan Ø Intresse finns a8 göra samarbeten i större skala Ø Samarbete måste ske utan a8 den egna idenbteten skadas

Myndighetsnätverket IniBerades av Kunskapslänken i början av 2015. Två träffar har hållits och en tredje sker nästa vecka. Energimyndigheten, Skolverket, SMHI, Naturvårdsverket, Boverket, Trafikverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, KemikalieinspekBonen, Folkhälsomyndigheten, Folkbildningsrådet, Universitets- & Högskolerådet, Naturvårdsverket, Myndigheten för Ungdoms- & Civilsamhällesfrågor samt SKL Ø Skola och barn/unga är vikbga målgrupper som dock inte är u8alade i regleringsbrev Ø Många mål och uppdrag inom hållbar utveckling som behöver kommuniceras ut och därbll utbildas inom Ø Har önskat konkret förslag på hur en satsning på lärande för hållbar utveckling kan se ut Ø Stort intresse från flera a8 lyra frågan Bll GD och departement för a8 få Bll en gemensam ökad satsning

PoliHken Arbetet med a8 informera polibken om behov och förslag har nyligen påbörjats. Nedan följer en lista med påbörjade och planerade kontakter Ø Miljö- & energidepartementet vi har få8 en bra kontakt i Gunilla Blomquist. Har hjälpt oss vidare med kontakter inom departementet och mot andra departement. M&E vill se e8 större engagemang från utbildningsdepartementet i dessa frågor. Naturvårdsverket, KemikalieinspekBonen, Energimyndigheten, SMHI Ø Utbildningsdepartementet vi har har en kort informabon Bll sakkunniga och tjänstemän på utbildning. Kunskapen och intresset är på ganska låg nivå. Vi arbetar från flera håll för a8 kunna få träffa våra ministrar och deras statssekreterare. Ø FramBdskansliet arbetar för ministern för strategi- & frambdsfrågor. Kontaktade och väntar på återkoppling Ø Miljömålsrådet och miljömålsberedningen kontaktade och väntar på återkoppling Ø Socialdepartementet ska kontaktas Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannen Ø Näringsdepartementet ska kontaktas Boverket, Trafikverket, Livsmedelsverket, Konsumentverket Ø Lokala och regionala polibker vissa kontakter har tagits men fler behövs med i processen.

RCE - GAP I april genomfördes en träff med de fyra RCE som finns i Sverige. Två har verksamhet (Skåne och Västra Götaland), e8 har inte kommit igång (North Sweden) och e8 håller precis på a8 startas (Öst). RCE är e8 bra exempel på e8 regionalt nod med kopplingar Bll den internabonella agendan. Saker som framkom på mötet var bl.a. Ø Det behövs tydligt ägarskap och förankring i regionen samt bra styrning Ø Det behövs resurser a8 driva så a8 fysiska personer arbetar med frågorna Ø Bra med e8 bre8 nätverk Ø Jobbar mycket med a8 skapa mötesplatser mellan olika sektorer Ø Alla är kopplade Bll universitet/högskolor

Regional input - nätverk KNUT- projektet har sedan starten arbetat med a8 inbbera och vidareutveckla nätverk på lokal, regional och nabonell nivå. I Norrland har vi jobbat med följande målgrupper. Ø Lokala nätverk som bryggar över förvaltningar och sektorer ex. Sundsvall Ø Nätverk mellan kommuner för a8 utbyta erfarenheter ex. Sundsvall- Hudiksvall Ø Regionala nätverk mellan aktörer som arbetar med frågorna ex naturskolor, science centers, energikontor, projektledare etc. Ø Gymnasielärarnätverket igång sedan 2004 träffar för inspirabon och fortbildning, kontakter mellan lärare och skolor, specifika satsningar på program eller teman Samtliga dessa målgrupper u8rycker önskemål om a8 få fortsä8a träffas och utöka sina nätverk. Alla målgrupper u8rycker även ökade satsningar som möjliggör utveckling av sina verksamheter vilket innebär olika saker beroende av vilken målgrupp man talar om. Liknande nätverk och satsningar finns i de andra regioner som ingå8 i KNUT- projektet.

Regional input - enkäter I KNUT- projektet och Kunskapslänken har vi de senaste åren skickat ut olika enkäter för a8 undersöka behoven hos olika målgrupper. Enkäterna har tagits fram i samarbete med vår forskargrupp. Totalt så har ca 650 pedagoger, lärare, skolledare och polibker runt om i Sverige besvarat våra enkäter. Den 28 april skickades en enkät ut Bll alla skolchefer och skolnämndsordföranden i de fyra Norrlandslänens 44 kommuner. Önskemålet var a8 de själva och/eller någon/några i deras organisabon skulle besvara enkäten inom två veckor. När enkäten stängdes den 15 maj så hade det kommit in 102 svar från 32 kommuner vilket är e8 bra underlag för den fortsa8a dialogen.

Regional input - dialogmöten Som e8 led i a8 utveckla nätverken och få in input så bjöd Kunskapslänken in Bll dialogmöten i alla fyra Norrlandslänen. Här följer en kort redovisning av respekbve möte. Mer dokumentabon finns på webben h8p://www.knutprojektet.se/norrlandsmotet Jämtland 26 november 2014 Regionförbundet, Länsstyrelsen, Energikontoret, Mi8Universitetet samt Östersunds, Strömsunds och Krokoms kommuner deltog. Ø En förstudie hade genomförts 2013-2014 vilket låg som underlag för diskussionerna. Ø I Jämtland finns ingen naturskola eller science center Ø Intresse finns för a8 utveckla de8a område Ø Måste ske Bllsammans med kommunerna Ø Det bestämdes a8 Östersunds kommun skulle ta nästa steg och de har nu bjudit in Bll e8 sektorsövergripande möte i juni

Regional input - dialogmöten NorrboIen 1 december 2014 Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Nenet, Luleå Tekniska Universitet, Teknikens Hus, Piteå kommun, Kalix kommun, Luleå miljöskola, Naturskyddsföreningen. Ø Det finns nätverk a8 bygga på ex. genom Teknikens Hus Ø Finns både naturskolor och science centers Ø Behoven är tydliga så vi behöver få Bll acbon! Ø Det finns medel a8 söka om det finns engagemang från kommunerna Ø Koordinering och utveckling likt det som KNUT har gjort behövs Ø Vill vara en del av den Norrländska och den nabonella nivån Ø Kommande steg behöver förankras hos skolhuvudmännen

Regional input - dialogmöten Västernorrland 11 februari 2015 Mi8Universitetet, Kommunförbundet/Energikontoret, Länsstyrelsen, Technichus, Sundsvalls kommun, Härnösands kommun och Örnsköldsviks kommun. Ø Frågan behöver lyras Bll polibsk nivå för prioritering Ø Det behövs fortbildning för lärare och skolledare Ø Det behövs långsikbga satsningar Ø Resurser för genomförande Ø Uppföljning behövs för a8 det ska bli av och bli kvalitet

Regional input - dialogmöten VästerboIen 10 mars 2015 Region Västerbo8en, Länsstyrelsen, Umeå kommun, Naturskolan Umeå, BioFuel Region, Umeå Universitet. Ø Det gäller a8 få med hela länet Ø Nytag för a8 få Bll RCE Ø Fortbildning behövs Ø VikBgt med förankringen i organisabonerna

Hur jobbas det i kommunerna? Piteå Umeå - Härnösand

Nu är det dags för lunch!

Hur borde vi arbeta? Det nahonella förslaget

Samhällsutveckling - Samverkan, handlingsplaner, kompetenser, drivkrar NaHonell nivå Ø Kunskapsnod med helikoptersyn, pådrivande inom LHU, kommunikabon, återkommande mötesplatser och event, nätverkskoordinabon, specifika utvecklingsprojekt etc. Regional nivå Ø Helikoptersyn, inibera och stö8a regionala satsningar, utbyten mellan regioner, koordinering av resurser, Kommunal nivå Ø Prioritering av LHU, inibera och stö8a sektorsövergripande satsningar, utbyten, fortbildning etc. Forskning - Praxisnära Individutveckling - Kunskap, värderingar, beteenden, inflytande

NaHonellt nod: Stöd Bll regionala processer NaBonella nätverk NaBonella processer + kunskapskälla (kommunikabon)

NaHonellt Regionalt nod: Stöd Bll regionala processer NaBonella nätverk NaBonella processer IniBerar och koordinerar lokala processer Utbyten och samverkan regionalt Utbyte och kommunikabon med nabonell + kunskapskälla (kommunikabon)

Hur borde vi arbeta? I Norrland

Den lokala nivån Ø Sektorsövergripande dialog Ø Genomlysning av styrdokument Ø Prioritering & planering Ø Lokal resursgrupp Ø Fortbildning & andra akbviteter Ø Nätverk

Den regionala nivån Länsnivå: Ø Sektorsövergripande nätverk Ø KoordinaBon av akbviteter och resurser Ø Regional spridning och medverkan Ø Utbyten mellan kommuner Ø Årlig regional mötesplats Ø Länk Bll nabonell nivå Norrlandsnivå (RCE): Ø Sektorsövergripande nätverk Ø Utbyten mellan länen Ø Digital plavorm för kommunikabon

NaHonella nivån Ø NaBonella nätverk Ø PoliBkerpåverkan tydligare uppdrag Ø KoordinaBon av kunskap Ø KoordinaBon av resurser Ø NaBonella satsningar Ø KommunikaBon Ø NaBonella mötesplatser Ø Flöde mellan alla nivåer

Hur kommer vi vidare? Steg 1 Vi föreslår e8 överbryggningsprojekt som driver de regionala processerna vidare och kopplar dessa Bll den nabonella processen. Överbryggningsprojektet bör även ha lite resurser a8 stärka befintliga mötesplatser. E8 överbryggningsprojekt ger oss Bd a8 landa en större långsikbg satsning ubfrån regionala och nabonella förutsä8ningar. Projektet ger oss också möjlighet a8 bygga vidare på de processer och akbviteter som redan är igång. Aug 2015 juni 2016 Finansiering: Projektägare: Länsstyrelser/Regionförbund/Kommunförbund i de fyra länen BioFuel Region eller annan föreslagen aktör Ø Vidareutveckla nätverk i respekbve län Ø Driva pågående processer vidare på lokal och regional nivå Ø Stö8a befintliga mötesplatser så som KunskapsfesBval, Globala Sundsvall, LHU- konferens etc. Ø Koppla regionala processer Bll den nabonella processen Ø Planera för långsikbg utökad satsning på LHU (dialog, planering, förankring, ansökningar)

Hur kommer vi vidare? Steg 2 Målet bör vara a8 säkerställa en långsikbg utökad satsning på lärande för hållbar utveckling. Det innefa8ar dels en organisabonsstruktur där RCE kan vara e8 Norrlandsnod och där regionala aktörer i respekbve län kan vara operabva nod. VikBgt med resurser för a8 på bred front arbeta med fortbildning, implementering och nätverk. Aug 2016 juni 2019 Finansiering: Projektägare: NaBonella myndigheter + regionala organ + EU Regional aktör Ø Fortsä8ning på lokala utvecklingsprocesser och nätverk Ø Bred satsning på fortbildning, implementering och nätverk främst lokalt men även regionalt Ø Kanalisering av nabonella satsningar Ø Få alla med på tåget!

Hur kommer vi vidare? Nästa steg? Ø Vad tycker ni om förslagen? Ø Vad behöver göras nu innan sommaren? Ø Vem/vilka kan bidra?

Kontakt mer informahon KersBn Eriksson Energikontor Sydost Projektledare Kalmar, Kronoberg & Blekinge kersbn.eriksson@energikontorsydost.se Anders Jidesjö Linköpings Universitet Forskningsledare anders.jidesjo@liu.se Lisen Vogt FramBdsmuseet Borlänge Projektledare Dalarna lisen@frambdsmuseet.se Mathias Sundin BioFuel Region Projektledare norra Sverige mathias.sundin@biofuelregion.se www.knutprojektet.se www.facebook.com/knutprojektet www.knutprojektet.se/kunskapslanken Kontaktuppgifter information och dokumentation

Tack för idag!